Skip to main content

Full text of "Acta Soc. pro Fauna et Flora Fennica"

See other formats
















*1hNL 














u/ 









. 
















Wf® 



^x/^u. 












M 













\Jl/ :.' \JL/ ' \JL/ :L/ .: \JL/ .: \A/ V. NJU 



ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA V. 



ACTA 



SOCIETATIS 



PRO FAUNA ET FLORA FENNICA 



VOLUMEN QVINTUM. 
^ARS I. 



HELSINGFORSLE. 

EX OFFICENA TYPOGRAPHICA HEREDUM J. siMELIl, 
1892. 



ACTA SOCIETATIS FRO FAUNA BT FLORA FENNICA V. P. 2. 



KANNEDOMEN 



OM 



VAXTERNAS UTBREDNING I FINLAND 



MED SARSK1LDT AFSEENDE A FANEROGAMER OCH ORMBDNKAR 



AF 



HJALMAR hjelt. 



ANMALD DEN 13 MA J 1890. 



^-®H£s^- 



HELSINGFORS, 

J. SIMELII ARFVINGARS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG, 
1891. 



I. 

Vid skildringen af naturhistoriens allmanna utveckling i Fin- 
land tager man lampligen till utgangspunkt stiftelsen af det fin- 
ska universitetet ! ). men forst 33 ar senare blef Finlands flora fo- 
remal for egentlig undersokning. Visserligen voro de tre forste 
lararene i fysik vid landets hogskola afven liirare i botanik, och 
atminstone 1G44 foredrogs redan delta amne vid universitetet 2 ), 
men foljande tidens allmanna riktning sysselsatte desse sig for det 
mesta med allmanna naturfilosofiska betraktelser, och de arbeten 
de utgifvit hanfora sig uteslutande till dylika. Namnas bor dock, 
att den andre professorn i detta amne Abraham Thauvonius var 
den forste, som foretog botaniska exkursioner 3 ). 

Det forsta botaniska arbete i Finland, som var grundadt pa 
sjelfstandig forskning i naturen, utkom ar 1673 under titeln „Ca- 
talogus plantarum, tarn in excuUls, qvam incultis locis prope 
Aboam superiore aestate nasci observatanun. In gratiam philo- 
botanicorum concinnatus" 4 ) och hade till forfattare] Elias Til- 
land z. Denne man, professor i medicin vid Finlands Universitet, 
bor saledes med allt skal hedras sasom grundlaggare af den bo- 



x ) Jfr 0. Hjelt, Naturhistoriens studium i Finland under sjuttonde och 
adertonde seklet, Helsingfors 1868, p. 1 och folj. 

2 ) 0. Hjelt Xat. p. 2 not. — For att a ena sidan undvika forvexling och 
a andra allttor stor vidlyftighet, anvimdas vid boktitlar, som flere ganger fu- 
rekomraa, samma forkortningar som i Xotae Conspectus Florae Fennicae, Hel- 
singfors 1888. De arbeten som icke omnamnas diir, men aberopas mera an 
en a tva ganger, upptagas siirskildt i slutet. 

3 ) (J. J. Tengstrom) Chronologiska Forteckningar och Anteckningar uf- 
ver Finska Universitetets Procancellerer etc., Helsingfors 1836, p. 129, 0. 
Hjelt Nat. p. 12. 

4 ) Enl. Th. Stelan. Ofversigt af Finlands botaniska litteratur. (Notiser 
ur Spts Pro Fauna et Flora Fennica furhandlingar. h. VII, Helsingfors 
1867). 0. Hjelt Nat. p. 26 not. liar genom ett tryckfel exultis, for ofrigt 
samma titel. Denna upplaga liar jag ej sjiilf sett. 



Jtrf*7 



> Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

taniska vetenskapen i Finland. Om man afven fran nutidens stand- 
punkt maste anse, att hans arbeten hafva ett uteslutande histo- 
riskt intresse, sa behofver man a andra sidan endast flyktigt jam- 
fora dem med de narmast foregaende eller kanske annu hellre 
med de narmast foljande forfattarenes arbeten i samma veten- 
skap, for att fmna att de, bedomda efter sin tids mattstock, ma- 
ste tillerkannas en stor och banbrytande betydelse. Da icke blott 
Tillandz" person och verksamhet *), utan afven sarskildt hans be- 
tydelse for naturhistoriens studium i Finland 2 ) blifvit utforligt skil- 
drade, torde det vara skal att har endast i korthet omnamna i 
hvad man hans arbeten belyst fragan om vaxternas utbredning i 
landet. Den senare upplagan 3 ) af ofvannamda arbete innehaller 
en forteckning pa 536 vaxter, hvaraf 406 synas vara vilda och de 
aterstaende blifvit af Tillandz odlade 4 ). Da dessa anforas utan 
hvarje beskrifning och med den tidens svarbegripliga nomenkla- 
tur, har man i manga fall ytterst svart att afgora, till hvilken art 
uppgiften egentligen hanfor sig, och ofta maste man gissa sig dar- 
till af de bifogade svenska och fmska namnen 5 ). 



J ) Bl. a. af F. J. Eabbe (= bbe) i Finlands Minnesvarde man I h. 2, 
Helsingfors 1854, p. 161—171. 

2 ) Hos 0. Hjelt Nat. p. 19—59. 

3 ) Catalogus plantarum quae prope Aboam tam in excultis, qvam in- 
cultis locis hue usqve inventae sunt. In gratiam philo-botanicorum auctior 
editus. Accessere praeterea usitatiora Suetica atq; Finnonica nomina cum 
brevi virtutum recensione. Aboae 1683. 

4 ) 0. Hjelt Nat. p. 27 not. 

Markas bor, att ehuru Tillandz upptager 536 rubriker, sa aro dock 12 
af dessa endast hanvisningar till ett annat namn pa samma vaxt (t. ex. „Mar- 
rubium vid. Cardiaca"), hvarjiimte det ar mojligt att afven i nagra andra fall 
samma vaxt afses med olika namn. For ofrigt kunna dessa vaxter ingalunda 
anses motsvara arter i vanlig mening, i det att a ena sidan t. ex. 5 variete- 
ter af kalen aro upptagna med siirskilda rubriker, likasom Hordeum vulgare, 
H. distichoji och H. octastichon upptagas sarskildt, under det a andra sidan 
5 a 6 arter Eqvisetum innefattas under en rubrik. I detta afseende ma fram- 
hallas, att 0. Hjelt Forsok uppgifves innehalla 492 arter: Trautvetter Florae 
rossicae fontes (Acta horti Petropolitani, Tom VII f. 1, Petersburg 1880) p. 
120; jag har ej sokt kontrollera uppgiften. — Af dessa vaxter hora 19 a 21 
till Filices i vidstrackt mening, hvarjamte minst 8 andra kryptogamer inga. 

5 ) Utom i 0. Hjelt Nat., dar Tillandz' vaxter p. 28—49, sk vidt de kun- 
nat bestiimmas, upptagas indelade i vilda, kryddgards, officinella och trad- 



Kiinnedomen om vaxternae utbredning i Finland. 3 

I allmanhel uppraknas vaxterna, utan att det pa nagot satt 
narmare antydes, hvar de forekomma eller ens cm de tiro vilda 
eller odlade: ett undantag gora dock foljandc Baxter, for hvilka 
ordagrant ma anforas hvad Tillandz yttrar om desamma, hvari- 
genoin de afven kunna tjena sasom ett prof pa arbetet i dess 
helhet: ,,Elaphoboscum crescit in Alandia, vires eadcm cum An- 
gelica, attulit M. Christ. Alandcr. (EnctOTl. (Elgeroot S. .vMnycii 
ouurt. Fin. v ). 

Hemionitis crescit in Nylandia. facie filicis maris StoovVflidh 
tegrdos Svet. .Hotcau Sijpi F. 2 ). 



gardsvaxter, de forstnamda ordnade efter Fries' system, har 0. Hjelt i ett 
annat arbete „Forsok att bestcimma de af Elias Tillandz i hans Catalogus 
plantarum upptagna vaxter" (Xotiserna X h., Helsingfors 1869) upptagit samt- 
liga af Tillandz anforda arfcer, ordnade liksom hos denne (alfabetiskt), med 
atsattande, sa vidt mojligt ar, af artens nuvarande latinska namn. — Eliuru 
dessa bestamningar i allmanhet maste anses riktiga, kan man dock med kan- 
nedom om vaxternaa nuvarande utbredning anmarka, att T. skulle upptagit 
flere vaxter, hvilka icke vidare, savidt man vet, finnas eller antagligen ens 
tidigare funnits i niirheten af Abo och om hvilka man a andra sidan knappt 
kan formoda att de varit odlade. Sasom sadana mk anforas: Anthemis co- 
tula, Androsace septentrionalis, Orobus niger, Euphorbia palustris, Stratiotes 
aloides, Phleum alpinum samt mojl. Polygonum persicaria (narmaste fyndort 
Korpo). A andra sidan bor dock framhallas, att Veronica spicata, som enl 
Till. Icon, synes vara riktigt bestiimd, ej heller iakttagits narmare an i Korpo 
och a Kuusto. I 0. Hjelt Forsok okas dessa bl. a. med Astragalus alpinus, 
hvaremot Cicutaria har troligtvis riktigt bestammes till Cicuta virosa och ej 
till Oenanthe phellandrium. I afseende a Rubus caesius och Sempervivum kan 
man mojl. antaga att de varit odlade. Yid Erythraea Centaurium ar det un- 
der en tid kollektiva namnet anvandt i st. f. E. vulgaris (E. litoralis) 0. s. v. 
I nagra fall kunde visserligen pa ofvan antydd grund sannolikare bestamnin- 
gar goras t. ex. Persicaria mitis = Polygonum mite i st. f. P. persicaria, men i 
flertalet fall skulle afven en dylik bestiimning grunda sig pa gissnino-ar och 
i hvarje hiindelse ligger den utom iimnet. 

y ) Laserpitium latifolium? — 0. Hjelt Forsok hanfor vaxten till Liba- 
notis montana. — Saval har som ofverallt i det foljande utsattas i allmanhet 
ej auktorsnamnen, da nomenklaturen ofverensstiimmer med Herbarium Mosei 
Fennici ed. secunda, Helsingfors 18S9, eller for de fall, dar arten ej omniimnes 
i detta arbete, med Hartman, Handbok i Skandinaviens flora, ll:te uppl. 
Stockholm 1879. 

2 ) Onoclea struthiopteris. 



4 Acta Societatis pro Fauna ct Flora Fennica, Y. n. 2. 

Isatis s. Glastum. crescit in ITagu, insul. minorib. (5uul $ar$e* 
grds. Svet. 9lJorfiamcn Cruumt / F. *). 

Lunaria Botrytis. Lunaria fol. filicis, crescit in Nosocom. Tia-- 
^uens. discut. resolv. £&fe$rdds ^ietterort. Svet. SucMuorjo. F. 2 ). 

Orchis bifol. magna, s. Solamen senum, crescit hie passim in PaVQClS 
& Kurtfalct. humid, radic. & calidum jnnat. auget. virilem fortitu- 
din. restaur, uterum ad conceptionem disponit. Suberboms fyug= 
nabfy/ Svet, ^tariau Sorincn %w\\x\\ F. 3 ) 

Utom dessa tvenne upplagor af „Catalogus", afvensom par 
arbeten af annat innehall, har Tillandz annu utgifvit det forsta fin- 
ska planschverket „Icones novae in mum selectae et catalogo 
plantarum promiscue appensae", Abo 1G83. Ehuru detta gan- 
ska val karakteriseras af Linne med orden: ..Figurae mediocres 
ex aliis, paucae novae" 4 ), sa har det dock sin betydelse sasom 
innehallande mig veterligen det enda forsok, som, med undantag 
af ett par teckningar hos Hellenius omkring 100 ar senare, anda 
till de senaste tiderna blifvit gjordt, att medelst afbildningar be- 
lysa Finlands flora 5 ). Figurerna fortlopa fran N:o 3 till N:o 160 
och aro saledes till antalet 158 6 ). 

Innan vi annu lemna Tillandz, ma for jamforelsens skull 
namnas, att den forsta vaxtforteckning i Sverige utkom 1638, men 
att denna icke kunnat mata sig med Tillandz", under det att ar- 



1 ) Isatis tinctoria. Arten upptages ilfven i Till. Icon.; da denna vaxt 
ar siillsynt och bestiimningen saker, ar uppg. af verkligt intresse, jfr Fata 
bofcanices in Finlandia, Praes. P. Kalm. Resp. A. Collin, Abo 1758, p. 12 och 
F. Ruprecht, Flora Caucasica, Petersburg 1869, p. 293. 

2 ) Botrychium lunaria. 

3 ) Platanthera bifolia. 

4 ) Flora Suecica ed. sec, Stockholmiac 1755, p. IX. 

5 ) Ehuru Wahlenberg m. fl. afbilda vaxter fran Finland, hanfora sig 
dock deras arbeten endast till en ringa del till var flora. 

6 ) For deras innehall redogores saval af E. Fries under titel Ofversigt 
af vaxtkannedomens franisteg i Sverige (Botaniska utflygter III, Stockholm 
1864) p. 103—105, som af O. Hjelt Nat. p. 52—57. Bestamningarna aro tyd- 
ligen oberoende af hvarandra och skilja sig diirfore afven i nagra fall. Sa- 
som bevis pa huru foga upplysande nagra af teckningarna aro, ma anforas 
att N:o 74, som visserligen ar en af de samsta, af 0. Hjelt tolkas sasom 
Achillea millefolium, af Fries sasom Carum carvi. 



Kiinncdomen ora vaxtermis utbredning i Finland. 5 

beten som ofaertraffa bans nu omnamda Catalogus darstades 
knappt utkommit lure 1G90 *). 



Om det varit skill att uppehalla sig nagot langre vid Til- 
landz' arbeten, sa ar i stallet ringa anledning att droja vid tiden 
narmast efter honom. Den tid, under hvilken Tillandz verkade, 
bar i Finlands literaturhistoria namnet orthodoxins period och ut- 
markes, sasom kandt, framfor allt daraf, att intet nytt ens i veten- 
skapen fick forkunnas. Man kan darfore omedelbart inse, att ar- 
beten som grunda sig pa en sjalfstandig iakttagelse af naturen un- 
der en dylik tid maste vara sallsynta undantag. Denna period 
begransas vanligen af 1668 2 ), men afven den foljande s^ k. Ge- 
zeliuska perioden 1669—1721 var foga gynnsam for ett noggrant 
och sorgfalligt aktgifvande pa naturen 3 ). Slutet af denna senare 
period utmarkes dessutom af stora ofredens fasor, och lange rackte 
det innan landet hemtade sig fran dess foljder. En foljd af allt 
detta ar att den enda uppgift om vaxternas utbredning i Finland 
man har att anteckna for de narmaste 50 aren efter det Tillandz' 
arbeten utkommit ar folj. : Menyanthes trifoliata „in Runsala insula 
prope Aboam . . . et in Alandiae ripis tanta hujus reperiatur 
copia, qvantam paludes et ripae vix capere possunt" 4 ). 



x ) Linne Fl. Suec. p. VIII uppgifver om J. Frankenii Speculum Bota- 
nicum ,. primus plantas Sueciae enumerat, sed mixtas exoticis, absque synony- 
mis"; jfr afven 1. c. p. X. 

2 ) S. G. Elmgren, Ofversigt af Finlands Litteratur ifran 1540 till 1770, 
Helsingfors 1861, p. 10 etc. 

3 ) Jfr Tengstrom p. 78—81. 135, 142, etc. eller 0. Hjelt Xat. p. 60. 

*) P. Elfving, Dissertatio medica de Trifolio aqvatico, Resp. L. Bron- 
din, Abo 1724, p. 9. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feonica, V, n. 2. 



II. 

Emellertid tillstundade en ny ticl saval for den botaniska ve- 
tenskapen i allmanhet som sarskildt for studiet af Finlands flora 
genom Linnes upptradande. Det ligger tydligen alldeles utom am- 

net, att inga pa fragan om Linnes betydelse for vetenskapen i 
allmanhet eller att framstalla hum botaniken genom honom hqjde 
sig fran sitt ringa anseende till en betydelse, som den i vissa af- 
seenden knappast under nagon annan tid uppnatt, utan maste vi 
har inskranka oss till en undersokning om de bidrag Linne i sina 
arbeten lemnade till kannedomen om floran i vart land. I detta 
afseende hafva vi att betrakta de uppgifter om Finland som fore- 
komma i hans Flora Lapponica l ) och isynnerhet i Flora Snecica 2 ). 
Visserligen saknas uppgifter om Finlands flora ingalunda i andra 
arbeten af Linne 3 ), men, saviclt mig ar bekant, aterfinnas samt- 
liga af Linne sjalf publicerade uppgifter afven i de nyssnamda flo- 
rorna. 

Enligt den utforliga resebeskrifning, som senare blifvit publi- 
ceracl 4 ), kom Linne till Tornea den 4 Augusti 1732 och drojde 
dar och i Kemi till den 17 Augusti, hvarefter han sjoledes for till 
Kalix. Han atervande till Tornea den 14 September och reste 
kustvagen till Abo, dit han anlande den 30 September. Fran Abo 
for han ofver Aland tillbaka till Sverige, hvarvid han anlande till 



x ) Ed. prima, Amsterdam 1737; den binara nomenklaturen ar har iinnu 
ej anvand. Namnen framga dels af Fl. Suec. dels af senare uppl. utgifven 
af J. E. Smith, London 1792. 

2 ) Ed. secimda, Stockholm 1755. I Ed. prima, Stockholm 1745 anvan- 
des annu den gamla nomenklaturen; dessutom hafva i senare uppl. flere uppg. 
tillkommit. 

3 ) T. ex. i Arboretum suecicum. Disp. Resp. I). D. Pontin, Upsala 1759: 
Frutetum suecicum. Disp. Resp. D. M. Yirgander, Upsala 1758; Species Plan- 
tarum, etc. 

4 ) Iter lapponicum i Carl von Linnes ungdomsskrifter saml. af E. Ahr- 
ling, Stockholm 1889; jfr afven inledningen till Fl. Lapp. Den tidigare pub- 
likationen (1811) under titel Lachesis lapponica har jag ej funnit a univer- 
sitetsbiblioteket i Helsingfors. 



Kannedomen om vaxternas atbredning i Finland. 7 

,,Alands slott" den 7 Oktober och reste foljande dag ofrer Alands 
haf. Del var saledes nagot ofver en manad Linn6 ristades i Fin- 
land, chum under en tid pa aret som ar mindre lamplig for bo- 
taniska exkursioner, hvarjamte det fortjenar ihagkommas, all ban 
antecknat, att frost redan den 3 Augusti intraffat — Dessutom 
hal'va Here af Linnes larjungar l ) lemnat storre eller mindre bi- 
drag fran Finland, hvilka upptagas i Fl. Suec. (senare uppl). Hela 
antalet vaxter, pa ett] eller annat satt af Linne omnamda fran 
Finland, utgor omkring 80 2 ), hvarvid dock de vaxter som endasl 
omnamnas i den nyssnamda resebeskrifningen ej medraknats. Fran- 
vi'iknar man de arter, som icke omnamnas i viixtgeografiskt han- 
seende utan endast i ekonomiskt etc., atersta dock mer an 60 
vaxter. 

Betrakta vi nu clessa vaxter narmare, markas bland deni 
framst de arter, hvilka icke upptagas sasom forekommancle i Sve- 
rige, utan endast i Finland naml. Elatine alsinastrum, Andro- 
meda cahjcidata, Crataegus (Aria y) fennica (= Sorbus fennica), 
Sisymbrium arenasum, Astragalus uralensis, Centaurea phrygia, 
Salix rosmarini folia och Splacknum rubrum. Af dessa hafva lik- 
val sedermera flertalet blifvit funna afven inom Skandinavien i 
inskrankt mening; endast Andromeda (Chamaedaphne) calycu- 
lata utgor fortfarande ett undantag. (Elatine alsinastrum 3 ), Oxij- 
tropis sordida och Centaurea pi try g la aro endast funna i Norge). An- 
markas ma i sammanhang harmed att namnen Sisymbrium arenosum 
och Centaurea phrygia, ehuru ursprungligen hanforande sig till finska 
vaxter, mest tillagts utlandska arter, under det de finska delvis 
fatt belt andra namn (Arabis sueclca, Centaurea austrlacu). A- 
straqalus uralensis kallas ater, sasom kandt, numera Oxytropls sor- 



1 ) Abr. (och P.?) Argil lander, S. C. Bielke, P. A. Gadd, P. Kalm, J. 
Leche (i Fl. Suec. p. 231 etc. furekommer ban med initialen D.), M. Linder, 
D. Strandberg, Cbr. Taernstrom, J. Turdfiell. 

2 ) Hari inga ej de vaxter som upptagas fran Tornea lappmark. Hela 
antalet vaxter i Fl. Suec. utgor enl. nummerfoljden 1296, bvaraf endast 367 
kryptogamer. I Fl. Lapp, uppraknas sammanlagdt 536 arter (oberaknadt 
Zoopbyta), bvaraf dock 76 enl. Wablenberg torde vara frammande for Lapp- 
marken: Wablenb. p. 536. 

3 ) Enl. A. Blytt, Nye Bidrag til Karplanternes Utbredelse i Norge, 
Christiania 1882, p. 22. 



8 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

dida. — Till dessa arter ansluta sig andra sasom Campanula pa- 
tula, Polemonium coeruleum, Dianthus superbus 1 ) och Sonchus 
(Mulgedkim) sibiriciis, hvilka, liksom afven Linne antyder, fore- 
komma med storre freqvens i Finland 2 ). 

En tredje] grupp bildas af nagra i hela Skandinavien mera 
sallsynta vaxter, sasom Arena (Arrhenatherum) elatior, Oro- 
banche major, Cardamine (Arabis) petraea, Pedicularis seep- 
trum carolinum, Pisum (Lathyrus) maritimum och Cypripedium 
calceolus 3 ). Af dessa har Orobanche aldrig vidare blifvit tagen i 
Finland (den omnamnes fran Aland enl. Tsernstrom) och A. pe- 
traea, som omnamnes sasom tagen af D. D. Leche, blott i 
ostra (ryska) Finland, som tydligen ej harstades kan afses; det 
torde dock ej vara skal att betvifla dessa uppgifter. De tre sist- 
namda vaxterna ater anforas alia sasom ymniga — mycket ym- 
niga i norra Osterbotten. Hvad nn forst Sceptrum carolinum *) 
angar, sa finnes den visserligen ej sallsynt i dessa trakter, men 
sa ymnigt, som Linnes beskrifning ger vid handen, torde dock 
knappt nagon annan hafva sett denna ntmarkta vaxt 5 ). Ungefar 
det samma ar forhallandet med Lathyrus maritimiis 6 ), hvilken se- 



2 ) Denna kunde med kanske lika mycket skal raknas till fulj. grupp, 
.ty sa ymnig den an ar pa sina stallen, kan man dock ej saga om den „in 
Finlandia vulgatissime" sasom i Fl. Lapp. p. 133; uppg. i Fl. Suec. ar dare- 
mot fullt riktig. 

2 ) Jfr om dessa, i synnerhet Campanula, Fl. Suec. inl. p. III. Campanula 
patula anfores i forra uppl. p. VI sasom karakteristisk for Osterbotten. 

3 ) Mindre sallsynta, ehuru ej horande till folj. grupp, iiro Lychnis (Vi- 
scaria) alpina, Stratiotes aloides (Fl. L.), Anemone ranunculoides, Ranuncu- 
lus lingua, Fumaria bulbosa a (= Corydalis solida), Trifolium hybridum, 
Achillea ptarmica, Eumulus lupulus, Splachnum ampullaceum. Dessa liksom 
folj. vaxter anforas i Fl. Suec. (ed. II), saframt ej Fl. L. uttryckligen citeras, 
eller det tilliigges att arten upptages i hvardera. 

4 ) „legitur . . . inter Kemi & Io, ubi totam viam regiam adeo im- 
plevit, ut fere equo, qui relaxatis habenis cursum suum accelerat obniti 
possit": Fl. Lapp. p. 198, jfr Fl. Suec. p. 216 (X:o 553), dar den uppgifves 
forekomma emellan Kemi och Uleaborg. och Iter lapp. p. 173, 175 o. 190. 

5 ) Sa t. ex. uppgifver E. Hougberg i ett bref : Forekommer hiir och dar 
i Tornea trakten. 

6 ) „Ad summum vero apicem sinus Bothnici, inter Kemi & Uloam co- 
piose conspiciebatur": Fl. Lapp. p. 220; .,ad litt. maris in arena non modo in 
Ostrobothnia, sed . . . et in insula Maloren Tornoas": Fl. Suec. p. 250. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 9 

• Ian Liniics tid blott tagits af F. Nylander i Uleaborgs skargard l )\ 
da denna art emellertid ar ymnig afVen i Ryska lappmarken, torde 
uppgiften dock ej bora betviflas. Cypripedium calceolus 1 ) dar- 
emol upptages af Juliu sasom funnen i „et1 enda exemplar vid 
sagen i Kiminge" 3 ). Visserligen upptager F. Nylander densamma 
.,in Ostrobothnia boreali (ubi Linnaeus copiose legit) nniltis lo- 
cis" 4 ), men alia hans exemplar aro fran Kuusamo; daremot om- 
namnes hvarken denna eller foregaende art af M. Brenner 5 ), som 
tre somrar uppeholl sig i dessa trakter, lika litet som E. Hong- 
berg, som lange vistats darstades, sjalf sett densamma 6 ); da ai- 
ten ar i hog grad i ogonen fallande, lorefaller det saledes antag- 
ligt, att dess ymniga forekomst maste varit eller atminstone vara 
uoskrankt till en mycket liten lokal, lastan arten for en resande 
latteligen kunde synas vara allmannare an den verkligen ar. 
Emellertid maste Linnes nppgift i visst fall anses vara vilsele- 
dande, ehuru det afven om denna art kan tagas for afgjordt, att 
den forekommer i ifragavarande trakter. Framhallas bor emel- 
lertid att den var iitblommad, da Linne sag densamma 7 ). I sam- 
manhang harmed ma namnas, att Cochlearia officinalis, som Linne 



x ) Hougberg namner om denna vaxt: „Finnes a Ulkogrunni utanfor Ijo, 
skall finnas a Malorn [denna holme tillhor Sverige och ligger ung. 5 a 6 mil 
sydvest fran Tornea]". 

2 ) „Xullibi copiosiorem hujus proventum observavimus, qvam in Ostro- 
bothnia inter Uloam & Kemi": Fl. Lapp. p. 248; jfr Fl. Suec. p. 319 (N:o 
820). 

3 ) J. Julin, Forteckning pa de omkring Uleaborg vildt viixande orter 
(Ny journal uti Hushallningen, Stockholm 1791) p. 293 — se f. o. om detta 
arbete langre fram. 

4 ) F. Nylander, Spicilegium plantarum Fennicarum. Centuria prima. 
Helsingfors 1843, p. 29 (N:o 90). 

• 5 ) Berattelse till Soc. Pro Fauna et Flora Fennica ofver en 1869 i Ka- 
jana och sodra delen af Norra Osterbotten verkstald botanisk resa (Medd. V 
h., Helsingfors 1880); dessutom har jag varit i tillfalle att genomga hans 
samlingar sftval under 1869 som 1870 och i M. S. hans berattelser for alia 
tre aren (afven 1864). 

6 ) Han skrifver harom: „Ej kand fran Tornea, enligt berattelse har 
man funnit den i Tervola? 

7 ) Calceolus vulgaris sed defloruit: Iter lapp. p. 175. 



10 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 2. 

endast pa grand af andras uppgifter l ) i Fl. Lapp, upptagit fran 
Bottniska viken och Ostersjon, men ej upptager harifran i FL Suec, 
i sjalfva verket ej blifvit funnen har af nagon annan botanist, 
hvarfore uppgiften bor utga. 

Det stOFsta antalet vaxter upptages dock af Linne pa grund 
daraf att de, ehuru mer eller mindre allmanna, i Finland pa na- 
got stalle forekomma i storre eller ovanligt stor mangd eller ocksa 
har uppna sin nordgrans (sydgransen kommer egentligen ej i fraga). 
Af dessa torde det vara skal att sarskildt uppehalla sig endast 
vid Ribes-arterna, och Qverciis Robur. 2 ) Bade Ribes rubrum 3 ) 
och R. nigrum *) uppgifvas forekomma mycket ymnigt i Tornea 
trakten. Detta strider emellertid emot flertalet ofriga uppgifter 
om dessa arters utbreclning i dessa trakter, i det att t. ex. 0. R. 
Fries 5 ) upptager den forra sasom rar emellan Tornea och Kalix 
elfvar: likasa upptages den sasom r fran norra Osterbotten afM. 
Brenner & B. Xyberg 6 ), liksom tidigare af Julin 7 ); langre norrut 



2 ) „Ad littora maris Baltici & Bothnici a Nob. Paidbeckio earn visam 
refert Lind. Scorbut. 35, ubi tamen nobis non obvia fait" : Fl. Lapp. p. 212 
N:o 256. 

-) De ofriga iiro: Veronica maritima (Fl. L.), Iris pseudacorus (Fl. L.), 
Arundo phragmites (hvard.), Milium effusion (Fl. L.), Elymus arenarius (hvard.), 
Galium verum (Fl. L.), Cornus suecica (Fl. L.), Glaux maritima (Fl. L.). Lo- 
nicera xylosteum, Ulmus campestris (den kollektiva arten), Cicuta virosa 
(hvard.), Erica (Cattuna) vulgaris (hvard.), Butomus umbellatus (Fl. L.), Cu- 
cubalus behen t 3 ('= Silene inflata var. litoralis), Rubus arcticus (hvard.), Eip- 
pc-pliae rhanmoides (hvard.). Alnus glutinosa (Fl. L.). Betula nana (Fl. L.). 
Lichen arcticus i= Nephroma arcticum (L.) Fr.) (Fl. L.), Lichen omphalodes 
(= Parmelia omph. (L.) Ach.; (Fl. L.); Alnus uppraknas iifven i inledningen 
till Fl. Lapp., dar for ofrigt nordgransen angifves for Leonurus cardiaca. 
Solatium dulcamara, Campanula persici/'olia, Sedum telephium, Lathyrus pra- 
tensis, Acer platanoides och Viburnum opulus. 

3 ) „Omnium copiosissime autem prope Tornoam occurrit": Fl. Lapp. p. 
65: „copiosissime prope Tornoam & in maritimis Ostrobothniae": Fl. Suec. 
p. 73. 

4 ) „In desertis praesertim Lapponiae Tornoensis freqvens, omnium autem 
vulgatissima in maritimis Tornoensibus": Fl. Lapp. p. 66; jfr Fl. Suec. p. 74. 

*) 0. R. Fries. Om trakten mellan Tornea och Calix elfvars nedre lopp 
(Bot. Not. 1858). 

6 ) Brenn. & N. (Anteckningar i ett exemplar af Herbarium Musei Fen- 
nici ed. I). 

7 ) Jul. p. 276. 



Kannedomen om r&xternas ntbredning i Finland. 11 

forekommer den hogs! aar och dar och ingalunda ymnigt 1 ). Dock 
uppgifVer E. Hougberg i bref alt den ar „hogs1 allman a Laiva- 
oiemi i Nedertornea". Ungefar detsamma ar Eorhallandel med 
R. nigrum, som 0. R. Fries 2 ) ej alls sett, utan blot! upptager 
enligt Hartmans flora: arVen denna art upptages sasom r af 
Brenner & Nyberg 3 ) och ar nordligare, med undantag af ett 
en- la stalle, annu sallsyntare an den fbrra l ). Hougberg sa- 
ger har „lika allman som R. rubrum och Iran samma lo- 
kaler". I motsats dartill att Linne upptager den sasom allman 
fran Tornea lappmark, upptages den ej alls Iran detta landskap 
af C. P. Lgestadius 4 ). Under sadana forhallanden mast e man an- 
taga att Linnes appgifter, hvad Tornea-trakten angar. afven bar 
hanfora sig till nagon enstaka flack, men icke kunna anses galla 
trakten i dess helhet. Hvad Ribes alpinum angar. upptager han 
den i Fl. Lapp. 5 ) ej blott ymnig emellan Kristinestad och Bjorne- 
borg, hvilket ar troligt, utan afven allman i Tornea lappmark. 
hvilken senare uppgift bestamdt beror pa forvexling och ej heller 
upprepas i Fl. Suec. 6 ). Oriktigheten af denna sistnamda uppgift 
framgar bl. a. daraf, att arten i Sverige ej upptages langre an till 
Angermanland 7 ) och a fmska sidan slutar den i det inre redan 
vid Wora s ) under det arten vid kusten uppgifves forekomma anda 
till Lochtea 9 ), men ej hogre. Att nagon forvexling egt rum i ai- 



J ) Hj. Hjelt & R. Hult, Vegetationen och floran i en del af Kemi Lapp- 
mark och norra Osterbotten, Helsingfors 1885. 

2 ) 0. R. Fries p. 161. 

3 ) Brenn. & N. 

4 ) C. P. Lcestadins, Bidrag till kiinnedomen om vaxtligheten i Tornea 
Lappmark, Upsala 1860. 

5 ) „In desertis Lapponiae Umensis, Pithoensis & Tornoensis freqvens. 
Nallibi autem terrarum eandem vidimus copiosiorem. qvam in Ostrobothnia. 
inter Christianiam & Bioerneburgum, juxta viam maritimam": Fl. Lapp. p. 64. 

6 ) „Habitat freqvens in sylvis, copiosissime in Ostrobothnia inter Chri- 
stianiam & Biomeburgum": Fl. Suec. p. 74. 

7 ) Hartm. p. 252. 

8 ) „Paullum infra Woro observavi": Fr. Hellstrum. In distribntionem 
vegetationis per Ostrobothniam collectanea. Braes. J. M. af Tengstrom, Hel- 
singfors 1846 p. 13. 

9 ) 0. Alcenius, Finlands kiirlvaxter ordnade i ett naturligt system. 



12 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

seende a Bibes-aiierna, synes an troligare, om man betraktar Lin- 
nes dagbok. Har ar antecknadt for den dag da han passerade 
Liniingo ang: „hela vagen hade Ribes f: rubro vuxit" l ) och forst 
langre fram „3 species Ribes copiosissime" 2 ), men da hade Linne 
redan lemnat Nykarleby och var pa vag till Wasa. 

Ofverga vi nu till Qvercus, sa framhaller Linne i inledningen 
till Fl. Lapp., att han ej atersag den fore Bjorneborg 3 ). Emeller- 
tid framgar ej af Linnes ord att eken dar varit vild, och sasom 
kandt trifves den ganska val sasom odlad t. o. m. i Wasa. En- 
ligt hvad nu ar bekant, synes eken sasom verkligt vild ej gk ho- 
gre an till trakten af Nystad 4 ) ; hvad sarskildt Rjorneborg angar, 
sager Kalm, som sakert kancle icke blott Linnes uppgift utan af- 
ven grunden darfor, att man „ej vid Rjorneborg och an nagot 
battre seder" skall vara „ capable att finna nagon enda ek som 
naturen sjelf plant erat" 5 ). Emellertid anfor Wahlenberg 6 ) troli- 
gen pa grand af Linnes uppgift Rjorneborg sasom artens nord- 
grilns i Finland och derma uppgift citeras sedan i atskilliga vaxt- 
geografiska arbeten 7 ). 

Utom clessa arter upptager Linne tre vaxter 8 ) pa den gruncl, 
att han i Finland funnit egendomliga former af clem, hvaremot 
vid icke fa anfores det namn, hvarmed de benamnas i Osterbot- 



Andra uppl., Helsingfors 1878, p. 152. Fr. Hellstrom, Forteckning ofver i 
Gamla Karleby provinciallakare distrikt funna Kotylecloner och ormbunkar 
(Medd. V, Helsingfors 1880) p. 153 upptager arten sasom forekommande hiir 
och di'tr vid kusten. 

') Iter lapp. p. 193. 

2 ) Iter lapp. p. 196. 

3 ) Ultimam Quercum vidi ad limites Uplandife . . . nee redibat in con- 
spectum, nisi postqvam, e regione, Bioerneburgum Finlandiae perveni": Fl. 
Lapp, i proleg. § 30. Uppg. aterfinnes nastan oforandrad i Linne Arbor, p. 22. 

4 ) Finnes dar (60° 45') enl. muntliga meddelanden af H. Hollmen. 
Den enstaka eken i Kalvola (jfr t. ex. Xot. XI p. 465) var dock nagot nord- 
ligare belitgen (61° 5'). 

5 ) Xagra anmarkningar rorande nodvandigheten af Ekskogarnas battre 
vard och ana i Finland, Praes. P. Kalm, Resp. N. Crusell, Abo 1757, p. 7. 

6 ) Fl. Suec. p. XXXIV not. 

7 ) T. ex. af Trautvetter, Middendorf, Schiibeler, m. fl. 

8 ) Juncus bufonius, Vaccinium vitis idaea, Lythrum salicaria (Fl. 
Lapp.). Formerna af dessa aro dock ej af synnerlig betydelse. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 13 

ten 1 ). Slmiigen anfores om nagra vaster del bruk innevanarene 
i Osterbotten eller (Egentliga) Finland gora at dem 2 ). 

Sasom syncs, ar det salunda ett icke ringa bidrag som Limn'' 

sjalf lemnat till fragan om utbredningen af Finlands vaxter, om 
daribland afven inga par uppgifter, som icke iiro lull! aoggranna; 
da denna sida af Linnes verksamhet mig veterligen hittills ej blif- 
vit uppmarksammad, har, jag ansett, att det ej skulle sakna sitt 
intresse att framstalla den nagot utforligare. 

Tillaggas ma, att Linne i den langt senare publicerade dag- 
boken ofver lappska resan, utom flertalet af de vaxter som om- 
nanmas i Fl. Lapp., afven upptager flere andra arter, af livilka 
mer an halften aro allmanna ( — mycket allmanna) i storre de- 
len af landet. Da benamningen ej sallan anfores kortare an den 
tidens besvarliga nomenklatur egentligen hade erfordrat, ar det i 
ratt manga fall svart att sakert afgora, hvilken vaxt som afses. 
Atminstone 22 vaxter aro dock sakra; hartill komma 8, hvilkas 
bestamning ar nagorlimda saker och slutligen 6, livilka det af ett 
eller annat skal torde vara vanskligt att bestamma 3 ). 



l ) Alsine (Stellaria) media, Convallaria majalis, Spiraea Ulmaria (== VI- 
maria pentapetala), Rubus saxatilis (Bothniensibus Togbar), Linnaea borealis, 
Hypericum qvadrangulum, Leontodon Taraxacum (= Taraxacum officinale), 
Centaurea ScaUosa („Fennis Storhufwad"), Calla palustris (livard., hor afven 
till folj. grupp), Typha angustifolia, Polytrichum commune (hvard.). Hartill 
kommer annu i ed. I (dar eljes flera af de foregaende saknas) Chaerophyl- 
lum (= Anthriscus) silvestre. 

-) Primus padits, Comarum palustre, Tanacetum vulgare, Matricaria 
Chamomilla, Lycoperdon bovista. Om Selinum (Peucedanumi palustre an- 
fores „Gothis Finsk ingefiihra" eller Zingiber Finnicum (Fl. Lapp. p. 67). 
Mojligt ar att vaxterna af de tva senaste kategorierna ej iiro alideles full- 
standigt upptagna. 

3 ) Uppriiknade i den ordning vaxterna forekomma i Iter lapp. iiro de 
arter som mig veterligen af Linne endast i detta arbete omnamnas fran Fin- 
land foljande: Galium boreale, G. Vaillantii, G. palustre?, Angelica silvestr is?, 
Lathyrus palustris, Salix hastata?, Alsine repens [=?], Orchis maculata, 
Betula alba, Picea excelsa, Pinus silvestris, Juniperus communis, Rubus idaeus, 
Empetrum nigrum, Rubus chamaemoras, Artemisia vulgaris?, Tanacetum vul- 
gare, Sorbus aucuparia, Populus tremula, Thalictrum flavum?, Scutellaria ga- 
lericulata, Solidago virgaurea, Trollius europaeus, Epilobium sp.?, Gramcn ra- 
mosum [=?], Lenticula [=?], Scrophularia nodosa, Bidens tripartita?, Hyo- 
scyamus niger, Sisymbrium Kallkrassa [= ?], Pteris aqvilina, Hepatica tri- 



14 Acta Societatis pro Fauna ct Flora Fennica, Y, n. 2. 

Storre var dock den indirekta fortjanst Linne forvarfvade sig 
om den fmska floran genom den talrika krets af lifligt intresserade 
larjnngar, hvilka han samlade omkring sig och bland hvilka funnos 
manga, hvilka sedermera i Finland tillampade oeh utbreclde masta- 
rens laror 1 ). For att finna det i sjalfva verket sarskildt for naturalhi- 
storien en alldeles ny tid inbrutit, behofver man endast lasa tit- 
larne pa de utkomna arbetena. I stallet for dylika amnen som 
„Formarum origine" 2 ) eller arum vid tiden for Linnes upptra- 
dande „De Convallariae specie vulgo Lilinm Convallinm dicta, ex 
occasione loci Cantici II v. I" 3 ), traffar man nagot langre fram 
pa „Beskrifning ofver Svarta Vinbars-buskars nytta i hushallnin- 
gen" 4 ), „Ra-Pottaske tillvarkningens npphjelpancle i Finland" 5 ) 
eller „Afhandling om sattet att utoda Mask pa Stickelbarsbu- 
skar' 6 ), jfr afven Kalms nyss citerade arbete om eken. Annu of- 
tare har man att soka botaniska npplysningar i de sockenbe- 
skrifningar, som under denna tid ofta utkommo. Vi beilnna oss 
nu i den ekonomiska perioden och framfor allt lade man nu vigt 
vid de naturalster, af hvilka nagon direkt nytta for landet stod 
att vinna, medan vetenskapen betraktades endast sasom en nyt- 
tans tjenarinna 7 ). I Finlands allmanna literaturhistoria raknas 
denna period fran 1722 — 1770 8 ), men om man sarskildt betrak- 
tar botanikens historia, maste periodens granser blifva andra. A ena 
sidan ar tiden fore utgifvandet af Linnes Flora Lapponica (1737), 
sasom redan framhallits, fullkomligt steril i botaniskt afseende, a 
andra sidan verkade flere af den ekonomiska periodens mest 



loba, Vicia silvatica?, Lathyrus vermis, Gramen paniculatum, panicula com- 
pressa in spicaeforma [= ?], Cyperus [= Scirpus silvaticus?]. 
a ) Jfr 0. Hjelt Nat. senare delen. 

2 ) Praes. G. Chr. Alanus, Resp. M. J. Jurvelius, Abo 1647. (Titlarne 
delvis efter J. H. Liden, Catalogus Disputationum, Upsala 1779). 

3 ) Praes. J. Brovallius, Resp. H. H. Lilius, Abo pars prior 1741, pars 
posterior 1744. — I denna senare del forekomnier dock p. 25 en fullkomligt 
riktig redogorelse for utbredningen af Convallaria majalis. 

4 ) Praes. P. Kalm, Resp. C. Meurling, Abo 1772. 

5 ) Praes. P. A. Gadd, Resp. G. G. Lilius, Abo 1774. 

6 ) Praes. P. Kalm, Resp. A. Cajalen, Abo 1778. 
') Jfr t. ex. 0. Hjelt Nat. p. 131—136. 

s ) Elmgren p. 17—18 och 119—147. 



Kiinnedomen om vaxtcrnas utbredning i Finland. 15 

framstaende representanter annu langt efter 177<>. I synnerhet var 
delta fallet med P. A. Gadd, som fullstandigt skotte sin profession 
till 1787 och anda till sin dud 17 ( .»7 var medlem af konsistorium 
och fakultet 1 ). Nagra botaniska arbeten af storre betydelse ut- 
kommo ej heller under den Porthanska perioden (1771 — 1809) 2 ) 
och aiven de sista af de arbeten Iran denna ti.l. sum upptagas i 
^inlands botaniska literatur, behandla for det mesta ekonomiska 
amnen 3 ). Det torde darfore vara skal att i den finska botani- 
kens historia utstracka denna period anda till 1808, ehuru det 
visserKgen maste framhallas, att antalet utgifna arbeten af mer 
eller mindre botaniskt innehall under de senare aren af perioden 
var ojamforligt mindre an i borjan, hvarjamte den ekonomiska 
riktningen mahanda mindre starkt framtradde. 

Det kan ej fornekas, att man i den tidens uppsatser traffar 
pa en stor mangd iakttagelser i och om naturen, hvarfore sar- 
skildt ett icke ringa antal upplysningar om vaxternas ut- 
bredning i landet forekommer i dessa arbeten. En foljd af tidens 
askadningssatt ar emellertid, att detta material ar hogst ojamnt 
fordeladt, i det att man om trad och buskar traffar fullstandiga 
beskrifningar, under det t. ex. kryptogamerna, hvilka icke erbjuda 
nagon direkt nytta, i hog grad forsummas. Da emellertid de rent 
botaniska upplysningarna aro en bisak, sa uppstar fragan, i hvad 
man man kan lita pa dessa upplysningar. I detta afseende bor 
man komma ihag, att hogst ringa eller stundom ingen undervis- 
ning meddelades i naturvetenskaperna vid den tidens laroverk *), 



1 ) Tengstrom p. 247. Tillixggas ma att den andre af periodens for- 
namste representanter P. Kalm dog 1779: Tengstrom p. 230. 

2 ) Elmgren p. 18. 

3 ) T. ex. Tankar om trans fortplantning medeist drifqvistar. Praes. C. 
N. Hellenius, Resp. H. Solin, Abo 1802. Endast den sista botaniska disputa- 
tionen under denna tid : C. R. Sahlberg, Dissertatio academica de progressu 
cognitionis plantarum cryptogamicarum. Part. I, Resp.' G. W. Ronnbiick. 
Abo 1801, utgor ett undantag, men dylika rent vetenskapliga afhandlingar 
torekomma afven i periodens midt. (Arbetet ar dessutom afbrutet i midten.) 

4 ) Detta belyses ganska val af forhallandet vid Wasa skola, hvarom 
folj. uppgifter godhetsfnllt blifvit mig meddelade af L. L. Lauren. ( Anteck- 
ningarna uppgifvas borja fran 1765, och enligt min asigt iir det knappt tro- 
ligt, att undervisning i naturvetenskaperna tidigare skulle bat'va fOrekommit). 
Det forsta ar botaniken upptages i skolprogrammet ar t'Or ar 1771, da darat 



16 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 2. 

hvarfore de unga studenterne i allmanhet hade att vid universi- 
tetet inhemta de allra forsta grunderna i dessa amnen. Da man 
vidare erinrar sig, att flertalet af sockenbeskrifningarna utgafs 
sasom gradual-disputationer, hvilka den tiden erfordrades for kan- 
didatexamen, och salecles efter endast nagot ars vistelse vid uni- 
versitetet, sa inses att man ej far stalla sina fordringar alltfor 
hogt. Om ock grunderna i naturvetenskaperna pa jamfofelsevis 
kort ticl kunde inhemtas af studenter, som i andra amnen voro 
fullt underbygda, samt om ock praeses, som for ofrigt i flere 
fall sjalf forfattat disputationen, egnade arbetet noggrann upp- 
marksamhet, sa voro a andra sidan den tidens literara hjalp- 
medel ytterst ringa. Och sa mycket an Linnes arbeten stodo 
ofver hans foregangares, sa var dock tolkningen af hans arter 
med deras knapphandiga och ofullstandiga diagnoser ej den lat- 
taste, hvilket man afven senare fatt erfara L ) : Under sadana 



inlardes „de allmanna grunderna". Redan 1780 saknas denna anteckning, 
men 1785 — 1790 meddelades ater nagon undervisning i amnet. For ar 1793 
omnamnes sarskildt, att principerna liirdes enligt Liljeblads flora, men 1795 
imdantrangdes botaniken af astronomin, och sedan forekommer iimnet ej fore 
1830-talet. I vissa skolor synes dock, atminstone under periodens slut, nagon 
om an ringa undervisning meddelats i naturvetenskaperna; sa upptages i Abo 
Domkapitels berattelse af den 23 Oktober 1799, att vid Abo Cathedralskola 
forelaser lektor „det allmiinnaste af Natural Historien efter det Utkast som 
finnes i Regners Forsta Begrepp" och i Bjorneborgs trivialskola lases [i mot- 
sats till skolorna i Wasa och Uleaborg] „litet Natural Historie": K. G. Lein- 
berg, Handlingar rorande Finska Skolviisendets historia, Jyviiskyla 1884, p. 
180 o. 182. 

Att naturvetenskaperna i gymnasierna voro foga battre lottade fram- 
gar biist daraf, att vid Borga gymnasium forst 1814 inrattades en larare- 
plats med undervisningsskyldighet i dessa amnen: M. Akiander, Skolverket 
inom fordna Wiborgs och nuvarande Borga stift, Helsingfors 1866, p. 208. 
Yid gymnasium i Wiborg meddelades enl. 1806 ars „modifikationer" pa of- 
versta klassen 3 timmars undervisning i naturalhistoria, men dit raknades 
afven mineralogi och teknologi: Akiander 1. c. p. 116, hvaraf synes huru yt- 
terst kort tid kom botaniken till godo. Harmed ofverensstammer, att i Borga 
Consistorii protokoll for den 27 Juni 1772 icke niimnes nagonting om under- 
visningen i naturkunnighet, hvarken vid skola eller gymnasium, ehuru vid 
det senare bl. a. omtalas astronomi: Leinberg 1. c. p. 329—334. 

x ) Man behofver t. ex. blott erinra sig huru olika Wahlenberg och An- 
dersson uppfattat Linnes Salices. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 17 

omstandigheter ar del saledea klart, at1 afven med del allvarli- 
gaste bemodande manga fel maste insmyga sig i bestamningarna 

och alt man. dar det giiller arter, som i ringaste man aro krili- 
ska, endast med yttersta forsigtighet kan bygga pa dessa uppgif- 
ter. Delta belyses basl genom den langre fram ingaende redo- 

gorelsen for nagra af dessa uppsatser (t. ex. Gadds), och iiam- 
gar haraf, att patagliga fel forekomma afven vid vaxter, soni at- 
minstone nu for tiden anses jamforelsevis latta att bestamma 1 ). 
Sasom kanclt, ar den naturvetenskapliga literaturen under 
denna tid tamligen vidlyftig. Sa har P. Kalm utgifvit 140 
disputationer 2 ), P. A. Gadd 103 3 ), och flertalet af dessa berora 
mer eller mindre naturvetenskaperna: dartill komma annu gan- 
ska manga uppsatser af samma forf. i Vetenskaps akademins 
Handlingar och nagra andra arbeten. Da dessa arbeten blifvit 
flere ganger tamligen fullstandigt uppraknade saval i alfabetisk 4 ) 
som kronologisk 5 ) ordning. torde det har vara lampligast att forst 
nagot fullstandigare redogora for de arbeten, som aro af sturre be- 
tydelse i botaniskt hanseende, och sedan endast i korthet berora 
de (jfriga. I delta afseende fortjenar i framsta rummet namnas 
Kahns Flora Fennica 6 ), da delta arbete under omkring 80 ar 



J ) Se i cletta afseende afven den enligt min tanke stlillvis alltfor 
stranga kritik om flere af Finlands mest kiinde botanister fran denna tid 
[1772], som forekommer i ett meddelande af J. Lindvall till Banco-Commis- 
sarien B. Bergius, publiceradt i Bot. Not. 1890 af Th. Krok, hvilket medde- 
lande dock a andra sidan innehaller flere intressanta npplysningar. — Enl. 
Krok blef Lindvall student i Abo 1761, mag. 1766. flyttade till Upsala 1769. 

2 ) Liden upptager 144; G. Marklin, Ad Catalogum Disputationum Li- 
denianum Supplementa, Upsala 1820, tillagger 2; jfr afven Elmgren p. 130. 

3 ) G. Marklin, Catalogus Disputationum Lidenianus continuatus, Upsala 
1820; jfr Elmgren p. 127. 

*) Hos Prytz, Florae fennicae breviarium, Abo 1819—1821, p. 5—28. Dis- 
putationerna uppraknas dessutom fullstandigt bos Liden och Marklin. 

5 ) Sail. Bot. lit., jfr afven 0. Hjelt Nat 

G ) Florae Fennicae pars prior. Praes. P. Kalm, Resp. W. Granlund. 
Abo 1765. Af inledningen framgar viil, att respondenten skrifvit fdrtecknin- 
gen, men da dar framhalles, att flertalet vaxter aro iakttagna af Kalm, torde 
det vara skal att fortfarande bibehalla Kalms namn for arbetet. Vidare 
uppraknas i inledningen de personer, hvilka vinnlagt sig om studium af Fin- 
lands flora; atom Tillandz, Brovallius, Leclie, Gadd och Kalm namnas ej 

2 



18 Acta Socictatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

ntgjorde ') den visserligen ganska knapphandiga kalla, hvarur ut- 
landske forfattare i hufvudsak erhollo sina upplysningar om Fin- 
lands vaxter 2 ), och det dessutom ar ett af de fa uteslutande bo- 
taniska arbetena fran denna tid. Till en borjan ma anmarkas, 
att detta arbete ar oafslutadt, i det alt andra delen, som skulle 
behandla kryptogamerna, aldrig utkommit 3 ). Afven den del som 
finnes ar hogst ofullstandig, da boken endast utgor en namnfor- 
teckning, utan nagra beskrifningar eller lokaluppgifter. De forra 
saknas visserligen mindre, da man vet att alia namn arc- tagna 
fran Linnes Flora snecica, till hvilken afven de bifogade num- 
rorna direkt hanvisa, men sa mycket mer saknas de senare. Ar- 
betet npptager 577 4 ) vildt vaxande fanerogamer, af hvilket antal 
dock genast 14 arter 5 ) maste bortraknas, sasom antagligen in- 
komna genom oriktig bestanming, da deras forekomst pa senare 
tid alldeles icke blifvit bekraftad. Till dessa ansluta sig pa det 
narmaste 5 vaxter 6 ), hvilka aro alldeles tillfalliga och pa senare 
tider antingen ej alls eller endast nagon enda gang inom odlin- 



mindre an 21 personer, af hvilka har endast ma papekas Henr. G. Porthan. 
Jfr afven Kalm Fata p. 16, dar 3 andra. utom flere af de pa detta stalle 
uppraknade, omnamnas. 

1 ) Till dess Fries' Summa vege tab ilium utkom 1846. 

2 ) Sa uppgifves t. ex. att arbetet blifvit omtryckt i Sckrebers Neues 
Schwedisches Magazin, 1 Th. 186: 0. Hjelt Nat. p. 145. 

3 ) Med anledning haraf ma i forbigaende narnnas, att ett dylikt af- 
brott midt i arbetet j amforelsevis ofta forekommer i vart lands botaniska li- 
teratur, ocli att dylika afbrott i sjalfva verket aro latt forklarliga, da dispu- 
tationerna utkommo i form af smarre hiiften. 

4 ) Prytz p. 20 och Sa3l. Bot. lit. p. 92 upptaga 576. Miirkas bor att 
3 ggr bade hufviulart och varietet enl. Fl. Stiec. ilro upptagna, naml. Bromus 
secalinus och Br. liordeaceus, Myosotis arvensis och M. palustris samt Matri- 
caria inodora och M. chamaemelum maritimum. 

5 ) Circaea lutetiana, Arundo (Psamma) armaria, Rottonia palustris. 
Tordylium (Torilis) Anthriscus, Jitncus sqvarrosus [forekommer mirmast 
vid Schliisselburg], Bumex acutus, Cerasthtm viscosum, Cardamine impatiens. 
Hypochaeris radicata, Serratula tinctoria, Viola hirta, Orchis latifolia, Lemna 
gibba och Atriplex laciniata. 

6 ) Veronica peregrina, Panicum Cms galli, Melica ciliata, Orobanche 
major (se ofvanfor p. 8) och Trifolium procumbens. Har bar Cardamine 
(Arabis) petraea (se afven of van p. 8) raknats sasom i Finland forekom- 
mande. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 19 

gar sedda i Finland. Afven 6 eller kanske nil tare 8 andra ar- 
ter 1 ), ehuru oftare patraffade, bora dock snarast betraktas sa- 
som tillfalliga eller forvildade 2 ). For att kunna jamfora antalet 
arter hos Kalm ined antalet i forteckningar fran senare tider, ar 
det dessutom nodvandigt att franrakna 8 vaster 3 ), som numera 
i allmanhet ej raknas sasom arter, utan som varieteter eller for- 
mer af an mindre betydelse. Vid nagra arter, som hos Linne 
mest voro kollektiva, fores hans namn numera till en annan art : 
emellertid kan i flertalet fall nagon tvekan knappt uppsta, hvilken 
art Kalm asyftade 4 ), hvarfore detta ej inverkar pa artantalet 5 ). 



*) Convolvulus sepium, Pastinaca sativa, Betonica officinalis, Linaria 
minor, Melilotus officinalis, Chrysanthemum segetum; till dessa kunde kanske 
till&ggas Anthemis cotula och Salix fragilis, ehuru den sistnamda oftast rak- 
nas till verkligt vilda viixter. 

2 ) Det torde knappt vara nodigt att framhalla, hum svart det ar att 
med noggrannhet uppdraga griinsen emellan de verkligt inhemska och de mer 
eller mindre tillfalliga vaxterna i ett land. Det kan diirfore knappt raknas 
for ett fel, om de iildre forfattarene i allmanhet icke fullt noggrant sitrskiljde 
dessa kategorier. For att utreda, huru stor del af de nu i Finland kanda vax- 
terna varbekant under tidigare perioder, ar likviil ett dylikt sarskiljande nodigt. 

3 ) Aira montana (under A. flexuosa), Poa angustifolia (under P. pro- 
te?isis), Chenopodium viride (under Ch. album), Ranunculus reptans (under R. 
flammula), Matricaria maritima (under M. inodora; den upptages ilfven kar 
endast sasom varietet), Filago arvensis (under F. montana). Salix arenaria 
och incubacea (innefattas i S. repens, hvaraf afven S. rosmarinifolia rattast 
torde betraktas sasom varietet). 

4 ) Bromns hordeaceus motsvarar Br. mollis, Ruppia maritima ar R. 
rostellata, Gentiana Centaurium == Eryihraea vulgaris, Epilobium hirsutum = 
E. parviflorum, Crataegus oxyacantha iir Cr. monogyna, Ononis spinosa=0. 
hircina, Ophrys lati folia ar Microstylis monoplnjlla (= 0. monophyllos L. enl. 
"Waklenb. Fl. Suec. p. 563; synonymet aterfinnes ej hos Hartm.). Zannichellia 
palustris = Z. polycarpa. Till dessa ansluta sig Anthericum calyculatum, som 
otvifvelaktigt afser Tofieldia borealis, och Anemone Pulsatilla, som mahanda 
bor tolkas sasom Pulsatilla patens x pratensis, (se 0. Kihlman i Herbarium 
Musei Fennici ed. II. Helsingfors 1889, p. VIII). Ehuru Agrostis rubra och 
Angelica Archangelica finnas i Finland, afse dock Kalms arter med detta 
namn otvifvelaktigt Agrostis vulgaris och Angelica litoralis, och sannolikt ar 
Malva rotundifolia = M. borealis. 

5 ) Annu nagra andra arter iiro kollektiva, men Linnes namn anvandes 
ej vidare, sa ar t. ex. fallei med Rumex aqvaticus, Rhinanthus crista galli, 
Euphrasia odontites, Erysimum barbaraea, Fumaria bulbosa (se ofvan p. 8 
not 3) och Arctium Lappa. 



20 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

Franraknar man daremot de nyss uppraknade vaxterna, atersta 
544 arter sasom det antal fanerogamer, som da var kandt fran 
Finland l ). Delta antal synes visserligen nog litet, men man bor 
framst komma ihag, att en mangel arter forst under senare ticl 
blifvit sarskilda. Vidare att rent lappska vaxter icke upptogos 2 ); de 
jamforelsevis fa, som uteslutande tillhora de nordliga delarne af 
landet 3 ), gifva delvis anledning att misstanka, det de inkommit ge- 
nom oriktig bestamning. Sjalffallet ar dessutom, att de arter, som 
endast finnas pa karelska naset eller i ostra Karelen, ej fa 
komma meet i rakningen, cla har endast afsagos vaxter, som funnos 
inom Finlancls clavarande politiska granser. — Slutligen kan man ej 
underlata att fasta sig vid, att Kami upptager ieke mindre an 6 (a 
7) arter 4 ), hvilkas forekomst langre fram blef bestridd, men hvilka 
under senaste tid (1861 — 1889) i sjalfva verket blifvit funna i Fin- 
land. Det synes darfore ej osannolikt, att annu nagon eller nagra 
af de arter, hvilka ofvan betecknades sasom inkomna genom 
oriktig bestamning, i sjalfva verket skola upp visas i landet. 

I anclra rummet bor man enligt miri tanke upptaga ett eller 
rattare par arbeten fran perioclens senare del, naml. Julins for- 



1 ) Senecio Jacobaea, som upptages af Gadd fran ufre Sataknnta (1751) 
och pa senare tid tagits bl. a. a Rafso, uppraknas ej af Kalm; den kan 
dock, ehuru upptagen i Herb. Mus. Fenn. ed. II, kanske lampligast anses sa- 
som barlastvaxt; nagon senare uppg. fran det af Gadd undersokta omradet 
foreligger ej. Arabis alpina och Scirpus compressus, hvilka afven upptagas 
af Gadd, men ej af Kalm, maste anses oratt bestiimda, da de, sa vidt man 
nu vet, ej finnas i Sataknnta, ehuru de visserligen blifvit funna i andra de- 
lar af floromradet. — Se f. o. langre Iram om de lappska vaxterna. 

2 ) Sa omnamnas redan tidigare fran Utsjoki bl. a. Loiseleuria procum- 
bens, Viola biflora, Diapensia lapponica, Phyllodoce coerirfea, Oxyria cligyna. 
Pinguicula alpina: H. Wegelius i K. Sv. Vet. Ak. Handl. 1759 p. 234 — 235. 
hvilka arter icke upptagas af Kalm. (Saxifraga oppositifolia upptages afven 
1. c, men har ej aterfunnits i Utsjoki). Anmarkningsviirdt ar, att Stratiotes 
aloides, upptagen fran Kemi af Linne, afven torde raknats sasom tillhorande 
Lappland, da den ej heller upptages af Kalm. 

3 ) Om man, sasom rattast ar, franraknar Agrostis borealis och Archan- 
gelica officinalis, atersta bland nordliga knappt andra an Tofieldia borealis 
(under namn af Anthericam calyculatum), Bartsia alpina, Pedicularis lappo- 
nica, (Tussilago frigida), Satyrium (Gymnadenia) albidum, Salix hastata. 

4 j Drabci muralis, Lepidium campestre, Crambe maritima, (Arabis pe- 
traea), Crepis praemorsa, Herminium monorchis, Carex arenaria. 



Kiinnedomen cm vaxternas utbredning i Finland. 21 

teckningar diver floran i trakten af Uleaborg l ), da icke blott an- 
talet viixter, som upptages i dessa, ar storre an i ofriga forteck- 
ningar Iran denna tid, utan iifven den forra lorteckningen pa se- 
nare tid blifvit kallad „ypperiig" 2 ) och utan nagon reservation 
citerad 3 ), fastiin redan F. Nylander framhallit orimligheten af 
nagra uppgifter i arbetet 4 ). Nekas kan visserligen ej, att arbetet 
har vissa fortjenster; salunda ar detta mig veterligen den forsta 
finska specialforteckning, dar freqvensen ar utsatt vid i det narma- 
ste hvarje vaxt, under det att tidigare pa sin hojd de sallsyntare 
(och mycket allmanna) aro sarskildt framhallna. Likasa far man 
ej forbise, att detta ar den enda mllstandiga forteckning vi hafva 
ofver floran i denna del af Osterbotten, men icke desto mindre tve- 
kar jag ej, att beteckna arbetet sasom tamligen vardelost. om man 
betraktar det fran nutidens standpunkt 5 ), ehuru man alltid maste 
gifva ett synnerligt erkannande at Julins varma intresse for na- 
turvetenskaperna. Tillsammans 6 ) upptaga dessa forteckningar 
456 arter 7 ), men bland dessa inga icke blott 6 arter, som vis- 
serligen af Kalm och hans samtida upptogos sasom tillhorande 
landets flora, men pa senare tid ej bekraftats sasom inhemska 
och hvilkas forekomst i en sa nordiig trakt ar alldeles osanno- 



: ) J. Julin, Bref till Herr Intendenten Fischerstrom om de uti Oster- 
botten, sarskildt omkring Uleaborg, samlade naturalier (Xy journal uti bus- 
ballningen, Xov. och Dec. 1791 samt Jan. och Febr. 1792) afvensom Forteck- 
ning pa nagra uti Osterbotten, si'trdeles omkring Uleaborg samlade Natura- 
lier med anmarkningar (1. c. Maj och Juni 1S00). 

2 ) Sa3l. Bot. lit. p. 108 not. 

3 j E. Wainio, Kasvistonsuhteista Pohjaissuomen ja Venajan Karjalan 
Rajaseuduilla, Helsinki 1878, p. 115 och f 61 j . 

4 ) Uppg. om Ranunculus aconitifolius och Oenanthe fistulosa: Spic. I p. 3. 

5 ) Att arbetet pa sin tid ansags framstaende, kan man bl. a. sluta daraf, 
att Julin for detsamma fick af Patriotiska Siillskapet emottaga Gustaf lll:s 
och Hisingers minnesmedaljer: anteckning [af S. G. Elmgren] i Universitetets 
exemplar. 

6 ) Haraf upptager den forra forteckningen 32S fanerogamer och orm- 
bunkar samt 97 mossor, lafvar och alger. 

7 ) Enl. Prytz p. 1G. Da det for mitt arbete ar af jiimforelsevis min- 
dre betydelse, att fullkomligt exakt upptaga antalet viixter. som omnamnas i 
hvarje sarskild forteckning, har jag endast i undantagsfall kontrollerat de 
uppgifter, som forefinnas i detta afseende (se t. ex. om Kalm och Herk.). 



22 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 2. 

lik l ), utan dessutom 7, hvilka icke tidigare uppgifvits for landet 
och hvilkas forekomst atminstone i denna del af Finland likale- 
des ar alldeles osannolik 2 ). Annu storre ar antalet af sadana 
vaster, som visserligen fmnas i landet, men tillhora dess sydliga- 
ste delar (nagra tvartom nordliga clelen af Lappland), och al- 
drig torde komma att aterfmnas i Uleaborgs trakten; detta an- 
tal torde uppga till narmare trettio, afven om man ej medraknar 
de arter, hvilkas forekomst icke ar alldeles osannolik, ehuru den 
hittills ej blifvit bekraftad 3 ). Att man under sadana omstandig- 
heter ej kan alltfor mycket lita pa den freqvens, som tillagges de 
resp. arterna. ar sjalffallet, och afven i detta afseende forekomma 
sakert Here fel 4 ). Sasom ett yttermera bevis pa hum svart det 
ar att bygga pa Julins forteckningar, ma har sarskildt tagas slag- 
tet Garex i betraktande, ehuru det visserligen ar Mart, att felen 
har framtrada skarpare. Att Julin af de 30 a 40 Carac-arter, 
hvilka efter n. v. begransning torde forekomma i trakten af Ulea- 
borg, endast upptager 13, om hvilka sages .,alla mer eller mindre 
allmanna", kan ej forundra nagon, som kanner denna tids upp- 
fattning af slagtet 5 ) och den svarighet bestamningarna i synner- 



1 ) Psamma armaria, Rottonia palustris, Rumex acutus, Cerastium vi- 
scosuni (fran Kuus.), Viola hirta, Lemna gibba. — Anthericum calyculatum 
liar afven har raknats sasom Tofieldia borealis. 

2 ) Utom de redan af F. Xylander framhallna Oenanthe fistulosa ocli 
Ranunculus aconitifolius (Jul. Fort. p. 102) liora hit: Chenopodium vulvaria, 
Pedicularis hirsuta och silvatica (hvardera fran Kerni;, Helichrysum arena- 
Hum och Salix arbuscula. 

3 ) Af den rika samlingen m& har endast anforas: Triodia decumbens. 
Libanotis montana, Juneus trifidus, Salix herbacea och 8. reticulata, (Carices 
se p. 23 not. 1). Utom dessa vaxter, af hvilka nagra uppgifvas sasom allmanua. 
men dar ingen lokal ar utsatt, markas fran Frantsila bl. a. Ulmaria filipen- 
dula, Latliyrus silvestris och Asperula odorata, den sistmimda enl. uppg. af 
Ganander; fran Kemi Melampyrum cristatum och M. arvense, iifvensom fran 
Kuusamo bl. a. Rhododendron lapponicum (.,teml. allin.") och Andromeda te- 
tragona (,.allm."). Sium latifolium uppgifves forekomma „i Stadsbacken". 

4 ) Sa upptages Alopecurus pratensis sasom allman, Aira caespitosa sa- 
som „mera allm. i Sotkamo och pa Landtryggen", Pyrola secunda sasom mera 
sallsynt. Ehuru visserligen ingen nyare viixtforteckning foreligger, torde man pa 
grand af forekomsten i angriinsande trakter, utan synnerlig fara att misstaga 
sig, kunna beteckna Aira sasom mycket allman afven vid Uleaborg, Pyrola 
secunda sasom g. a. och Alopecurus pratensis, om den finnes, sasom rar. 

5 ) Kalm npptog endast 17 Carex-arter, hvaribland den i vart land sa 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 23 

het tidigare erbjodo, men att af dessa 13 arter ej mindro an 7 ! ). 
d. v. s. mer an halfva antalet, med sakerhet ar frammande for 
traktens flora, maste ingifva ett djupt misstroende mot riktighe- 
ten af hans uppgifter. Da felen aro sa talrika, ar det svart och 
ofta omojligt att erlmlla visshet om hvilken art som afses, utan 
maste man i allmanhet endast konstatera att uppgiften ar orik- 
tig 2 ). Emellertid anvandas Julins uppgifter oftast utan reserva- 
tion af senare forfattare, sasom Prytz, Wirzen, m. fl. och efter 
dem sedan t. o. m. af E. Fries, hvarigenom icke sa lit en oreda upp- 
statt. Tillaggas ma, att Julin dessutom publicerat nagra anclra ar- 
beten af botaniskt innehall 3 ), men galler om dessa i hufvudsak 
det samma som om de nu anforda. Daremot torde Julins ,.F6r- 
teekning pa Orter, som cultiveras i Uleaborgs Lan" 4 ) fortfarande 
erbjuda ganska mycket af intresse 5 ). 



sallsynta C. armaria; flere arter voro ej heller vid Julins tid kiinda fr&n 
Finland, jfr Spic. II, p. 15. 

x ) C. pulicaris (= C. psyllophora), C. armaria, C. vulpina, C. montana, 
C. atrata, C. hirta och C. muricata (i Kemi: Jul. Fort. p. 101). 

2 ) Hum litet af bestaende viirde finnes i Julins uppsatser, framgar af- 
ven daraf, att, oaktadt han upptager tamligen manga vaxter, som ej tidigare 
blifvit omnamda fran Finland, enligt mina anteckningar endast 4 faneroga- 
mer bland dessa upptagas nagorlunda riktigt, namligen Arctostaphylos alpina 
(fran Kuusamo, freqvensen dock ej riktig), Saxifraga hirculus fran Muhos och 
Trifolium spadiceum fran angar vid „Cajana-Elf" och Uleaborg; den sistnamda 
(delvis) och troligtvis afven Arctostaphylos upptagas pa grand af meddelan- 
den af Kyrkoherden S. Castren. Calypso borealis upptages enligt M. Castren 
fr&n Kemi. Af Pteridophyta upptagas har for forsta gangen Phegopteris 
dryopteris, Isoetes lacustris och Athyrium filix femina (den sistnamda enligt 
M. Castren fran Kemi). 

3 ) Uhleaborgs Mineral-Kiilla beskrifven och chemice undersukt (Sv. V. 
Ak. H. 1795); har upprepas flere af de svarare felen (t. ex. uppg. om Hottonia, 
Oenanthe fistulosa, etc.). Fortsattning af Yaderleks Journalen som blifvit hallen 
i Uhleaborg ifran och med ar 1776 til och med 17S7 (Sv. V. Ak. H. 1789) in- 
nehaller daremot endast uppgifter om alldeles allmanna vaxter. Angaende 
hans Flora avasaxensis och publikationen af S. Castrens observationer se 
li'tngre fram. — Julins anmarkningar och tillagg till Universitets Bibl. exem- 
plar [=Jul. ami.] Cse Ssel. Bot. lit. p. 108 not) iiro till allra storsta delen 
publicerade i Jul. Fort. 

4 ) Ingar i „Bref om de uti Osterbotn., sardeles omkring Uhleaborg sam- 
lade Xaturalier" (Xy Journal uti Hushallningen. Jan. och Febr. 1792 p. 17—27;. 

5 ) Har uppraknas 86 arter. Af dessa hade Julin odlat nagra uteslu- 
tande i drilbank; om ett par andra anmarkes, att odlingsforsoken misslyckats. 



24 

Ett mindre antal oriktiga uppgifter patraffa vi i den vaxtfor- 
teckning fran denna ticl, hvilken nast Julins upptager storsta an- 
talet arter, namligen Herkepaei fran Hauho 1 ). Hela antalet arter 
i denna utgor nagot ofver 400 2 ), hvaraf 4 mossor. Da arbetet 
utkommit under Kalms praesidium, om an nagot tidigare an Flora 
fennica, ar det naturligt, att man har knappt har att soka andra for 
Finlands flora frammande vaxter an cle som upptagas i det forst- 
namda arbetet 3 ). Af dessa ater forefmnas 7 (a 8) 4 ). Arter, hvil- 
kas forekomst i socknen ar mindre sannolik, uppraknas dessutom 
till ett antal af 10 a 15 5 ). Da dessa aro sydliga arter 6 ), aro fe- 
len i allmanhet vida mindre skarpt framtradande an hos Julin, 
hvarjamte det i nagra fall vore tamligen latt att utreda, hvilken 
vaxt det oriktiga namnet egentligen afser. Emellertid utvisa de 
anforda exemplen a andra sidan tydligt, att man knappt kan lit a 
pa Herkepsei uppgifter 7 ), om icke direkt eller atminstone indi- 
rekt bekraftelse fran senare tid foreligger 8 ). Nagot forsok att ut- 
reda freqvensen gores har icke. Herkepsei uppgifter citeras i all- 
manhet utan kritik af Wirzen m. fl. (se sarskildt under Helle- 
nius) 9 ). 



r ) Chr. Herkepseus. Historisk och oekonomisk beskrifning ofver Hauho 
sokn uti Tavastland, Praes. P. Kalm, Abo 1756. 

2 ) Prytz p. 17 uppgifver 408. En for nagra ar sedan af mig foretagen 
rakning gaf till resultat 410. 

3) De, sa vidt jag kan paminna mig. enda undantagen aro Antlmicum 
(Narfhecium) ossifragum, hvilken vaxt afven upptages i andra tidigare for- 
teckningar (Gadd Sat., Car.) och Nasturtium officinale (■= Sisymbrium Nastur- 
tium aqvaticum). 

4 ) Circaea lutetiana, Veronica peregrina, Cerastium viscosum, Pulsatilla 
vulgaris, Trifolium procumbens, Viola hirta, (Anthemis cotula). 

5 ) Mest karakteristiska aro Avena pratensis, Sagina nodosa, Primula 
farinosa, Vincetoxicum officinale, Allium scorodoprasum, Ulmaria filipendula, 
Carex pulicaris. 

6 j Agrostis rubra bor afven har anses afse A. vulgaris. 

"') Se] afven omdomet ofver honom fran datidens standpunkt af Lind- 
vall p. 107.' 

8 ) Nagra senare uppgifter fran Hauho aro mig icke bekanta, med un- 
dantag af att nagra vaxter fran denna socken inlemnats till H. M. F. af M. 
Gadd. Daremot aro de aDgransande trakterna mer eller mindre fullstandigt 
undersokta (se Tikk., Leop., Asp. & Th. och framfor allt Norrl. s. 6. Tav.). 

9 j Af Pteridophyta omnamnas har for forsta gangen for Finland Eqvi- 
setum silvaticum, Acrostichum (Woodsia) ilvense, Onoclea struthiopteris, (upp- 



Kannedomen om viixternas utbredning i Finland. 26 

At' annu aldre (latum an Herkepaei ar P. A. (.adds forteck- 
ning filer rattare forteckiungar ofver vaxter i norra Satakunta 1 ). 
Da i den fallstandigare iorteckningen inga ej naindre an 396 al- 
ter 2 ), hvaraf 31 sallsynta, syncs att delta ar den aldsta tamli- 
gen fullstandiga vaxtforteckning i Finland, i hvilken man, i mot- 
sats mot Tillandz* arbete, meet full visshet kan bestamma de asyf- 
tade vaxterna. Visserligen citeras delta arbete jamforelsevis min- 
dre oi'ta af senare forfattare, hvartill val torde bidragit, att det ut- 
kommit lore den binara nomenklaturens anvandning. Det ar emel- 
lertid, utom pa grand af sin alder, fortjent af uppmarksamhet afven 
darfore, att dess forfattare, da arbetet utgafs, var icke blott ma- 
gister, utan afven docent i naturalhistoria 3 ), under det, sasom re- 
dan framhallits, flertalet af ofriga arbeten fran denna ticl hade till 
forfattare antingen en yngre student eller, sasom Julins, en person, 
hvars egentliga lifsverksamhet var riktad at annat hall 4 ). Man 



tagen af Tillandz och senare af Amann 1747, men ej efter den Linneska 
nomenklaturens inforande), och Lycopodium annotintim. Hvad L. selaginoides 
(= Selaginella spinidosaj angar, ar dess forekomst i Haulio liogst osiiker. I 
afseende a fanerogamerna giiller delvis hvad som sages om Gadd Forsok (se 
langre fram p. 27 not 3). 

J ) Forsok till en oekonomisk beskrifning ofver Satacunda hi'traders 
del, Stockholm 1751. Arbetet utgor en i svnnerhet i afseende a den bo- 



norra 



taniska delen utvidgad bearbetning af samma forfattares Observationes phy- 
sico-oeconomicae in septentrionali praetura territorii superioris Satagundiae, 
Praes. C. F. Mennander, Abo 1747. Detta sistniimda arbete upptager nagot 
ofver 50 arter, hvaribland 24 „Xon occurrentes in Tillandsio catalogo" [bl. a. 
Potamogeton (UOj perfoliatus, Lithospermum (152) arvense, Dianthus (342) 
delioides, Gnaphalium (676) uliginosum, m. fl. upptagna af 0. Hjelt Xat. och 
0. Hjelt Forsok]. Af de antagligen oriktiga bestamningarna i detta arbete 
atersta i omarbetningen bl. a. Campamda (177) uniflora, Anthericum (267) 
ramoswn, Tussilago 682 = Petasites frigida och Viola (718) hirta. Daremot 
funnos har afven Persicaria 319 = Polygonum persicaria och Erysimum 586 
= Sisymbrium Mo. (For att undvika misstag, utsattas har saval artens na- 
varande, som dess i Gadds forteckning anvanda namn, d. v. s. nummern i 
Fl. Suec. ed. I). 

2 ) Haraf 68 kryptogamer, naml. 13 ormbunkar, (hvaraf en antagligen 
oriktigt bestamd), 14 bladmossor, 3 lefvermossor, o. s. v. 

3 j Gadd „promoverades 1748 till Magister och utnamdes aret derpa till 
Docens i Natural Historien": Teugstr. p. 244. 

4 ) Sasom ett bevis att dessa arbeten pa sin tid tillerkiindes en ganska 
stor betydelse, ma anforas Gadds egna ord: „Som det allmanna fOr den del af 



26 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

kan saledes a ena sidan stalla storre fordringar pa arbetet och a 
andra i viss man efter detsamma bedoma tillforlitligheten af de 
arbeten Gadd, om an nagot senare, haft att granska 1 ). En brist, 
som genast faller i ogonen, ar att inga lokaler upptagas i arbe- 
tet 2 ), hvilket dock har vore synnerligen af behofvet pakalladt, da 
arbetet hanfor sig till flere socknar 3 ). Af de arter som upprak- 
nas hafva 9 4 ) senare icke antraffats i Finland, atminstone icke sa- 
som vilda, och par andra hafva fnnnits endast sasom barlast- 
vaxter 5 ) etc., hvarfore 9 af dessa bortlemnats redan fran Kalms 
Flora fennica 6 ). Dessutom upptagas flere arter, hvilka, ehuru fo- 
rekommande i andra delar af landet, dock foga torde finnas i clet 
ifragavarande omradet 7 ), och fortjenar clet att framhallas. att tva 



detta arbete. som alle redan ar 1747 i et Academiskt Snilleverck . . . blef 
framgifvet. har tackts betyga en synnerlig ynnest": Gadd Sat. p. 4. 

x ) I det par ganger omnamda meddelandet fran 1772 heter det om Gadd 
bl. a. „Herr Banco-Commissarien torde undra, at jag ej kallar honom Bota- 
nicus, ty bans tid tillater bonorn ej at arbeta i Botaniqven, och utom dess 
tror han sig hafva nog om ban endast berattar i sina skrifter hvad andra 
sagt utan att sielf kanna vexterne": Lindvall p. 107, (jfr ofvan p. 17 not 1). 

2 ) Det enda undantaget ar i afseende a Anthericum (267) ramosum 
„rara certe plantnla, in Satagunda qvidem non adhuc a me observata, sed . . . 
dum iter faciebam in Tavastiae paroechia Achas", men denna viixt bar icke 
aterfunnits i Finland. 

3 ) Enligt hvad i inledningen meddelas „8 socknar och 9 Capelgald": 
Gadd Sat, p. 7 och 8. 

*) Utom Anthericum * hora hit Campanula (177) uni flora *, Lonicera 
(191) Periclymenum *, Juncus (282) sqvarrosus, Sisymbrium 552 — Nastur- 
tium officinale *, Tri folium (618) procumbens (kunde mojligen riiknas till folj. 
grupp). Hyoseris 630 =z Arnoseris minima *, Viola (718) hirta, Salix (812) 
alba *. 

5 ) Antirrhinum 502 = Linaria minor, Cochlearia 540= Nasturtium Ar- 
moracia * och Sisymbrium 551 = Nasturtium silvestre *. Hit kunde kanske 
riitteligen laggas afven Senecio (688) Jacobaea *. 

6 ) Dessa aro i noterna betecknade med *. 

7 ) Avena (96) pratensis, Atliamantha 229 = Libanotis montana, Rubus 
(410) caesius, Arabis (566) alpina *, Tussilago 682 = Petasites frigida. Carex 
(747) pulicaris, C. 748 = Scirj)us compressus *, C. (750) vulpina, P[t]eris 
846 = Blechnum spicant. Xagra andra aro afven tvifvelaktiga, sasom atmin- 
stone ej hittills aterfunna. hit hora Briza (80) media, Avena (97) fatua. Her- 
niaria (207) glabra, Hypericum (626) hirsutum, Hieracium 636 = Crepis 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 27 

af dessa (oberJiknu.lt ormbunkar etc.) ej upptagas i Kalms flora. 
Sasom redan papekades, betecknas en del af arterna sasom sall- 
synta, men afven i detta afseende kunna manga anmarkningar 
goras, i det att en del af dessa vaxter arc- mer eller mindre all- 
manna ej endast i Satakunta, utan afven i storre delen af sodra 
Finland 1 ), hvaremot flere af de vaxter, som ej betecknas sasom 
sallsynta, i sjalfva verket aro det i denna del af landet 2 ). Det mi 
anforda torde bast visa, med hvilken forsigtighet uppgifter Iran 
denna tid maste emottagas, hvaremot det an en gang bor fram- 
hallas, att ett icke ringa antal vaxter i detta arbete forsta gangen 
anfores fran Finland 3 j. 

Under det cle nn omnamda forteckningarna, ehnrn de aro spe- 
cialfloror, upptaga 400 a 500 arter, omnamnas i Hellenii lorteck- 
ning pa finska medicinalvaxter 4 ) endast 138 arter, hvaraf 10 kryp- 
togamer. Sasom redan af titeln framgar, afser detta arbete ej 
heller uteslutande den botaniska vetenskapen, utan ar foraamli- 
gast skrifvet i praktiskt syfte 5 ). Emellertid fortjenar det att val 
beaktas i den finska botanikens historia. Bland arbeten som ute- 
slutande hanfora sig till Finlands flora ar det namligen det forsta, 
dar stanclorter upptagas for (nara pa) alia omnamda vaxter, 



praemorsa, Mercurialis (823) perennis, m. fl. Daremot antager jug. att Me- 

lampyrum (510) cristatum ar tryckfel for M. (514) silvaticum. 

*) T. ex. Veronica (9) scateUata, Valeriana (SO) officinalis. Lijsimachia 
(166) vulgaris, Betula (777) nana, m. fl. 

2 ) T. ex. Convolvulus (173) arvensis, Ornithogalum 270—Gragea lutea. 
Ervum (606) tetraspermum, Trifolium (616) arvense, Asplenium (854) tricho- 
monas o. s. v. Det fortjenar dessutom papekas, att af de ofvan appraknade 
arterna atom Anthericum endast 4 naml. Hemiaria glabra, Linaria minor. 
Mercurialis perennis ock Blechnum spicant upptagas sasom sallsynta; alia of- 
riga sakna denna beteckning. 

3 ) T. ex. Nasturtium amphibium, Lathyrus palustris, Petasites officina- 
lis, Myriophyllum spicatum, m. fl. (Detta galler iifven. ehuru i mindre man. 
Herkepsei arbete). Skulle man, hvilket otvifvelaktigt ar rattast, ej taga upp- 
gifterna lios Tillandz, sasom till en del omojliga att siikert utreda, med i 
rakningen, blefve detta antal af for Finlands flora nya arter mycket stort. 
Det synes mig emellertid ej vara skal att i allmanhet (med undantag fOr de 
vaxter som omnamnas af Linne) suka noggrant utreda fOrhallandet fore utkom- 
sten af Kalms Flora fennica. 

4 ) Disp. af C. N. Hellenius och G. Levin, Abo 1773. 

5 ) Se Hell. p. 1 och 2. 



28 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenuica, V, n. 2. 

hvarjamte freqvensen i flertalet fall ar utsatt. En synnerlig for- 
tjenst ar att uppgifterna har, sa vidt man kan se, aro mera pa- 
litliga an i de nyss behandlade arbetena. Visserligen forekomma 
afven har fel, men dessa aro ej synnerligen manga, och, hvad 
som ar nastan annu viktigare, dessa oriktigheter kunna i de fie- 
sta fall med tamlig latthet ntredas 1 ). Att nagra smarre oegent- 
ligheter vidlada en mindre del af Hellenii uppgifter om freqvensen 
och standorterna 2 ), torde ej forundra nagon, da uppgifterna harom 
i de fiesta fall annu voro nya for var flora. Det synes mig clar- 
fore, att man afven i manga af de fall, dar nagon bekraftelse 
fran senare ticl ej foreligger, skulle knnna lita pa Hellenii uppgif- 
ter 3 ). 

Innan vi fran dessa arbeten, hvilka utgjort fullstandiga vaxt- 
forteckningar i ett eller annat afseende, ofverga till de sockenbe- 
skrilhingar m. m., dar endast ett storre eller mindre antal sar- 
skildt anmarkningsvarda vaxter uppraknas, men nagot forsok att 
astadkomma en fullstandig forteckning ej gores, maste vi syssel- 
satta oss nagot med tvenne arbeten af utlandska forfattare, i 
hvilka afven Finlands flora ar foremal for behandling. I Acerbis 
resebeskrifning 4 ) ingar namligen en Flora avasaxensis 5 ), forfattad 

1 ) Af arter, som iiro frammande for landets flora, omnanmas utom den 
flere ganger omtalade Eumex acutus afven Orchis morio (ny). Med tamligen 
stor siikerhet kan man som oriktiga beteckna uppg. om Laserpitium latifolium 
(„nog sallsynt uppe i landet"), Archangelica officinalis (jfr ofvan p. 19), Ane- 
mone Pulsatilla (jfr ofvan p. 19; kunde mujl. foras till folj. grupp) och TJlmaria 
filipendula (cit.). Hittills icke bekraftade aro vidare uppg. om Anchusa officinalis 
(cit.)j Bosa canina (cit.), Ononis spinosa (uppg. kunde mojl. betraktas sasom 
riktig, se ofvan p. 19), livartill kunna laggas uppgifterna om Herniaria gla- 
bra fran Hollola och Eupatorium cannabinum fran Kymmene, som dock in- 
galunda iiro osannolika. Af dessa uppgifter bero troligtvis de med „cit." be- 
tecknade pa aldre oriktiga uppgifter isynnerhet af HerkepDeus, ehuru detta ej 
ar direkt angifvet. 

2 ) T. ex. Arctium Lappa L. afven vid w bergsrotter". 

3 ) Namnas bor att uppgifterna fran skargarden aro meddelade af P. 
A. Gadd: Hell. p. 1. 

4 ) J. Acerbi, Voyage au Cap-Xord (Trad.), Paris 1804. Det engelska origi- 
nalet har jag ej sett: niahanda ingar dar ett storre antal botaniska uppgifter, 
se Trau tv. Fontes p. 10. 

5 ) Tom. II p. 170—171; har upptagas 38 arter, hvaraf ett par dock 
icke blifvit funna af senare botanister. 



Kannedomen om vaxternaa utbredning i Finland. 29 

af Julin, hvarjamte andra uppgifter af botaniskt innehall fore- 
komma pa flere stallen. 1 ). En finsk literaturhistoriker kallar Acerbi 
„den beryktade storljugaren" 2 ): hans botaniska uppgifter skulle 
ej gora hononi fortjent af detta epitet. men for bedomandet 
af dessa uppgifters trovardighet, ma man erinra sig, att de till 
allra storsta clelen harstamma fran Julin. hvarfor det torde vara 
nog att hanvisa till kritiken ofver Julins fornamsta botaniska 
arbete. 

Af helt annan beskaffenhet ar Liljeblads svenska flora 3 ). 
Visserligen upptagas har i allmanhet ett ringa antal fyndorter. ocli 
sarskildt synes Finland i detta afseende vara tamligen forsum- 
madt*), men uppgifterna aro ganska palitliga 5 ) och arbetet har 
sin sarskilda betydelse sasom mig veterligen den forsta egentliga 
floristiska handbok pa svenska spraket. som afven upptager Fin- 
lands vaster 6 ). Det vackte ogillande, att nagra af Linnes klas- 
ser har blifvit indragna, och denna handbok erhull aldrig det 
erkannande, som den af Hartman utgifna. men icke desto min- 
dre torde arbetet pa sin ticl varit ganska framstaende. hvilket 
bl. a. framgar daraf, att det blifvit tryckt i tre upplagor. hvaraf 
den sista utkom efter forfattarens dod. Det bor emellertid mar- 
kas, att nara pa alia uppgifter om Finlands flora utgatt fran sista 
upplagan. Utmarkande for denna flora, om man jamfor den med 
nyare, ar den synnerligen stora uppmarksamhet som egnas vax- 



x ) Sa egnas torn. II p. 127 en hel sida at Calypso borealis; i torn. Ill 
p. 283—285 upptagas S. Castrens botaniska observationer i Utsjoki o. s. v. 

2 ) W. Lagus, Inbjudningsskrift till Kejs. Alexanders Universitetets 
minnesfest ofver Elias Lonnrot, Helsingfors 1884, p. 34. 

3 ) S. Liljeblad, Utkast til en svensk flora eller af handling om sven- 
ska vaxternas vasendteliga kiinnetecken och nytta. Forsta uppl. Dpsala 171*2. 
andra upplagan Dpsala 1798, tredje upplagan Upsala 1810. 

4 ) Sa vidt jag kunnat finna, upptagas i andra upplagan 16 arter siir- 
skildt fran Finland; mahanda har dock nagon uppgift blifvit forbisedd. Nara 
pa alia dessa uppgifter finnas redan i forsta uppl., ehuru ett par upptagas 
sasom varieteter under andra arter an i den senare. 

5 ) Se dock p. 30 not 1. 

6 ) I C. F. Hoffbergs, Anvisning til Waxt-Rikets Kiinnedom (3 uppl.. den 
sista Stockholm 1792) aro diagnoserna pa latin, ehuru arbetet f. 6. ar skrif- 
vet pa svenska. Mig veterligen innehaller arbetet icke nagot bidrag till Fin- 
lands flora utofver nagra uppgifter, som redan inga i Linnes Fl. Suec. 



30 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 2. 

ternas nytta, hvilket redan framgar af titeln; att boken delar 
denna egenskap med flertalet arbeten fran denna tid, har redan 
bliiVit framhallet. Har omnamnas fyra a fern arter, sa vidt mig 
ar bekant, for forsta gangen fran Finland 1 ). 



Ofverga. vi nu till den anclra gruppen af hithorande arbeten, 
moter oss framst med afseende a antalet omnamda vaxter Ca- 
renii 2 ) beskrifning ofVer Hvittis, dar den egentliga vaxtfortecknin- 
gen upptager 71 arter 3 ). Af dessa aro dock flere otvifvelaktigt 
oratt bestamda 4 ), hvarfore nppgifterna i allmanhet maste betrak- 
tas sasom tvifvelaktiga. — Af storre betydelse ar Radloffs 5 ) be- 
skrifning ofver Aland, som i betydlig man kompletterar de upp- 
gifter om denna trakt, hvilka innehallas i Tgernstroms vida aldre 
arbete 6 ). Eiiligt Radloff skulle pa Aland fmnas 680 arter vilda 
vaxter, hvaraf 150 kryptogamer 7 ). Af dessa uppraknas dock en- 
dast 40 a 50 allmanna och 34 sallsyntare vaxter 8 ), bland hvilka 
4 a 5 9 ) nu for forsta gangen omnamnas fran Finland. Ehuru en 



1 ) Silene tatarica, Elatine triandra (sasom varietet), Ranunculus hy- 
perboreus och Salix triandra. Afven Sagina saxatilis upptages under namn af 
Spergula saginoides fran Ofvertornea, men denna uppgift har ej blifvit be- 
kriiftad. 

2 ) E. Carenius, Akademiskt forsok till Physico-oekonomisk beskrifning 
ofver Hvittis Sokn, Praes. P. A. Gadd, Abo 1759. 

3 ) Haribland en mossa Splachnum ampullaceum. 

4 ) T. ex. Circaea lutetiana, Veronica peregrina, Primula farinosa, Vin- 
cetoxicum officinale, Nartheciam ossifragum. 

5 ) F. W. Radloff, Beskrifning ofver Aland. Abo 1795. 

6 ) Chr. Ta9rnstrom, De Alandia maris baltici insula. Pars prior, Praes. 
E. Frondin, Upsala 1739. Pars posterior, Praes. P. Ekerman, Upsala 1745. 
Af Taernstroms uppgifter markas de om Orobanche major (se ofvan p. 8) 
och om Serratula tinctoria, hvilken vaxt har for forsta gangen uppgifves for 
Finland, men aldrig aterfunnits, jfr ofvan p. 18 not 5. 

r ) Radl. p. 231. 

8 ) Haraf 3 lafvar. 

9 ) Yalerianella olitoria (under namn af Valeriana Locusta), Lathraea 
sqvamaria, Allium scorodoprasum, Suaeda maritima (och Salsola kali se p. 31 
not 2). 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 31 

del af Radloffs uppgifter tidigare varit bestridda 1 ), har dock fler- 
talet numera bekraftats 2 ). 

I P. A. Gadds arbeten, isynnerhet i hans „Inledning i Sven- 
ska Landtskotseln" 3 ) forekomma ganska manga uppgifter, som be- 
rora Finland's flora. Ehuru visseiiigen felen har framtrada min- 
dre an i hans tidigare omnamda arbeten, torde dock afhvad dar 
blifvit yttradt framga, att man icke utan vidare kan lita pa alia 
de ifragavarande uppgifterna. Sarskildt fortjenar emellertid fram- 
hallas, att Glycerin aqvatica% och Scorzonera humilis 5 ) har for 
forsta gangen omnamnas fran Finland. 

Ehuru M. 6 ) och S. Castrens fenologiska anteckningar ej upp- 
taga ett storre antal arter, hvilket ju ligger i sakens natur, er- 
bjuda de dock intresse afven fran floristisk synpunkt, i det att de 
hanfora sig till floran i omraden, som tidigare endast sallan eller 
aldrig blifvit foremal for botanisk undersokning. I synnerhet gal- 
ler detta S. Castrens iakttagelser, hvarvid dock ar att beklaga, det 



2 ) Suaeda maritima aterfanns forst 1879; Cypripedium calceohis 1878. 

2 ) Valeriana dioica, Scabiosa Columbaria och Pidmonaria angustifolia 
utgora fortfarande undantag. Af Salsola kali finnes ej heller exemplar fran 
Aland, den uppgifves darifran dock iilven af F. Xylander: Led. Ill p. 799. 
Erytliraea Centaurium maste betraktas sasom en kollektiv art = E. vulgaris. 
Orobanche upptages enl. T?ernstrom, jfr f. o. Bergstr. p. 43 och 44. — F. Xy- 
lander faller ett tamligen striingt omdome om Radloff, i det han nppgifver 
att denne mer an andra („praecipue") npptagit vaxter blott pa analogislut: 
Spic. 1 p. 3. Emellertid har jag ej funnit att Radloff alls omnaniner den har 
sarskildt framhalina Lonicera Periclymenum (se om denna ofvan p. 26 not 4). 

3 ) Forsok till en systematisk inledning i Svenska Landtskotseln, Del 
I— III. Stockholm 1773—1777. De ofriga till denna grnpp horande arbetena 
aro : Uppmuntran och Underrattelse till Xyttiga Plantagers vidtagande i Fin- 
land, Disp. Pars 1—11, Abo 1763—1775, Run och anmarkningar om Utland- 
ska vaxter fursokta i finska klimatet. Disp. Pars 1—4, Abo 1777—1778 iif- 
vensom Undersokning om Xylands och Tavastehus Ian, Disp. Pars II, resp. 
S. G. Mellenins, Abo 1789 (Pars I beror ej floran). De stallen af dessa ar- 
beten, som sarskildt rora vaxterna, nppraknas hos Prytz och Sa3lan Bot. lit. 

4 ) Gadd Ron I p. 14. Arten omnilmnes visserligen har sasom ursprnng- 
ligen odlad, men da den bibehallit sig pa samma stalle i mer an 100 fir, 
torde den iifven i denna del af landet kunna raknas till den inhcmska floran. 

5 ) Gadd Forsok II p. 189 och III p. 171. 

8 ) M. Castren Calendarium Florae & Faunae fran Kemi for aren 1793 
—1799 (Kongl. Finska Hush. Spts Handl. Tom. I), Abo 1803. 



32 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 2. 

dessa iorst atergafvos tamligen oriktigt l ). Har omnamnas for for- 
sta gangen fran Finland icke mindre an 9 arter 2 ), alia naturligt- 
vis sadana som foretradesvis eller uteslutande forekomma i de 
nordligaste delarne af landet. Emellertid forefinnas i hvartdera ar- 
betet uppgifter, som icke blifvit bekraftade och knappt torde blifva 
det 3 ). 

Grapes beskrifning ofver Enontekis 4 ) socken hanfor sig vis- 
serligen till Finlancls politiska omra.de, men da denna trakt ej riik- 
nas till Finland i naturalhistorisk mening, torde uppsatsen har 
kunna forbigas. Nagra fjallvaxter anforas i cletta arbete tidigare 
an hos Wahlenberg. 

J. H. Gadd 5 ) och A. Salovius 6 ) npprakna ganska manga 
vaxter fran de trakter, hvilka utgjort foremal for deras under- 
sokningar, men de af dem npptagna arterna aro dels ytterst all- 
manna, dels oratt bestamda 7 ), hvarfore dessa arbeten bilda en 
ofvergang till foljande grnpp. 



J ) Af Julin i Sv. Vet. Ak. Handl. 1800 under titel Observationer gjorda 
i Utsjoki Lappmark aren 1795 o. 1797. En riktigare publikation forefinnes i 
Hushallnings Spts Handl. Tom. I. Abo 1803. Den botaniska delen finnes af- 
ven hos Acerbi, torn. Ill p. 283 — 285. 

2 ) Draba incana, Dr. hirta (tagen vid Inari prestgard, jfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 58), Rhodiola rosea, Phaca frigida (= „Ph. aljnna"), Saxifraga 
stelloris, Hieracium alpinum, Ranunculus lapponicus, Silene acaulis, Saussurea 
alyina. — Alchemilla alyina torde ej bora raknas, da dess forekomst i Uts- 
joki och trakten di'iromkring ar hogst tvifvelaktig. 

3 ) Sadana iiro hos M. Castren t. ex. uppgifterna om Lamium album. 
Sedicm album och Melanvpyrum arvense; hos S. Castren Epilobium tetragonum 
och Potentilla aurea (P. verna upptages sarskildt, se afven ofvan not 2). 

4 ) E. J. Grape, Utkast till beskrifning ofver Enontekis socken i Toraea 
Lappmark (K. Sv. Yet. Ak. Hand!. 1804). 

5 ) J. H. Gadd, Forsok att utmarka riitta saningstiden for de i norden 
brukliga siidesarterna, Praes. P. A. Gadd, Abo 1761. 

6 ) A. Salovius, Anmiirkningar rorande ogritsen uti Orihvesi socken af 
Tavastland, Praes. C. N. Hellenius, Abo 1789. 

7 ) Sa upptager J. H. Gadd ,,Bidens frondosa L." fran Bjorneborg; Sa- 
lovius Ervum monanthos fran Orivesi. Om den forra arten anses motsvara 
B. platycephala (Hartm. p. 2, se dock Nym. Consp. p. 348), ar den visserligen 
funnen vid Tavastehus, men med tamligen stor siikerhet inkommen fran 
Ryssland. Den senare iir aldrig aterfunnen och sakert friimmande for Fin- 
lands flora. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 33 

Sasom en skild grupp synes det mig namligen vara skal all 
sammanfora de arbeten, ur hvilka ett annu mindre antal uppgif- 

ter (3 a 10) i floristiskt afseende kunna hemtas 1 ). Des.-a arbe- 
ten 2 ) aro ungefar lika manga som de fofegaende, men torde det 
ieke vara skal att narmare uppehalla sig vid hvarje arbete sar- 
skildt. Flertalet af uppgifterna hanfora sig till trad och buskar 
och aro ej sallan nagorlunda fullstandiga, hvarfore de stundom 
erbjuda jamfor else vis mycket intresse. Dessa uppgifter torde i all- 
manhet, sa vidt det later sig bedoma, vara tamligen tillforlitliga, 
ehuru man ej alldeles blindt kan forlita sig pa dem 3 ). 

Annu storre ar antalet arbeten fran clenna tid, dar endasi 
en a tva uppgifter angaencle vaxternas utbredning forefinnas och 
torde antalet dylika, afven om man ej medraknar de sockenbe- 
skril'ningar, dar enclast de allra allmannaste tradslagen omnam- 
nas, uppga till mer an 30 4 ). Dessa aro naturligtvis af mycket 
olika beskaffenhet ; en del aro monografier, som i synnerhet for sin 



2 ) Det bor anmarkas att antalet omnamda vaster stundom ar sturre. 
sarskildt galler detta naturligtvis arbeten, dar afven utlandska viixter om- 
namnas. 

-) Dessa aro (titlarna anforas endast forkortade) Bucht, Cajanus. E. 
Castren, Cavander (ej uppt. i Ssel. Bot. lit.), Gadd Anm., Gadd Underrate, J. 
Hell, Just., Kalm Ron, E. Lagus, Pal., Stjerna iifvensom H. Wegelins, Beriit- 
telse om en jordbafning' i Kemi Lappraark natten emot nyarsdagen inneva- 
rande ar, jamte utdrag af meteorologiska observationer hallna ar 175^ i Uts- 
joki (K. Sv. Vet. Acad. Handl. 1759). I sistnamda uppsats anforas bl. a. b' 
arter for forsta gangen fran Finlands botaniska omrade (se ofvan p. 2U not 2). 
Om Tunelds geografi se under foljande period. 

3 ) Sa uppgifvas hvita vinbiirsbuskar forekomma [i Kronoby] „pa en li- 
ten holme i Kaskhusfjarden" : Cajanus p. 25; att denna uppgift beror pa ett 
misstag, synes mig antagligt, jfr redan Prytz p. 17. Opalitligt synes mig J. 
Hellenii arbete vara. Har upptagas folj. slagten, som ej kunna anses vaxa 
vildt i Finland, Ligustrum, Syringa, Salvia, Echium, Datura, Scandix, Sam- 
bucus, Berberis, Tulipa, Reseda, Nepeta, Marrubium, Onopordum, Calendula. 

*) Skulle icke denna begransning goras, blefve antalet vida storre. 
Prytz, som endast upptager literatur, hvilken belyser vaxternas utbredning i 
Finland, uppraknar p. 5 — 28 ej mindre an 103 arbeten, hvaribland dock na- 
gra upptagas tva ganger, da de antingen utkommit i ufversiittning eller i ny 
upplaga. Af dessa liiinfora sig 1 till tiden fore Linne och 6 till foljande pe- 
riod; franriiknas darjamte manuskript, andra applagor, m. m.. atersta bo ar- 
beten, som hiinfura sig till den ekonomiska perioden. sAsom den ofvan blitvit 
begrransad. Af dessa hafva 37 ofvan blifvit omnamda. men 7 arbeten fran 



34 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 2. 

tid hafva ganska stort varcle x ), andra aro rent ekonomiska arbe- 
ten, delvis af ringa betydelse. Det kan sjalffallet icke har komma 
i fraga att narmare inga pa dessa arbeten, men afven en full- 
staiidig upprakning af dem synes mig ofverflodig, da de allra fie- 
sta finnas upptagna i Saelans Ofversigt af Finlands botaniska lite- 
rate 2 ). Det torde darlore vara nog att har upprakna de arbe- 
ten, som af en eller annan anledning ej inga i namda ofversigt, 
afvensom clem, dar riktigt angifna arter omnamnas, hvilka icke aro 
npptagna i Kalms Flora fennica 3 ). 

derma tid omnamnas ej af Prytz, hvarfore antalet arbeten, som hora till nu 
ifragavarande grupp, blefve 55. Harvid maste man dessutom erinra sig, att 
med samma skal som de uppraknade annu par andra kunde tillaggas. 

J ) Hit hor i framsta rummet Wahlenbergs Inledning til CaricograpbieD, 
som pa grund af tryckningsaret maste raknas bit ; af de dar beskrifna ar- 
terna kunna endast Carex glareosa ocb C. salina anses tagna inom Finlands 
botaniska granser. 

2 ) Sjalffallet ar att de bar uppraknade arbetena aro langt flere, da 
Ssel. Bot. lit. upptager bela den botaniska literaturen och ej allenast den del, 
som bandlar om vaxternas utbredning i Finland. Att afven Prytz' literatur- 
forteckning inneballer arbeten, diirifran inga egentliga upplysningar i niimda 
afseende sta att bemta, framholls ofvan. — Tillaggas ma, att denna kategori 
af arbeten ej upptages i Kotae Consp. 

3 ) Enfalliga anmarkkningar vid Salt kiallor. Praes. P. Kalm, Resp. M. 
Forsinius, Abo 1754. (P. 10 finnes en uppg. om Salicornia herbacea). 

Om Ra pottaske tillverkningens upphjelpande i Finland. Praes. P. A. 
Gadd, Resp. G. G. Lilius, Abo 1774. (P. 7 omnamnes utbredningen af Vince- 
toxicum officinale). 

Nyttan af ballon. Praes. P. Kalm, Resp. I. Wargelin, Abo 1778 (p. 5). 

Gentiana pulchella en ny Sviinsk vaxt af 0. Schwartz (K. Sv. Yet. Ak. 
Handl. 1783. Erythraea pulchella beskrifves har fran Aland). 

Stellaria humifusa ny svensk vaxt samt Botaniska erinringar af 0. 
Schwartz (K. Sv. Vet. Ak. Handl. 1789. Cryptogramma crispa omnamnes har 
for forsta gangen fran Finland). 

Inledning til Caricographien af G. Wahlenberg (K. Sv. Vet. Ak. Handl. 
[1802 och] 1803). Har beskrifvas fran Finlands floromrade Carex glareosa och 
C. salina. Fran Enontekis Lappmark beskrifvas dessutom Carex laxa och C 
(limosa b) livida. 

Tvenne nya vaxter fundne i Sverige och beskrifne af J. H. af Forsel- 
les [1807]. (Glyceria remota beskrifves fran Finland p. 7). 

Enl. N. I. Fellm. p. V och VI not bor har tillaggas IlBaHa Jleniixima, 
OnucaHie Koiit, bt» CaHKTneTep6ypr1i 1804, da Mertensia maritima har om- 
namnes fran finska floromradet. Arbetet ar f. o. mig okiindt. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 35 

SlutKgen maste vi till derma period rakna anteckningar, som 
val vida senare blifvit pnblicerade x ), men dock gjordes redan un- 
der perioderls forra del, namligen de som finnas i ett exemplar 
af Tillanclz" Gatalogus plantamm. I inledningen till pub'Kkationen 
af dessa anteckningar har jag sokt bevisa, att anteckningarna an- 
tagligen aro gjorda af J. Leche 2 ) omkring 1750, afvensom fram- 
halla den betydelse som bor tillerkannas dem. Har ma darfore 
endast tillaggas, att man i flere fall kan af dem sluta, hvarifran 
de vaxter som icke finnas i Abo trakten upptagits i Kalms Flora 
fennica. ty att Kalm haft kannedom om dessa anteckningar, torde 
man kimna anse for sakert :J ). Vid bedomandet af detta arbete 



Schwartz, Wahlenberg, (Lepechin) afvensom Forselles riiknas af Saltan 
sasom utlandska forfattare. Forselles kunde dock kanske, ehuru svensk em- 
hetsman, riiknas till finska forfattare. da slagten ofverhufvud maste betrak- 
tas sasom fmsk och flertalet af dess medlemmar, haribland J. H. af Forselles 1 
foraldrar och son, till stor del vistades i Finland (enligt beniiget meddelande 
af D:r J. 0. I. Rancken). 

Hippuris maritima, beskrifven i Dissertatio botanica de Hippuride. 
Praes. C. N. Hellenius. Resp. C. R. Brander, Abo 1786, p. 10, bor pa sin hojd 
betraktas sasom en varietet. (Upptages sasom art fran Finland t. ex. i DC. 
Prodr. Ill, Paris 1828). 

Har ma tillaggas par arbeten som visserligen ej innehalla nagot sar- 
skildt anmarkningsvardt i floristiskt afseende, men dock iiro af botaniskt in- 
nehall, ehuru ej upptagna i Sasl. Bot. lit., namligen: Om sattet att anstiilla 
Meteorologiska observationer. Praes. P. Kalm, Resp. A. Gudseus, Abo 1754. 
(Bihanget innehaller botaniska iakttagelser under Juni manad 1754). 

Om kannemarken till rika kail- och vattuadror. Praes. P. Kalm, Resp. 
Chr. Ganander, Abo 1763. (Hiir uppraknas p. 10 nagra vaxter). 

Physico-oekonomisk Afhandling om uplandningars beskaffenhet i Fin- 
land, Praes. P. A. Gadd, Resp. E. Widening, Abo 1772. (P. 15 och J 6 lem- 
nas redogorelse for vegetationens utveckling pa uttorkade stallen). — Annu 
nagra andra kunde tillaggas, men iiro af iin mindre betydelse. 

a ) I Wasa lycei program for 1884 under titel „En viixtforteckning fran 
1750". 

2 ) Uppgiften om Leches Flora fennica ingar fullstiindigare iin i de 1. c. 
p. 6 citerade arbetena hos J. F. Wallenius, Fauna fennica, Abo 1810, p. 4; 
jfr Prytz p. 27. 

3 ) Medraknar man de 160 arter, som upptagas i tilliigget, hvilket afser 
vaxter som redan upptagits af Tillandz, men hiir af forf. hiinloras till be- 
namningarna i Fl. Suec. ed. I, omniimnas i dessa anteckningar sammanlagdr 
479 arter, hvaraf 11 kryptogamer och atminstone 12 odlade arter (i tilliigget), 
hvarfore antalet uppgifter maste anses ganska stort for denna tid. 



36 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

maste man for ofrigt erinra sig, att det icke blifvit af sin forfat- 
tare slutligt granskadt, enar det icke af honom offentliggjorts, och 
anteckningarna patagligen endast utgjort forarbeten till en publi- 
kation. Ihagkommer man detta samt erinrar sig att Here af de 
da brukliga namnen aro kollektiva, maste man erkanna att de 
uppgifter, som meddelas af anteckningarnas forfattare aro ganska 
tillforlitliga, om de bedomas efter denna tids standpunkt *). 



Sammanrakna vi de vaxter, som vid slutet af denna period 
voro kanda fran Finland, sa finna vi att till de af Kalm upptagna 
och afven i senare ticl aterfunna 544 fanerogamerna minst 32 
tillkommit. Antalet vid periodens slut kanda ormbunkar (i vid- 
strackt mening) torde kunna uppskattas till 20, hvarfore hela an- 
talet karlvaxter utgor 596 2 ). Att heist nagorlunda noggrant be- 
stamma antalet af de lagre kryptogamerna skull e erbjuda mycken 
svarighet och ligger dartill utom amnet for denna uppsats 3 ). 



x ) Visserligen forekomma nagra uppgifter, livilka maste betraktas sa- 
som oriktiga, men storre delen af dessa upptagas endast efter Tillandz (dar- 
ibland afven uppgifter om nagra vaxter, som antagligen varit odlade); for 3 
a 4 troligtvis oriktiga uppgifter citeras [J.] Borgstrom och for ett par [P. A.J 
Gadd. Af de aterstaende torde uppg. om Cardamine (561/ impatiens uppkom- 
mit genom ett skriftel for C. (56 2 j hirsuta, hvaremot Slum latifolium och 
Potentilla reptans, som ej pa. senare tid aterfunnits i niirheten af Abo, arc 
svarare att tolka; ingendera uppgiften iir dock egentligen osannolik; Shim 
upptages dessutom utan sarskild fyndort. 

*) I sammanhang harmed bor niimnas, att P. A. Gadd i sitt Tal om fin- 
ska klimatet. Stockholm 1761 p. 19 uppgifver att „i Finland aro redan ofver 
1,300 siirskilda species orter utom variationer upptiickte, som sjelfmante och 
wildt viixa" (citatet enl. E. Tuneld, Inledning til Geographien ofver Sverige, 
femte upplagan, Stockholm 1773, andra afd. p. 147). Det svnes tydligt, att 
kryptogamerna aro medriiknade i detta antal, men i hvad man denna uppgift 
pa sin tid var riktig, ar svart att afgora. Framliallas bor emellertid, att detta 
citat utgatt fran sjunde upplagan af Tunelds geografi, hvilken upplaga eljest 
ar vida fullstiindigare i afseende a uppgifterna fran Finland (se liingre fram). 

3 ) I andra upplagan af Liljeblads flora upptagas tillsammans 550 arter 
kryptogamer; en icke ringa del af dessa ar dock frammande for Finlands 
flora och ett ojamforligt mindre antal var med nagorlunda sakerhet uppvi- 
sadt harstades. Om man undantager Julins forteckning fran 1792 (se ofvan 
p. 21), torde mig veterligen iugen senare forteckning fran denna period upp- 



Kannedomen ora vaxternas utbredning i Finland. 37 



III. 

Det ar icke blott i Finlands politiska historia, som eft nytt 
tidsskifte borjas med ar 1809; afven pa flertalet ofriga omraden 
och sarskildt. i fraga om undersokninge n af landets flora maste 
man anse att en ny period da tager sin borjan. Tidigare be- 
handlades Finlands flora i narmaste sammanhang med Sveriges, 
emedan man da liksom afven senare i allmanhet begransade om- 
radet for sina undersokningar efter riksgransen 1 ). Nu blef for- 
hallandet ett annat. Redan tidigare framholls, att cle fiesta upp- 
gifterna om den finska floran uteslotos fran tredje upplagan af 
Liljeblads flora: ej heller i Hartmans flora, som begynte utkomma 
ar 1820, beaktades forhallandena i Finland. Nu mera var bear- 
betandet af den finska floran en afskild uppgift for sig. Da dess- 
utom ticlsandans allmanna riktning blef en annan, torde lamplig- 
heten af att upptaga 1809 sasom grans ej kunna ifragasattas 2 ). 
Slutet af denna period framtracler daremot icke lika omedelbart. 
1840-talet afsticker genom den rikliga botaniska literatur, som da 
sag dagen, i icke ringa grad fran den narmast loregaende tiden, 
och i synnerhet maste utgifvandet af en sarskild serie arbeten, 



taga ens sa manga hithorande vaxter som Gadd Sat. (se ofvan p. 25). Radl. 
p. 234 uppgifver sig hafva funnit pa Aland 150 kryptogamer, men uppraknar 
ett fatal. 

I Sverige utkom vid slutet af denna period E. Acharii Methodus 
Stockholm 1803; nagra uppgifter, som sarskildt rora Finland, torde knappt 
inga i detta arbete, ehuru jag ansett ett omnamnande daraf pa, sin plats for 
att visa det lifligare intresse, som smaningom afven i norden borjade gora 
sig gallande i afseende a de lagre vaxterna. 

J ) Wahlenbergs Flora lapponica utgor hiir liksom i manga andra afse- 
enden ett undantag. 

2 ) Se hiirom Elmgren p. 18 och S. G. Elmgren, Ofversigt af Finlands 
litteratur ifran ar 1771 till 1863, Helsingfors 1865, p. 43. Afven i ofriga ar- 
beten angaende Finlands allmanna literatnrhistoria, som jag varit i tillfalle 
att se, npptages 1809 sasom grans. 



38 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Y, n. 2. 

uteslutande egnade at naturalhistorien *), anses for en anmark- 
ningsvard handelse, men det synes mig dock att denna period bor 
utstrackas anda till och meet ar 1851. Det i visst afseende for- 
namsta botaniska arbetet fran 1840-talet, Fries' Sumnia vegetabi- 
lium Scandinaviae, bor namligen, sasom jag langre fram skall 
soka visa, heist raknas till denna period, under det en ny tid i 
fraga om finska floran maste anses taga sin borjan meel W. Xy- 
landers upptradande sasom botanisk skriftstallare 2 ) och sarskildt 
med hans uppsats „Animadversiones circa distributionem planta- 
rum in Fennia", hvilken utkom i tryck ar 1852. Hartill kommer 
annu, att ar 1852 afven i andra afseenden utgor en i den finska 
botanikens historia sardeles anmarkningsvard tidpunkt, i det att 
en sarskild profession i botanik da blef inrattacl, och clen forsta 
forteckningen ofver musei vaxtsamling detta ar utkom. 

Redan en flyktig blick pa literaturforteckningen Iran denna 
tid visar, att intresset for botaniken under storre delen af perio- 
clen var jamforelsevis ringa i Finland. Under det ett encla decen- 
nium af den ekonomiska perioclen har af finska forfattare att upp- 
visa mellan 30 och 40 arbeten, som i nagon man hanfora sig till 
botaniken 3 ), och 25 som innehalla atminstone nagon uppgift till 
belysande af Finlands flora 4 ), har man for de trettio forsta aren 
af nu ifragavarande period (1809—1839) att anteckna knappt 30 
dylika botaniska arbeten 5 ), och antalet arbeten, som hanfora sig 
till Finlands flora, torde enligt min uppskattning ej uppga till 20, 
hvaraf en icke rin^a del af utlandska forfattare. Afven det be- 



*) Xotiser or Sallskapets Pro Fauna & Flora Fennica forhandlingar. 
Forsta haftet, Helsingfors 1818. Detta hiifte ar niistan uteslutande af zoolo- 
giskt innehall. 

2 ) Redan i forsta haftet af notiserna p. 299—304 finnas nagra smarre 
botaniska uppsatser af W. Nylander, men dessa inga utan sarskild titel bland 
strodda anteckningar. 

3 ) Ssel. Bot. lit. upptager for tiden 1750—1759 27 bocker utkomna i 
Finland ocli 5 i utlandet; hartill komma par arbeten, som ej upptagas af 
Sselan. 

4 ) Bland dessa maste naturligtvis raknas Linnes arbeten, framst Fl. 
Suec. 

5 ) Ssel. Bot. lit. upptager 13-f-14; hartill bor laggas den 1. c. p. 94 upp- 
gifna disputationsfoljden Dissertatio academica sistens Hortum Academiae 
Aboensis afvensom Prvtz Ant. (och Sjogren). 



Kannedomen om vaxternas iitbredning i Finland. B9 

staende vardet hos dessa arbeten under periodens iorra och mel- 
lersta del, om man undantager G. Wahlenbergs och i visa man 
J. Fellmans skrifter, kan icke stallas hogre an hos arbetena un- 
der foregaende period, hvilket narmare torde framga af del fol- 
jande, Framhallas fortjenar dessutom, att de arbeten Iran hela 
denna period, hvilka hafva den storsta betyclelsen i afseende pa 
kannedomen af landets flora, aro forfattade af utlandingar. 

Ehuru visserligen tidehvarfvets allmanna riktning maste an- 
ses vara af synnerlig betydelse, da man vill forklara orsakerna 
till detta ringa intresse for botaniken, torde man dock icke miss- 
taga sig, om man till en stor del tillskrifver det forhallandena vid 
landets hogskola. Visserligen erholl universitetet genom staten af 
1811 en sarskild profession i naturalhistoria 1 ), som hittills sak- 
nats 2 ), i det denna profession tidigare 3 ) endast haft namn af pro- 
fessionen i oekonomi, men cless forsta innehafvare, den framstaende 
naturforskaren C. N. Hellenius, hade vid periodens borjan redan 
tillryggalagt sin kraftfullaste alder 4 ). Hans eftertradare, den be- 
tyclande entomologen C. R. Sahlberg, var mest intresseracl af sin 
specialbransch, hvilken ock flertalet af hans manga disputationer 
afse 5 ). Sasom den egentlige stiftaren af Societas pro Fauna et 
Flora Fennica har han emellertid om afven indirekt verkat for de 
botaniska strafvandena i landet. Sahlberg eftertraddes af J. M. af 
Tengstrom, men dennes literara verksamhet var inskrankt till de 



: ) Egentligen Oekonomi och Naturalhistoria 1811— 1828 och sedan Zoo- 
logi och botanik 182S— 1852. 

2 ) Det bor dock markas att Gabriel Bonsdorff 1786—1794 var profes- 
sor i naturalhistoria och veterinarvetenskap (se Tengstrom p. 13), men redan 
sammanstallningen af iimnena utvisar, att botaniken ej hade nagot att hop- 
pas af denna profession. 

3 ) Den inriittades, sasom kilndt, 1747 i st. f. professional i poesi; dess 
forsta innehafvare var P. Kalm. 

*) Hellenius var fodd 1745, blef emeritus 1816, saledes vid mer an 70 
ars alder, och dog 1S20: Tengstrom p. 285—286. Alia hans 31 disputationer 
aro enl. Marklin forfattade fore 1805. 

5 ) Sahlberg blef professor 1818, erholl afsked sasom emeritus 1841 och 
ailed 1S60: R. A. Renvall, Biografiska anteckningar ufver det finska universi- 
tetets larare, embets- och tjensteman, Helsingfors 1869, p. 174. Se dessutom 
den varmt hallna nekrologen af F. G. Sanmark i Not. h. 6, Helsingfors 1861. 
p. 163—167. 



40 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, u. 2. 

tre obligatoriska disputationerna och nagra obetydliga arbeten at* 
blandadt innehall 1 ). Dessutom hade Tengstrom, da han blef pro- 
fessor, „redan uppnatt den alder, att hans egentliga verksamhets- 
tid kunde anses forliden" 2 ). Den odelade professionens siste in- 
nehafvare var A. von Nordmann 3 ), men det var genom arbete pa 
zoologins omrade, som han forvarfvacle sig sitt anseende och sitt 
ledamotskap i de sallsynt manga larda sallskap, af hvilka han var 
medlem; de fa botaniska arbeten han utgaf 4 ) hade dessutom in- 
tet med Finlands flora att gora. Utom professionen funnos vid 
universitetet under denna tid tvenne andra ordinarie tjenster, som 
hanforde sig till naturalhistorien, namligen den med adjunkturen 
i medicinska fakulteten forenade botanices clemonstrator-tjensten 
och musei inspectoratet, hvars innehafvare senare kallades adjunkt 
i zoologi och botanik, men af dem, hvilka under nu ifragavarande 
tid bekladde dessa tjenster, behandlade endast Prytz och Wirzen 
Finlands flora 5 ). Under hela tiden fanns endast en docent i bota- 
nik, namligen F. Nylander, och hans verksamhet hanforde sig till 
periodens senaste del 6 ), da intresset for botaniken tillvaxte delvis 
just under inverkan af hans tore dome. 

Innan vi ofverga till en narmare granskning af ofrig botanisk 
literatur under denna period, maste vi forst egna var uppmark- 

*) Renvall p. 203. 

2 ) A. Moberg, Sallskapets Pro Fauna et Flora Fennica inrattning och 
verksamhet, Helsingfors 1871, p. 30. 

3 ) Nordmann blef professor i zoologi och botanik 1849 och bibeholl pro- 
fessionen i zoologi, da en siirskild profession i botanik inrattades genom uni- 
versitetets nya statuter af ar 1852: Renvall p. 145. 

4 ) Vorliiufige Diagnosen einiger . . . Pflanzenspecies, Petersburg 1837, 
Symbolae ad floram cryptogamicam Trans-Caucasi (Acta Soc. Scient. Fenn. 
Tom III, Helsingfors 1852). Hit bor antagligen afven raknas en beskrifning 
pa ryska ofver botaniska och klimatologiska tradgarden i Odessa, Odessa 
1817 "(ej uppt. i SsbI. Bot. lit.), se Renvall p. 118. 

5 ) Botanices demonstratorer voro C. Pt. Sahlberg 18J 0—1813, L. J. Prytz 
1313 _1 8 20, M. Kalm 1822—1828, J. E. A. Wirzen 1839— 1852; Musei inspec- 
torer voro C, R. Sahlberg 1813— 1818 och J. M. af Tengstrom 1818—1828; 
adjunkter i zoologi och botanik J. M. af Tengstrom 1828—1812, R. F. Sahl- 
berg 1815—1852. Allt enligt Tengstrom och Renvall. Radloffs botaniska 
verksamhet, da han var botanices demonstrator 1806—1809, hanfor sig till i o- 
regaende period. 

6 ) Nylander var docent 1813—1853: Renvall p. XIX och 151. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 41 

samhel at G. Wahlenbergs arbeten, sa vidt de rora Finland, da de 
i manga afseenden intaga en saregen stallning. Harvid hafva vi 
i framsta rummet att betrakta hans Flora lapponica, hvilken tryck- 
tes 1S12 1 ). Tryckningsaret tillhor saledes afgjordt den nn be- 
handlade perioden. Da Wahlenberg verkstalde sina resor i Lapp- 
land aren 1800, 1802, 1807 oeh 1810 samt sarskildt reste genom 
den finska delen ai' Lappmarkerna ar 1^02 2 ), forde ban saval 
Enontekis som Kenii Lappmark till svenska Lappmarkerna (i mot- 
sats mot de norska), och kunde hans arbete saledes liksorn pa 
grand af den tid da undersokningarna skedde, hanforas till fore- 
gaende period. Betraktar man daremot cle noggranna uppgil'terna, 
den ofverskadliga framstallningen, de manga synpunkter, ur hvilka 
floran betraktas, och arbetets i alia aiseenden framstaende beskaf- 
l'enhet, vore man bojd att glomma det mer an 80 ar forflutit se- 
dan dessa imdersokningar skedde och rakna denna bok till den 
senaste perioden. I allmanhet maste man fornndra sig daroi'ver, 
att ett arbete af en sa monstergiltig beskaffenhet som Wahlen- 
bergs Flora lapponica ntofvat ett relatift taget sa obetydligt in- 
tlytande 3 ) pa den narmaste tiden och att forst imder senaste tid 
manga af de synpunkter, hvilka redan Wahlenberg papekat, blif- 
vit fullt beaktade. Sarskildt galler detta vaxternas beroende af 
hojdforhallandena och temperaturen, i hvilket afseende, sa vidt 
mig ar bekant, knappt nagon forfattare under den narmaste tiden 
efter Wahlenberg ens gjort ett forsok att folja hans spar 4 ). En 
synnerlig uppmarksamhet egnade Wahlenberg vidare at vaxternas 
standorter (se isynnerhet inledningen till hans Flora suecica) och 
deras granser, och kan han afven i detta afseende allt fortfarande 
tjena sasom monster, 

J ) Georgii Wahlenberg Flora Lapponica exhibens plantas geographice 
et botanice consideratas in Lapponiis svedcis scilicet Umensi, Pitensi, Lulensi. 
Tornensi et Kemensi nee non Lapponiis norvegicis scilicet Xordlandia et Fin- 
markia utraqve indigenas et itineribus annornm 1800, 1802. 1807 et 1810 
denuo investigatas. Berolini 1812. 

2 ) Ar 1800 besokte Wahlenberg af Finlands botaniska omn\de endast en 
del af Muonioniska (och Ofvertornea); de tva senare resorna gingo ej alls genom 
tinskt omrade: Wahlenb. p. XXIV— XXIX. 

3 ) Orsaken hiirtill torde kanske fa sukas i den ringa beroring, hvari 
Wahlenberg stod till ofriga botanister, se hiirom E. Fries i Bot. Utfl. Bd III, 
Stockholm 1864. p. 99— loo. 

4 ) J. Fellman har i sina arbeten 2 a 3 hujduppgifter. 



42 Acta Societatis pro Fauna et Flora Feimica, V. n. 2. 

De uppgifter Wahlenberg lemnat om finska floran aro emel- 
lertid icke blott i nu namda afseenden synnerligen framstaende, 
utan antalet vaxter, hvilka iorst af honom mecl sakerhet upp vi- 
sa ts inom Finlands botaniska omrade, ar jamforelsevis mycket 
stort, isynnerhet darfore att han upptager manga arter, hvilka ti- 
digare icke varit sarskilda fran narstaende former. Sasom vax- 
ter i'orekommancle i Finland enligt Wahlenberg bor man rakna 
icke blott sadana, som af honom uttryckligen anforas fran Kemi 
Lappmark x ) eller nagon annan del af Finlands botaniska omra- 
de 2 ), utan afven de vaxter, om hvilka han uppgifver att de fore- 
komma med nagorlnncla stor freqvens antingen i alia Lappmarker 
eller i alia svenska Lappmarker eller ock i hela Finmarken, da 
deras forekomst inom vart floromracle i alia fall ar bestamdt an- 
gifven 3 ). Dessutom uppgifvas direkt eller inclirekt nagra arter 
for forsta gangen fran Enontekis Lappmark, men sa vidt de icke 
darjamte upptagas Iran Finlands botaniska omrade, bora de Mr 



: ) Wahlenbergs Lapponia kemensis innefattar de narv. botaniska pro- 
vinserna L i. och Lk, 

2 ) De af Wahlenberg i Flora lapponica beskrifna arterna aro tryckta 
med let stil, vid ofriga af honom beskrifna arter utsattes forfattarenamnet. 
Wahlenbergs benamning anfores i vissa fall inom parentes. Pinguicula vil- 
losa, Utricidaria intermedia, Calamagrostis phragmitoides (= Arundo pseudo- 
phragmites), Deschampsia (Aira) atro purpurea, Triticum caninum, Koenigia 
islandica, Gentiana involucrata, G. tenella (== G. glacialis), Angelica archan- 
gelica (se ofvan p. 19), Juncus trifidus, J. stygius. Lunula sjncata, Rumex hip- 
polapatlmm (— R. aqvaticus a, se ofvan p. 19), Saxifraga aizoides, Cerastium 
alpinum, Nuphar immilum, Nasturtmm palustre (= Sisymbrium terrestre), 
Erysimum hieraciifolium ('= Cheiranthus alpinus), Carex incurva, C. loliacea, 
C. globularis, C. alpina, C. atratd, C. Biixbaumii, Salix lanata, S. glauca, S. 
vagans (cineraseens), hufvudarten egentligen inom foljande grupp. V&ratrum 
Lobelianum, Lycopodkim alpinum. Hartill kommer hybriden Salix myrsinites 
X nigricans (= S. punctata). 

3 ) Veronica alpina, Scirpus ccespitosns, Eriophormn gracile, Phleum alpi- 
num, Agrostis borealis, Calamagrostis lapponica, C. stricta, Poa alpina, Galium 
trifidum, Gentiana nivalis, Haloscias scoticum, Juncus Gerardi (= J. bottuicus), 
J. triglumis, Luzula Wahlenbergii (=L.spadicea>, L. arcuata, Saxifraga oppo- 
sitifolia, S. nivalis, S. rividaris, Cerastium trigynum (■= Stellaria cerastioidesi, 
Thalictrum alpinum, Galeopsis versicolor, Gnaphalium * norvegicum, Carex 
pauciflora, C. rupestris, C. clxordorrliiza, C. lagopina Wahlenb., C. heleonastes, C. 
tenuiflora Wahlenb., C. Persoonii (= C. canescens [3j, C. filiformis, C. sparsiflora 
(= C.panicea :3j, C. livida (Wahlenb.), C. irrigua (Wahlenb.), C. rariflora (Wah- 
lenb.), C. ampullacea, C. aqvatilis Wahlenb.. C. rigida (= C. saxatilis;, Alnus in- 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 43 

icke medraknas 1 ). Vid bedomandet af Wahlenbergs uppgifter 
tnaste man erinra sig, atl floran i dessa trakter, dar flertalel af 
arterna appnar gransen for sin atbredning, lattare undergar foran- 

dring an i nagon annan del af omradet, och at1 < let i enskilda 
fall kan bevisas, att en dylik forandring forsiggatt under den se- 
naste tiden 2 ). Sarskildt torde akerbruket nnmera stracka sig 
langre mot norden an i'allet var under Wahlenbergs tid. Erinrar 
man sig detta, kan man ej annat finna an att de botaniska un- 
dersokningar, som senare bliivit gjorda af Fellman, Wainio och 
Kihlman i samma trakter, i allmanhet 3 ) till fullo bekraftai Wah- 
lenbergs uppgil'ter 4 ). 



cana (forekomsten antydd redan af Linne i Fl. Lapp,), Salix reticulata, S. myrsi- 
nitesj S. lapponum, S. nigricans, Cystopteris fragilis och Selaginella spinulosa 
(se om denna p. 24 not 9). Hit kunna afven raknas Epilobium alpinum och 
dess varietet fontanum, ehuru den forsta ar kollektiv och den andra ej all- 
deles fullt motsvarar E. alsini folium. — Af dessa arter upptagas dock Ga- 
leopsis versicolor och Cystopteris fragilis redan af Tillandz enl. 0. Hjelt For- 
sok. — Da jag icke varit i tillfalle att taga kiinnedom om Flora norvegica af 
J. E. Gunner (Pars I 1766, Pars II 1772 enl. Hartm.), ar det antagligt, att 
nagon art darstades tidigare angifves for Finmarken an hos Wahlenberg. Att 
doma af Wahlenbergs citat, torde detta sarskildt vara fallet med Mertensia 
maritima (uppg. i sa fall tidigare an Lepechins), Gentiana tenella, G. serrata 
och Veratrum album. — Daremot tillkomma Mere lagre kryptogamer inom denna 
och nagra inom foregaende kategori. 

a ) Har ma blott omniimnas Salix polaris, Carex microglochin Wahlenb.. 
C. laxa Wahlenb. 

2 ) Se t. ex. Conspectus florae fennicae (Helsingfors 1888) p. 96—97. 

3 ) Harmed vill jag ingalunda forneka, att icke i enskilda fall anmark- 
ningar kunna goras mot dessa uppgiiter; sa uppgifver han, att Salix pen- 
tanclra forekommer „usqve ad lacum Enarensem st. fq.": p. 257 och 258; 
emellertid torde arten i Lappmarken vara nog sallsynt, Diiremot uppgifves 
om Eriophorum Scheuchzeri (-E. capitatum) "in paludosis subalpinis parcius": 
Wahlenb. p. 18; arten synes dock forekomma har och dar — ganska allmanr 
i Lappland afven i dess lagre delar. och om den iifven i allmanhet ej fore- 
kommer lika ymnigt som nagra andra arter af slaktet, sa kan man dock ej 
s-iga att den forekommer sparsamt, Wahlenbergs uppgift om Stellaria uligi- 
nosa galler ej denna art, utan uppg. bor foras till St. borealis, se Fries p. 160 
och Kihlm. Ant. p. 54. 8. arbuscula L. hos Wahlenb. motsvarar 8. phylicae- 
folia hos Andersson och senare forfattare, hvarcmot Wahlenbergs 8. phylicae- 
folia af dessa anses motsvara en form af 8. nigricans, hvilken sistnamda 
art dessutom sarskildt upptages. Emellertid utgora dessa mindre exakta 
uppgifter en forsvinnande brakdel af hela antalet. 

4 ) Det fortjenar framhallas. att under det Linne i Lappland antran'ade 



44 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 2. 

I Wahlenbergs Flora suecica x ) finnes endast ett mindre an- 
tal uppgifter, som hanfora sig till Finlands botaniska omrade, 
t'ramst till Sydvaranger eller sasom forfattaren kallar det „ distric- 
ts Fselles", samt afven nagra till Tornea eller granstrakten emel- 
lan Finland oeh Skandinavien i inskrankt mening 2 ). Bland dessa 
markas 7 arter, som har for forsta gangen uppgifvas for Finlands 
flora 3 ). 

Redan vid foregaende period anmarktes, att den sonderfaller 
i skilda delar, men granserna for dessa voro foga skarpt marke- 
iade. Daremot framtrada inom nu ifragavarande period flere tid- 
skiften skarpt begransade fran hvarandra. Forsta delen af perio- 
den stracker sig Iran periodens borjan till Abo brand, da storsta 
delen af de samlingar, mannskript, m. m., som tidigare blifvit hop- 
bragta, lades i aska. Den mellersta delen faller emellan universi- 
tetets flyttning till Helsingfors oeh den tidpunkt, da ett lifligare 
intresse for botaniken borjade gora sig gallande i vart land, eller 
emellan 1828 oeh 1843, hvilket sistnamda ar icke mindre an 
fern 4 ) botaniska dispntationer af tre olika forfattare utkommo vid 



460 arter (jfr ot'van p. 7 not 2) oeh Smith i senare upplagan at' Fl. Lapp. 
tillade 47 (=55—8), hvaraf sammanlagdt 123 af de lagre kryptogamerna. 
upptager Wahlenberg fran Lappland enligt nLimmerfoljden icke mindre an 
1087 arter, hvaraf 478 lagre kryptogamer, se Wahlenb. p. 536. 

!) Forra uppl. Upsala 1824 oeh 1826.. den senare 1831 oeh 1832. 

-) Huru stora framsteg kiinnedomen om Skandinaviens flora, sarskildt 
hvad de lagre vaxterna angar, gjort sedan Liljeblads tid (1798), framgar re- 
dan diiraf, att Wahlenberg. i senare uppl. enl. nummerfoljden oeh tillagget 
upptager 1167 kryptogamer. Antalet fanerogamer utgor 1170 oeh saledes 
liela antalet arter 2337 (nummerfoljden uppgar till 2331, hvaraf 1165 fane- 
rogamer, oeh i tillagget upptagas 5 fanerogamer oeh 1 ormbunke med dub- 
belnumror). 

3 ) Alopecurus nigricans, Gentiana serrata (enl. Deinboll), Andromeda 
hypnoides oeh Thalictrum kemense (under namn af Th. majus). alia i forra de- 
len afvensom Carex pedata Wahlenb. oeh Astragalus oroboides i senare delen 
af forra upplagan. I senare uppl. (senare delen) tillkommer Arctophila pen- 
dulina. 

4 ) Se SsbL Bot, lit. p. 99. Enligt detta arbete hade lika manga dispu- 
tationer af botaniskt innehall utkommit 1789 oeh tidigare 1772, 1759 oeh 
1757 afvensom sex ar 1754 ; men dessa voro delvis af blandadt innehall oeh 
den botaniska delen var af jamforelsevis ringa betydelse. 



Kannedomeo om vaxtemas utbredning i Finland. 

universitetet, livaribland, hvilket liar vager mest, ett arbete af den 
betydelse for kannedomen af landets flora som F. Nylanders Spi- 
cilegium. Den sista ai'delningen af perioden stracker sig sedan 
dan 1843 till periodens slut 1851. 



Bland arbeten som utkommit under forsta afdelningen af 

perioden behofva vi har egna storre uppmarksamhet endasl ai 
Prytz* Florae fennicae breviarium. De tva forsta haftena, som ut- 
kommo 1819, innehalla en ganska rallstandig och noggrann for- 
teckning oi'ver den literatur som tidigare behandlat utbredningen 

af vaxterna i Finland x ). I de foljande haftena, hvaraf iyra ut- 
kommo 1821, borjade Prytz el'ter De Candolle's system upptaga 

de da kanda vaxterna i Finland med korta beskrifningar: detta 
arbete ar saledes det forsta i vart land, dar vaxterna aro ord- 
nade elter ett naturligt system. Sasom redan literaturfurtecknin- 
gen ger vid handen, kancle Prytz noggrant den aldre literaturen, 
sa att hans arbete i detta afseende ar tamligen upplysande, om 
han an jamforelsevis saltan uttryckligen anfor hvilken tidigare for- 
l'at tares uppgifter han anvander. Tyvarr begagnade han denna 
literatur utan kritik, hvarfore de af foregaende foriattare gjorda fe- 
len har aterfinnas 2 ). Till foljd af bristen pa fullstandiga citat kan 
man dar for endast med storsta forsiktighet stodja sig pa ifra- 
gavarande arbete, men clet saknar ingalunda sina lortjenster. Sa- 
lunda upptagas har flere for Finlands flora nya vaxter med gan- 
ska riktigt angifvande af deras utbredning 3 ). och af allt synes att 



: ) Jfr ofvan p. 35 not 4. 

2 ) Sa upptagas antagligen et'ter Herkepseus bl. a. Viola hirta, Cera- 
stium viscosum, Nasturtium officinale (= Sisymbrium Nasturtium), Trifolium 
procumbens och Circaea lutetiana. Pa Julin grnnda sig utom uppgifterna om 
Ranunculus aconitifolius och Oenanthe fistulosa, vid hvilka J. uttryckligen ci- 
teras, afven nagra oriktiga uppgifter fran Kuusamo. Cardamine impatiens 
och Torilis anthriscus upptogos redan af Kalm. Likaledes rinnas har orik- 
tiga uppgifter fran Utsjoki (efter S. Castren), Kemi (M. Castren) m. fl., sa att 
jag i dessa fyra haften raknat 20 a 30 svarare fel. hvarvul oriktig freqvens- 
grad ej blifvit medraknad, (bl. a. upptagas minst 10 vaxter, som ej pa senare 
tid aterfunnits i Finland), hvarjamte nagra tillfalliga vaxter upptagas med 
jamforelsevis stor utbredning, o. s. v. Sarskildt fortjenar har namnas Silaus 
pratensis, f&r hvilken art af Forselles citeras. 

3 j Thalictrum aqvilegiaefolium utan speciallokal). aterfnnnen i Finland 



Itf Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 2. 

(less forfattare nedlagt mycken moda pa detsamma. Emellertid 
afbrots arbetet genom Prytz flyttning till en annan ort x ), sedan 
tryckningen framskridit till och med Umbellatae. Visserligen ut- 
gafs betydligt senare 2 ) en fortsattning, innehallande aterstoden at* 
Dicotyledoneae, men arbetet blef dock ej fullkomligt afslutadt, och 
da fortsattningen utkom, hade kannedomen om vaxternas utbred- 
ning i landet redan gjort betydande framsteg 3 ). 

Af ofriga hithorande arbeten Iran denna ticl har det tidigast 
utkomna till forfattare den sarskildt i Osterbottens historia an- 
markningsvarde P. J. Bladh 4 ), men arbetet ar af ekonomiskt in- 
nehall och af de fa botaniska uppgifter dar inga ar atminstone 
en oriktig 5 ). 

Endast ett fatal botaniska uppgifter antraffas i Prytz' re- 



forst 1859, Ranunculus bulbosus, Dianthus arenarius, Malachium aqvaticum, 
Stellaria palustris (glauca), Spergula vernalis, Geranium lucidum, Melilotus 
alba f= M. vulgaris), Trifolium medium, Rosa villosa,' Sedum album, Bulliarda 
aqvatica, Selinum carvifolia, Sanicula europaea. Af dessa upptagas dock Me- 
lilotus alba och Sedum album redan af Tillandz. Vidare upptager Prytz Gy- 
psophila fastigiata och Ceratophyllum demersum, men nagon uppgift fran nyare 
tid foreligger ej fran de af honom angifna fyndorterna, ehuru arternas fore- 
komst pa dessa ar ganska sannolik. Silene maritima ar hos Prytz liksom 
(med undantag mojl. for Somm.) iinda till 1879 forvexlad med S. inflata var. 
litoralis. Stellaria uliginosa uppgifves sasom „satis freqvens" (utan fyndort); 
detta torde ej kunna anses ratt. (Angaende Wahlenbergs uppg. se ofvan p. 
43 not 3). Pyrus aria hos Prytz torde afse Sorbus scandica. Hvad slutligen 
Fumaria parvifloiri angar. sa ar det sannolikt. att Prytz med detta namn af- 
sett den pa senaste tiden aterfunna F. Vaillantii, da den sistniimda i Sv. Bo- 
tanik kallas F. parviflora (enl. Xym. Consp. p. 28); namnas mk att F. Nylan- 
der pastod att arten blott upptagits „ex analogia": Spic. I p. 3. 

: ) Prytz blef 1821 provinsiallakare i Saarijarvi: Tengstr. p. 305. Han 
dog redan den 23 Juni 1823: Tengstr. 1. c; jfr Prytz cont. p. 217. 

2 ) Af 0. Hjelt i Xotiserna 10 h., Helsingfors 1869. 

3 ) I den del som utgifvits af Prytz sjalf upptagas 277 arter, i fortsatt- 
ningen 311, hvarfore hela antalet utgor 591 (allt enligt nummerfoljden). Sa- 
som redan framhallits, inga har hvarken Monocotyledoner eller ormbunkar, 
och ganska manga arter iiro frammande for Finlands flora. 

4 ) P. J. Bladh. Tankar om angsodlingen i sodra delen af Wasa Ian 
(Underriittelser fran Kongl. Finska Hush. Spt X:o 4), Abo 1809. 

5 ) Lathyrus heterophyllus uppgifves af Bladh p. 21 forekomma vid 
Benvik. Da denna vaxt aldrig aterfunnits, torde L. palustris efter all sanno- 
likhet tagits for denna. Uppgiften citeras af Prytz, m. fl. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 47 

sebeskriihing l ), men dessa synas vara sa noggranna som man 
kan fordra af en resande, som bastigt genomreser en trakt 2 ), och 
aro darfore at' ett visst intresse sasom belysande Prytz' otvan om- 
aamda storre arbete. 

Af inhemska forfattare hai'va vi under denna ticl (1809— 
1827), sa vidt mig ar bekant, endast dessa tre publikationer 3 ), som 
egentligen meddela upplysningar om landets flora. Daremot hafVa 
vi utom Wahlenbergs viktiga arbeten ai'ven nagra andra af utland- 
ska forfattare 4 ). Pa grund af tryckningsaret kunna vi bland dessa 
fdrst upptaga L. v. Buchs resebeskrifning 5 ). Sjalffallet ar att man 
har endast kan finna fa uppgifter om var flora u ), men dessa aro 
synnerligen noggranna och synas vara l'ullt palitliga, hvarf'ore ar- 
betet i detta af'seende fordelaktigt skiljer sig Iran flertalet resebe- 
skrilhingar at' utlandska forfattare. Ungeiar det samma som om 
Prytz' resebeskrifhing galler om Zetterstedts 7 ). 

I Sommerf'elts lappska flora 8 ) lorekommer vat endast ett fa- 
tal uppgifter 9 ), som hanfora sig till Finlands naturalhistoriska om- 



: ) L. J. Prytz, Anteckningar under en resa till Xordcap ar 1819. 
(Mnemosyne 1821). Publikationen afbruten, sedan en mindre del af resan 
blifvit skildrad. (Arbetet upptages ej i Sfel. Bot. lit.). 

2 ) Se t, ex. p. 134, (150), 151 och 158. 

3 ) Chr. Steven, Monographia Pedicularis (Memoires de la Soc. imp. de 
MoscoUj Tom VI), Moscoa 1823, egnar val afven uppmarksamhet at arternas 
utbredning i Finland (se t. ex. p. 18, 28 och 45), men innehaller i detta at'se- 
ende alls intet nytt. An mindre liafva vi uppgifter om Finlands flora i de 
ofriga (6 -j- 8) botaniska arbeten fran denna tid, som uppriiknas i Sael. Bot. lit. 

4 ) I Lasst. Beskr. (se Notae Consp. p. 13) inga ej uppgifter fran finska 
floromradet, eliuru nagra uppgifter fran granstrakterna och par allmanna ob- 
servationer blifvit citerade i Conspectus. 

5 ) L. v. Buch, Resa genom Lappmarken och Sverige. Da arbetet ej ar 
af storre betydelse for var flora, har jag endast genomgatt oiversattningen, 
tryckt i Stockholm 1816. 

e ) Se p. 50, 54, 68 (och 70 om odlade viixter). 

7 ) J. W. Zetterstedt, Resa genom Sveriges och Norges Lappmarker for- 
rattad 1821, Lund 1822, Tva delar. (Arbetet bortglomdt fran Notae Consp.). 
Uppgifter som har komma i fraga antraffas t. ex. (Del I p. 124 och 146) Del 
II [p. 173, 178], (194, 195), 206, 208, 213. Uppg. inom parentes hanfora sig 
till odlade viixter. 

8 ) S. Chr. Sommerfelt, Supplementum florae lapponicae, Cristiania 1826. 
n ) Oberaknadt Here upplysningar angaende de redan af Wahlenberg 



48 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

rade (Ostfinmarken) x ), m en par af dessa uppgifter 2 ) aro afgan- 
ska mycket intresse, da de ifragavarande arterna liar for forsta 
gangen uppgifvas fran floromradet 3 ). 

Pa grand af titelbladets tryckningsar torde vidare Tunelds 
geografi ofver Finland 4 ) bora raknas till denna tid, ehuru cletta 
arbete i intet afseende (afven pagineringen ar oforandrad) skiljer 
sig fran del III p. 243—534 i sista upplagan af hans geografi of- 
ver Sverige 5 ). I motsats mot hvad fallet var i de ticligare upp- 
lagorna 6 ) af namda geografi inga har flere uppgifter berorande 
finska floran, sarskildt om tradslagens iorekomst 7 ), liksom Fin- 
lands geografi i allmanhet ar ojamforligt mycket fullstandigare an 
i de tidigare upplagorna. Enligt forordet hafva dessa tillagg med- 
delats af H. G. Porthan. 

Af manuskript Iran denna tid ma omnamnas Flora Wasen- 
sis af Chr. Aejmele 8 ): originalet har visserligen gatt forloradt vid 
Abo brand, men att doma af en efterat kompletterad alskrift 9 ) 
torde manuskriptet endast hafva haft ett historiskt varde 10 ). 



funna arterna. fcillagger Sommerfelt 680 nya arter, hvaraf dock endast 55 
i'anerogamer. 

J ) Flertalet af dessa upptagas enl. exemplar af prosten P. Y. Deinboll. 

2 ) Uppgiften om Carex pidicaris bestrides af senare forfattare. 

3 ) Stellaria humifusa och Cineraria integrifolia. 

*) Geographie ofver Storfurstendomet Finland, Stockholm 1826. 

5 ) E. Tuneld. Inledning till Geographien ofver Sverige. Sjunde uppla- 
gan, Stockholm 1795. 

6 ) Redan i forsta upplagan, Stockholm 1741, inga par uppgifter om 
ekskoo-arna i landet, men dessa hafva delvis utgatt fran sjunde upplagan. Se 
om femte upplagan of van p. 36 not 2. 

7 ) Se t. ex. p. 247—248, 392, 429, 442, 477, 516. 

8 ) Omniimnes sasom inlemnad vid motet af Sallskapet for Finsk zoo- 
logi och botanik den 15 oktober 1822. 

9 ) Genom bemedling af L. L. Lauren fick jag sasom gafva fran G. 
Hallstens sterbhus emottaga nagra vaxtforteckningar fran Wasa. Pa en af 
dessa star antecknadt „Enligt uppgift af D. Wasastjerna ar 1851", men en- 
ligt Lauren torde den vara grandad pa Aejmeles uppgifter. Da har emeller- 
tid upptagas saval odlade som vilda viixter, medan Aejmeles ursprungliga for- 
teckning enl. protokollet och Moberg Sallsk. p. 13 upptog endast odlade, hade 
det inahanda darfore varit rattare, att for de ytterst fa upplysningar, som 
harur sta att hemta, citera Wasastjerna och ej sasom i Notae Consp. Aejmele. 

10 ) Det af Moberg Sallsk. p. 13 omnamda manuscriptet af Snellman, 



Kannedomen om viixternas utbredning i Finland. 49 

Af storsta betydelse lor kannedomen om Finlands flora var 
och ar fortfarande den verksamhet, som utofvats af Societas pro 
Fauna et Flora Fennica 1 ). Det ar darfore skal att erinra, det sall- 
skapets stiftelse egt rum under ifragavarande tid, namligen den 1 
November 1821. Da emellertid denna stiftelse, liksom sallskapets 
verksamhet anda till 1871, blifvit foremal for en sarskild publika- 
tion och icke omedelbart star i sammanhang med vart amne, 
torde det vara nog att har hanvisa till ifragavarande uppsats 2 ). 

Ofverga vi nu till den mellersta afdelningen (1828—1842) 
af denna period, moter oss framst J. Fellmans forteckningar ofver 
vaxterna i Lappmarken 3 ). Sarskildt den forra af dessa ar ayn- 
nerligen anmarkningsvard, da den namligen var sa godt som det 
forsta arbete 4 ), hvilket behandlade Ryska lappmarkens flora, och 
under 30 a 40 ar bland sadana intog framsta rummet. Da den 
tillika utgor den forsta fullstandiga vaxtforteckning 5 ), som uteslu- 
tande afser de till vart floromrade horande delarna af Lappland, 
ar det naturligt att antalet arter, som har for forsta gangen om- 
namnas sasom forekommande inom Finlands naturhistoriska om- 
rade, ar synnerligen stort. Icke blott de allra fiesta af de arter 
som redan Wahlenberg anforde sasom mer eller mindre allmanna 
i Lappmarken, utan angifvande af nagon fyndort fran finska flor- 
omradet, uppraknas har 6 ), utan dessutom ofver 30 arter, hvilka 



har gatt forloradt; taml. manga uppgifter harifran citeras i Wirz. M. S.; nu- 
mera hafva afven dessa endast historiskt varde. 

2 ) Ifran dess stiftelse till den 2 Juni 1829 bar sallskapet namnet Siill- 
skap for Finsk Zoologi och Botanik: Moberg Sallsk. p. 7. 

2 ) Sallskapets Pro Fauna et Flora Fennica inrattning och verksamhet 
ifran dess stiftelse den 1 November 1821 till den I November 1871. Skil- 
dring af A. Moberg, Helsingfors 1871; jfr afven en uppsats af D. Wikstrom 
i Walvoja 1890. 

3 ) J. Fellman, Index plantarum phanerogamarum in territorio Kola ens 
lectarum (Bull, de la Soc. Imp. des natur. de Moscou, Tom III), Moskva 1831 
och Index plantarum in Lapponia Fennica lectarum (1. c, Tom VIII), Moskva 
1835. 

4 ) Med undantag af Lepechins se N. I. Fellm. p. V och VI. 

5 ) Har uppraknas 386 arter. (N"ummerfoljden gar endast till 379, men 
nagra numror aro dubbla). Af varieteter forekommer har jiimte hufviult'or- 
men endast Ledum palustre /?. 

6 ) Af de p. 42 not 3 uppraknade 45 arterna aterrinnas hitr 35. Epilo- 

4 



50 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

dels ej alls omnamdes af Wahlenberg dels, och vida oftare, af ho- 
nom anforcles for delar af Lappland, som ligga mer eller mindre 
langt fran Finlands granser l ). Da man betanker de stora sva- 
righeter. hvarmed imdersokningen af dessa aflagsna trakter var 
forenad 2 ), att na^ra foregaende arbeten, som kunnat gifva atmin- 



bium alpinum, Saxifraga nivalis och Thalictrum alpinum omni'tmnas dock 
riktigt redan hos Prytz. (Par andra forekomma visserligen itfven hos Prytz, 
men deras utbredning upptages mer eller mindre oriktigt). Angaende Ealo- 
scias scoticum och Salix Lapponum se itfven Wahlenb. Fl. Suec. Calamagro- 
stis stricta, Galeopsis versicolor, Carex tenuiflora, C. Persoonii, C. irrigua, C. 
rariflora (freqvensgraden dock vilseledandej och Salix reticulata (under namn 
af S. retractata; freqvensen mindre riktig) omniimnas i Fellm. Lapp. Till 
dessa ansluter sig Eriophorum gracile, hvars fyndort i Fellm. Intl. ej ar fullt 
saker. Af de aterstaende upptages Carex sparsiflora riktigt forst af F. Ny- 
lander (F. N"yl. Utdr. och Spic. I) och Pteridophvterna Cystopteris fragilis och 
Selaginella spinulosa i Rupr. Distr. 

2 ) Salix herbacea, Eriophorum Scheuchzeri, Aira alpina, Trisetum sub- 
spicatum, Glyceria tPoa) maritima. Poa caesia (= P. glauca), Primula 
stricta (=Fr. Hornemanniana), Pr. sibirica, Sibbaldia procumbens, Juncus 
biglumis, Luzula parviflora. Saxifraga cernua. S. caespitosa, Arenaria lateri- 
flora, Alsine biflora, Melanclrium (Lychnis) apetalum ( Wahlenbergs uppgift fores 
af Blytt p. 1071 till M. affine), Sagina saxatilis (= Spergula saginoidesj (se of van 
p. 30, not 1), Dryas octopeiala, Papaver nudicaule, Aconitum lycoctonum. Ranun- 
culus glacialis, R. pygmaeus, R. nivalis, Cochlearia anglica, Cardamine bellidi- 
folia, Arabis alpina (se ofvan p. 26, not 7), Gnaphalium supinum, Chamorchis 
(Chamaerepesj alpina, Carex capitata, C. norvegiCa, C. echinata (— C. stellulata), 
C. maritima. Bland dessa viixter fortjena sarskildt framhallas Poa caesia, som 
ansags osaker till dess exemplar ar 1864 inlemnades till H. M. F., afvensom 
Glyceria maritima, hvaraf exemplar val torde hafva blifvit inlemnade pa 1840 
talet, men som icke erkandes sasom finsk fore 1880 (i tryck 1884). Vidare 
upptogos nagra vaxter under oriktiga namn sasom J. balticus (under namn af 
J. glaums), Sanguisorba officinalis var. polygama (under namn af Poterium 
sanguisorba) och Cochlearia arctica (under namn af C. officinalis), hvarfore de 
knappt kunna raknas. I afseende a Stellaria crassifolia ar det nagot osakert 
om Fellmans namn afser samma vaxt som nu betecknas med detta namn. 
Likasa tolkas Fellmans Arenaria lapponica dels sasom Alsine stricta dels sa- 
som Arenaria ciliata. Alchemilla alpina anfores med oriktig freqvensgrad. 
Angaende Mertensia maritima se ofvan p. 34, not 3. (Den upptages itfven i 
Wahlenb. Fl. Suec.) 

2 ) Se harom t. ex. Fellm. Ant., ehuru hiir skildras forhallandena i Fin- 
ska lappmarken. 



Kunnedomen om v ax tern as utbredning i Finland. 51 

stone vissa utgangspunkter, ej forefunnos l ) och framfor allt att 
„Wahlenbergs Flora Lapponica var det fornamsta och nastan enda 
literara hjalpmedel, som stod Fellman till buds vid vaxternas be- 
stamning uppe i Lappmarken, dar han befann sig betydligt ofver 
100 mil aflagsnad Iran narmaste botaniska museum" 2 ), sa maste 
man giiva det varmaste erkannande icke blott at det lifliga in- 
tresse som formadde ofvervinna alia dessa svarigheter, utan afven 
at det resultat som har foreligger. Visserligen forekomma nagra orik- 
tiga bestamningar, men jamforelsevis sallan erbjuder det svarighet 
att utreda hvilken art egentligen afses 3 ). Uppgifterna om fre- 
qvensen torde kunna betraktas sasom sardeles upplysande, da man 
erinrar sig att detta var den forsta undersokningen 4 ). Pa grund 
haraf synes det berattigadt, att i de fall bestamningen ej erbjuder 
nagon sarskild svarighet, lita pa Fellmans uppgifter, afven om be- 
kraftelse fran en senare tid ej foreligger 5 ). 



2 ) Man behofver blott erinra sig olikheterna mellan Ryska lappmarken 
& ena sidan och de vestliga Lappmarkerna a andra. 

2 ) N. I. Fellm. p. LXI not. 

3 ) Arter som icke upptagas hos Wahlenberg forekomma naturligtvis 
oftare under oriktigt namn, sa t, ex. Cenolophium Fischeri under namn af 
Thysselinum palustre, se N. I. Fellm. p. LXII och LXIII. — Da N. I. Fellm. 
p. LXI— LXYI egnar en sarskild uppmarksamhet at de uppgifter, som ma- 
ste betraktas sasom oriktiga, torde det vara ofvcrflodigt att har inga darpa. 
Sasom icke forekommande i Ryska lappmarken upptagas 1. c. 17 arter anforda 
i Fellm. Ind. (Bland dessa medraknas Salix Wulfeniana, men ej Ervum 
hirsutum). Emellertid uppriiknas har bl. a. Alnus incana och Glyceria <Poa> 
maritima, i afseende a hvilka senare undersokningar visat att de forekomma 
i Lapp. ross. Daremot inga ej nagra andra arter, som i Fellm. Ind. torde 
hafva oriktiga namn, sasom Myosotis arterna, etc. (se afven p. 50 not 1). 

4 ) Det bor anmarkas, att ehuru X. I. Fellm. ofta upptager helt annan 
freqvensgrad, torde detta i de fiesta fall bero darpa, att J. Fellm. mest ex- 
kurrerade i det inre af landet, hans son ater nastan uteslntande vid knsten. 
I mer an ett fall torde darfore nyare undersokningar visa, att den aldre upp- 
giften var riktig. Hiir ma blott anforas folj. exempel. Majanthemum bifo- 
lium upptages sasom ,,haud infreqvens : ': Fellm. Ind. och r: X. I. Fellm., men 
i de uppgifter, som varit mig tillgiingliga fran undersokningarna 1870 — 1886 
upptages arten tillsammans 24 ganger ifran 17 olika fyndorter, alia inom det 
omrade, som utgjort foremal for de niimda forfattarenes undersokningar. 

5 ) Sa t. ex. af de p. 50 not 1 anforda Ranunculus glacialis, Chamor- 
chis alpina och Carex echinata. Daremot har jag ej vagat forlita mig pa 
uppgiften om Gnaphalium alpinum. 



52 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

En omstandighet, som val bor ihagkommas vid begagnandet 
af det nu omnamda arbetet, ar att Fellman alldeles icke besokt 
de ostra delarne af Ryska lappmarken, men deremot utstrackte 
omradets granser at soder anda till narheten af Kemi l ). Det ar 
darfore naturligt, att har upptagas nagra relatift taget sydliga ar- 
ter, som aro frammande for Lappmarken i den mening omradet 
nu fattas 2 ). 

Ungefar detsamma som nu framhallits i afseende a det forra 
af J. Fellmans arbeten galler det senare, om ocksa i detta novi- 
teter nastan helt och hallet saknas pa grund daraf, att Finska lapp- 
marken tidigare varit foremal for botaniska undersokningar 3 ). Af- 
ven detta arbete har blifvit belyst genom senare undersokningar 4 ) 



!) Se N. I. Fellm. p. VII. 

2 ) Sa upptages t. ex. Vicia hirsuta sasom forekomm ancle emellan Gri- 
dina (Gradinskoi) och Keret. Led. I p. 663 anfor pa grund haraf arten sa- 
som forekommande i Rossia arctica, hvilket ar synnerligen vilseledande. Dy- 
lika fall aro ej sardeles sallsynta, om an det nu anforda ar det mest i ogonen 
fallande; jfr N. I. Fellm. p. LXII. 

3 ) Car ex ustulata upptages fran Paatsjoki, men har ej aterfunnits- 
Emellertid torde uppg. kunna anses tamligen saker, se Led. IV p. 295. Sa- 
lix polaris har ej aterfunnits pa Pallastunturit; daremot anfor Kihlman upp- 
giften fran Jeskada utan nagon reservation: Kihlm. Ant. p. 118. Malaxis 
paludosa, upptagen fran Killila, kunde afven raknas hit. Fyndortens namn ar 
troligen Kittila, hvarifran dock icke nagon nyare uppgift foreligger. (I sam- 
manhang harmed ma niimnas, att antalet tryckfel i Fellmans arbeten ar syn- 
nerligen stort, hvilket visserligen ar latt forklarligt, da, arbetena trycktes pa 
en frammande ort, langt aflagsen fran forfattarens vistelseort. Tryckfelen i 
artnamnen rattas visserligen latt, ehuru Trautv. Incr. onodigt nog egnar siir- 
skild uppmarksamhet at dem, men nagra ortsnamn aro fullkomligt forvrangda, 
hvilket ofta verkar synnerligen storande). Ungefar detsamma som med Ma- 
laxis ar forhallandet med Veronica saxatilis, som uppgifves fortkomma .,ad 
flumen Uuenasjoki". Juncus arcticus uppgifves forekomma ,,ad flumen Iso 
rarius", men flodens lage (troligen i Kuusamo) ar mig icke fullt sakert och 
uppgiften forefaller iifven eljest osaker. Carex microstachya afser snarare 
C. helvola, se Kihlm. Ant. p. 128. Afven nagon uppg. fran L. ent. kunde rak- 
nas hit. 

4 ) Kihlm. Ant. skildrar floran i Inari lappmark, till hvilken trakt 
Fellmans uppgifter i nu ifragavarande arbete hufvudsakligen torde hanfora 
sig (det bor dock markas att arter fran L. ent. inga). Nagra uppgifter fran 
Kuusamo omnamnas af Wainio Kasv. Att N. I. Fellmans bestamningar i af- 



Kiinaedomen om vaxternas utbredning i Finland. 53 

i samma trakter , hvarfore det torde vara nog att har hanvisa 
till dessa l ). 

Af helt annan beskaffenhet ar ett arbete, som utkom par ar 
efter Fellmans, namligen J. E. A. Wirzens forteckning ofver Fin- 
lands officinella vaxter 2 ). Da arbetet utgafs sasom akademisk dis- 
putation „pro summis in re medica honoribus" och dess forfat- 
tare gjort vidstrackta resor i botaniskt syfte samt nagon tid se- 
nare blef larare vid universitetet 3 ), kan man icke forneka, att det 
framtradde med vida storre ansprak an de nyssnamda forteck- 
ningarna af „pastor ecclesiae" i Finlands mest aflagsna forsam- 
ling. I sjalfva verket har Wirzens arbete ofta aberopats i syn- 
nerhet af utlandska botanister. Manga oriktiga uppgifter om Fin- 
lands flora hafva darigenom blifvit bragta i omlopp. Det visade 
sig namligen jamforelsevis snart, att arbetet var opalitligt 4 ), och 
i sjalfva verket torde ungefar en tredjedel af uppgifterna kunna 
betecknas sasom oriktiga eller vilseledande, under det annu andra 
maste anses alldeles vardelosa, sa att endast nagot ofver halfva 
antalet kan, enligt hvad man nu kanner om vaxternas utbredning, 



seende a J. Fellmans forra arbete afven belysa det senare, ar sjalffallet. — 
I Fellmans arbete inga utom de har rattade felen annu nagra uppgifter, 
hvilka anfcagligen maste betraktas sasom uppkomna genom misstag, ehuru 
detta icke med full sakerhet kan bevisas, enar de senare undersokningarna 
icke omfattat hela den trakt Fellman afsag. Sasom exempel ma anforas upp- 
gifterna om Polygonum persicaria, Rosa canina, etc. 

2 ) Har ma blott tillaggas, att forteckningen upptager 387 arter (N:o 46 
dubbel), hvaribland Chara flexilis, och 25 a 30 varieteter. — I afseende a 
detta arbete kan man ej lika latt som i afseende a Fellm. Ind. bevisa, att 
Fellman raknade Lappmarkens grans mer at soder an den nu drages. (Att 
Kuus. hiknades till Lappmarken framgar dock tydligt.) Emellertid iir jag 
fullt ofvertygad att sa var fallet. 

2 ) Dissertatio academica enumerationem plantarum officinalium Fen- 
niam sponte inhabitantium sistens. Praes. I. Ilmoni publ. modeste offert 
censurae J. E. A. Wirzen, Helsingfors 1837. 

3 ) Wirzen reste redan 1830 till Nordkap och foretog 1833—35 resor i 
Ryssland anda till Ural och Kaspiska hafvet. Medicine Adjunkt och Botani- 
ces Demonstrator blef han 1839: Renvall p. 226. Om Wirzens botaniska 
exkursioner i Finland, i synnerhet efter 1837, se Wirz. Prodr. p. 3 och 4 not. 

*) Detta framhalles uttryckligen i Ssel. 0. Nyl. p. 25 not. Redan i 
W. Nyl. Distr. framholls oriktigheten af Here uppgifter, ehuru det icke ut- 
tryckligen papekades, att uppgifterna harstammade fran Wirzen. 



54 Acta Societatis pro Fauna er Flora Fennica. V. n. 2. 

anses nagorlunda riktigt. Da detta omdome synes nog strangt, 
torde det vara nodigt. att inga i en narmare granskning afarbe- 
tet. sa mycket mer som i'orfattare af den betydenhet som t. ex. 
E. Fries och E. R. v. Trautvetter till en stor del fran Wirzens 
pnblikationer hemtat sin kiinnedom om landels flora. Franrak- 
nar man de 23 lagre kryptogamer som uppraknas i disputationen, 
at erst a. 312 arter karivaxter *). Af dessa aro minst 10 arter fram- 
mande for landets flora 2 ), hvartill kommer att nngefar samma 
antal tillfalliga vaster anforas. och detta clelvis fran trakter, dar 
det ar hogst osannolikt att de forekomma s ). Ett antal vaster, 
hvilka, sa vidi man vet. aro sallsynta och endast anti-atlas i sydve- 
stra i eller sodra) delen af landet. uppgifves at ' Wirzen sasom fore- 
kommande i en stor del af Finland *). I afseende a minst 35 
arter ar afven utbredningen angifven alltfor vidstraekt. ehuru fe- 
len icke aro sa grolva som vid de nyssnamda 5 ). Vid 40 arte 1 ' 



J ) Hela antalet utgor enligt nummerfoljden 335. 

2 ) Circaea lutetiana. Lithospermttm officinale ny . Evonymus eurojaeus 
(ny), Silaus pratensis (= Cnidiv.m SUaus) : Oenanthe fistalosa, Rumex acutusi 
Pedieularis silvaticaS Orobanche major se dock ot'van p. 3; uppgiften om 
denna ar i hvarje handelse oriktig . Nasturtium officinale. Orchis latifolia. Har- 
till kunde mojligen laggas Pulsatilla vulgaris i se cm denLa oivan p. 19, not 4) 

3 ) Lolium tenudentum. Convolvulus sepium. Mentha gentilis. Betonica 
officinalis <=^B. strictai. Cichorium Intylus. Inula helenium. Anthemis co- 
tula. Haiti]] kunna laggas Echium vulgare. Pastinaca sativa. Berberis vulga- 
ris och, om man sa vill. Salix fragilis. dar clock utbredningen ar nagorlunda 
riktigt angifven, ehuru arternas spontana forekomst ar tvifvel underkastad. 

4 ) Laserpitium latifolium. Mespilus oxyacantha (namnet dessutom orik- 
tigt), Fragaria collina, Lathraea sqvainaria. Carex arenaria. Till dessa an- 
sluta sig Oenanthe phellandriv.m och Thalictrum aqvilegiae folium iifvensom i 
vis s man Polygonum persicaria, TJlmaria filipendula, Bosa canina och Hypo- 
chaeris maculata, af hvilka de sistmimda val aro allmanna, dar de forekom- 
ma, men hvilkas griinser angifvas alldeles oriktigt ; sa t. ex. Hypochaeris „per 
totam patriam ad Lapponiam sylvaticam usqve", ehuru f. 6. ingen botanist 1 
i Finland uppgifvit den norr om 63°. — Archangelica officinalis, hvars syd- 
griins i vart land, sa vidt man f. n. kanner, ligger nngefar vid 66° eller obe- 
tydligt lagre. uppgifves forekomma „per totam Fenniam ac Lapponiam. re- 
gione Aboensi forsan excepta": Wirz. PI. off. p. 23. 

5 ) Da det blefve alltfor vidlyftigt, att fullstandigt genomga alia hitho- 
rande fall, ma har endast sasom exempel anforas ett par af de forsta vaxterna 
inom denna kategori, hvarjamte de ofriga uppraknas. Veronica spicata upp- 



Kannedomen om raxteraas utbredning i Finland. 

angifvas lyndorter. darifran ingen senare Qppgift i'oreligger. ehuru 
dessa stalleo stundom blitvit sarskildt undersokta i botaniskt af- 
seende l >. Dessa lyndorter ligga emellertid inom artens nu kiinda 
utbredningsomrade eller atminstone mycket oara delta. Uppgif- 
terna angaende 40 at' de aterstaende arterna aro visseriigen ieke 
orikti£a i samma mening sum de foregaende, men dels alldeles 
icke upplysande dels till oeh med vilseledande. i det att art ens 
atbredningsomrade upptages alltfor inskrankt - . Franraknas alia 
dessa, atersta endast 161 arter. hvilkas utbredning angifves na- 



gifves forekomma „in collibus apricis regionis circa Aboani. Alandiae et Ca- 
reliae meridionalis. Kivinebb : Wirz. PI. off. p. 6. Ehuru arten .jamforelsevis 
latt falter i ogoncn, och oaktadt sarskildt Kivinebb blifvit undersokt i bota- 
niskt afseende (af Mahnberg 1866), bar dock ingen senare botanist funnit den 
i sodra Karelen. Emot dess forekomst darstades talar afven t'olj. uppgift 
fran Ingermanland ..In den Sandgegenden des Siidgebiets [soder om Neva] 
eine der gemeinsten und fur diese Gegenden charakteristischen Pflanzenar- 
ten~: Meinsh. p. 254. hvaremot den I. c. p. XXX alldeles icke upptag-. - 
den del af Karelska miset, som hor till Ingermanland. Triticum repens upp- 
gifves vaxa „in cultis ad alpes asqye": Wirz. PI. off. p. 9. Att doma af se- 
nare uppgifter synes arten pa finskt omrade ej ufverskrida barrtriidens grans; 
sa upptages den fran Li. endast _in ripa alta ad pag. Kvro et in campo 
deusto Secali consito ad Toivoniemi": Kihlm. Ant. p. 132 och fran Lapp, 
ross. „in parte Eierid. occ. p a : X. I. Fellm. p. 92; jfr afven Blytt p. 1217 na- 
got tidigare angafs den i Xorge forekomma ..omtr. til Fyrregr.": M. Blytt p. 
162 och 163). 

De ofriga hithorande vaxtema aro Veronica officii. IM offici- 

nalis. Polemonium caeruleum. Solanum nigrum. Rhamnus catharticc. 
brum. R. nigrum. Yincetoxicum officinale. Cicuta cirosa. Chenopodium bonus 
Henricus. Ch. rubrum. Gagea lutea. Allium scorodoprasum. Acorus calamus, 
Rumex aqvaticus den kollektiva arten . Saxifraga tridactylites. Rubus idaeu-s, 
Mentha aqvatica. Lamium album. Barbarea vulgaris. Corydalis bullosa. L::- 
tuca muralis. Artemisia vulgaris. Erigeron acris. Senecio vulgaris. Carex di- 
sticha i=C. intermedia. Quercus pedunculata se ofvan p. 12. Hippopha'e 
rluimnoiles. Myriea gale, Asplenium trichomanes. A. ruta muraria. — Till 
dessa ansluta sig Symphytum officinale, Aspei-ugo procumbens. Chrysosplenium 
altemifolium och Melamjyyrum arvense. 

1 Att upprakna alia dessa arter synes mig ofverrludigt : franihallas bor 
att for 7 4 8 arter uppgifterna aro hogst sannolika och antagligen komma 
att bekriiftas, medun de daremot for andra synas vara tagna ur luften. 

2 ) Hiir ma blott anforas ett exempel. Campanula patula uppgifves fo- 
rekomma .,in pratis et agris Xylandiae. Ta- Satacondae"; emellertid ar 



56 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 2. 

gorlunda riktigt l ). — Det kan dock icke a andra sidan fornekas 
att arbetet har vissa fortjenster. Salunda anfores forekomsten af 
nagra arter fullkomligt korrekt, oaktadt deras utbredning ar mer 
eller mindre afbruten och darigenom jamforelsevis svar att ut- 
reda 2 ). Vidare gores har for forsta gangen ett forsok att utreda 
Finlands naturhistoriska granser 3 ), hvilket, om an de af Wirzen 
foreslagna granserna ej fullstandigt ofverensstamma med de nu 4 ) 
antagna, ar vardt allt erkannande. 

Slutligen omnamnas nagra for Finlands flora nya arter, 
hvaraf atminstone fyra med en utbredning som faller inom de 
nu kanda utbredningsgranserna 5 ). Icke desto mindre torde dock 
det omdomet vara berattigadt, att Wirzens verksamhet pa bota- 
nikens omrade snarare bidrog till att bringa forvirring i kannedo- 
men om vaxternas utbredning an till att belysa den. 

I sammanhang harmed torde det vara lampligt att taga i 
betraktande nagra manuskript af Wirzen, hvilka (i afskrift) blifvit 
bevarade till vara dagar. I Societas* pro Fauna et Flora Fennica 
arkiv Annas tvanne. Det ena bar titeln „Annotationes ad Floram 
suecicam a G. Wahlenberg editam Ci och har redan lange tillhort 



art en allmiin i Abo trakten, Karelen och i allmanhet i hela sodra Finland 
(utom pa Aland, dar den torde vara sallsynt) afvensom mot norr funnen anda 
till 65°. 

x ) Genom att sammanrakna de arter, hvilkas utbredning af Wirzen an- 
gifves oriktigt, med dem, dar artens forekomst pa de af honom angifna fynd- 
orterna ar mindre sannolik, och slutligen tillagga nagra af de mest vilsele- 
dande bland de senast anforda. erhalles till summa 106, hvilket utgbr nagot 
mer an tredjedelen af 312. Det ma tillaggas, att uppgifterna om de lagre 
kryptogamerna aro jamforelsevis battre, dock torde afven dar antraffas na- 
gra fel (t. ex. uppg. om Polyporus suaveolens), 

-) Se t. ex. Sedum acre, Ly thrum salicaria, Trollius europaeus. 

3 ) Wirz. PI. off. p. 3, Wirz. Prodr. p. 4 not. 

4 ) Se hiirom a ena sidan Norrl. On. p. 5 etc., a andra sidan Norrlin i 
Not. XIII p. 272 och Herb. Mus. Fenn. II p. VI. 

5 ) Veronica beccabunga, Galium mollugo, Gentiana pneumonanthe och 
Ophioglossum vulgatum. Symphytum officinale uppgifves forekomma „in pra- 
tis paludosis, salice abundantibus, Nylandiae". Emellertid torde arten i Ny- 
land vara mer eller mindre tillfallig, hvarfore den kan raknas sasom tillho* 
rande landets spontana viixter forst fr&n 1878, da den uppvisades af Elfving 
vid Svir. Afven Polygala amara, Asplenium ruta muraria, m. fl. anforas har 
for forsta gangen fran Finland, ehuru deras utbredning angifves oriktigt. 



Klinnedomen om viixtcrnas utbredning i Finland. 57 

sallskapet l ); i manuskriptet omnamnes ej hvem som gjort dessa 
anteckningar, men af nagra uppgifter framgar tydligt att de ur- 
sprungligen harstamma fran Wirzen 2 ). Det andra manuskriptet 
inlemnades nyligen af 0. Hjelt 3 ). Antagligt ar, att hvartdera ut- 
gor en afskrift af Wirzens originalanteckningar, ty ofverensstam- 
melsen emellan dem ar omisskannelig 4 ). Att Wirzens ursprung- 
liga anteckningar i hufvudsak blifvit gjorda fore utgifvandet af 
Wirz. PL off. 5 ), synes sannolikt, da i manuskripten anfores ett 
mindre antal fyndorter. Felen framtrada har ojamforligt mycket 
mindre an i Wirzens tryckta arbeten, och da i manuskripten i 
manga fall angifvas bestamda fyndorter, dar publikationerna en- 
dast innehalla allmant hallna uppgifter, aro de stundom af ett 
visst intresse, ehuru de, sasom nogsamt framgar af det forega- 
ende, maste anvandas med storsta mojliga forsiktighet 6 ). 

Annu hafva vi att omnamna par arbeten af inhemska for- 
fattare under denna tid. I Sjogrens anteckningar ifran Kemi Lapp- 
mark 7 ) aro de botaniska uppgifterna mycket fa och delvis ej 
fullt riktiga s ;, hvarfore arbetet nastan med lika ratt kunde bort- 
lemnas ur ofversigten y ). Afven fran Knorrings arbete om Gamla 



1 Med Wirz. M. S. i Xotae Consp. afses uteslutande detta manuskript. 

2 ) Se t. ex. uppg. om Eriophorum latifolium och Lythrum salicaria. 

3 ) Se arsberiittelsen for 1888—89. 

•*) I det senare manuskriptet inga utom afskriften af Wirzens anteck- 
ningar nagra tilliigg af 0. Hjelt sjalf, hvilka synbarligen afven harstamma 
fran denna period; i par fall tjeDa dessa att belysa vissa uppgifter i Htera- 
turen, hvarjamte afven en och annan upplysning for ofrigt kan hemtas ur dem. 

5 ) Pa grund af de manga uppgifterna fran Satakunta torde de dock 
vara gjorda efter 1831, da W. besokte denna trakt; se Wirz. Prodr. p. 3 not. 
Enligt muntligt meddelande af 0. Hjelt torde ban hafva gjort sin afskrift ar 
1841 eller senast i borjan af 1842. 

•) Har ma dessutom ni'tmnas, att 0. Hjelt godhetsfullt stallt till min 
disposition anteckningar, som han under sin studenttid afskrifvit efter ett iil- 
dre manuskript, hvilket antagligen haft Wirzen till forfattare. Dessa sist- 
namda anteckningar utgoras till storre delen af utdrag ur aldre literatur, hvar- 
fore de nagon gang varit till hjalp for mig. De maste dock anvandas med 
forsiktighet. Detta manuskript omnamnes ej i Notae Consp.; de fa ganger 
det citeras i sjalfva Conspectus, betecknas det med Wirz. ann. 

7 ) A. J. Sjogren, Anteckningar om forsamlingarne i Kemi Lappmark, 
Helsingfors 1828. 

8 ) Se J. Fellman i Suomi 1846, p. 63—119. 

9 ) Det upptages ej heller i Seel. Bot. lit. 



Acta Societatia pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 2. 

Finland 1 ), kunna endast fa upplysningar hemtas i botaniskt af- 
seende. da dar i allmanhet ej upptagas nagra speciallokaler for 
viixterna 2 ). utan blott angifves. att de blifvit iunna i Gamla Fin- 
land 3 ). — At vida mera intresse. ehuru helt kort (3 a 4 sidor), 
ar F. Nylanders bref till E. Fries i Botaniska Notiser « . da har 
bl. a. nagra for Finland? flora nya arter 3 ) oninamnas tidigare an 
i F. Nylanders Spicilegium. Framhallas bor dock, att i Spicile- 
giuni en Mlstandigare redogorelse meddelas for dessa och fler- 
talet ofriga pa resan gjorda vaxtfynd . 

Af utlandska forfattares arbeten. som berora Finlands flora, 
torde det aldsta : under denna del af perioden vara K. E. v. 
Baers uppsats om Ryska lappmarken »). Har uppraknas bl. a. 
nagra vaster Iran Pjalitsa. Ponoj och Triostrow J ). — Af storre be- 



'-) F. P. v. Knorring, Gamla Finland eller det fordna Wiborgska gou- 
vernementet, Abo 1833. 

- Xoggranna fyndorter angifvas blott for 3 vaxter, hvaribland Pinus 
La rix. 

3 ) Xagra af dessa viixter hafva aldrig blifvit aterfunna diirstades. 

*) Utdrag ur ett bref dateradt Kola d. 24 Juli 1842, medd. af Prof. 
Fries (Bot. Not 1842, p. 152— 154. TiUagg 1. c. p. 190 och 191 

Lonicera caerulea. Echinospermum de/lexum. Chaerophyllum Pre- 
scottii <=Ch. bulbosumi och Viola epipsila, den sistnamda dock tydligen del- 
vis forvexlad med andra arter i V. umbrosa och V. uliginosa-. Dessutom lem- 
nas har forsta sakra uppgift om den i Spic. ej omniimda Arenaria ciliata 
(oriktiga uppgifter redan hos Prytz . 

De aterstaende uppgifterna fran Lapp. ross. beaktas hos X. I. 
Fellm. (Den oriktiga uppgiften om Trifolium alpestre rattar redan F. Xyl. 
Ftdr. p. 191 . Nagra uppgifter fran Ob. och Kuus. inga iifven, ehuru del- 
vis mindre exakta. 

' Ungeiar samtidigt torde ett annat hithorande arbete hafva utkommit, 
namligen Bergstrasser. Versuch einer Beschreibung des Olonez'schen Gouver- 
nements im Jahre 1838. Har ingar en vaxtfurteckning af Olbricht, hvilken 
citeras af Led. Arbetet har dock icke varit mig tillgangligt. 

Expedition a Xovaja-Zemlja et en Laponie 1 :o Les bords de la mer 
blanche et la Laponie Bull, scient. publ. par l'Acad. Imp. des sciences de 
S:t Petersbourg, T. III. N. S9). Petersburg 1837. 

' Bland dessa vaxter markes sarskildt Paeonia anomala /-= P. interme- 
dia . som dock icke ar r ganz gemein" pa vestra kusten af Hvita hafvet. 
Exemplar till H. M. F. af denna vaxt erhollos forst ar 1863. De ofriga af 
Baer uppraknade vaxterna aro alia mer eller mindre allmanna i denna trakt , 
hvarfore arbetet ej upptages i Xotae Consp. 



K&Dnedomen om vaxternas ntbredning i Finland. 59 

tydelse aro L L Laestadii vaxtgeografiska meddeJanden l \ da 
bland dessa icke blotl ingar etl antal direkta upplysningar om 

Finlands flora 2 I, utan afven Here botaniska observation* 

ehuru egentligen gjorda inuiu angransande trakter, kunna tillam- 
s pa finska floromradet — 1 Boehtlingks geologiaka arbel 

finnas par botaniska uppgifter, hvilka tjena till belysning at' Ry- 
ska lappmarkens flora. — JamfSrelsevis manga appgifter Iran 
Finland Lemnas at' Schrenk 4 ) i bans skildring at Hugland - . men 
nagra at' dessa balva bemnnits vara oriktiga l I — At' Ledebours 

stora arbete ofver Rysslands flora '■) ntkom lursta delen under 
denna tid. men da storre delen at arhetet utgals under sista at- 
delningen at' perioden ocb en del i'orst under t'ol.jande period, 
torde det vara skill att skarskada detta arbete langre tram. Bar 
ma blott namnas att Ledebour i i'orsta delen beskrit'ver en vaxt 



1 L. L. La^stadius. Loca parallel;* plantarum [Nova acta Reg. soc so. 

Upsaliensis. Vol. KI> Upaala 1839. 

- Bl. a. beskriives Iran Finland? botaniska omrade eller rattare gnins- 
trakten daraf hybriden Bulus castoreus alvensom Iran Enontekis lappmark 
Potamogeton spargmiif alius. Mig veterligen omnainnes afven Glycerin di- 
stans har for torsta gangen Iran Finland. 

3 ) W. Boehtlingk. Bericht einer Reise dorch Finnland und Lappland 
(Boll, scient. publ. par l'Acad. des sc, do S:t Petersbourg. Tome YII\ Peters- 
burg 1840. 

- A. G. Schrenk, Skizze der Vegetation auf der Insel Hochland Bei- 
trage zur Kentniss des Russischen Reickes von Bser und Helmersen. Band 
IV . Petersburg 1841. 

1 Har upptagas. at vidt jag kunnat rinna. for i'orsta gangen. om man 
ej tager Tillandz i betraktande. Asplenium septcntrionale. Aspidium spinulo- 
sum sen PJiegopteris polypodioides. 

6 ) I Schrenks arbete anforas 162 fanerogamer, 12 Slices, 9 mossor. 25 
lafvar eller tillsammans 206 alter: Trautv. Pontes p. 258. At de har namda 
karlvaxterna uppraknar Brenner 25 alter bland de vaxter. angaende hvilkas 
lorekomst ytterligare bekrattel>e erfordras: Brenn. p. 37 o. 3s. Visserligen 
torde Brenner utan tillraekliga skal betvitiat nagra appgifter [6 at 
vaxter anions at' Brenner sjalf i Brenner Tillagg p. 40), men tiertalet at de 
1. e. uppraknade arterna aro dock sakert Oliktigt bestamda at' Schrenk. Han- 
bland mirkes tramst Betula fruticosa. som ar alldeles frammande tor Fin- 
lands flora. Afven Bhyncospora fusca var da anna ej uppvisad i Finland. 

7 ) C. F. a Ledebour. Flora Rossiea. Stuttgart Vol. I 1842, Vol. II 1844 
—46. Vol. Ill 1846—1851, Vol. IV 1853. 



60 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

delvis pa grand af exemplar tagna inom Finlands botaniska om- 
rade ■). 

Smtligen bor omnamnas, att den ryska expedition, som 1 840 
undersokte Ryska lappmarken, darstades insamlade flere vaxter, 
hvaraf tre for var flora nya blifvit sarskildt uppraknade 2 ). 

Af manuskript fran denna tid hafva Wirzens och 0. Hjelts 
redan blifvit onmamda, men afven en vaxtforteckning, hanforande 
sig till en mindre del af landet, fmnes bevarad i handskrift, nam- 
ligen Kekonis forteckning ofver de vaxter han antraffat i sodra 
Tavastland 3 ). Forteckningen gor ej ansprak pa att vara full- 
standig, men forefaller trovardig. Da emellertid en mllstandig 
vaxtforteckning fran samma trakt blifvit publicerad 4 ), erbjuder 
arbetet numera fa upplysningar af intresse. 



Det framholls redan tidigare 5 ), att F. Nylanders Spicile- 
giimi 6 ) maste anses sasom ett arbete, hvilket fortjenar en fram- 
staende plats i den fmska botanikens historia, och att dess fram- 
tradande betecknar en ny afdelning i den period vi nu behandla. 
Detta arbete var namligen det forsta, dar en fmsk botanist be- 
skrifvit ett storre antal vaxtformer 7 ). I andra haftet ingick en 
omsorgsfullt ntarbetad ofversigt af de fmska CW>-^e-arterna, hvil- 



x ) Nuphar intermedium (nu kallad N. luteum x pumilum) . . . Lappo- 
nia ad flumen Tuloma (Fellman misit): Led. I p. 85. Siikra exemplar till H. 
M. F. erhollos forst pa 1860-talet. — Pa grund af Schrenks uppgifter anfo- 
res bl. a. den for floromradet nya Hedysarum obscurum. 

2 ) I Bulletin scient. publ. par l'Acad. Imp. des sciences de S:t Peters- 
bourg T. VIII, Petersburg 1841. p. 351 uppraknas Arctophila (Poaj fulva, Col- 
podium latifolium och Castilleja pallida (= C. sibirica) sasom inlemnade af 
Schrenk, v. Baer, v. Middendorf och Pankewitsch. 

3 ) G. W. Kekoni, Forteckning ofver Djur och Vexter, som finnas i Ta- 
vastland, fornamligast inom Hattula och Vana forsamlingar. 

*) Asp. & Th. (Not. YII), Helsingfors 1867. Det synes ej sannolikt att 
desse haft tillgang till Kekonis manuskript. 
s ) Se ofvan p. 45. 

6 ) F. Xylander, Spicilegium plantarum fennicarum. Centuria prima, 
Helsingfors 1843, Cent, secunda 1844, Cent, tertiae fasc. primus 1846. Arbe- 
tet blef ej afslutadt, utan afbrytes midt i en mening. 

7 ) Fran Finland beskrifvas i Cent. I 3 arter och 4 a 5 varieteter; i 
Cent. II 4 arter, 8 underarter, 9 a 10 varieteter; i Cent. Ill 3 arter. 



Kannedomen om viixternas utbrcdnin-^ i Finland. 61 

ken ligger till grund for hvad man nu kanner om detta slaktes 
utbredning i Finland, under det att kannedomen om denna ut- 
brednin^ och om slaktet ofver hufvud tidigare hos oss ! ) var hogst 
bristfallig. Vidare var F. Xylander den forste 2 ), som i inlednin- 
gen till nyssnamda arbete adagalade orimligheten af vissa dittills 
icke bestridda uppgifter, sarskildt Julins, och papekade att flere 
af de aldre uppgifterna ej blifvit bekraftade 3 ). Slutligen voro de 
nya arter, hvilkas forekomst uppvisades genom detta arbete *), 
synnerligen talrika och anmarkningsvarda. i det att bland dem 
ingingo de mest karakteristiska af de arter, som forlana floran i 
ostra delen af Kola halfon dess afvikande pragel 5 ). 



J ) Med berattigad sjalfkansla sager F. Xylander sjiilf, att anda till 
hans tid voro knappt flere arter kiinda an de 17. som upptogos af Kalm, 
hvaremot han i Spic. II upptager 73 val utredda arter: Spic. II p. 15. — 
Det bor dock anmarkas att, sasom framgar af det ofvanstaende, Wahlenberg 
och J. Fellman tidigare upptagit flertalet af dessa arter fran Lappland. An- 
gaende nagra fel i Xylanders framstallning se langre fram. 

-) Det enda forsok till kritik, som finnes hos Wirzen, ar mig veterli- 
gen, att han angaende Veronica peregrina riktigt uppgifver „prorsus jam eva- 
nuit": Wirz. Prodr. p. 11. Detta arbete ntkom f. o. nagra dagar efter Spic. 
Cent. I. Hos Prytz erinrar jag mig icke hafva funnit nagon egentlig gransk- 
ning af de iildre uppgifterna. 

3 ) Det bor markas, att af de 13 arter, hvilkas spontana forekomst i 
Finland Xylander betviflar, i sjalfva verket ungefar halfva antalet eller 6 
blifvit aterfunna pa seuaste tid. Dessa aro: Setaria viridis <=Cynosurus 
paniceus . Crambe maritima, Carex arenaria, Thalidrum aqvilegii folium. Epi- 
lobium adnatum <— E. tetragonumi och Fumaria parviflora. om man anser 
den motsvara F. Vaillantii. 

4 ) En stor del omnamdes dock allra forst i Xylanders resebeskrifnin- 
gar i Bot. Xot. Af dessa uppriiknades en del ot'van p. 58 not 5. De som 
inga hos Angstr. och F. Nyl. Und. betecknas med \ 

5 Utom de redan p. 58 not 5 uppraknade 1 viixterna — uppgiften om 
Viola epipsila kan i Spic. anses riktig — torde foljande viixter i Cent. I vara 
nya for floran: Eriophorum russeolum (=E. Chamissonis > . Scirpus pauciflo m 
rus, Sc rufus. Aira bottnica. Scolochloa iGlyceriai arundinacea. Potamoge- 
ton sparganifolius se of van p. 59 not 2), P. praelongus, Myosotis caespitosa, 
M. stricta, Ulmus effusa. Juncus alpinus (=J. ustulutus, . Pyrola media ? 
Stellaria Friesiana, Ranunculus cassubicus, Geranium bohemicum. Aster sibi- 
ricus (under namn af A. ircutianus). Den af Fellman under annat namn an- 
forda Sanguisorba officinalis bur afven namnas likasom /. balticus, hvars fo- 
rekomst pi alia de af Xylander angifna fvndorterna dock ar nagot osaker. 



62 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 2. 

Nylanders uppfattning af Or^r-arterna har dock icke vun- 
nit odeladt erkannande; flertalet af de arter han sjalf uppstallt har 
ej alls blifvit erkandt eller atminstone erhallit ett lagre formvarde 



Till dessa ansluta sig Angelica litoralis (se ofvan p. 19 not 4) och Stellaria 
crassifolia. Afven Veronica opaca och Potamogeton rufescens kunna riiknas 
hit, om de an icke aterfunnits pa en del af Nylanders fyndorter (af Veronica 
opaca erhollos exemplar till H. M. F. forst 1878). Freqvensen for Mulgedium 
alpinum i Lapp. ross. torde vara oriktig; daremot angifves den riktigt fran 
Kuus. Angaende Carex sparsiflora se ofvan p. 49, not 6; den upptogs redan 
i F. Nyl. Utdr.; afven C. rariflora anfores for forsta gangen fullt riktigt fran 
Finland. Huruvida Hieracium rigidum ar riktigt angifven vagar jag ej af- 
gora. Daremot torde Schoe?ius ferrugineus, som hittills alldeles icke blifvit 
aterfunnen pa det af Xylander efter G. Appelberg angifna stallet. icke kunna 
riiknas. Om nagra oriktiga uppgifter se f. o. liingre fram. 

I Spic. II anforas: * Hierochloa australis. * Poa sudetica (under namn af P. 
qvadripedalis), Myosotis silvatica, * CenolopJiium Fischeri, * Conioselinum tata- 
ricum (— C. Fischeri), * J uncus castaneus, Agrimonia pilosa, * Potentilla multifi- 
da, Thalictrum simplex (var. boreale), beskrifven under namn af Th. strictum * 
boreale, * Ranunculus Pallasii, * Pedicularis verticillata, P. sudetica. Geranium 
pratense, G. palustre, Polygala amara, * Ligularia sibirica, * Chrysanthemum 
arcticum, * Pyrethrum bipinnatum, Viola collina. Orchis Traunsteineri, 0. 
incarnata, Asplenium viride, * A. ruta muraria (se ofvan p. 56 not 5), *Aspi- 
dium lonchitis, * Athyrium crenatum, A. alpestre f= Polypodium rhaeticum), 

* Carex laevirostris. C. Oederi, C. Hornschuchii, C. stricta, C. vulgaris, C. 

* halophila (beskrifves), C. flacca, C. ornithopoda, C pilulifera, (*) C. erice- 
torum, C. disticha, C. teretiuscula (utbredningen alltfor inskriinkt), C. para- 
doxa, C. elongata, C. macilenta, * C. tenella (= C. Blyttiij, C. remota (upp- 
gifven fran sodra Finland i st. f. det riktigare Aland) och C. parallela. Af 
dessa omniimnas Pedicularis sudetica och Geranium palustre endast i forbi- 
gaende, men dock riktigt. Forekomsten af Carex Hornschuchii blef bestridd 
och exemplar inlemnades forst 1878. Afven Carex pediformis bor riiknas, 
ehuru den uppgifves for Tavastland och den hittills endast blifvit funnen i 
Satakunta, da fyndorten ligger nara Tavastlands grans; exemplar af denna 
erhollos forst 1859. Vi finna saledes att antalet for floran nya arter ensamt 
i andra centurien uppgar till 45, hvarfore denna tillokning iir storre an i na- 
got arbete efter Kalms tid, om man undantager Wahlenbergs Flora lappo- 
nica. (Af senare arbeten hafva Fries och Herb. Mus. Fenn. II, det senare 
genom de manga nya I/ieraciMm-arterna, att uppvisa ett nagot storre art- 
antal). — Hartill kommer annu * Carex microstachya (se ofvan p. 52 not 3), 
hvilken numera anses sasom hybrid; se harom Kihlman i Herb. Mus. Fenn. 
II p. 126. 

I Spic. Ill anfores Carex paludosa. 



Kiinnedomen om viixternas utbredning i Finland. ft3 

an det som ursprungligen tilldelats dem l ) och afven i fraga om 
andra former har reduktion af artantalet egt rum 2 ). 

Nagra af Xylanders uppgifter, isynnerhet i Spic. I, hafva vi- 
sat sig vara icke fullt noggranna: sjalf har han andrat ett par . 
sen are forfattare hafva bevisat oriktigheten af par andra *) och 
narmare 20 maste tills vidare betecknas sasom icke bekraftade 5 ). 
Emellertid ar det min lifliga ofvertygelse, att atminstone nagra 
vaxter annu skola aterfmnas pa, de af Nylander angifna fyndor- 



*) Af de 10 arter Nylander, sasom ofvan framhallits. beskrifvit. ar en- 
dast C. * halophila i Herb. Mas. Fenn. II bibehallen sasom underart. Carex 
fiavicans ar sasom varietet ford till C. salina och Orchis curvifolia sasom 
form till 0. Traunsteineri. Sanguisorba polygama bibehalles afven sasom va- 
rietet. hvaremot de ofriga (Leontodon keretinus, Viola fennica. Thalictrum 
leptophyllum, Carex spicidosa, C. discolor och C. arctophilai iiro dels alldeles 
indragna, dels betraktas benamningarna sasom synonym. Af de 8 underar- 
terna iiro par (Potentilla multifield * lapponica, Thalictrum strictum * boreale 
afvensom Cdrex halophila * acutangula (se Herb. Mus. Fenn. II p. 126) bibe- 
hallna sasom varieteter. C. vesicaria * virens sasom form (se 1. c), men de 
ofriga 4 (Cenolophium Fischeri * lapponicum, Carex vulgaris * zo?iata, C. acuta 
* colorata och C. halophila * affinisi alldeles bortlemnade. Likasa aro flere 
af formerna dels indragna dels bortlemnade, sasom tills vidare alltfor litet ut- 
redda. 

2 Af de 73 Carex-a,rter Nylander uppraknar indragas 4, och 4 andra 
upptagas sasom varieteter eller underordnade former i Herb. Mus. Fenn. II. 

3 ) Den i Spic. I p. 1 6 och 1 7 Iran Hvita hafvet upptagoa Silaus pra- 
tensis iir enl/ Spic. II p. 6 Cenolophium Fischeri (* lapponicum); hvad den 
enl. af Forselles Iran Nyland upptagna formen angar, ar den fortfarande 
oviss, da, Selinum lineare, till hvilken Nylander, ehuru med tvekan, hanfor den 
i Spic. II, ej nagonsin blifvit med siikerhet funnen i Finland. Potentilla sa- 
lisburgensis geranioides i Spic. I p. 21 afser enl. F. Nyl. Und. p. 53 P. mul- 
tifida (* lapponicai. Har ma tillaggas, att Viola fennica, som beskrifves Spic. 
I, af Nylander forklaras vara identisk med den af Fries beskrifna V. sca- 
nica: F. Nyl. Utdr. p. 53. 

i ) Gentiana obtusifolia ar G. campestris enl. Hellstr. Distr. p. IS. Gly- 
ceria plicata finnes ej pa, det angifna stallet: Sael. 0. Nyl. p. 24. 

5 ) Da F. Nylander alltid maste erkannas vara en af Finlands framste 
botanis^er pa sin tid och saval bans utgifna skrifter som bans verksamhet 
for ofrigt varit af synnerlig betydelse for botanikens stadium i vart land, 
torde det ej sakna intresse att upptaga dessa uppgifter, sa vidt de ej framgil 
af det foregaende. 

Sasom sannolikt oriktiga torde man kunna beteckna uppgifterna om 



64 Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, V, n. 2. 

terna 1 ), och mahanda kommer annu en och annan af Nylanders 
former till heder. 

I sammanhang harmed torde det vara skal att betrakta de 
af Fr. Nylanders ofriga arbeten, hvilka arc- af botaniskt innehall 2 ), 
da de nara pa samtligen utkommit under denna afdelning af pe- 
rioden. Utom det redan ofvan namda brefvet i Botaniska Noti- 
ser, dar Nylander skildrar sin forsta resa i Ryska lappmarken, 
har han i samma tidskrift beskrifvit senare delen af sin andra 
resa 3 ). Det anmarktes redan, att en icke ringa del af de vaxter, 
som fullstandigt beskrifvas i Spicilegium Cent. II, har omnamnas 
nagot tidigare 4 ), hvarjamte nagra andra uppgifter meddelas 5 ). 



Myosotis sparsiflora i Spic. I (ny; uppgiften oriktig, sa vidt den ror det inre 
Finland), Carex hirta (ny) i Spic. II (oriktigheten beror mojl. pa tryckfel). 
Ofriga hithbrande uppgifter aro de om Calamagrostis strigosa (ny), Scirpus 
compressus (ny), Potamogeton nitens (ny), P. compressus, Thalictrum kemense, 
Vicia villosa (ny), Viola umbrosa (ny), Platanthera chlorantha (ny), alia i 
Spic. I; afvensom i Spic. II Orchis latifolia, Carex verna (=G. stolonifera, 
ny) och G. gynocrates (ny). Yid nagra vaxter, hvilkas utbredning ofver huf- 
vud taget angifves riktigt, inga darjamte uppgifter, som ej aro bekraftade; 
hit hbra i Spic. I: Veronica opaca (uppgifves afven fran Ab.), Potentilla verna 
(=z P. salisburgensis), Polygala comosa (ny), afvensom i Spic. II uppg. angaende 
Carex Hornschuchii (uppgifves utom fran Al. afven fran sodra Finland) och C. 
flacca (-=C. glauca, ny; uppgifves bl. a. fran Nyl. och Ab.). Genom att nya 
arter blifvit sarskilda, behofva afven uppgifterna om Potamogeton pectinatus 
och P. filiformis (= P. marinus) anyo granskas. Freqvensgraden torde enl. 
N. I. Fellm. vara oriktig i afseende a Mulgedium sibiricum och Salix pola- 
ris. Vidare har Cineraria integrifolia hos Nylander erhallit namnet Senecio 
aurantiacus och slutligen upptagas Centaurea phrygia och austriaca sasom 
skilda arter i Finland. Mahanda kunde annu nagon uppgift tillaggas. 

J ) Sasom stod for detta pastaende ma blott namnas, att Veronica 
opaca och Carex Hornschuchii under lang tid ej ansagos tillhora finska flo- 
ran, men nu blifvit aterfunna. 

2 ) Nylander har afven skrifvit uppsatser i medicin: se Kenvall p. 151. 

3 ) Ytterligare underrattelser om Botaniska resor i Skandinavien 1843, 
meddelade af E. Fries (Bot. Not. 1844 p. 52 och 53). Forra delen af resan 
skildras af Angstrom 1. c. p. 49 — 52; se langre fram. 

4 ) Uppsatsen ingar i April-nummern, och Spicilegium ventilerades sasom 
akademiskt specimen den 12 Juni samma ar. 

5 ) Se t. ex. ofvan p. 63 not 3. — Angaende Castilleja pallida, som icke 
omnamnes i Spic, se ofvan p. 60, not 2. 



Kannedomen om viixtercas utbrcdning i Finland. 65 

Ett bestaende varde torde bora tillerkannas bans monografi ofver 
Eriophorum l ); sjalffallet ar dock, att dar inga jamforelsevis fa 

uppgifter angaende finska iloran. — Slutligen liar Ft. Xylander 
skrifvit en forteckning ofver norra Osterbottens viixter 2 ). hvilken 
val ej blifvit fullstandigt publicerad, men citeras i Ledebours Flora 
rossica 3 ). Flere andra uppgifter af honom inga for ofrigl i samma 
arbete 4 ). — Glommas bor slutligen ej, att utom de talrika bi- 
drag han lemnat till finska vaxtsamlingen ban afven insamlat 
flera numror till det af E. Fries utgifna Herbarium Xormale. hvar- 
igenom han afvenledes bidragit till att belysa var flora 5 ). 

Samma ar, som forsta haftet af Spicilegium offentliggjorde^. 
utgaf Wirzen borjan till ett storre arbete angaende Finlands flo- 
ra 6 ), men det afbrots sedan 62 arter blifvit onmamda. Det torde 
vara nog att har hanvisa till kritiken angaende Wirzens fullstan- 
diga arbete 7 ), hvarvid dock det tillagg bor goras : att antalet fel 



2 ) Eriophori Monographia (Acta Soc. Sc. Fennicae Tom III), Helsing- 
fors 1849. (Tomens titelblad liar artalet 1852 . 

2 ) Plantae Ostrobotlmiae borealis. Auct. F. Xylander msc: Led. II 

p. V. 

3 ) Da sjalfva manuskriptet ej foreligger, ar det svart att yttra sig om 
detta arbete. Enl. Led. upptagas i manuskriptet nagra viixter, hvilka i norra 
Osterbotten knappt torde forekomma annat an tillfalligtvis pa barlast m. m. 
mabanda har deras tillfalliga forekomst varit antydd. ehuru detta ej framgar 
af citatet. Nagra speciella fyndorter omnamnas icke i eitatet, men af flere 
uppgifter framgar emellertid att Kuusamo inbegripes i norra Osterbotten. 
livilket mahiinda bor framhallas. 

*) Bland annat markes Betula alba /3 intermedia Wahlenb. Fl. Suec. p. 
624, som upptages „Ostrobothnia (F. Nylander in litt.)": Led. Ill p. 651. Att 
denna uppgift afser B. nana x odorata f. perodorata synes sannolikt, livarlore 
detta mig veterligen iir forsta uppgiften om niimda hybrid. 

5 ) Bl. a. iugar i f. XII Pleurogyne rotata, som fore fascikelns utgifvande 
(1846) ej var omniimd Mn floromradet. 

6 ) Prodromus florae fennicae. Pars I och II. Helsingfors 1843. 

"•) Utom Prodr. paborjade Wirzen samma ar ett arbete med titel „Scrip- 
tores rei herbariae fennicae 1 ', hvaraf dock aldrig utkom mer an ett frag- 
ment p& 16 sidor. Den enda egentliga upplysning i floristiskt hiinseende. 
som hitr forekommer, iir folj.: „Androsace septentrional is parce in Alandia et 
insulis Aboensem cingentibus ditionem lecta est": 1. c. p. 11. Arten uppgifves 
Mr mig veterligen, om man franser Till., for forsta gangen fran Finland, men 
nagon senare uppgift foreligger icke fran Abo trakten. hvarfore vidare un- 

dersokning erfordras. 

5 



Acta Soeietatis pro Fauna et Flora Fennica. Y. n. 2. 

afven relativt taget yttermera okats l ), ehuru a andra sidan nagra 
riktiga uppgifter tillkommit 2 ). 

Ett ar senare publieerades en forteckning ofver karlvaxterna 
i Pojo socken af A. A. Xylander 3 ). Man har jamfort A. Ny- 
lander med Wirzen*), och det maste afven erkannas, att nans 
uppgifter ingalunda aro fullt palitliga. men enligt min tanke 
aro de dock battre an Wirzens. Nagon fullstandig redogo- 
relee fur floran i Pojo soeken forefmnes val ieke Iran senare 
tid. men da de angransande trakternas flora ar undersokt 3 . 
kan man med tamligen stor sakerhet i manga fall afgora om 
uppgifterna aro att anses sasom oriktiga °) eller i hufvudsak rik- 



l ) Af de 60 arter, som efter nu anvand begransning omtalas (Hippuris 
maritime, och Agy-ostis alpina kunna pa sin hojd betraktas sasom former, 
hvilket redan framhallits af Sommerfelt). liar jag ansett mig bora beteckna 
24 d. v. s. 40 ° o sasom oriktiga (jfr ofvan p. 56 not 1). Anvimdes samma 
indelning som i afseende a Wirz. PL off., forekomma enligt min berakning 
10 a 11 grofva fel, hvaribland ma namnas. att Circaea intermedia ny) ocli 
Valeriana dioica anforas sasom funna i Finland; mindre fel 5; ej bekriiftade 
aro 6 uppgifter, hvarjamte tva iiro vilseledande. Af de ofriga uppgifterna 
torde iinnu 11 kunna betecknas sasom tiimligen intet sagande. 

: Bland dessa markas siirskildt. att Utricularia minor och Eriopho- 
rum lati folium for forsta gangen anforas for Finland. 

Stirpes cotyledoneae paroeciae Pojo. Praes. J. M. af Tengstrom. 
Helsingfors 1844. 

* Sael. 6. Nyl. p. 25 not. 

5 ) Siirskildt bor Hisingers Flora Fagervikiensis (Not h. Ill), Helsing- 
fors 1857, harvid framhallas. Oaktadt A. Xylanders arbete ej en gang nam- 
nes af His., kan dock dennes flora, atom att det ar en noggrann lokalflora. 
afven betraktas sasom en nodig korrigering af A. Xylanders forteckning. 
Redan mottot „Qvid est stultius qvani incerta pro certis habere, falsa pro 
veris" tyder hiirpa, liksom afven Here andra uttryck. 

Sasom sadana maste framst anses uppgifterna om Pidmonaria an- 
gustifolia. lAthospermum officinale och Eryngium maritimnm (se redan W. 
NyL Distr. ;, hvilka arter torde vara friimmande for var flora. Yidare bora nlim- 
nas de i trakten knappt annat an tillfalliga Cuscuta epilinum. Ballota rude- 
ralis. Melanosinapis nigra och Sclera7ithus perennis, alia for forsta gangen 
anforda fran Finland; till dessa ansluter sig Lolium temulentum. Afven fo- 
rekomsten af Viola persicifolia (ny) och Festuca duriuscula (ny) ar i hugsta 
grad tvifvelaktig. det samma giiller de aliindska Sanicula europaea. Carex 
Hornschuchii (= C. speirostackya) m. rl. Sasom en brist kan diiremot fram- 
hallas, att bland de 443 arter hi'traf 3 Characeer och 5 Eqviseta denna for- 
teckning upptager ej ingar nagon Salix eller Lunula. Afven freqvensen ar 
ofta vilseledande. 



Kiinnedomen om vaxternas utbredning i Finland. 67 

tiga 1 ). — Till de battre arbetena Iran denna tid bor man daremot 
rakna Ft. Hellstroms uppsats om vaxternas utbredning i Oster- 
botten 2 ). Den innehaller val icke synnerligeD mycket nytt 3 ), men 
de uppgifter som meddelas hafva visa! sig vara palitliga*) och 
nodiga rattelser af tidigare uppgifter lemnas i vissa fall *). Tillag- 
gas ma. att endasl vissa delar af det vidstrackta ornrade, som har 
behandlas, hafva blifvit rullstandigt undersokta, hvarfore arbetet 
fortfarande stundom tjenar till upplysning. 

Nagra tillagg till delta arbete gjordes par ar senare at' W. 
Nylander 6 ). Eliuru dessa tillagg kunna betecknas sasom ganska 
upplysande och riktiga 7 ), torde dock deras fornamsta intress 
ligga dari. att de utgora de forsta meddelanden om Finlands flora, 
hvilka public-ends af denne framstaende botanist •'). 

Att ett lifligare intresse for studium af Finland.- natur och 



*) Bl. a. omnamnas hi'ir folj. mig veterligen for var flora nya arter: 
Rieracium vulgatum, Senecio silvaticus, Barbarea vulgaris (B. stricta uppta- 
ges sarskildt; freqvensen dock troligtvis oriktig), Viola Biviniana (under 
namn af V. sylvatica). V. umbrosa, hvars forekoinst inom floromradet tidi- 
gare varit tvifvelaktig (se ofvan p. 63 not 5), Melandrium album <= Lychnis 
pratensis), Spergularia canina (under namn af Lepigonum medium,. Stellaria 
idiginosa tidigare uppg. mindre exakta). Polygonum I apathi folium. Atriplex 
hastata (= A. latifolium |3 salinumj, Scirpus '■■■ Tabernaemontani. Avena pu- 
bescens och Boa serotina. Osakra uppgifter och nagra af F. Nyl. samma ar 
fiillstiindigare omnamda arter aro har icke tagna i betraktande. 

2 ) In distributionem vegetationis per Ostrobothniam collectanea. Praes. 
J. M. a Tengstrom, Helsingfors 1846. 

3 ) Sa vidt mig ar bekant. ar endast Eqvisetum variegatum (uppgifven 
Iran Kuus.) ny for floran. 

4 1 Forekomsten af Diapensia lapponica och Gnaphalium alpinum pa 
Iivaara (Hellstr. Distr. p. 9) synes dock tvifvelaktig. Mojligen finnes ilfven 
nagon annan uppgift af samma slag. 

Sa t. ex. angaende Gentiana obtusifolia och Arenaria ciliata. 

6 ) I Xot. h. I. Helsingfors 1848. Denna uppsats liksom den foregaende 
(referat af Fries' Summa vegetabilium) ingar utan si'trskild titel bland strodda 
meddelanden. hvarfore de hvarken upptagas i Seel. Bot. lit. eller af Ren- 
vall. De inga i Xotae Consp. under rubrik W. Nyl. Till. 

: Tva oriktiga uppgifter i uppsatsen rattas i W. Nyl. Distr. — Uppg. 
om Glyceria aqvatica torde bero pa ett tryckfel. 

Lamium * incisum anfores hiir for forsta gangen under namn af 
L. confertum. 

9 ) Redan nagot tidigare hade Nylander publicerat par zoologiska och 
ett medicinskt arbete: Renvall p. 152. 



68 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Y. n. 2. 

sarskildt dess flora nu gjorde sig gallande i landet x ) bevi- 
sas bland annat daraf, att vi fran denna tid ater hafva ett antal 
sockenbeskrifningar, dar afven floran tages i betraktande, efter 
det omkring 50 ar forflutit sedan dylika blifvit publioerade % ). 
Visserligen hade bptanikens studium under denna tid gjort stora 
framsteg, hvarfore afven de botaniska uppgifterna i flertalet af 
dessa nyare sockenbeskrifningar sta vida ofver de aldre och sa 
ar sarskildt fallet med de tvenne som publicerats under denna 
period 3 ), men de uppgifter som rora mera kritiska vaxtformer 
bora sjalffallet emottagas med storsta forsiktighet, och den tidens 
botanister citerade icke heller langre sockenbeskrifningarna 4 j. Re- 
dan pa denna grund torde det vara skal, att bar ej inga i nagon 
detaljgranskning af den botaniska delen i dessa arbeten. 

I sammanhang med dessa uppsatser bor namnas J. Fell- 
mans Anteckningar fran Lappland 5 ), da i detta arbete inga nagra 
botaniska uppgifter 6 ;, af hvilka ett par narmare belysa hans vaxt- 
forteckning fran Finska lappmarken. 

Af utlandska forfattare Iran denna tid, iivilka lemnat bidrag 
till kannedomen om Finlands flora, hafva vi framst att taga i be- 
traktande E lias Fries. Hans lifgifvande inflytande pa de botani- 

! ) JJet bor emellertid markas, att nagra synnerliga bidrag under denna 
tid ej infloto till de botaniska samlingarna och att Sallskapet Pro Fauna et 
Flora Fennica under forra delen af 1840-talet forde ett hdgst tynandelif: 
Moberg Si'tllsk. p. 30. 

2 ) Se Ticc. (1792). R,adloffs beskrifning om Aland, som dock ar mera 
omfattande, utkom 1795. Grapes (1803) hanfor sig ej till finska floromradet. 
Mojligen kunde dock Sjogrens och Knorrings uppsatser riiknas hit, sii fata- 
liga de botaniska uppgifterna an ilro, och oaktadt iifven de hanfora sig till 
storre omraden. 

8 ) S. G. Elmgren, Beskrifning ofver Pargas socken, (Suomi 1847;, Hel- 
singfors 1848 och G. J. Lindstrom, Beskrifning ofver Eura socken, (Suomi 
1849;, Helsingfors 1850. 

*) Sasom bevis hiirpa mk endast anforas, att af de sockenbeskrifnin- 
gar som uppriiknas i Notae Consp. nagra ej alls omnamnas i forteckningarna 
ofver finsk botanisk literatur, sa t. ex. de under Asp, Biickman, Carlsson, 
Warel. anforda arbetena. Af dessa innehalla de beskrifningar, som be- 
tecknats med Asp och Carlss. (om Birkkala socken), fullstiindiga viixtforteck- 
ningar. Det bor dessutom ihugkommas, att enstaka botaniska upplysningar 
inga iifven i sadana beskrifningar, som ej anforas i Notae Consp. 

5 ) J. Fellman, Anteckningar under min vistelse i Lappmarken. Forsta 
och andra aret, Borga 1844. (Upptages ej i Sail. Bot. lit.) 

6 ) Se t. ex. p. 11, 125, 130, 131, 132. 



Kannedomen om vaxternas Qtbredning i Finland. 69 

ska studierna i Sverige 1 ) strackte sig afaen till oss, och for de 
anga botanisterna pa 1840-talet var ban en obestridd autoritet. 
Har hafva vi clock endasl att beakta hvad ban genom sina skrif- 
ter och framst genom Summa vegetabilium Scandinaviae 2 ) ver- 
kat for kannedomen at' Finlands Qora. For atl inse betydelsen 
af detta arbete, behofver man blotf erinra sig, atl dfir ingick den 
forsta fullstandiga forteckning ofver Finlands vabcter, som setl da- 
gen sedan Kalms tid. ja. om man tager i betraktande de lagre 
vaxterna, den allra forsta. Visserligen forekomma ej liar nagra 
ooggranna uppgifter om utbredningen, och sadana hade afven pa 
Fries' tid varit niira pa omojliga att astadkomma, da nagra for- 
arbeten i detta afseende knappl funnos, men under del Kalms 
flora endast var en namnforteckning, antyddes i Fries' Summa 
dock i bvilken del af landet vaxten forekommer 3 ). Da hartill 
kommer, atl Fries redan da arbetet utgafs hade gjort sig kand af- 
ven atom Skandinaviens granser, ar det sjalffallet, att siirskildt 
utlandska forfattare under lang tid hemtade sina uppgifter om 
Finlands Qora Iran detta arbete. Likasa bor det namnas, all inom 
vart land floror, vaxtforteckningar etc. i hufvudsak anda till se- 
nasle tider *) varit ordnade et'ter Fries' system, liksom afven, om 



1 ) B. Hogrell, Botanikens historia i Sfversigt, Goteborg 1SSG. sager om 
E. Fries, att ban var ..en furste i beskrifvande botanik i Sverige och viickte 
en hanfdrelse, som erinrade om Linnes tid": 1. c. p. 123 och 124. 

2 ) Eliae Fries Summa Vegetabilium Scandinaviae seu enumeratio syste- 
matica et critica plantarum quum cotvledonearum. turn nemearum inter mare 
occidentale et album, inter Eidoram et Nordkap, hactenus lectarum, indicata 
distributione geographica. Sectio prior. Upsaliae 184G (1845 . 

Sasom kandt anvander Fries ett streck af olika langd och placering 
i kolumnen tor att beteckna, huruvida en art forekommer i storsta delen at' 
omradet, i sddra eller vestra delen, i norra eller ostra delen eller slutligen i 
mellersta delen, hvarjamte punkter anvandas fur att beteckna Jet arten ar 
sporadisk („sporadica s. inqvilina"). Genom ett V i kolumnen for Finland an- 
slutligen att vaxten ej obser?erats i Finland, men ?al i trakten af Pe- 
tersburg. Dessa sistnamda vaxter hafva ej har raknata tillsammans med de 
l; se harom W. Nyl. Distr. p. 77. Oberiiknadt Chara syHcarpa bora hit 
41 Dieotyledoneae. 11 Monocotyledoneae, men inga Filices. At dessa 52 arter 
hafva dock under senare tid 25 .> 2- blifvit funna i Finland. 

Af tioror utgor 0. Alcenius, Finlands karlvaxter. Hel<it;. 
och 1878 ett ondantag. Norrlins flora Kareliae Onegensis r, sa vidt 

jag kan paminna mig, den forsta vaxtforteckning efter 1850, dar antingen 
-•.-tern eller an oftare Nylanders modifikation af detsamma ej fdljes, 



70 Acta Societatis pro Fauna et Flora Feimica. V. n. 2. 

man franser nagra smarre forandringar, Fries* begransning af ar- 
terna sarskildt inom karlvaxterna varit den bestammande l ). Det 
torde darfore vara nodigt att egna en fullstandig redogorelse at 
den del af arbetet, som ror karlvaxterna i Finland. 

Sa vidt jag kunnat finna. uppraknas Mr 987 karlvaxter fran 
Finland (utom Lappmarkerna), hvaraf 901 arter upptagas sasom 
egentligen vildt vaxande, 19 arter sasom sporadiska, 36 sasom od- 
lade, hvarjamte 31 varieteter inga i denna 2 ) summa 3 ). Ehuru 
dessa siffror, sasom strax skall narmare framhallas, maste i viss 
man modifieras, for att en jamforelse skall vara mojlig med den 
ofvan p. 36 anforcla slutsumman vid slutet af andra perioden och 
med det narvarande forhallandet, finna vi dock genast att en 
mycket stor tillokning i arternas antal egt rum. Visserligen hade 
andra botanister, i synnerhet Fr. Nylander, i detta afseende ver- 
kat det mesta, men i alia fall var det dock afven enligt lagsta 
berakning omkring 50 arter, hvilkas forekomst i Finland forst angafs 
af Fries 4 ). Hartill bidrog bl. a. att Fries sarskilde manga former, 



men iinnu i Medd. h. V (1880) aro de fullstandiga vaxtforteckningarna ord- 
nade efter namda system. 

J ) Se i detta afseende i synnerhet, den Synopsis stirpium vascularium 
Scandinaviae, som ingar i Summa vegetabilium och i hvilken flere uppgifter 
om Finlands flora forekomma. 

2 ) Fordelade pa de sarskilda hufvudgrupperna {Eqvisetaceae och Chara- 
ceae hafva Mrvid bortriiknats fran Dicotyledoneae, hvaremot Grymnosper- 
mae forts till dessa) staller sig antalet salunda: 

vildt vax. arter 
o. underarter, sporadiska, odlade, varieteter, Summa 
Dicotyledoneae ... 620 17 29 23 689 
Monocotyledoneae . 246 2 7 8 263 
Filices find. Eqvi- 
setaceae) 35 — — — 35 

Summa 901 19 36 31 9b7 

3 ) Det bur namnas att detta resultat nagot skiljer sig fran en tidigare 
uppgift af W. Nylander. Enligt denne skulle Dicotyledoneae (inch Eqviseta- 
ceae och Characeae) utgova 656, Monocotyledoneae 243 och Filices (utom Eqvi- 
setaceae) 27: W. Nyl. Till. p. 300 och 301. Det omnamnes 1. c. att ,,endast 
vildt vexande arter aro raknade", hvarfure dock de sporadiska arterna bora 
medraknas. Raknas daijamte Characeae och Eqvisetaceae till Dicotyledoneae, 
blefve enligt min berakning: Dicotyledoneae 650, Monocotyledoneae 248 och 
Filices 28, hvaraf foljer att slutsumman 926 blefve lika med Nylaaders, ehuru 
fordelningen ar olika. 

4 ) Sonchus asper, Crepis paludosa, Hieracium tridentatum. H. caesium, 



Kiinnedomen om vaxlernas utbredning i Finland. 1 1 

som tidigare tagits kollektivt, och att, da ban angaf vaxternas ut- 
bredning endast i allmiinna drag, i'el i afseende hara lattare und- 
vekos eller atminstone blefvo mindre i ugonen fallande l ). 



Myosotis cottina, Lamium intermedium Fr., Odontites litoralis Fr., Ranunculus 
marinusFr., R. circinnatus Fr., R. agmUlis (var. confervoides), Cardamine parvi- 
flora, Polygala comosa (se ofvan p. 63 not 5), Fio/a rupestris, Drosera interme- 
dia, Fragaria collina (upptages af Prytz m. fl. oriktigt), Lathyrus niger (uppgifven 
af A. Nylander, men uppg. osiiker), Euphorbia peplns, Scleranthus perennis lik- 
som Lathyrus), Polygonum dumetorum, Rumex obtusifolius, Atriplex litoralis. Ce- 
ratophyllum demersum, (se ofvan p. 45 not 3), Eqvisetum pratense, Platanthera 
chhrantha (se ofvan p. 63 not 5), Epipogon aphtjllus, Epipactis palustris, Allium 
arenarium, Juncus supinus, Potamogeton nitens (se ofvan p. 63 not 5), Sparga- 
niuhi ramosum, Schoenus ferrugineus (se ofvan p. 61 not 5), Scirpus compres- 
sus (se ofvan p. 63 not 5), Heleocharis uniglumis, Carex hirta (se ofvan p. 63 
not 5), C. laxa (tidigare omnamd af Wahlenlierg, se ofvan p. 43 not 1), 
Lolium linicola, Cynosurus cristatus, Festuca gigantea, Poa compressa, Alope- 
curus * fulvus, Phleum Boehmeri, Aspidium cristatum, Lycopodium inunda- 
tum afvensom hybriden Salix Lapponum X myrtilloides. — Af dessa anfo- 
ras Sonchus asper, Lathyrus niger, Euphorbia peplus? och Equisetum praten- 
se? redan af Tillandz enl. 0. Hjelt Nat. Enligt ett bref till C. P. Tlmn- 
berg af 1787, hvilket forvaras i Upsala bibliotek och hvaraf en afskrift 
blifvit mig godhetsfullt meddelad af 0. Hjelt, var Epipogon aphyllus ta- 
gen redan af Leche. Emellertid bar jag icke i literaturen patraffat nagon 
tidigare uppgift om denna art. Vidare anforas af Fries for forsta gangen 
Rhinanthus major, Pyrola chhrantha och Betula verrucosa, hvilkas utbredning 
dock angifves allt for inskriinkt (bland de ofvan anforda angifvas Crepis pa- 
ludosa och Juncus supinus sasom forekommande i storre delen af Lappland, 
hvilket ej iir fallet i Finska lappmarken). Lappa tomentosa (L. minor upp- 
tages siirskildt), Aqvilegia vulgaris, Bunias orientalis, Epilobinm adnatum ^un- 
der namnet E. tetragonum) och hybriden Salix caprea x Lapponum upptagas 
sasom sporadiska. Hartill kunna liiggas, om man vill rakna dem, Potamo- 
geton zosteraefolius under namnet P. compressus, P. Wolfgangii under namnet 
P. salicifolius (jfr om dessa Fries p. 215), och Calamagrostis gracilescens under 
namnet C. Halleriana. Vidare upptages Chenopodium hybridum, men denna 
bor, ehuru upptagen i Herb. Mus. Fenn. II p. 50, ratteligen anses sasom till- 
fallig; se 1. c. p. 132. Namnas bur annu att de redan af Linne och Kalm 
upptagna Corydalis solida, Malva borealis och Agrostis vulgaris har si'trskiljas 
fran de kollektiva arterna; de tva senare upptagas dock redan af A. Nyl. 
under sitt nuvarande namn. — Da de af Fries anvanda vaxtnamnen torde 
kunna anses kauda, liar jag ej ansett nodigt, att i alia fall upptaga dessa, 
ehuru de skilja sig fran de nu anvanda. 

v ) Sa t. ex. torde Fries' uppgift. att Lathyrus niger iir funnen i s. v. 



72 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

Bland de vaxter som anforas af Fries fran Finland finnas 
dock ganska manga, hvilka icke vidare raknas till var flora. I 
framsta rummet berodde detta synbarligen darpa, att Fries, som 
icke genom egna undersokningar pa ort och stalle kande Finlands 
flora, anvandt de upplysningar om denna som forefunnos i den 
akademiska literatnren och darigenom kommit att atergifva de 
fel som tidigare antecknats, da det var fraga om Prytz, Wirzen 
och A. Nylander J ), hvarjamte aldre oriktiga uppgifter afven for 
ofrigt inga 2 ). Nagra vaxter, hvilka hittills endast blifvit funna i 
Lappland, anforas, for det mesta enligt Julin och andra tidigare 
forfattare (afven Ledebonr), fran norra Finland 3 ). Dessntom fo- 
rekomma nagra andra fel, hvaribland dock atminstone ett enligt 
min tanke rattast torde forklaras sasom tryckfel ^), hvarjamte det 
bor framhallas att manga vaxter, som nmnera anses sasom till— 



Finland, sannolikt haft afseende pa Pojo; da arten numera tagits pa Aland 
och i sodra Tavastland. ar emellertid uppgiften i Samma vegetabilium full- 
komligt riktig, oberoende daraf att artens forekomst i Pojo atminstone tills 
vidare maste betecknas sasom tvifvelaktig. 

*) Bland de p. 45 not 2 anforda arter liar Ranunculus aconitifolius 
alldeles utgatt och Oenanthe fisiulosa anfores med ett fragetecken och har 
saledes ej blifvit riiknad. Bland de arter som p. 54 not 2 anforas sasom an- 
gifna af Wirzen hafva dessntom Evonymus europaeus, Rumex acutus och Or- 
chis latifolia utgatt (* Orchis elatior upptages diiremot af Fries). Af de i 
fuljande not uppraknade tillfalliga arter, hvilka Wirzen upptager sasom fin- 
ska, har Inula helenhim blifvit bortlemnad. Melanosinapis nigra (se p. 66 not 
6) anfores sasom sporadisk. For ufrigt inga alia de pa anforda stallen och 
p. 66 not 1 uppraknade vaxter; med afdrag af de nyssniimda, utgora dessa 
arter tillsammans 28. 

2 ) Fppgifterna om Serratula tinctoria, Scabiosa columbaria, Hottonia 
palustris, Lathyrus heterophyllus, Juncus sqvarrosus, Lemna gibba, Glyceria 
plicata, Melica ciliata, Psamma arenaria. 

3 ) Gnaphalmm supinum, Cardamine bellidifolia, Viola biflora, Silene 
maritima, Cerastium trigynum, Arenaria ciliata, Sagina saxatilis, Saxifraga 
oppositi folia. Alchemilla alpina, Sibbaldia procumbens, Oxyria digyna, Salix 
herbacea, Carex ustulata. Agrostis rubra. Angaende Alchemilla alpina, Oxy- 
ria digyna och Carex ustulata har jag ej funnit nagon aldre uppgift. 

*) Malaxis Loeselii i st. f. M. paludosa, som saknas. — Under andra 
namn. men jamforelsevis latt rattade. forekomma bl. a. Crepis tar axaci folia? 
(jfr Angstr. p. 50), = Cr. biennis. Cochlearia officinalis = C. (officinalis) 
arctica. Epnlobium hirsutum = E. parviflorum (jfr ofvan p. 19 not 4j, Poly- 



Kannedomen cm vaxternas atbredning i Finland. 73 

falliga, af Fries raknades sasom verkligen inhemska <1 ). Hela an- 
arter, som af honom anforas, men icke upptagas i senaste 
upplaga af Herbariuni musei femriei, utgor 87 2 ), hari icke inbe- 
gripna I6 3 j i Summa vegetabilium sasom arter eller underarter, 
ehuru delvis med tvekan, upptagna vaxter, hvilka numera raknas 
som varieteter eller former af underordnad betydelse, bvarjamte 
4 af namda arter numera raknas sasom bybrider 4 ). Emellertid 
galler i afseende a nagra bland de af Fries anforda vaxterna, att 
de forst pa senare ticl blifvit aterfunna 5 ), hvarfore den just an- 
forda sumnian mojligen i nagon man i framtiden kan minskas. 

yonum strictum = P. mite. Pa oriktiga synonym etc. grunda sig afven Ery- 
thraea Centaurium (upptages jamte E. linearifolia), Thalictrum rariflorum = 

Th. simplex boreale (se Fries p. 138: TJi. simplex upptages sarskildt), Arabis 
arenosa ?ar. borealis (A. suecica upptages sarskildt). 

2 ) Utom de tidigare uppraknade hora hit: Campanula latifolia, Nepeta 
cataria, Linaria minor. Nasturtium anceps, N. silvestre, N. armoracia, Melan- 
drium noctiflorum, Lepigonum salinum, Ribes uva crispa, Fragaria elatior, Me- 
dicago falcata, Melilotus officinalis, Ononis arvensis, Atriplex hortensis, Sche- 
donorus tectorum, Eolcus lanatus, Panicum cms galli. Angaende Chenopodium 
hybridum se of van p. 70 not 4. En icke ringa del af dessa vaxter var re- 
dan tidigare uppgifven for Finland. 

2 ) Utom de ofvan anforda hora hit: Cerefolium sativum, Capsella pe- 
trea, Potentilla minor, Yicia cassubica, Pisum arvense var. infestum, Oxytro- 
pis pilosa, Callitriche stagnalis, Orchis elatior, Juncus acutiflorus. — Cratae- 
gus Oxyacantha raknas liksom tidigare = Crataegus monogyna, Erysimum 
alpirwm—E. hieracii folium ; se f. 6. ofvan p. 70 not 4. Uppg. angaende So- 
lanum humile rattas af Fries sjalf och ingar alldeles icke i rakningen. 

I sammanhang harmed ma minimis, att bland de arter Fries upptager 
sasom sporadiska Viscum album och Ruppia marina mig veterligen alldeles 
icke blifvit tagna i Finland; Sambucus nigra forekommer blott sasom odlad. 
Af de odlade arterna borde, enligt hvad jag kanner, Jfrrus nigra och Fra- 
garia grandiflora utga. 

3 ) Valeriana sambucifolia, Galeopsis unicolor, Euphrasia parviflora, 
Ranunculus reptans, Batrachium peltatum, Viola scanica, Rosa dumetorum, 
Yicia angustifolia, Salix incubacea, S. rosmarinifolia. Eqyisetum limosum, Or- 
chis recurva, Luzula multi flora, Carex rotundata, C. prolixa. C. tricostata. 

4 Nuphar intermedium, Salix canescens, S. versifolia, Carex microsta- 
ehya. Till dessa ansluter sig Pulsatilla patens x pratensis, om man auser P. 
vulgaris motsvara denna; se ofvan p. 19 not 3 och p. 54 not 2. I samman- 
hang harmed ma namnas ate 3 arter, hvilka af Fries upptagas fran Lappland 
och bl. a. forekomma i Finska lappmarken, afvenledes numera anses sasom 
hybrider naml.: Rubus castoreus, Salix Finmarkica och Betula alpestris. 

Tj ) Fdrekomsten af Lamium intermedium blef utredd forst 1SS0. Potamo- 



74 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

For att finna hum stor del af cle nu sasom vildt vaxande an- 
sedda arterna var kand pa Fries" tid, maste a andra sidan flere 
tillagg goras. Par former, hvilka af Fries raknades sasom varie- 
teter, betraktas namligen numera sasom underarter x ). Vidare 
upptagas flere af de arter, hvilka Fries ansag vara sporadiska. sa- 
som verkligen inhemska 2 ). Slutligen maste vi komma ihag. att 
de vaxter, som endast forekomma i Lappland, alldeles icke inga 
bland dem som nu tagits i betraktande, da en sarskild kolumn 
egnas denna del af floromradet. Sasom kandt, saknas inom Fin- 
land flere af de fjallvaxter. som pry da Xorges fjall, hvarfore en 
ganska betydlig del af de vaxter, som i Summa vegetabilium an- 
foras uteslut ancle for norra Lappland, ej tillhor den finska floran 3 J. 
Dessutom ga en mangd vaxter i Finmarken vida hogre an i Fin- 
land, hvarfore de icke Annas inom Finska lappmarken, ehuru at- 
minstone en del af dem af Fries upptages sasom forekommande 
inom storsta delen af Lappland i ). En fullstandig hopsummering 
af de vaxter, som Fries angifver for dessa delar af Lappland, skulle 

geton nitens uppvisades med sakerhet 1886, af Phleum Boehmeri och Festuca 
gigantea erhollos exemplar 1878. Till dessa ansluta sig Polygala comosa och 
Poa compressa. 

x ) Taraxacum officinale var. palustre (utbredningen angifves dock all- 
deles oriktigt). Scirpus lacustris var. glancus, (afvensom fran Lappland Cliry- 
sosjilenium alternifolium var. tetrandum). 

-) Artemisia absinthium, Lappa tomentosa, Scorzonera humilis, Aqvile- 
gia vulgaris, Bunias orientalis, Draba nemorosa, Epilobium adnatum, Salix 
repens (det bor ihagkommas att Fries upptager S. incubacea fran Finland), 
Carex armaria. — S. canescens anses numera sasom hybriden S. caprea x 
Lapponum. 

3 ) Pa grund haraf bar jag ansett det onodigt. att i Conspectus upp- 
taga dessa viixter, om ej direkta uppgifter fran finska floromradet forefinnas. 

4 ) Dessa vaxter inga dock alia i Conspectus. Om man medraknar dem. 
som endast forekomma i allra sydligaste delen af Finska lappmarken och 
vid hvilka saledes uttrycket „storsta delen af Lappland" icke kan tillampas, 
torde de uppga till omkring 60. De fiesta af dessa aro sydliga vaxter. dock 
ingar i denna summa afven en och annan fjallvaxt, t. ex. Antennaria alpina. 
Erigeron alpinus, Primula scotica, Salix arbuscula. Det synes mig delvis ligga 
utom amnet, att h a r inga i en noggrannare undersokning af de uppgifter i 
Fries' Summa vegetabilium som luinfora sig till Lappland. Tillaggas ma en- 
dast, att flere arter, som upptagas fran Lappland, bar for forsta gangen om- 
niimnas fran floromradet, men da uppgifterna ej otvetydigt afse detta om- 
.u\de, torde det ej vara skill att har upprakna dem. 



Kiinnedomen om vaxternas utbredning i Finland. 75 

darfore blifva alldeles vilseledande, d§ del gaUer att bestamma an- 
talet arter inom vart floromrade. For den skull har jag sokt 
sammanrakna endast cle af dessa arter, hvilka i Summa vege- 
tabilimn ej upptagas fran Finland, men pa Fries" lid voro kanda 
fran vart floromrade eller dess allra narmaste grannskap och fort- 
farande upptagas sasom inhemska l ). Dessa arter uppga enligt 
min berakning till 114 2 ), men det foljer af berakningssattet, att 
misstag harvid latt kunnat insmyga sig. Hela antalet arter och 
underarter, hvilka upptagas af Fries 3 ) och fortfarande erkannas 



1 ) Det torde bora framhallas, att nagra viixter upptagas i Summa. 
hvilka uppgiivits for de delar af Lappmarken som hora till floromradet, ehuru 
bestiimningarna sedan visat sig vara oriktiga, sa t. ex. Cineraria congesta (C. 
alpina var. aurantiaca upptages iifven), Alnus barbata, Carex horcleistichos (p. 
70 eller C. orthostachys p. 560). Flere former, hvilkas artratt numera ej er- 
ki'tnnes eller hvilka eljest iiro tvifvelaktiga, aro ej heller medraknade; sasom 
exempel pa sadana kunna anforas Carex subspathacea, C. hyperborea, C. stygia. 
Leontodon keretinus, Thalictrum leptophyllum, m. fl. 

2 ) Fordeladt pa de siirskilda grupperna staller sig antalet salunda: Di- 
cotyledoneae 75, Monocotyledoneae 32, Filices 7. Bland dessa inga naturligt- 
vis de p. 72 not 3 uppraknade 14 vaxterna. 

3 ) I sammanhang harmed torde det vara skal att undersoka, huruvida 
det finnes viixter, som icke upptagas af Fries, ehuru de fore utgifvandet af 
Summa vegetab ilium voro uppgifna fran Finland och fortfarande erkannas 
tillhora finska floran. Harvid bora vi erinra oss att, fastiin niimda arbete 
i Maj-Juni haftet af Bot. Not. for 1846 omnamnes bland backer, som voro 
„nvligen" utkomna, sa maste dock storre delen atminstone af den systemati- 
ska ofversigten anses vara tryckt ar 1845, emedan nagra exemplar bara detta 
artal. De uppgifter angaende finska floran, som inga i de af Ruprechts ar- 
beten hvilka utkommo 1845, kunde saledes omojligen vara bekanta for Fries 
vid utgifvandet af niimda arbete, och i sjalfva verket finna vi hos Ruprecht 
sakra uppgifter om viixter, hvilka icke upptagas fran Finland i Summa ve- 
getabilium. Sadana vaxter iiro Pulsatilla pratensis. Salix acutifolia och Za- 
nichellia polycarpa; angaende Polygonum mite se ofvan p. 72 not 4. Bland viix- 
ter omnamda fran Lappmarken hora hit: Armeria sibirica och Oxy coccus mi- 
crocarpus. Franser man dessa, blir antalet af nu ifragavarande viixter ganska 
litet. De af ryska forfattare fran Ryska lappmarken nagot tidigare omnamda 
Castilleja pallida, Paeonia anomala och Valeriana capitata upptagas af Fries 
i senare delen af Summa liksom den af F. Nylander omnamda Pedicularis 
sicdetica. — De ofriga vaxterna iiro mest sadana vid hvilka viixtens aldre kol- 
lektiva namn af Fries ansetts tillhora en annan art. Sa tolkar Fries Meli- 
lotas vulgaris hos Prytz som M. officinalis, ehuru endast M. alba kan be- 
traktas sasom inhemsk. Ononis spinosa hos Kalm har ofvan blifvit ansedd 
sasom 0. hircina. hvaremot Fries upptager 0. armisis. Angaende Epilobium 



76 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

sasom tillhorande vart floromrade, blir da 920 x ), under det att 
antalet nu utgor 1196 2 ). 

Det framgar af det ofvanstaende, att antalet arter, som af 
Fries upptagits sasom tillhorande var flora, men hvilka icke pa 
senare tid aterfunnits, ar ovanligt stort 3 ). Emellertid forefmnas i 
Summa vegetabilium Scandinavian, om man betraktar arbetet med 
den kannedom vi nu hafva om vaxternas utbredning, afven manga 
andra fel, framst det att arter, hvilka, sasom man nu vet, fore- 
komma endast i sydliga eller syclvestliga delarna af landet, upp- 
gifvas sasom utbredda ofver hela Finland 4 ). Visserligen hade en 
del af dessa af Julin m. fl. angifvits for norra Finland, men det 
synes dock antagligt, att nagra af dessa vaxter af Fries upptagits 
for storre delen af landet icke pa grund af direkta uppgifter, utan 
snarare pa grund af analogi med deras utbredning i andra delar 



parviflorum se ofvan p. 72 not 4. — Uppgifterna om Androsace septentrionalis 
(se ofvan p. 65 not 6) och Malaxis paludosa (se ofvan p. 52 not 3), kunna 
betraktas sasom osakra och riiknas ej af mig i det folj ancle. Echinospermum 
deflexum var visserligen tidigare uppgifven fran Keret, men denna ort torde 
af Fries blifvit ford till Lappland, och arten upptages af Fries fran soclra 
Lappland (ej medraknad ofvan). Uppgiften om Fumaria Vaillantii under 
namii af F. parviflora (se ofvan p. 45 not 3) hade blifvit bestridd; detsamma 
galler Setaria viridis. F. 6. hora hit Gentiana Pneumonanthe och Geranium 
lucidum fran Finland afvensom Poa caesia (uppt. fran s. 6. Lappland) och 
Atropis maritima fran Lappland. 

a ) Dicotyledoneae 619, Monocotyledoneae 260, Filices 41. 

2 ) Bland dessa 920 arter inga 12, angaende hvilka hvarken hos Fries 
eller i nagot annat under perioden utkommefc arbete finnas riktiga uppgifter. 
Utom de p. 77 not 3 anforda 9 arterna hora hit Leontodon hispidus, Cam- 
panula rapunculoides och Viola uliginosa. Det bor vidare anmarkas, att 
Fries upptager fran Finland endast 9 arter af slagtet Eieracium, hvartill 
komma 3 arter fran Lappland, under det att antalet arter och underarter 
af detta slilgte enligt Herb. Mus. Fenn. ed. II utgor 147. 

3 ) Franraknar man fran hela antalet 87 de 30 tillfalliga arterna, ater- 
sta 57. Hartill kunde laggas par sporadiska och lappska vaxter (se ofvan). 

*) Detta framhalles redan af W. Nyl. Till. p. 301 och 302, dar 19 vaxter 
uppraknas sasom exempel. Af dessa ar Cochlearia officinalis alldeles icke 
lunnen i Finland pa senare tid, par anses nu sasom tillfalliga och par, sasom 
Polemonium caeruleum (se redan W. Nyl. Distr.) och Epipogon apthyllus, hafva 
senare blifvit funna pa sa manga skilda stallen i Finland, att Fries' uppgift 
i afseende a dem kan anses riktig; till de senast uppraknade ansluter sig 
Anthyllis vulneraria. 



Kannedomen om vaxternas uthredning i Finland. 77 

af Skandinavien *). Enligt min berakning torde hela antalet dy- 
lika vaxter, hvilka uppgifVas mod alltfor stor utbredning 2 ) stiga 
till narmare GO 3 ). Att tvartom nigra vaxter upptagits med allt- 
for liten utbredning, maste ju alltid forekomma, da nya i'yndor- 
ter upptackas vid fortsatta undersokningar 4 ), hvarfore detendasl 
ma i forbigaende papekas, att sa afven ar fallet i Fries' Sum ma " . 
Sasom ett fel maste det daremot anses, att nagra vaxter uppta- 
gas fran norra eller ostra Finland, oaktadt de uteslutande fore- 
komma i sodra eller svdvestra delen af landet 6 ), afvensom att 



J ) Att Finland i forhallande till Sverige den tiden kunde anses sasom 
ett „ terra incognita" i botaniskt afseende framhalles uttryckligen : W. Nyl. 
Distr. p. 71. Utbredningen i Norge torde snarast hafva foranledt felsluten. 

2 ) De arter hvilka forekomma endast i norra Finland, men af Fries 
nppgifvits sasom utbredda i storre delen af landet, aro iifven medraknade, 
liksom de hvilka upptagits for sodra och mellersta delen. Antalet dylika 
ar dock obetydligt. 

3 ) Har ma endast uppraknas de bland dessa arter, hvilka hos Fries 
for forsta gangen anforas for Finland och i afseende a. hvilka nagon riktig 
uppgift under den aterstaende delen af perioden mig veterligen icke blifvit 
publicerad. Dessa aro Litorella lacustris, Cori/dalis fabacea, Sorbus scandica 
(se dock ofvan p. 45 not 3), Orchis sambucina (t. o. m. mellersta Finland) 
och Sesleria caeralea. Till dessa ansluta sig Vicia villosa och Carex verna, 
som tidigare uppgifvits af F. Xylander, Viola stagnina, under namn af V. per- 
sicifolia uppgifven af A. Nylander, afvensom Blechnum spicant, uppgifven af 
Gadd. Mojligt ar att genom fortsatta undersokningar nagon vaxt, som jag 
riiknat till denna kategori, skall uppvisas i en storre del af omradet an den 
nu har blifvit funnen (for detta talar t. ex. det ovantade fyndet af Inula sali- 
cina i Kuusamo 1883), men nagon storre minskning i det uppgifna antalet 
torde knappt vara att forutse. 

*) Redan i W. Nyl. Distr. uppraknas 30 a 40 hithurande vaxter. An- 
talet ar numera betydligt storre. 

s ) Yid nagra vaxter synes dock en sadan inskriinkning i utbredningen 
foga motiverad; sa t. ex. upptages Galium trifidum Iran norra eller ostra 
Finland (i Herb. Mus. Fenn. II ar den omniimd fran alia finska provinser 
utom Kp., men saknas fran tre af de lappska). Turritis glabra ater uppta- 
ges endast fran sodra eller vestra Finland (den ar numera antraffad i Oster- 
botten till 64° 50' afvensom i Ryska lappmarken . 

6 ) Sasom exempel ma, anforas : Arenaria serpyllifolia. Viola uliginosa (se 
ofvan p. 58 not 5) och Crataegus monogyna. hvilken forekommer under namn 
af Or. Oxyacantha. 



78 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

tvartom par ostliga eller nordliga arter upptagas for sodra eller 
vestra Finland 1 ). 

Ehuru det ej synes mig berattigadt att draga Fries r samvets- 
grannhet i tvifvel, liksom man afven maste forutsatta, att han 
sokt anlita de basta kalluppgifter, som pa den tiden statt till buds, 
visar det sig salunda, att mer an en sjettedel af hans uppgifter 
om Finlands karlvaxter, enligt hvad man nu kanner, maste an- 
ses oriktiga eller atminstone i viss grad vilseledande 2 ), hvilket 
battre an nagot annat utvisar hum ringa kannedomen om landets 
flora annu var pa hans ticl. 

Innan vi lemna Fries" Summa 3 ), bor det namnas, att har 
upptagas fran Finland 285 lagre kryptogamer 4 ). Det ligger dock 



1 ) Picris hieracioides, Leontodon hispidus (ny) och Campanula rapuncu- 
loides (ny); till dessa ansluter sig Selaginella spinulosa. — Tillsammans har 
jag antecknat 10 vaxter, som hora till denna och foregaende kategori, men 
detta antal kunde mahiinda okas; sa har jag ej raknat Thalictrum aqvile- 
giaefolium. hvilken upptages fur sodra eller vestra Finland, ehuru den har en 
vida mer utpragladt ostlig utbredning i vart land iin t. ex. Hierochloe austra- 
lis, hvilken ater upptages fran (norra eller) ostra Finland. Att denna och na- 
gra andra vaxter, som tidigare patraffats endast i Karelen, af Fries anforas 
fran ostra Finland, kan dock enligt min asigt ej anses oratt. Dylika vaxter 
aro utom Hierochloe bl. a. Scolochloa (Fluminia) amndinacea och Poa su- 
detica. 

2 ) Medraknas 6 af de vaxter, for hvilka utbredningen iir alltfor in- 
skrankt angifven. iifvensom de tillfalliga arter Fries upptager sasom inhem- 
ska, borde enligt min berakning 161 af de upptagna 901 arterna raknas hit; 
detta motsvarar 17,9 °/o> ^ et logger dock i sakens natur att en dylik beriik- 
ning alltid maste vara mer eller mindre approximativ. 

3 ) Afven i senare delen af Summa vegetabilium Scandinaviae (Sectio 
posterior, Upsaliae 1849) inga bland Novitiae p. 554—562 nagra uppgifter, 
som rora Finlands flora. Bland dessa miirkes uppgiften om Pleurogyne rotata, 
jfr ofvan p. 65 not 4. Fries' bestamning af Tillandz' Icones omnamdes re- 
dan tidigare (p. 4 not 6); arbetet tillhor dock icke denna period. Uppsatsen 
.,Ofversigt af den Skandinaviska jordens viixtlighet", i hvilken p. 180 — 181 eg- 
nas at Finland, ingar afven i Botaniska utflygter III. 1 de manga uppsat- 
ser, som Fries skrifvit till Bot, Notiser, finner man dessutom nagra enstaka 
uppgifter som belysa finska floran. 

*) Fordeladt pa de siirskilda grupperna staller sig antalet salunda r 
Bryaceae 129, (hartill kunde dock laggas Leskea yulvinata fran Kemi, 2 
mossor upptagna fran Petersburg aro ej heller medraknade), Hepaticae 30 (6 
fran P ej medraknade), Lichenes (incl. 2 Byssaceae) 109, Algae 17 (det bor 



Kiinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 79 

utom planen for mitt arbete, att inga pa nagon granskning af 
appgifterna angaende dessa ' . 

Redan tidigare namdes, att Ledebours Flora rossica till 
storre delen utkom under denna afdelning af perioden 2 ). Da allf 
hvad dar anfores om Finlands flora grundar sig pa cital af an- 
dras appgifter, under det Fries" Summa vegetabilium upptrader 

a ett originalarbete, hemta utlandska forfattare jamforelsevis 
sallan sina uppgifter om var flora fran Ledebours arbete. Att de 
oriktiga bestamningar, som forekomina hos de aldre finska botani- 
sterna, aterfinnas har, ar f. 6. sjalffallet, da bl. a. Prytz, Wirzen 
och A. Xylander fullstandigt och noggrant 3 ) eiteras. En narmare 
granskning af de uppgifter i detta arbete, som berora Finland, 
skulle darfore i hufvudsak blifva ett upprepande af hvad tidigare, 
sarskildt i fraga om Fries, blifvit framhallet och torde saledes 
kunna anses ofverflodig. Har ma blott namnas, att af otryckta 
kallor anforas utom F. Xylanders forteckning ofver norra Oster- 
bottens vaxter 4 ) och alldeles enstaka meddelanden, uppgifter i 
bref af F. Xylander och J. M. af Tengstrom. bref af Schrenk och 
ett manuskript af Schykowsky afvensom samlingar gjorda af Prytz, 
J. Fellman. m. fl. Emellertid aro Schrenks uppg. till en stor del 
mindre palitliga 5 ) och mycket fa uppgifter af Tengstrom och Schy- 
kowsky inga i arbetet. Likaledes aro herbarie uppgifterna fran 
Finland ganska fa. 



markas att Fries for Lickenes under Algae, ehuru de har blifvit atskilda for 
att en jamforelse med senare uppg. skall vara Iattare. — Yid Fungi i Sect, 
posterior anvandes en annan indelning af omradet, dar Finland ej ingar. 

a ) Har ma endast anforas att summorna i W. Xyl. Till. p. 301 iiro 
litgre: Bryaceae 127, Hepaticae 33, Lichenes 85. 

2 ) Se ofvan p. 59. 

3 ) Da man betiinker det ofantliga omrade denna flora omfattar, iiro 
nigra sniarre misstag i afseende a orternas liige latt forklarliga. Ofvan p. 
52 not 2 redogjordes for ett dylikt fall. Sasom ett annat exempel ma an- 
foras, att da Wirzen upptager nordgransen for Trichera arvensis vid Kemi, 
sa citerar Led. II p. 450 denna uppgift under Lapponia kemensis. (I forbi- 
gaende ma niimnas, att Ruprecht i Fl. Samoj. p. 8 sedan helt enkelt uppta- 
ger Lapponia). Emellertid iiro dylika mindre noggranna citat jiimforelse- 
vis fa. 

4 Se ofvan p. 65. 

5 ) Sa anforas Cineraria campestris och Senecio nemorcnsis (ny for flo- 
ran) fran Fennia pa grund af Schrenks bref. Det bor markas att hvardera 



80 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Y, n. 2. 

Liksom Fries och Ledebour liar afven Trautvetter l ) litat pa 
Wirzens uppgifter och darigenom blifvit forledd till misstag. Af- 
ven han har tydligen samvetsgrant gjort sig bekant med den 
tryckta literatur, som behandlar Finlands flora, men anfor inga 
uppgifter fran vart land, som icke tidigare hafva blifvit publice- 
rade. 

I de arbeten af N. J. Andersson som falla inom denna pe- 
riod 2 ) foljer han hvad uppgifterna fran Finland angar i hufvud- 
sak Fries" Summa, sa att i afseende a vaxternas utbredning inom 
landet endast ett fatal npplysningar kunna hemtas fran hans ar- 
beten. Sarskildt i det forsta af de anforda arbetena fumes knappt 
nagon direkt uppgift fran Finlands floromrade 3 ). Emellertid ci- 
teras detta arbete liksom annu mer de tva senare tamligen ofta 
af finska botanister, emedan flere af de former Andersson be- 
skrifver finnas hos oss, och fornamligast pa grund haraf omnam- 
nas dessa arbeten afven i Conspectus. 

Andra utlandska botanister hafva foretagit resor i naturhi- 
storiskt andamal till olika delar af Finlands botaniska omrade och 
darigenom lemnat direkta bidrag till kannedomen om landets flora. 
Framst bland dessa star under denna tid F. J. Ruprecht, som 



arten af Led. darjamte riktigt upptages fran Lapp, ross., livilket omrade 
Led. aldrig raknar till Finland, utan for till Rossia arctica, under det Fin- 
land ingar i Rossia borealis. Manga likartade fall kunde omnauinas. A an- 
dra sidan anforas atminstone Valeriana capitata, Cirsium oleraceum, Ta- 
raxacum palustre och Veronica hederaefolia har for forsta gangen fran flor- 
omradet med riktigt angifvande af utbredningen (de tre sistniimda enligt J. 
M. af Tengstrom ; se f. o. ofvan p. 60 not 1 och p. 65 not 4). 

x ) E. R. v. Trautvetter. Die pflanzengeographischen Verhaltnisse des 
Europaischen Russlands, Riga 1849—1850. — Trautvetters ofriga arbeten, 
som mer eller mindre berora de botaniska forhallandena inom Finland (Trautv. 
Incr. och Trautv. Fontes), falla icke inom denna period. De uppgifter i af- 
seende a Finland, som inga i hans tidigaste arbete i detta afseende: Grund- 
riss einer Geschichte der Botanik in Bezug auf Russland, St. Petersburg 1837 
(se 1. c. p. 41 — 46 och p. 70—75), aterfinnas fullstandigare i Trautv. Fontes. 
(Wilhelm Gronlund 1. c. p. 43 torde vara tryckfel for Wilhelm Granlund). 

2 ) N. J. Andersson, Salices Lapponiae, Upsaliae 1845; Skandinaviens 
Cyperaceer, Stockholm 1849; Skandinaviens Gramineer, Stockholm 1852. De 
bada senare arbetena aro utgifna saval pa svenska som pa latin. 

3 ) Har ma tillaggas att samma forhallande eger rum med Anderssons 
senare arbeten (And. Mon. och And. in Prodr.). 



Kannedomen om vaxternas utbredoing i Finland. 81 

Qere ganger besokt vart land 1 ) och Lcke blotl i sina arbeten 2 ) 
publicerat flere iakttagelser om var flora, utan afven geimm an- 
teckningar i Universitetets finska herbarium bidragit till utredandet 
af nagra vaxtformer 3 i samt slutligen afven I andra fall lemnat 
iipplysningar i botaniskt afseende 4 ). Af Ruprechts arbeten innc- 
halla bans anmarkningar om Petersburgs flora 5 ) det storsta an- 
talet nppgifter, som berora vart land, hvarvid det dock bor mar- 
kas, att dessa uppgifter ej aro fdllstandigt ordnade. Bl. a. lemnar 
ban har for det mesta pa grnnd af egna undersokmngar de for- 
sta sakra uppgifterna om flere vaxter i Finland 6 ). Att flere af 



x ) Att doma af bans arbeten och nagra anteckningar i H. M. F. reste Ru- 
preclit ar 1843 i sodra Finland vesterut anda till Korpo; huruvida ban pa aterva- 
gen utstriickte sina exkursioner anda till Ruskeala eller om han foretog en 
sarskild resa till denna trakt framgar icke. Senare besokte lian karelska nil- 
set, hvarjamte han atminstone ar 1869 gjorde en resa for att studera vissa 
grupper i Universitetets herbarium. 

2 ) Utom de arbeten, som hora till denna period och hvilka sarskildt 
omnamnas, har Raprecht under foljande period lemnat flere iipplysningar om 
yar flora i foljande arbeten: Analyse des Werkes der H. H. Wiedemann and 

Weber (Melanges biologiques II. Petersbourg 1858), Bericht fiber eine botani- 
sche Reise in Guvernement S:t Petersburg (1. c.) och Flora Ingrica. Petropoli 
1860. Enstaka hithurande nppgifter inga afven i andra af Ruprechts arbeten. 

3 ) Sa var Ruprecht den forste som visade, att hvad som tidigare hos 
oss kallats Pulsatilla vulgaris i sjalfva viirket for det mesta var Pulsatilla 
patens x pratensis. Likasa adagalade han att den form som tidigare kallats 

Viola armaria ej var identisk med De Candolles art; se haroni afven Fl. Ingr. 

4 ) Se t. ex. N. I. Fellm. p. 5, 15, 60—62, etc. 

5 ) In historiam stirpium florae Petropolitanae diatribae (Beitriige zur 
Pflanzenkunde des Russischen Reiches, liksom de ofriga arbetena, vierte Lie- 
ferung), S:t Petersburg 1845. 

c ) Jasione montana, Polygonum mite (under namn af P. minus), Gy- 
psophila fastigiata (enl. Baer, tidigare uppg. osakra), Pulsatilla pratensis, Fe- 
stuca arundinacea, Zanicliellia polycarpa (kollektiv hos Kalm, upptages ej af 
Fries), Saxifraga tridactylites (tidigare uppgifter osakra), Oxycoccus microcar- 
jms, Rosa acicularis. Myriophyllum alter?iiflorum, Salix acutifolia, hvar- 
jamte forekomsten af Pulsatilla pratensis X vernalis antydes. Afven Bli- 
tum virgatum upptages enligt Baer, men, ehuru upptagen i Herb. Mas. 
Fenn. p. 50, torde arten bora anses tillfallig, se Herb. Mus. Fenn. p. 
132. Huruvida Potentilla intermedia composita kan anses vara en form af 
P. canescens. maste anses nagot osiikert, hvarfore denna art ej kan raknas. 

6 



82 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

Wirzens och A. Nylanders oriktiga uppgifter aterfmnas i Ruprechts- 
arbeten ligger i sakens natur, men da Ruprecht nastan alltid an- 
for kalian for sina uppgifter, sa torde nagra nya misstag harige- 
nom ej uppstatt. Af minst lika mycken betydelse for kannedo- 
men af var flora var Ruprechts arbete om karlkryptogamernas 
utbredning i ryska riket l ), da dessa vaxter anda till denna tid 
blifvit i hog grad forsummade i Finland. Antalet uppgifter som 
hanfora sig till finska floran ar dock afgjordt mindre an i det fo- 
regaende arbetet 2 ). I sin redogorelse ofver floran i Samojeder- 
nas land 3 ) beror Ruprecht afven Lappmarkens flora 4 ) och an- 
vander darvid bl. a. de samlingar, som gjorts af de ryska expe- 
ditionerna till Ryska lappmarken. — Ruprechts arbeten kunna 
alia betecknas sasom grundade pa samvetsgrann forskning, om an 
en del af hans anmarkningar och pastaenden icke blifvit god- 
kand 5 ). 

J. Angstrom reste ar 1843 genom en stor del af finska flor- 
omradet, och hafva afven uppgifter om flere af de fynd 6 ) han 
tillsammans med F. Nylander gjorde pa denna resa blifvit publi- 



J ) Distributio crvptogamarum vascularium in imperio rossico (Beitr. r 
dritte Lief.), S:t Petersburg Juli 1845. 

2 ) Foljande arter voro da nya for floran: Equisetum scirpoides (tagen af 
Schrenk), BotrycJiium rutaefolinm (under namn af B. rataceum, tagen af F. 
Nylander), Aspidium thelypteris, Asplenium germanicum (tagen af F. Nylan- 
der); dessutom par Chara-arter. 

3 ) Flores Samojedorum cisuralensium (Beitr., zweite Lief.), S:t Peters- 
burg 1845. 

4 ) Bl. a. omnamnes Armeria sibirica (=A. orctlca), angaende hvilken 
jag icke funnit tidigare uppgifter fran floromradet. For Paeonia anomala 
(=P. intermedia) och Hedysarum obscurum uppgifvas speciella fyndorter (se 
f. 6. om dessa ofvan p. 58 not 9 och p. 60 not 1). 

6 ) Sa t. ex. atskiljer han i Fl. Samoj. Juncas atrofuscus fran J. Ge- 
rardi och uppgifver, att endast den forra forekommer i Lapp, ross., men denna 
art har ej blifvit erkand. — I Ruprechts senare arbeten finnas flere dylika 
fall; har torde det vara nog att erinra om Isatis maritima, Tilia septentrio- 
nalis etc. Sarskildt i Fl. Ingr. anvander R. en alldeles afvikande nomenkla- 
tur, sa t. ex. Tragoselinum minus i st. f. Plmpinella sa.vifraga, Conyzella coe- 
rulea = Erigeron acris, Chrysorhapis vulgaris = Solidago virgaurea etc. 

6 ) Sa omnamnas Dracocephalum Ruyschianum, Draba nemorosa (under 
namn af Dr. luted), Polygonum bistorta, Picris hieracioides, Bromus inermis^, 



Kiinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 83 

cerade 1 ), hvarjamte ban redigerat mossorna i Pries' Siimma ve- 
getabilium och afven salunda lemnat bidrag till kiinnedomen om 
var flora 2 ). 

Pa sina vidstrackta forskningsresor genom de nordligaste 
delarne af ryska riket besokte A. Th. v. Middendori' afven Ryska 
lappmarken, men bland de vaxter som omtalas i berattelsen om 
denna resa 3 ) inga ej nagra sarskildt anmarkningsvarda arter. 

Sydvaranger, som ju afven maste raknas till Finland i bo- 
tanisk mening, blef foremal for N. Lunds undersokningar. Vis- 
serligen hafva result aten af dessa undersokningar blifvit tamli- 
gen fullstandigt publicerade 4 ), men de manga tillagg och rattel- 
ser, som blifvit gjorda till dessa publikationer 5 ), visa tydligt, att 
uppgifterna maste emottagas med viss forsigtighet. Framhallas 
bor darjamte, att Lunds vaxtforteckning endast till en ringa del 
afser Finlands botaniska omrade 6 ). 



Myosotis sparsiflora, Andromeda tetragona, Stellaria borecdis, i afseende a 
hvilka jag ej funnit nagra sakra uppgifter fran floromradet i tidigare arbe- 
ten. Flere uppgifter, som fullstiindigare inga i Spicilegium II, anforas 
dessutom har nagot tidigare (se ofvan p. 61 not 4 och 5). Miirkas bor dock 
att par vaxter upptagas under oriktiga namn, sa iir t. ex. Crepis taraxaci- 
folia? = Cr. biennis, Atriplex e subdivisione A. liortensis — A. patida f. 
halophila. 

J ) Under titel Ytterligare underrattelser om botaniska resor i Skandi- 
navien af E. Fries (Botaniska Notiser 1844 p. 49 — 52). 

2 ) Se ofvan p. 78. 

3 ) Bericht iiber einen Abstecher durch das Innere von Lappland, (Bei- 
trage zur Kenntniss des Russischen Reiches von Baer and Helmersen, Band 
XIj. Petersburg 1845. — Afven i den for det mesta under foljande period 
publicerade vidlyftiga reseberiittelsen Reise in dem aussersten Norden und 
Osten Sibiriens, Petersburg 1848—1875 inga nagra uppgifter om Ryska lapp- 
markens flora i forsta delen af fjarde bandet. 

4 ) Forelebig Beretning om en botanisk Reise i Ostfinmarken i Somma- 
ren 1842 (Botaniska Notiser 1846 p. 33—48) och Forste Anhang til Beret- 
ningen i Bot. Xot. 1846 (1. c. p. 65 — 95). 

5 ) Isynnerhet af Th. Fries, men afven af Norman och hvad bestilm- 
ningarna angar af M. Blytt, m. fl. 

6 j Sa synes det hogst osilkert huruvida Poa cenisea (var. flexuosa , 
som af Lund uppgifves sasom „almindelig i Sletfjeld, Birke- og Fyrre-Regio- 
nen over hele Finmarken u , alls finnes i Sydvaranger. Det torde darfore ej 
vara skill att i Lunds vaxtforteckning; soka nagra noviteter for finska floran. 



84 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 2. 

Af manuskript Iran denna tid hafva vi E. Nylanders rese- 
berattelse *). Har inga manga uppgifter af intresse, men cle hafva 
till allra storsta clelen redan blifvit beaktade i den tryckta lite- 
raturen 2 ). 



Under den senast behandlade perioden hade kannedomen 
om karlvaxterna i Finland gjort stora framsteg. Da vid slutet af 
foregaende period enligt min nppskattning endast 596 af de for 
narvarande upptagna 1196 arterna och underarterna voro kanda, 
sa ntgjorde deras antal vid slutet af ifragavarande tidrymd 947 3 ), 
i clet namligen till de af Fries upptagna och annu i dag erkanda 
920 arterna och underarterna 21 bora tillaggas 4 ). I slutsumman 
inga, likval 28 arter, angaende hvilka uppgifter forefunnos, hvilka 
dels icke voro fullt exakta 5 ) dels icke otvetydigt hanforde sig till 
floromradet 6 ). Afven bland de aterstaende 919 inga manga, hvilkas 



*) Berattelse ofver en naturhistorisk resa i sodra Finlands ostra skar- 
gard verksti'ild sommaren 1851 af A. E. Nylander. — Fran denna period 
hiirstammar mahanda ii.fven det gamla manuskript, som har till t.itel „Yaxter 
samlade kring Nykarieby" ocli i Xotae Consp. betecknats med N. M. S. Detta 
manuskript saknar saval uppgift om hvem som skrifvit forteckningen som 
hvarje tidsbestiimnjng; nar och af hvem det blifvit iniemnadt till Sitllskapets 
arkiv, kiinner jag icke. Da odlade och vilda viixter i niimda forteckning upp- 
tagas utan atskilnad om hvarandra och alia narmare upplysningar saknas, 
kan det naturligtvis foga anvandas. 

2 ) Dels i tillaggen till AY. Nylanders Flora karelica, dels af Brenner i 
bans Bidrag till kannedomen af Finska vikens ovegetation. — Da W. Nylan- 
der i allmanhet upptager de hiir omnamda vaxterna sasom tagna „in taeniis 
Wiburgi", sa, erhallas dock stundom fran manuskriptet noggrannare upp- 
gifter. 

3 ) Dicotyledoneae 631 (hiiraf 12 Hieracia), Monocotyledoneae 266, Gym- 
nospermae 4, Pteridophyta 42. 

4 ) Utom de p. 75 not. 3 anforda 20 arterna hora hit: Eqvisetmn va- 
riegatum, Carex pcUadosa, Veronica hederaefolia, Lamium incisum och Cir- 
slum oleraceum, anforda under periodens sista ar fran Finland i den mening 
Fries tager det. Fran Lappland bora tillaggas Luzula Wahlenbergii (Fries 
upptager L. glabrata, som ej raknats) och Pleurogyne rotata. 

5 ) Utom de ofvan p. 76 not. 2 anforda arterna hora hit fran Lappland: 
J uncus arcticus, Alsine stricta, Alchemilla alpina och Veronica saxatilis. 

6 ) Hit hora de af Fries tor Lappland angifna: Cystopteris montana, 
Phippsia algida, Poa cenisea. Triticum violaceum, Chrysosplenium tetrandrum. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 85 

forekomst ej var saker 1 ), hvilket bast bevisas d'araf, att mer an 
30 af dessa arter, da de aterfunnits, helsats sasom nya for flo- 
ran, hvarjamte forekomsten af nagra bland dessa nagot senare 
uttryckligen blifvit bestridd 2 ). Af former hvilka nu anses for hy- 
brider kiinde man 10 3 ), hvilka dock icke alia voro fullt sakra. 
Emellertid hade afven ett stort antal oriktiga eller atminstone 
osakra uppgifter blifvit publicerade, och om afven nagra af de mest 
i ogonen fallande oriktigheterna blifvit rattade, sa forelag dock 
icke nagot lorsok till en fullstandigare kritisk behandling af det 
samlade materialet. 

Hvad de lagre kryptogamerna angar, sa omnamdes redan 
da det var fraga om Fries" Summa vegetabilinm att jamforelsevis 
fa dylika voro kanda fran Finland. Det bor visserligen ihagkom- 
mas att bland dessa 285 arter 4 ) ej ingingo nagra svampar, men, sa 
vidt mig ar bekant, fimnos ganska fa uppgifter om dessa. Ofver 
hnfvud taget hade intresset for studiet af de lagre kryptogamerna 
annu ej vaknat i Finland 5 ). 



Epilobmm davuricum (under namn af E. lineare), Hieracium prenanthoides ocli 
R. nigrescens, angaende hvilka jag ej funnit nagra tidigare uppgifter fran flor- 
omradet. Hit hor afven hybriden Betula odorata x nana f. peruana under 
namn af B. alpestris. Vidare de tidigare endast i L. ent. iakttagna men se- 
dan i Ofriga delar af Lappland funna arterna: Uncinia microglochin (F. Ny- 
landers uppgift fran Lapp. ioss. mojligen ej fullt saker), Hierochloe alpina, 
Draba alpina ocli Potentilla nivea. 

x ) Har ma endast anfuras Schoenus ferrugineus (se of van p. 61 not 5) 
och Arabis petraea (se ofvan p. 8). 

2 ) Se isynnerhet langre fram p. 87 not 4, men afven ofvan p. 20 not 
4, p. 45 not 3, p. 50 not 1, p. G4 not 1 och p. 73 not 5. 

3 ) Utom de p. 73 not 4 anforda S hybriderna hora hit: Betula nana 
X odorata f. perodorata och Pulsatilla pratensis X vernalis. Uppgifterna an- 
gaende Betula- och PMtea^a-hybriderna kunna af olika skill ej anses 
otvetydiga. 

4 ) Se ofvan p. 78 not 4. 

5 J Wahlenb. egnar visserligen noggrann uppmarksamhet at kryptoga- 
merna, men for ofrigt tinnas endast enstaka uppgifter. Dylika af storre in- 
tresse inga sarskildt i foljande uppsatser: F. Xyl. Utdr., Angstr. och F. 
Xyl. Und. Afven i par andra arbeten inga dessutom hithorande uppgifter, se 
t. ex. ofvan p. 56 not 1. 





86 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 



Det stora, genomgripande inflytande William Nylander utof- 
vade pa botanikens studium i vart land bevisas mahanda bast af 
den lifligt fortlefvande traditionen, men intygas afven pa det mest 
otvetydiga satt af samtida och larjungar 1 ). Det mest bestaende 
minnesmarket harpa bevaras dock i de manga skrifter 2 ) W. Ny- 
lander utgifvit, bland hvilka i synnerhet hans Animadvert 'tones 
circa distributionem plantariim in Fennia 3 ) har i framsta rummet 
kommer i fraga. Detta anmarkningsvarda arbete anmaltes till 
publikation den 29 April 1850 och utgafs af trycket, sasom tidi- 
gare framhallits, ar 1852. Utom att har framstallas allmanna 
vaxtgeografiska iakttagelser af storsta betydelse, egnas har for for- 
sta gangen i vart land en ingaende kritik at de aldre nppgifterna 
om landets flora 4 ), hvarfore denna nppsats, ehuru icke synnerli- 
gen omfangsrik (20 sidor), maste anses inleda en ny period i af- 
seende a clenna kannedom, sa mycket mer som den utgor det 
forsta egentliga inlagget i den energiska utredning af den inhemska 
floran som Nylanders banbrytande personlighet bragte till stand. 

Da, de oriktiga uppgifterna vid tiden for Nylanders upptra- 

J ) Moberg Sallsk. p. 31, 58 m. fl. — J. P. Norrlin, Minnesord ofver 
Sextus Otto Lindberg, Helsingfors 1890, p. 11. 

2 ) Utom W. Nyl. Distr. inga, i andra haftet af Notiserna folj. uppsat- 
ser af W. Nylander: Conspectus florae Helsingforsiensis, anmald 4, II. 1850; 
Additamentum ad conspectum florae Helsingforsiensis, anm. 7, X, 1851; Col- 
lectanea in floram karelicam, anm. 18, XI, 1850; Collectanea in floram kare- 
licam continuatio, anm. 13, X, 1851 afvensom tvenne uppsatser af zoologiskt 
innehall. — Xylanders siillsynt manga arbeten om de lagre kryptogamerna 
ligga alldeles utom iimnet for denna uppsats. 

3 ) Uppsatsen bar titeln Particula I, men nagon fortsiittning bar aldrig 
utkommit. 

4 ) Det framgar visserligen af det ofvanstaende, att E. Fries bortlemnat 
nagra af de mest osannolika uppgifterna, liksom att F. Xylander papekat na- 
gra fel, men dessa riittelser utgjorde ett forsvinnande fatal bland det stora 
antalet oriktigbeter. 



Kannedomen om viixternas utbredning i Finland. v < 

dande utgjorde mer an en sjettedel a£ hela antalet 1 ), lag det i 
sakens natur, att genom detla hans forsta fbrsok till fullstandig 
kritik ingalunda alia i'el blefvo rattade*), liksom det a andra si- 
dan icke bor vacka forvaning, att nagra riktiga uppgifter bestre- 
dos. I det senare afeeendet markes, att af de (53 arter, hvilka 
blifvit uppgifna for landet 3 ), men angaende hvilka Nyknder fram- 
haller, att de ej blifvit sedda harstades, 20 under senare tid hafva 
aterfunnits 4 ). Likasa har mer an halfva antalet af de 16 arter, 
hvilka enligt Nylander af Fries i Summa vegetabilium blifvit upp- 
gifna med alltior stor utbredning, senare blifvit funna utom de af 
Nylander angifna granserna. 

Utom denna kritik af de aldre uppgifterna, sarskildt i Fries 1 
Summa vegetabilium, inga i Nylanders arbete en mangd andra 
meddelanden om var flora. Bland annat omnamnas flere for 
denna nya arter 5 ), hvaraf dock ett par visat sig vara tillfalliga eller 
eljest blifvit indragna G ), hvarjamte 8 af de arter som icke uppta- 



a ) Se ofvftn p. 78. 

2 ) Att manga mindre exakta uppgifter qvarstodo orattade, framgar 
bast af Herb. Mns. Fenn. II p. VIII— IX, om an denna kritik hanfor sig till 
ett senare arbete. Detta framhalles f. 6. uttryckligen i TV. Nyl. Distr., som 
slutar med orden: „Sed qvot non dubia adbuc restant". 

3 ) Af de arter Nylander uppgifver sasom forvilda.de torde Aqvilegia 
vulgaris atminstone i vissa delar af floromradet vara verkligen vild. Par af 
dessa uppgifvas dock" icke af Fries eller endast med fragetecken. Daremot 
har jag ej bland dessa 63 inberiiknat de arter, angaende hvilka Nylander ea- 
ger att de i'tro tillfalliga eller hvilka erhalla annat namn. 

*) Eupatorium cannabinum, Lactuca muralis, Crambe maritlma. My- 
riophylhnn verticillatum. Herminium monorcJtis, Jasione montana. Lamittm 
intermedium, Lathraea sqvamaria, Archangdica officinalis. Thalidrum aqvile- 
giifolium, Lepidium campestre, Polygala comosa, Orobus niger. Sckranthus per- 
ennis, Chenopodium polyspermum. Suaeda (Schoberia) maritima, Salsola kali, 
Carex Hornschuchii (= C. speirostachyaj. Poa compressa, Phleum Boehmeri 
(=Phl. phalaroides). 

5 ) De af dessa som fortfarande erkannas iiro: Senccio Jacobaea. Hic- 
raeium crocatum. Galium- triflorum. Lysimachia nummutaria, Androsace sep- 
tentrionalis (tidigare uppgifter hogst osiikra), Pulsatilla patens, Berteroa in- 
oana, Malm vulgaris, Euphorbia pahtstris (uppg. dock ej fullt bekraftad), 
Cephalanthera xiphopKyUum (utan sarskild fyndort), Allium ursinum. Zanichel- 
Ha pedicellata. Till dessa ansluter sig Carex helvola. som anfores utan fynd- 
ort och numera anses sasom hybrid. 

6 ) Carduus nutans. Nymphaea biradiata. Camelina sativa, Saxifraga 



88 Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, V, n. 2. 

gas hos Fries men val af andra forfattare under foregaende pe- 
riod, liar uppraknas l ). Angaende ett stort antal vaxter anforas 
nya fyndorter, som i storre eller mindre grad komplettera den 
tidigare kunskapen om dessa vaxters utbredning 2 ). Afven om va- 
rieteter och former af lagre ordning fihnas flere meddelanden, sa 
att enligt min berakning har inga specialuppgifter angaende ut- 
bredningen af 176 fanerogamer 3 ). 

Da nyssnamda arbete inleder en ny period, har jag an- 
sett en nagot sa nar mllstandig redogorelse darfor vara pa 
sin plats. Daremot synes det mig mindre lampligt, att re- 
dogora for den oiriga literaturen Iran denna tid efter samma 
plan som jag hittills sokt folja. Redan vid bedomandet af de 
tidigare, ytterst fa, fullstancliga vaxtforteckningarna fran min- 
dre delar af omradet 4 ) har det visat sig vara svart att inga 
i en mllstandig granskning, da nagra undersokningar, som skulle 
kontrollerat de tidigare, ej forefinnas, och denna svarighet okas 
naturligtvis ju mer man narmar sig den narvarande tiden, da. 
literaturen till ofvervagande del bildas just af dylika special- 
undersokningar. Afven i manga andra afseenden ligger denna 
period oss alltfor nara, for att en kritisk behandling af den skulle 
vara lamplig eller ens onskvard. Jag lemnar darfore sa att saga 
historien och gar, efter nagra statistiska uppgifter om floran i 



adscendens, Potamogeton zosteraceus, ZanicheUia palustris (oriktig fran sodra 
Finland) och Carer turfosa, som fran borjan anfures med stor tvekan. Pa- 
paver somniferum anfores af Nylander sasom forvildad. 

1 ) Cirsium oleraceum, Lamium incisum under namn af L. confertum, 
Pulsatilla pratensis, Geranium lucidum, Melilotus alba, Salix acutifolia, Za- 
nicheUia polycarya, Carex paludosa. 

2 ) Sadana uppgifter Annas enligt min behikning om 45 arter, hvaraf 
37 hos Fries angifvas med alltfor liten utbredning. Primula farinosa torde pa 
det uppgifna stallet vid Brahestad hafva varit tillfallig; alia ofriga hitho- 
rande uppgifter torde, efter hvad man nu vet, vara riktiga. 

3 ) I afseende a niirmare 40 af dessa hafva senare iakttagelser visat att 
de anforda rattelserna ej varit fullt exakta. Dessutom upptagas ej alia de 
varieteter och former som Xylander anfurt, men da kannedomen om dessa ar 
ganska ringa i vart land, torde det vara svart att saga i hvad man reduk- 
tionen har varit berattigad. Det just anforda talet sj-nes visserligen nog 
stort, men det ligger i sakens natur, att den forsta kritiska behandlingen af 
landets flora maste kompletteras af framtida undersukningar. 

*) Se i synnerhet om A. Nyl., men afven tidigare om Herk.(se ofvan p. 24). 



Kannedomen om vaxternas ntbredning i Finland. 

dess helhet, att redogora for de arbeten af nyare datum, hvilka 
statt mig till buds vid utarbetandet af Conspectus, och ordnar 
darvid dessa arbeten pa samma satl som i namda ofVersigt. 

Har ma annu namnas, alt innevarande period sonderfaller i 
tva afdelningar, hvaraf den senare tager sin borjan med 1870-ta- 
let 1 ). Dessa sarsMljas dock icke i det foljande. 



Den hithorande literaturen ar ganska rikhaltig, om man jam- 
for densamma med de bptaniska arbetena under foregaende tid. 
Ehuru knappast 40 ar forilutit Iran periodens borjan, ar dock an- 
talet arbeten ungefar dubbelt sa stort som under hela den fore- 
gaende tiden af omkring 180 ar, afven om man endast afser de 
arbeten som hanfora sig till karlvaxterna 2 ). 

Sjalffallet ar att antalet arter, som iakttagits i landet, vuxit 
i bredd med det tilltagande intresset for botanikens studium. Da 
mitt arbete statt i det narmaste sammanhang med andra uppla- 
gan af Herbarium Musei Fennici, torde det vara skal att lagga 
cletta arbete till grund 3 ) for uppgifterna om det antal karlvaxter, 



J ) J. P. Norrlin, Bidrag till sydostra Tavastlands flora ingick visserli- 
gen i tionde haftet af notiserna, hvilket utdelades 1871, men arbetet utkom 
sasom separattryck ar 1870. 

2 ) Hela antalet arbeten, som citeras i Notae Consp., utgor 311; haraf 
hanfora sig tva till forsta perioden, 40 till andra och 46 till tredje perioden, 
hvaraf foljer att 223 arbeten hanfora sig till innevarande period. Till dessa 
arbeten kunna tillaggas 28, hvaraf sju fran tidigare perioder, da de af ett el- 
ler annat skill ej upptagas i Notae Consp. Emellertid bor man komma ihag, 
att mer iin 30 arbeten fran ekonomiska perioden citeras i Conspectus, utan 
att inga i Notae. Visserligen finnas dylika arbeten afven fran senaste tid, 
men deras antal ar knappt sa stort. — Tages eadast den tryckta literaturen 
i betraktande, inga i Notae fran forsta perioden tva, fran andra 3 ( J, fran tredje 
42 och Iran innevarande period 123 arbeten. 

3 ) Af de i Herb. Mas. Fenn. II apptagna arterna hafva dock fulj. bort- 
lemnats: Salix fragilis, som fdr dot mesta torde vara odlad, nagon gang for- 
vildad, se 1. c. p. 130, Chenopodium hybridam och Blitum virgatum hvilka 
bora betraktas sasom tilllalliga, se 1. c. p. 132; afvensom Polygonum Rayi, 
hvars fyndort ligger utom floromradet. Carex helvola och C. microstachya 
raknas sasom hybrider, se 1. c. p. 125 och 126 samt Kihlman i Medd. XVI p. 



90 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 2. 

som nu ar kiindt i Finland. I vissa provinser L ) hafva dock be- 
tydliga tillagg 2 ) blifvit gjorda pa grand af undersokningar, hvaraf 
resultaten blifvit kiinda forst efter clet sistnamda arbete ntkommit. 
Hela antalet arter och underarter bland Dicotyledoneae ntgor 
for narvarande 3 ) enligt den ofvan antydda begransningen 835. 
hvaraf 147 Hieracia, bland Monocotyledoneae 308, Gymnospermae 
4, Filices 49, sa att karlvaxterna utgora sammanlagdt 1196- 
Emellertid inses latt. att denna siflra maste anses endast approxi- 
mativ, emedan ej blott en olika nppfattning af begreppen nnder- 
art och varietet sknlle valla en stor forandring i denna summa 4 ), 
utan afven flere vaxter nppfattats an sasom fullkomligt inhemska 
an sasom tillfalliga. Sasom exempel pa dylika vaxter ma anforas 
de i ofvan anforda summa ingaende Bromus inermis, Neslea pa- 
nieulata, Euphorbia esula, Pimpinella magna. Malva vulgaris. Me- 
lilotus alba, Coronilla varia, Dracocephalum thy mi riorum, Senecio 
Jacobaea, S. viscosus, m. fl. Arena strigosa och A. fatua torde 
endast vara antraffade bland hafre. Barbqrea vulgaris knappt an- 



10 — 15. Daremot upptages Mimulus guttatus sasom verkligt vild, da denna 
art bibehallit sig langre an t. ex. Biclens radiatus och Coronilla varia. 
Hartill komma 4 arter eller underarter, hvilka efter tryckningen af nvssnamda 
arbete uppvisats i landet. (Till den 1. c. p. IX uppgifna summan 1047 bora 
liiggas de 1. c. uppgifna 3 arterna, hvaraf exemplar ej foreligga, och 147 
Hieracia, hvarfore hela antalet da beraknades till 1197). — L. c. p. IX 
uppgifves att hybridernas antal uppgar till 59 ; hartill komma 6. hvaraf exem- 
plar ej foreligga, de nvssnamda Carices. Hieracium auricula x macrolepideum 
iifvensom 4, hvilka senare uppgifvits for floromradet. hvarfore hela antalet 
nu blir 72. Det bor tillaggas, att mig veterligen nagon granskning af dessa 
nyaste uppgifter ej foreligger och for egen del har jag ej sett hithorande 
exemplar. 

a ) I framsta rummet galler detta K a., dar Linden funnit ofver 50 viix- 
ter, som icke upptagits fran denna provins i Herb. Mus. Fenn. II. Darniist 
komma Lv., Im. och Kk„ hvilka provinsers flora blifvit belyst genom de 
anteckningar af Mela (Mela PI.), hvilka jag varit i tillfalle att begagna. En- 
staka tillagg forelinnas dessutom fran flere provinser. 

2 ) Genom den 1. c. p. YII not gjorda andringen af griinsen emellan 
provinserna Kl. och Ik. bortfalla nagra vaxter fran forstnanida provins. 

3 ) Hanfor sig till slutet af 1890. 

4 ) Se det relativt taget laga antalet arter hos Ale. och Mela Kasv. I. 
Daremot inga ej i denna summa de 15 specialformer Norrlin uppstaller under 
den kollektiva Hieracium pilosella o. s. v. 



Kiinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 91 

nars an pa besadda angar: till dessa ansluter sig atminstone i en 
stor del af landet Vicia sativa. Par andra vaxter harVa bevisli- 
gen inkommit pa senare tid, men synaa vara naturaliserade; sa- 

som sadana ma anforas utom den i Herb. Mus. Fenn. II ej upp- 
tagna Mimulus guttatus afven Bklens radiatus och Achillea carti- 
laginea. — A andra sidan anforas flere arter, hvilka ej upptagits 
Mr eller i Herb. Mus. Fenn. II, ofta sasom vildt vaxande. Hit 
hora i framsta rummet Trisetum flavescens, Bromus tectorum, Ge- 
ranium dissectum, Convolvulus septum, Campanula latifolia, J/>- 
themis cotula och Chrysanthemum segetum. Vidare de fran Herb. 
Mus. Fenn. II uteslutna Salix fragilis, Blitum virgatum och Che- 
nopodium hybridum afvensom yttermera Fritillaria meleagris, Lu- 
zida albida, (Loliu.m temulentum), Atrlplex hortensi.% Melandrium 
noctiflorum, Cerastium arvense, Nasturtium silvestre, (Camelina 
silvestris), Trifolium procumbens, Melilotus officinalis, (M. arven- 
sis), Pastinaca sativa, Myrrhis odorata, (Symphytum orientate), 
JEchium rulgare, Datura stramonium, Anagallis arvensis, Linario 
minor, Thymus chamaedrys, Nepeta cataria, X. grandiflora, I/f J " 
helenium, m. fl. Annu ett par, hvilka jamforelsevis nyligen in- 
kommit, synas bibehalla sig och hafva afven nagot spridt sig: 
sadana aro bl. a. Elodea canadensis, Impatiens parvifiora och 
Scroplndaria vernalis. — I afseende a andra vaxter ar deras till— 
falliga forekomst erkand af alia, om de an stundom upptrada i 
tamligen stor myckenhet eller jamforelsevis regelbundet forekomma 
a vissa barlastplatser. Det ar forst under senare tid dessa vax- 
ter hos oss blifvit noggrannare iakttagna, hvarfore deras antal raskt 
vuxit. Medraknas afven de sallsynta, torde de f. n. kunna uppskattas 
till omkring 150 arter l ). - Antalet iakttagna hybrider uppgar f. 
n. till 72, hvartill komma par bland tillfalliga vaxter. Da detta 
antal 1859 endast utgjorde 9 a 10 och 1884 knappt uppgick till 
40, torde man med skill kunna vanta, saval att nya hybrider 



l ) I Byteskat. Ill upptagas 107 hithorande arter forutom en hybrid och 14 
varieteter. Af dessa raknas 9 ofvan sasom inhemska, hvaremot 4 i Byteskat. >a- 
som inhemska ansedda ej vidare inga bland dylika. Enligt mina antecknin- 
gar torde mellan 1884—1890 i siillskapets protokoll eller i Medd. inga upp- 
gifter om 45 hithorande arter, sa att hela summan blefve 147. Nigra arter. 
hvilka furekomma i eller invid gamla tradgardar kunna dock tilliigg. 



92 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenniea. V. n. 2. 

fortfarande skola upptaekas som framfor allt, att de redan an- 
tecknade skola observeras pa vida flere stallen an hittills 1 ). Kan- 
nedomen om varieteter och former af lagre ordning ar, afven hvad 
karlvaxterna angar, annn ganska bristfallig i vart land och an 
mindre ar deras relativa varde narmare litre dt. Nagra sifTeruppgif- 
ter angaende dem forekomma i fraga om de resp. flororna etc. 2 ). 



Forst under de fyra ^enaste deeennierna liar studiet af kryp- 
togamerna i Finland egentligen tagit sin borjan. Om man nn- 
dantager par sum uppsatser vid slutet af den andra perioden 3 ), 
sa hade under hela den foregaende tiden i vart land endast i 
forbigaende egnats nagon nppmarksamhet at de lagre vaxterna. 
Under innevarande tid blir forhallandet ett annat 4 ), hvartill na- 
turligtvis i framsta runimet bidragit, att professionen i botanik vid 
landets universitet innehafts af tva sa framstaende specialister i 
fraga om dessa vaster som W. Nylander och S. 0. Lindberg. 

Hvad mossorna angar, voro vid slutet af foregaende period 
knappt mer an 129 lofmossor och 30 lefvermossor kiinda fran 



att antalet torde ofverstiga 150. I Brenn. Flor. uppgifvas 188G visserligen 
endast 100 dylika arter, men nagra arter, livilka Brenner rilknar sasom inhem- 
ska, foras i Herb. Mas. Fenn. II etc. till denna kategori. I detta sammankang 
ma iinnu papekas, att antalet odlade arter, som upptagas i Brenn. Flor., iir 
omkring 156, utom de 21 som darjamte aro forvildade. Har inga dock en- 
dast de allra allmiinnaste tradgardsviixterna. 

v ) Pa grand haraf kafva hybriderna.i Bil. Ill endast beliandlats sum- 
mariskt. 

2 ) Se i synnerket om Herb. Mus. Fenn. II langre fram p. 95, men af- 
ven om Mela Kasv. p. 98 och Byteskat. Ill p. 96. De i Bil. Ill upptagna 
1<>2 varieteterna kunna ej alia anses vara former af samma ordning. 

3 ) Spicilegium plantaram cryptogamaram Suecice autore C. B. Rutstrom 
et J. G. Haartman, Abo 1791 ocli De progressu cognitionis plantarum cryp- 
togamicarum auct. C. R. Saklberg Part. 1, Abo 1801. Ingendera af dessa 
egnar dock nppmarksamhet at finska floran, i det att den forra uppsatsen 
lianfor sig till floran i norra Halland. den senare, som dessutom endast ut- 
gur ett fragment, skildrar kannedomen om kryptogamerna i allmanket. 

4 ) Redan 1852 publicerades tva uppsatser, som endast behandlade kryp- 
togamerna, och 1857 utkommo tva arbeten, som uteslutande hilnforde sig 
till Finlands kryptogamiiora. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 93 

vart land (se ofvan p. 78). Nagra ar senare uppskattades anta- 
let till resp. 2&J och 71 x ). Daremol kunde S. 0. Lindberg redan 
1879 2 ) upprakna fran Finland 141 Hepaticae, 18 Sphagna, i ; 7:; 

Acrocarpi, 143 Pleurocarpi eller tillsammans 575 arter och im- 
derarter, livartill dessutoni komnia 45 varieteter 3 ). Under de fol- 
jande 10 aren hafva minst 50 arter tillkommit — ensaml i Medd. 
anmalas atniinstone 4G — hvarfore antalet, da doden afbrol Lind- 
bergs verksamhet, kunde uppskattas till 600 a 650 4 ). — Det bor 
tillaggas, att mossforteckningar inga i Here uppsatser, men sa 
vidt mig ar bekant, hafva bestamningarna i afseende a niera kri- 
tiska arter i alia arbeten angaende Finlands mossflora, hvilka ut- 
giivits efter Lindbergs hitkomst (1865) intill hans dod, granskats 
af denne bryolog. 

Da lafvarna hittills upptagits skildt fran svamparna, torde 
det vara skal, att ai'ven har omnamna dem pa samma ^att. An- 
talet af dessa vaxter, hvilket enligt Herb. Mus. Fenn. 1859 nt- 
gjorde 319, stiger f. n. till nagot ofver 1,000 5 ). Nagot arbete, 
som behandlar alia Finlands lafvar, liar icke utkommit inom lan- 
det efter W. Nylanders lafllora af ar 1861 6 ), men utom W. Ny- 
^anders manga hithorande arbeten hafva nppsatser om lafvarna. 
som hanfora sig dels till vissa trakter af floromradet dels till vissa 
iii'iipper bland dessa vaxter, publicerats af A. E. Nylander, A. J. 
Malmgren, J. P. Norrlin, Fr. Elfving, M. Brenner och under sena- 
ste tid i svnnerhet af E. Wainio. 



x ) Enl. Herb. Mas. Fenn. 1859. 

2 ) S. 0. Lindberg, Musci Scandinavici in systemate novo naturali clis- 
l»ositi. Upsala 1879. 

3 ) Det bor namnas, att H. W. Arnell i Just Botanischer Jahresbericht 
1880 Theil I p. 523 kommer till ett nagot Kigre resultat, naml. Hepaticae 140^ 
Sphagna 18, Musci veri acrocarpi 271 och Musci veri pleurocarpi 139. sa att 
hela summan inbcraknadt 45 varieteter utgor 613. Antalet underarter utgor 
18 (enl. Arnell 19) och hela antalet arter i Skandinavien 813 (enl. Arnell 812), 
livartill komma 38 underarter. 

4 ) I Ign. Geogr. p. 357 (se liingre fram p. 98) uppgifves antalet enligt 
Wainio till ,,650 arter, deribland ungefar 150 lefvermossor och 400 bladmossor." 

5 ) Wainio i Ign. Geogr. p. 357. Enligt beniiget meddelande at' Wainio 
har sedan dess knappt nagot tillkommit. 

6 ) Lichenes Scandinaviae exponit W. Nylander, (Not. h. 5), Helsing- 
fors 1861. 



94 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

Finlands svampar (i inskrankt mening) hafva under hela pe- 
rioden behandlats nastan uteslutande af P. A. Karsten l ). Han 
uppskattar antalet till icke mindre an ,,2,500 arter, namligen 
1,125 hattsvampar, 25 buksvampar, 111 rost- och brands vampar, 
390 disksvampar, 385 karnsvampar, 35 vattensvampar, 79 slem- 
svampar och omkring 450 mogelsvampar" 2 ). 

Den vaxtgrupp som blifvit mest forsummad i vart land ar 
algerna. Franser man Ckaraceae 3 ), hvilka i Fries' system hade 
en helt annan plats, har af inhemska botanister egentligen endast 
ett arbete blifvit publieeradt om landets nuvarande algflora 4 ), 
namligen Fr. Elfvings ,,Anteckningar om Finska Desmidieer" 5 ). 
Har omnamnas af denna grupp 258 arter, hvilket antal dock 
torde bora reduceras till 255 6 ). Hvad hafsalgerna angar, uppgif- 
ver F. R. Rjellman pa grund af Gobis undersokningar, att i Hvita 
hafvet och vestra Murmanska hafvet forekomma 82 arter 7 ), hvar- 
emot endast 27 arter iakttagits i Finlands sydvestra skargard af 
H. F. G. Stromfelt 8 ); fran var sodra skargard upptager Ghr. Gob i 
12 arter brunalger och 8 arter Florideer 9 ). Vidare har P. T. 



1 ) I Not. h. X ingar en uppsats af W. Nylander; f. o. endast enstaka 
uppgifter. 

2 ) Ign. Geogr. p. 354. — Det fortjenar framhallas, att svampsamlingen 
i Herb. Mus. Fenn. ar 1884 inneholl 1,301 arter i 3,192 exemplar, namligen 
Basidiomycetes 623 arter, Pyrenomycetes 233, Discomycetes 259, Myxom y- 
cetes 37, Uredineae 65, Ustilagineae 7, for ofrigt 77 arter: Medd. XLII p. 192 
och 193. I Herb. Mus. Fenn. upptagas 1859 endast 362 arter. 

3 ) I Brenn. Flor. upptagas 13 Characeer; spridda uppgifter angaende 
hithorande arter patraffas i flere arbeten. 

4 ) I Not. VI ingar dock en uppsats af W. Nylander: Diatomaceis Fen- 
niae fossilibus additamentum. Se afven Herb. Mus. Fenn., dar 71 arter alger 
uppraknas fran floromradet. 

3 ) Acta Soc. II N:o 2, Helsingfors 1881. 

6 ) Rob. Boldt, Studier ofver sotvattensalger och deras utbredning, Hel- 
singfors 1888, p. 55. 

7 ) F. R. Kjellman, Norra lshafvets algflora (Vega Expeditionens ve- 
tenskapliga iakttagelser, Bd III), Stockholm 1883, p. 52. 

8 ) H. F. G. Stromfelt, Om algvegetationen i Finlands sydvestra skar- 
gard, Helsingfors 1884. Har omnamnas dessutom tvenne C/iam-arter. 

9 ) Chr. Gobi, Die Brauntange (Phceosporeae unci Fucaceae) des Finni- 
schen Meerbusens (Mem. de l'Acad. imp. des sc. de S:t Petersbourg, Ser. VII> 
Tome XXI), S:t Petersburg 1874 samt Die Rothtange (Florideae) des Finni- 
schen Meerbusens (1. c. T. XXIV), S:t Petersburg 1877. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 95 

Qeve i Finland uppvisal 355 arter Diatomaceer 1 ). Om nagra 
Irithorande familjer finnas daremot knappt nagra uppgifter Iran 
Finland, sa att det torde racka lange innan var kannedom om 
dessa vaxter kan anses heist nagorlunda tillfredsstallande. 



Bland de arbeten. som hanfora sig till finska floran i dess 
helhet, moter oss framst under denna period ..Forteckning ofver 
Siillskapets pro Fauna et Flora Fennica samlingar I" [== Fort. 1852], 
hvilken utkom samma ar som W. Nyl. Distr. Det bor ihagkom- 
mas, att da denna forteckning utgafs, sallskapets samlingar 2 ) annu 
ej voro forenade med universitetets s ). Har upptagas 899 hogre 
och 335 lagre vaxter *), bland hvilka sistnamda dock ej inga na- 
gra alger eller svampar. Sju ar senare, sedan samlingarna blifvit 
forenade, utgafs af W. Nylander och Th. Sselan Herbarium musei 
fennici, hvilken tills vidare utgor den enda vaxtforteckning i vart 
land, som omfattar hela vaxtriket 5 ). Den synnerligen stora be- 
tydelse detta arbete egt for den inhemska vaxtforskningen, torde 
ej behofva narmare utlaggas. Det torde vara nog att har fram- 
halla. att i detsamma uppraknas 1048 hogre och 1085 lagre vax- 
ter 6 ). 

Icke mindre an 30 ar rackte det innan den nya upplagan 
af Herb. Mus. Fenn. blef synlig i tryck, och den del som hit- 
tills utkommit innehaller blott karlviixterna 7 ). 

!) Enl. meddelande at* Ptob. Boldt i (Prot. 1, II, 1890) Bot. Not. 1890 p. 155. 
-) Dessa uppraknas Moberg Siillsk. p. 4<. 

3 ) Angaende de vttre forhallandena vid detta arbetes framtradande se 
Moberg Siillsk. p. 39. 

4 ) Fordeladt pa de sarskilda hufvudgrupperna stiiller sig antalet sa- 
lunda: Dicotyledoneae incl. Gymnospermae (515 (haraf 18 Hieracia), Monoco- 
tyledoneae 248, Filices 36, Characeae 7. Mossor 111, Lafvar 217. Dessa sum- 
mor, liksom de hvilka anforas pa de foljande sidorna, hafva dock icke blifvit 
underkastade nagon sarskild kontrollriikning, hvilket daremot ar fallet med 
otriga af mig anforda sifferuppgifter. — Ofverallt aro arter och underarter 
raknade tillsammans. i fall icke motsatsen nttryckligen framhalles. 

5 ) De lagre algerna, siirskildt Conjugatae och Diatomaceae, voro dock 
icke representerade i samlingen och inga, saledes ej. 

6 ) Fordeladt pa de sarskilda hufvudgrupperna staller sig antalet sa- 
lunda: i)icot\-ledoneae (incl. 4 Gymnospermae) 716, hvaraf 23 Hieracia. Mono- 
cotyledoneae 291, Filices 41. Characeae 12, Alger 71, Mossor 333, Lafvar 319, 
Svampar 362. — Trautv. Fontes upptager 316 lafvar. Antalet fanerogamer 
uppgifves 1. c. till 1004; enl. mina rakningar utgor summan 1007, hvilket 6f- 
verensstammer med Kihlmans resultat i Herb. Mas. Fenn. II p. VIII, da man 
erinrar sig att Hieracia ej inga pa sistnamda >talle. Tilliiggas ma, att anta- 
let varieteter bland karlvaxterna uppgar till !'<>. 

7 ) Till hvad ofvan p. 89 — 92 blifvit niimdt om denna upplaga ma har en- 
dast tillaggas, att de 1,194 arter och underarter, hvilka voro representerade 
i samlingen, aro salunda fordelade pa de sarskilda grupperna: Pteridophyta 49. 
Gymnospermae 4, Monocotyledoneae 306, Dicotyledoneae (inberiiknadt 14/ 



I ■ I Fenn 



I sammanhi i _ -- en kan 

narnna de forteckningar = Byteskat.), som utgir lotaniska 

bytesforeningen, ehora deras be' - . ris 

rnindre. Den forsta applagan trtkom h upptager nara pa 

endast arter 1 !. I den nio - re utkornna andra applagan 

upptages darjiiii storre antal varieteter. hvaraf dock nag 

icke torde tillhor ts flora 2 ). I den tredje alldeles omarbe- 

tade applagan ai [ aom den anviinda beteeknin- 

gen saval de arte • endast forekomma i Enontekis lappmark. 
- viixterna och andra tillfiilliga arter, af hvilken - - - 
namda grnpp ett stofre antal npptagj - — Till dess isluter 
- _ len Desideratkatalog till Unr. .'mg affane- 

. uner och orrnbunkar. hvilken atgafs 1877, och hvari bl. a. 
fyndorter for nigra vaster omnamns 

Under innevarande period hafVa flere handbocker ofver vart 
lands flora blifvit publicerade 4 . Den forsta atgafs i - 
Lonnrof under titel 3 men Kasvisto. 

betydelse detta arbete an haft for botanikens stadium i vart Ian 
cite: spectos, erne Ian det. hvad arternas atbredning 

angar. helt och ballet anslutei -_ till den aret forut utkornna 
applagan af Herb. Mas. Fen; S : ar senare atgafs af E. Ldnn- 



Hierc Af varieteter upptagas i den egentliga texten med fullstan- 

digt angifvande af utbredningen 99, hvaraf 14 Hieracia, af former 7 i . hvaraf 
6 Hieracia; hart ill komma i noterna 3 varieteter afvensom p. 123 — IS 
varieteter rormer. hvilkas utbredning dock ej alltid angifves. Af 

- bar, oberaknadt Hieracia. 4 mora den forra och 13 inom den 
senare gruppen. 

: Har upptagas 322 Monocotyledoneae. 7.2 Dicotv. 
Hieracia. 4 Gymnospermae och 4^ Filices eller _tillsammans 1.132 arter och 
underarter. Af varieteter och former upptagas 

.ntalet arter och underarter utgor: Monocotyledoneae 3 

: 42 Hieracia. Gymnospermae 4. Filices 49 eller tillsammans I 
Varieter och former upptagas sammanlagdt 306, hvaribland Monocotyledoneae 
93, Dicotyledoneae 186, hvaraf 24 inom slagtet Hieracium. Gymnospermae 5 
och Filices 22. 

Sasom vildt vaxande inom floromradet upptagas 1.11 < arter och un- 
derarter naml.: Dicotyledoneae 754. hvaraf 54 Hieracia. Monocotyledoneae 
Gymnospermae 4. Filices 50. Hartill komma 37 hybrider och 343 varle- 
Fran Enontekis lappmark tillkomma 15 arter. 1 hybrid och 4 varie- 
Af forvildade och barlastraxter upptagas 1U7 arter och underarter 
naml. Dicotyledoneae 92, Monocotyledoneae 13 "och Gymnospermae 2; hartill 
kommer 1 hybrid och 14 varieteter. 

* Hela den foljande delen hanfor sig uteslutande till karlvaxterna. 
Man behofver endast erinra sig att detta var den forsta 
handbok som utkommit ofver Finlands flora. Afven i afseende a den tinska 
terminologin ar arbetet banbrytande. om an dess forfattare par ar tidigare 
utgifvit ett arbete i detta afseende. 

6 ) De fvnd som 185 _ lea af Malmgr. m. fl. aro dock ol 
liksom enstaka tillagg f. 6. — Af arter hade tillkommit. sa vidt jag kunnat 
finna, endast Asplenuon Breynii. 



K&nnedomen om v&xternas nibredning i Finland. 

rot och Th. Saelan en andra upplaga 1 ). Aiven bar angifves ut- 
bredningen blotf genom at t anfora de provinser, inom bvilka 
hvarje art antraffats, utan nagra speciella fyndorter. De botani- 
ska andersokningar som egl rum sedan utgifvandet af forra upp- 
lagan aro emellertid noggrant beaktade 2 ). 

Kit likartadl arbete hade emellertid utkommit afven pa sven- 
ska spraket, aamligen „Finlands karlvexter ordnade i eti naturligl 
system af Otto Alcenius" (Helsingfors 1863). Speciella fyndorter 
apptagas ej i denna upplaga 3 ), hvarfore den ej citeras i Con- 
spectus. Femton ar senare utgafs en ny upplaga, hvilken sar- 
skildt i fraga om vaxternas utbredning var rullkomligt omarbe- 
tad. Sasom i forordet uttryckligen betonas ar arbetet afisedt for 
skolan; det upptager darfore icke sadana arter som endasl finnas 
i Lappland efier Ryska Karelen*). Daremot har „sallsyntare vax- 
ters forekomst i trakten af de stader, hvarest storre undervis- 
ningsverk aro forlagda blifVit foretradesvis antecknad" 5 ). Nara 
staende arter aro sammanslagna 6 ), hvarfore artantalet ar jamfo- 
relsevis litet : ). Denna andra upplaga af ,,Fmlands karlvexter" ar 
emellertid den enda floristiska handbok i vart land, i hvilken gran- 
serna for arternas utbredning angifvas; dessutom upptager den 
ett betydande antal speciella fyndorter med leaning af de rika 
samlingarna i Universitetets finska museum. Det bor darfore 
i'ramhallas. att denna utbredning, med de inskrankningar som 
framga af sjalfVa planen for arbetet. angifves riktigt, och att sar- 
skildt de uppgifter, som iemnas pa grand at' samlingarna s >. granda 
-_ pa ett noggrant studium 9 ). 



a ) Titeln lyder nu Suomen Kasvio. jfr Notae Consp. 

2 ) Enl. foretalet upptagas har 52 arter, som ej inga i den tidigare app- 
lagan. A andra sidan hafva nagra arter blifvit indragna eller apptagna sa- 
som varieteter. hvarfore hela antalet utgor 1,079 (haraf enl. min berakning 
endast 8 underarter). namligen: 301 Monocotyledonoae, 729 Dicotyledoneae, 
livaribland 19 Hieracia. 6 Gymnospermae, 43 Filices. 

3 ) Enligt nummerfoljden upptagas har 900 arter. hvaraf 38 Filices, 240 
Monocotyledoneae, 622 Dicotyledoneae (incl. Gymnospermae). I afseende a be- 
gransningen se under andra applagan. 

4 j Se forordet till forra applagan p. V, dar det appgifves att 150 ar- 
ter fran Suomen Kasvisto salunda blifvit uteslutna. I senare applagan ute- 
Blutas afven de arter som endast forekomma i Kuus. 
Forordet till senare uppl. 

6 ) Sasom exempcl ma endast anforas. att i t'Orra applagan inga 20 Hie- 
racia, i senare appl. 15. Hela antalet arter som uteslutits or 3enare uppl. 
utgor enligt forordet nara 50. 

7 ) Knl. nummerfoljden inga 899 arter Filices 39, Monocotyledoneae 
236, Dicotyledoneae incl. (Tvmnospermae 624). 

8 ) Da det synes mig vara rattast, att gS till sj&lfva grandkallan, anfu- 
ras dessa uppgifter ej i Consp., oaktadt de forst blifvit publicerade hos Ale. 

Nagra misstag i afseende a orternas lage fdrefinnas, sasom t. ex. att 
Duderhof iinnes pa Aland i st. f. i Ingermanland (Ale. p. 61), men dessa aro 



98 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

For de finsksprakiga laroverkens behof har A. J. Mela ut- 
gifvit tvenne handbocker (Mela Kasv. I, Helsingfors 1877 och 
Mela Kasv. 1884) l ). Har anfores alldeles ingenting om arternas 
utbredning, hvarfore arbetena citeras i Conspectus endast pa grund 
af de manga varieteter som omnamnas, sarskildt i senare uppla- 
gan 2 1. 

Det nyaste arbetet inom denna grupp ar Brenners (Brenn. 
Flor.). Uppgifterna om utbredningen aro hogst knapphandiga,. 
men i arbetet egnas sarskild uppmarksamhet icke blott at de for- 
vildade och barlastvaxterna, utan afven at de allmannast odlade, 
hvilka i allmanhet blifvit jamforelsevis forsummade hos oss under 
ifragavarande period 3 ). 

Af statistiska och geografiska arbeten. som innehalla upp- 
gifter om Finlands flora ma har anforas arbeten af (G.) Rein och 
K. E. F. Ignatius 4 ). I sammanhang med dessa kunna namnas kli- 



i'a och latt forklarliga. I afseende a bestamningarna har jag endast anteck- 
nat en enda, som vid tidpunkten for arbetets utgifvande kunde anses orik- 
tig, niimligen, att Polypodium rhattlcum anfores fran Raskiala (Ale. p. 5). — 
En olagenhet som vidlader arbetet ar daremot, att forf. foljer sitt eget sy- 
stem. "Visserligen har detta manga fortjenster i jamforelse med det da an- 
vanda systemet af Fries, (se harom Alcenii uppsats om „Betydelsen af Dar- 
wins theori for det naturliga vaxtsystemet", Wasa 1864), men nagon storre 
anviindning for detsamma kan dock icke paraknas. 

1 ) Titlarna inga har liksom for det mesta i det foljande endast forkor- 
tade enligt Notae Consp. 

2 ) I forra upplagan upptagas 1,064 arter och 125 underarter (790 Di- 
cotyledoneae, 344 Monocotyledoneae, 6 Gymnospermae, 49 Filices); hartili 
komma 11 hybrider iifvensom 184 varieteter och former. I senare upplagan- 
upptagas 1,113 arter, 110 underarter och hybrider iifvensom 465 varieteter och 
subvarieteter. Fordeladt pa hufvudgrupperna staller sig antalet: Dicotyledo- 
neae 756 arter, 65 underarter och hybrider, 390 varieteter och subvarieteter 
(haraf Hieracla — rakningen gmndad pa bihanget — 43 arter, 1 underart), 
Monocotyledoneae resp. 304, 4'2 och 52; Gymnospermae 6 arter, 1 underart, 
9 varieteter; Filices resp. 47, 2 och 14. Vid nagra vaxter ar anmarkt, att de 
iiro odlade eller iurvildade. 

3 ) Hela antalet arter och underarter utgor oberaknadt 13 Characeae 
1,299, hvaraf Dicotyledoneae 937 (32 Hieracla), Monocotyledoneae 310, Gym- 
nospermae 10, Filices 42. I arbetet inga ej vaxter „som forekomma endast 
i den nordligaste delen af Finland afvensom utom det politiska Finlands 
granser". Af detta antal upptagas 156 sasom odlade, 2L sasom odlade och 
forvildade, 29 sasom forvildade afvensom 50 sasom barlastvaxfcer, hvarfore de 
i arbetet sasom vildt vaxaude uppgifna arterna uppga till ett antal af 1,043. 

*) Genom ett forbiseende inga dessa arbeten ej i Xotae Consp., ehuru 
folj. tvenne citeras i sjalfva Consp.: Ignatius = Le grand-duche de Finlande r 
Notice statistique, Helsingfors 1878 och Ign. Geogr. = Finlands geografi, forsta 
d e l en . _ De botaniska "uppgifterna i dessa aro till storsta delen meddelade 
af J. E. Furuhjelm. I det senare uppgifves antalet karlviixter till ,,1,072 
[ratteligen 1.0741, eller 712 Dicotvledoner. 315 (bor vara 313) Monocotyledo- 
ner och 49 Filices": 1. c. p. 334. Uppgiften grundar sig pa en berakning fran 
1881, hvarvid af Hieracla blott raknats 13 grupper, hvaremot de tillfalliga ar- 
terna ej blifvit tillriickligt noggrant siirskilda. 



Kannedomen om vaxternas utbrodninir i Finland. 99 

matologiska iakttagelser af A. Moberg ' I och Osw. Kihlman (Kihlm. 

Beob.). — .Manga viktiga upplysningar om vai-t hunts vaxter kunna 
hemtas Iran Societas pro Fauna el Flora Fennica protokol] (Diar. 
el. Prot.i. hvaraf dock endasl den del som hanfor sig till iiden 
efter 1869 blit'vit i hufvudsak publicerad (i Not. XI och XIII och 
flere haft en af Medd. 2 ). — De arbeten som betecknas med 0. 
Hjelt Forsok. Leche och Prytz cont. hafVa \i.<<erligen utkommil 
under innevarande period, men ansluta sig dock snarare till ti- 
digare perioder 3 ). Ungefar detsamma ar i'allet med 0. Hjelt Nat. 
Det ingar icke i planen fur Conspectus, aft redogora for ut- 
bredningen at' slagtet Hieradum i vart land, hvarfore Xorrlins ar- 
beten om detta slagte ej inga i Notae Consp. 4 >. — Af ofriga ar- 
beten, som hanfora sig till vissa vaxtgrupper, men ej till nagon 
sarskild del af floromradet. hafVa vi af inhemska forfattare Blom- 
qvists arbeten om barrtraden (Blomqvist I oeh II), Brenners om 
Juncus articulatus L. 5 ) oeh nagra smarre uppsatser, som endast 
hanfora sig till en eller par arter 6 ). 



I detta sammanhang torde det vara skal att framhalla de 
forteckningar, som finnas ofver hela den fmska botaniska litera- 
turen. Flere ganger liar Sselans arbete i detta afseende, hvilket 
uppraknar literaturen fran aldsta tid till oeh med 1865 (Ssel. 
Bot. lit.), blifvit omnamdt i det foregaende 7 ). Forteckningen har 



J ) A. Moberg, Naturalhistoriska Daganteckningar gjorda i Finland aren 
1745 — 1845, Helsingfors lb57 (—Moberg Nat.), A. Moberg. Klimatologiska 
iakttagelser i Finland, Forsta delen ar 1816 — 1855, I Naturalhistoriska anteck- 
ningar. Helsingfors 1*60 [= Moberg Klim.). Dessa arbeten inga ej i Xotae 
Consp., ehurn manga uppgifter sarskildt om de odlade vaxternas utbredning 
kunna fran dem erhallas. "(Det bor framhallas, att i dessa arbeten i allman- 
het ej omnamnes hurnvida de ifragavarande vaxterna aro vilda eller odlade). 

2 ) Af ofriga icke publicerade arbeten. som omnamnas i Xotae Consp., 
hanfora sig de muntliga och skriftliga upplysningar som beniiget blifvit mig 
meddelade af Arrhenius. Kihlman, Norriin (Norrl. ant. . Sselan (Sael. ann. och 
Ssel. Fort.) och Wainio (Wainio ann.) sig delvis till floran i dess helhet, del- 
vis till vissa provinser. hvarunder de afven upptagas. Om de af mig genom- 
gangna herbarier se Notae Consp. p. 2. 

3 ) Se ofvan p. 2 not 5. p. 35 och 46. 

4 Da en mangd nva arter beskrifvas i dessa arbeten, upptagas titlarna 
i Bil. I. 

5 ) Upptages i Xotae sasom M. S.. men har senare blifvit trvckt (i 
Medd. XVI). 

°) Dessa anforas ej i Xotae Consp. — Diiremot inga iinnu tvenne bota- 
niska arbeten af inhemska forfattare, som ej hanfora sig till nagon enskild 
provins ni'tml.: Blomqvist Cat. och Malmgr. Spar. — Angaende Ervasti se un- 
der Li. och Lapp. rose. 

7 Nagra mindre vasentliga tillagg kunna goras till denna forteck- 



100 Acta Societatis pro Fauna ct Flora Fennica, Y. n. 2. 

sedermera i Bot. Not. blifvit utstrackt anda till och med ar 

1887 1 ). 



Af utlandska forfattare, som under innevarande period lem- 
nat uppgifter oni Finlands flora och hvilkas arbeten hanfora sig 
till hela floran eller nagon storre del af densamma, kunna vi 
lampligen framst namna C. Fr. Nyman, som utgifvit tre hitho- 
rande arbeten, naml.: Nym. Syll, Nym. Consp. och nu senast Nym. 
Suppl. 2 ). Genom att jamlora de hufvudsakligen ur Fries' Summa 
vegetabilium hemtade uppgifterna om Finlands flora i det forst- 
namda arbetet med de noggranna uppgifterna i det sistnamda, 
kan man finna hvilka framsteg kannedomen om landets flora gjort 
under de sista 40 aren. — Till Nymans arbeten ansluter sig Roths 
uppsats, dar clock endast ingar ett fatal uppgifter om Finland. 
Annu en forfattare. som behandlar hela Europas flora 3 ), egnar 
jamforelsevis stor uppmarksamhet at cle fmska vaxterna, namli- 
gen Gandoger i Flora europaea 4 ). Huruvida clock kannedomen 
om var flora harigenom vunnit synnerligen mycket lemnar jag 
osagdt; jag har icke ansett mig bora citera nyssnamcla arbete. 

Af de floristiska hanclbocker, som har komma i fraga, be- 
lysa flertalet vaxtligheten endast i nagon sarskilcl del af floromra- 



ning, se ofvan p. 33 not 2, p. 34 not 3, p. 40 not 4, p. 47 not 1, (p. 57 not 
7), p. 67 not 6, p. 68 not 4 och 5. 

r ) Literaturen 1866 — 70 uppraknas af Th. Sselan i Bot. Not. 1871. 

1871—72 af M. Brenner i Bot. Not. 1873, 

1873—1879 af Fr. Elfving i Bot. Not. 1881, 

1880—1882 af Fr. Elfving i Bot. Not. 1883, 

1883—1887 af Osw. Kihlman i Bot. Not, 1888. 

2 ) C. Fr. Nyman, Conspectus Florae Europaeae. Supplementum II P. 1 
Orebro 1889, P. II Orebro 1890. 

3 ) Af be Candolles Prodromus upptages endast en del (se ofvan p. 80 not 
3 under Andersson) i Notae Consp., emedan i allmanhet endast 1 a 2 uppgifter 
fran livarje enskild del inga i Consp. Emellertid egnas i de sista delarne 
ratt ofta uppmarksamhet afven at finska floran, hvaremot det icke ar fallet 
i de forsta, i hvilka uppgiften om Hippuris maritima ar den forsta jag an- 
tecknat. 

4 ) I forsta delen omnamnas 45 „especes" fran Finland; sasom exempel 
ma anforas, att af de 51 arter Gandoger sarskiljer under Corydalis solida 
upptagas fol.j. fran vart land: „C. aboen&is Abo (Hollmen), C. longiloba Hel- 
singfors (Johnsson), C: macrobotrys Helsingista (Johnsson), C. fennica Helsinge 
(Brotherus), C. alandica Aland Saltvik (Kihlman), C. nylandica Helsingfors 
(Johnsson)" : Gand. I p. 371 — 373. Likasa upptagas 5 dylika arter ensamt fran 
Finland under Trollius europaeus, o. s. v. Annu i slutet af adertonde delen, 
den sista jag varit i tillfalle att se, upptagas fran Finland bl. a. Melampy- 
rum fennicum, M. aboense och M. cinereocaule. alia under M. nemorosum. 



Kannedomen om viixternas utb redoing i Finland. 101 

det x ). I senaste upplagan at' Hartm., hvaraf endast ett hafte ut- 
kommit, beaktas emellertid hela den finska floran. — Att sista 
delen af Led. utkommit under denna period liar ofvan blifvit fram- 
hallet 2 ). Till Ledebours flora ansluter sig Trautv. Incr. Af de 
aterstaende arbetena innehaller Wied. & W. flere orikliga uppgif- 
ter om finska floran 3 ). Klinge upptager endast par tre uppgifter 
Iran floromradet 4 ). 

Af flere skal torde det ej vara lampligt att liar ens forsoka 
upprakna de monografier m. m., hvilka utgifvits af utlandska for- 
fattare och belysa vart lands flora 5 ). 

Af ofrig utlandsk literatur omnamnes visserligen ungefar ett 
dussin arbeten i Notae Consp. 6 j, hvarjamte kanske nagot flere 
f. o. beaktats i Conspectus, men pa nagon fullstandighet i detta 
afseende lika litet som i afseende a monografier etc. kan ifraga- 
varande arbete ej gora ansprak 7 ). Har ma endast framhallas, 
att om Du Chaillu's arbete galler ungefar detsamma som om 
Acerbis 8 ). 



Ofverga vi nu till de arbeten 9 ). som hanfora sig till nagon 
sarskild del af floromradet, och gora darvid borjan med dem som 



2 j Sa hanfora sig M. Blvtt ocli Blvtt till Li., Hartm. till L. ent. och 
Li., Fl. Ingr. i hufvudsak till Ik., Meinsh. till Ik. 

2 ) Se ofvan p. 59. 

3 ) Se Rupr. Anal. 

*) Arbetet citeras hufvudsakligen for jamforelsens skull. 

5 ) Da endast enstaka uppgifter fran dessa inga i Conspectus, omnamnas 
de hithorande arbetena ofver hufvud taget ej i Notae Consp. Undantag gora 
And. Mon., And. in Prodr., Focke, Eoppen, Luerssen, Milde. — Till dessa an- 
sluta sig Buchenau i'utkommen efter Notae) och Haussknecht (se Bihang I). — 
Angaende And. Gram, se ofvan p. 80. 

B ) Berg, Berg Yerbr., Fr. Berg, Bode, Du Chaillu, Fries Ofvers. (se of- 
van p. 4 not (!), Friis (se under Li. och Lapp, ross.), Holmerz & Orten- 
blad, Klinggraff, Martins (se under L. ent.), Rupr. Anal., Schub.. Schiib. Yirid. (se 
om de tva sistniimda under Li.;. Till dessa ansluter sig det senare utkomna 
arbetet Linne Iter lapp. 

7 ) Hum svart det ar att erna fullstandighet i detta afseende, framgar 
bl. a. daraf att direkta upplysningar om finska floran sa ofta forekomma i 
arbeten, dar man icke har nagot skill att soka dem. Sa t. ex. omnamnes 
Salix rotundifolia for forsta gangen fran finska floromradet hos A. X. Lund- 
strom, Kritische Bemerkungen iiber die Weiden Xovaja Semljas, Upsala l s 77. 
p. 3(». och upplysningar om Isatis-formerua i Abo skargard lemnas af Ru- 
precht i bans Flora Caucasica (Mem. de l'Acad. de S:t Petersbourg, Ser. VII 
Tom. XV), Petersburg 1869 p. 293. 
■■ 8 ) Se ofvan p. 28 och 29. 

9 j I Herb. Mus. Fenn. p. 4 och 5 iifvensom Herb. Mus. Fenn. II p. 
XIV och XV appraknas de personer. hvilka till H. M. F. hafva inlemnat de 
storsta och anmarkningsvardaste bidragen, hvarjamte dar angifves fran hvilka 
botaniska provinser dessa bidrag blifvit inlemnade. Ehuru dessa bidrag till 



102 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V. n. 2. 

behandla floran i Al., sa finna vi, att redan W. Nylander uttryck- 

ligen framhallit det Alands flora pa det narmaste ansluter sig till 
Sveriges 1 ). Emellertid behandlas den i alia botaniska arbeten i sam- 
manhang med Finlands, hvarfor det redan af praktiska skal varit 
nodigt, att i Conspectus forfara pa samma salt. — Af tryckta ar- 
beten hora hit endast tvenne, naml. Bergstr. och en uppsats i 
Prim. 2 ). I det forra arbetet uppgifvas visserligen manga for flo- 
ran pa den tiden nya arter med riktigt angifvande af utbrednin- 
gen, men icke alia i detsamma angifna vaxter hafva aterfunnits, 
och hvad freqvensen angar, rattas den redan af Bergstrand sjalf 
i det foljande aret hopstallda manuskriptet Bergstr. Beskr. 3 ). Ut- 
bredningen angifves genom i hogsta grad forkortade betecknin- 
gar. I Prim, uppraknar J. L. (== John Linden) 134 arter karlvax- 
ter funna i Sunds socken. 

Af manuskript finnas flere, som hanfora sig till Alands flora. 
Det aldsta ar Bergstr. Beskr.. hvarigenom uppgifterna i Berg- 
strands tryckta arbete i vasentlig man kompletteras. Tillagg till 
detta lemnas vidare af Erics., Erics, litt. och anteckningar af Sae- 
lan. Ar lS78 o gjorde A. Arrhenius och A. 0. Kihlman en bota- 
nisk resa till Aland och lemnade mig godhetsfullt del af sina ori- 
ginalanteckningar (Arrh. & K.). Nagot senare sammanstalldes 
dessa och aldre uppgifter saval fran literaturen som fran H. M. 
F. af Kihlman i bans uppsats Kihlm. Ofvers. 4 ). Utom de redan 



samliiigen i hog grad tjena till att belysa vaxternas utbredning i landet, torde 
det dock ej vara skill att liar upprepa dessa forteckningar, utan far jag eu- 
dast hanvisa till dem. Af senare tilikomna samlingar ma hiir omnamnas 
Lindens fran Ka., se ofvan p, 90 not 1. (Lindens samling fran L. ent. ma- 
ste forbigas i Conspectus, emedan den ej var inlemnad. da tryckningen af 
hiiftet 2 skulle begynna). 

J ) „Vegetatio vero Alandensis, locupletior qvam ullibi alias in Fennia, 
omnino cum Suecica conveniens et cohaerens";. W. Nyl. Distr. p. 72. Till ett 
likartadt resultat kommer Kihlman i Kihlm. Ofvers., jfr iifven Prim. p. 63. 

2 ) Af arbeten fran tidigare perioder mk omnamnas Tternstr., Radl. och 
Tengstroms meddelanden till Ledebours Fl. Ross., jlr afven ofvan p. 48 not 
10. I Kihlm. Ofvers. uppraknas hithorande bade tryckta och otryckta o arbe- 
ten afvensom de fiesta botanister, hvilka fore 1878 gjort exkursioner pa Aland. 

3 ) Det furtjenar framhallas, att antalet arter i denna forteckning ar 
storre an i nagon annan vaxtforteckning, som blifvit publicerad, namligen 
685. (Hari inga afven de i tilliigget omnamda arterna). I Sse\. 0. Nvl. upp- 
tagas 648 arter, af Malmb. 638, af Zett. & Br. 611 o. s. v. — Antalet arter 
i vaxtforteckningarna fran de inre delarne af landet ar naturligtvis mindre. 
I Norrl. On. upptagas 603 arter, Norrl. s. 6. Tav. 562, Wainio Kasv. 527. 
Hult uppraknar fran Ruokolaks 431, Broth, fran norra Tavastland 416, Hjelt 
& H. 380, Kihlm. Ant. 329 (dock oberaknadt Hieracia), o. s. v. Da antalet 
vaxter, som nu aro kiinda fran hvarje proving, framgar af Bil. III. bar jag 
ansett ofverflodigt att upptaga det antal som finnes i hvarje sarskildt arbete. 
Har ma endast tillaggas att i Kihlm. Ofvers. omnamnas 704 arter karlvaxter. 
i hvilken summa dessutom Hieracia ej inga (ej heller 23 underarter). 

*) Enligt sarskild onskan af forfattaren citeras detta manuskript i all- 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 103 

uppraknade beaktas folj. manuskripl i namda uppsats: Hull aim.. 
Kililm. Ber., Leop. ana, Sievers 1 ) afvensom de manga uppgifterna 
i H. M. F. af Tengstr. Dot senare inlemnade manuskriptet Laur. 
Fort, utgor ett tillagg till Kihlmans uppsats; del .-annua ar for- 
hallandet med de uppgifter som senast blifvit mig meddelade af 
I. 0. Bergroth. Senare har jag dessutom erhallil manga upplys- 
ningar at' Arrh. (en del sammanstallda i Arrh. Fl. och Ch. E. 
Boldt, afvensom nagra af Hollm. (Iran den ostligaste delen af 
Alands skargard). hvarjamte Th. Saelan godhetsfullt stalk till niin 
disposition anteckningar af E. Fries, och Ohrnb. Framhallas ma, 
att med undantag af uppsatsen i Prim, och meddelandet at Fries. 
hanfora sig uppgifterna i nyssnamda arbeten till hela Aland 2 ) el- 
ler till nagon storre del af detsamma 3 ). 

DenVvekta literatur som imder perioden 4 ) behandlar floran 
i Ab. ntgores af Zett. & Br., Set., Elmgr. Beskr.. Sa3l. Frov.. hvar- 
jamte nagra uppg. forekomma hos Bergstr. (se ofvan not 2). His., 
W. Nyl. (om floran i Wihtis 5 ) etc. 6 ). Det forstnamda arbetet 
hanfor sig till Korpo, Nagu, Rimito. Pargas samt kusttrakten af 
Reso, S:t"Marie. S:t Karins och Piikkis jamte de till dem horande 
oarna. Flere uppgifter af C. J. Arrh. citeras i detsamma. I G. 
Selins arbete skildras floran i Lojo, Karislojo och Kisko socknar; 
de allra fiesta vaxter aro dock tagna i Karislojo socken (SeL). 
Dessa socknar hora till det forna landskapet Nyland, men foras 
numera i botaniskt afseende till Ab. Elmgr. Beskr. ar en soeken- 



miuihet icke i Conspectus. Det har dock varit nara pa deu fornamsta kalian 
vid den del af Conspectus som ror Aland, i det att jag harifran fatt veta i 
hvilka socknar de at' tidigare botanister omnamda fyndorterna tinnas, afven- 
som blifvit gjord uppmarksam pa Mere aldre uppgifter ofver hufvud. I tall 
arten upptagits med olika freqvens af olika forfattare, liar jag i de allra rle- 
sta tall ansett den af Kililm. Ofvers. angifna freqvensgraden vara den riktiga. 
: ) Alia dessa forvaras i Societas pro Fauna et Flora Fennica manu- 
skriptsamling ; si iifven ofriga af mig anvanda manuskript. da icke motsatsen 
uppgifves eller antydes. De'manuskript angaende hvilka det nanines, att jag 
fatt begagna dem, Annas, sa vidt jag kiinner, hos de resp. t'orf. 

2 ) Bergstrands arbeten afven till angransaiide delar af Egentliga Finlands 
skargard, hufvudsakligen Korpo. 

3 ) Hiir ma tillaggas. att i Laur. Fort, afses med Ostra skargarden Oar 
i Vardo och Kumlinge torsamlingar. Brando Espskar, Seglingeklobben etc., 
vidare Sottunga Masshaga, Lumparland Ango, Foglo Gripo och Nafverholmarna. 
— Mariehamns skargard omfattar Oar i Foglo, Slatholmen, Lagno skar. Moc- 
kelo, Lemland Nato, Jerso, Kiurnrholmen. Rodhamn. Flaka holmen, Ledsunds 
bakland m. fl. 

4 ) Af arbeten fran tidigare perioder hora hit: Elmgr.. Lindstr. och A. 
Nyl. (se ofvan p. 66) samt en stor mangd spridda uppgifter. 

5 ) Sockennamnen anforas i allmiinhet i det foljande enligt den ur- 
sprungliga ortograhn, ehuru jag i Conspectus sokt anvanda ett mera konse- 
qvent skrifsatt. 

6 ) Sarskildt ma minimis en uppsats af E. R. R[euter] i X. Pr. 1890. 



104 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 2. 

beskrifning ofver S:t Martens socken, och Seel. Frov» hanfor sig 
uteslutande till barlastfloran. 

At manuskripl ar del aldsta under perioden del som hanfor 
sig till floran i Pargas socken och efler all sannolikhel har A. 
Axllerstjerna till forfattare, hvarfore del i Notae Consp. betecknas 
mod Adl.: i fdljd at' senare undersokningar i samma Iraki har del 
numera ringa betydelse, A. Arrhenius har meddelat mig sina 
iakttagelser om Pargas floran (Arrh, Ann.) sam.1 for del mesta 
mnntliga uppgifter om vaxternas forekomsl narmast Abo (Arrh.); 
do under de senaste aren afhonom gjorda observationerna i dessa 
trakter aro sammanstallda i del redan namda manuskriptet Arrh, 
FL; till dessa ansluta sig uppg. at' G. J. Arrh. och 0. M. & E. 
Reuter. Fran trakten af Nystad har 11. rloiimen lemnat mig 
manga mnntliga uppgifter (Hollm.), hvaraf endast t'a inga i ^\vn 
till manuskriptsamlingen lemnade uppsatsen Hollm. Beskr. Atvon 
om lloran narmast Abo har jag orhallit uppgifter at' Hollm. (se f. 
6, under Al. och Lapp. ross.). Af K. SandeU har jag- fatt 
emottaga en fullstandig vaxtforteckning Iran Bromarf och angran- 
sande delar af Finby kapell (Sand.). Wild is sockens tlora skil- 
dras af 11. A. Print/, hvarjamte tillagg till hans uppsats goras af 
G. A. af Hallstrom (af Halistr.). Dicotyledoneae i Lojo uppraknas 
af 11. Vv. Helsingius (Hels.). Till Solins arbete har jag dessutom 
orhallit nagra tillagg at' A. Lagus, hvarjamte flere uppgifter Iran 
Lojo och angransande socknar meddelats mig af Unit (Hull coll.) 
och Ch, E. Boldt Uppgifter tran olika delar at' provinsen inga i 
manuskriptet at' F. li. Print/, hvarjamte jag orhallit dylika at A. 
\V. Gadolin (GadoL 1 ). 

Jamforelsevis omfattande ar don tryckta literatur, som be- 
handlar floran i Nyl. Trakten kring Fagervik behandlas af E, Hi- 
singer 2 ), som atvon anfor nagra uppgifter (ran Pojo i Ab. (His.). 
Floran kring Holsingfors utgor foremaJ tor on uppsats af W. Ny- 
landor. som sarskildt i tillagget utstracker sina undersokningar 
inula till Wihtis i Ab. (W. Nyl). En stor del af uppgifterna Iran 
Wihtis grunda sig dock pa meddelanden af F. af Hallstrom. Pot 
For l'ramhallas att Helsingfors och trakten narmast daromkring, 
sedan arbetet utgafs (1852), undergatt stor forandring genomsta- 
dens starka tillvaxt i alia afseenden. Flere standorter hafva dar- 
foro forsvnnnit jamte do vaxter som utmarkte dem 3 ). Vida storre 
ar dot omrade som behandlas af Th. Saelan i hans arbete om 



• Uppgifterna i sistnamda anteckningar hanfora sig: atom till Ab. af- 

ven till Nyl.TTa. och Tb. 

• ofvan p. 6b' not 5, 
s ) SS t. ex. Silene viscasa, som forekom ..in tectis caespiticiis vetustis 
domorum in Skatudden . . . fq a : W. Nyl. p. 34. 






Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. L( 5 

i Nylands Kotyledoner och Ormbunkar (Sael. 0. NyL). W^n 
indelarJdetta omrade i tre delar: deD vestra reg >m inne- 

fattar Mantsala, Orihmattila, Borga, Perno, Morskom, Lapptrask, 
Stromfors med Lovisa och sydvestra hornel af Elima; den i 
regionen. som bfldas af Elima sockens storsta del, hela Pyttis, 
stra delen af Kymmene och en del af Sippola kapell; den tredje, 
den bergiga regionen, omfattar .-<",<ir;t delen af Sippola. hela Wek- 
kelaks och ostfigaste delen af Kymmene *). Det bor tilla^ 
.1. E. Stromborg deltagit i undersokningarna af en stor del af om- 
radet samt att samtliga uppgifter fran Orihmattila grund 
en forteckning af E. Y. Niklander (Nikl.) och E. Siv^n, jfr 1. c. p. 
11 och 29. Hela den bergiga regionen fores oumera till Ka. — 
Vegetationen pa oarna i finska Aiken, framst Hogland, men afven 
Tytarsaari och Lavansaari, skildras af M. Brenner (Brenn. |, hvar- 
vbl dock marker att Lavansaari numera fores till Ka. Nagra ar 
senare gor Brenner flere tillagg till sin forsta up; :enn. 

Till. 2 ). Dessutom uppraknas nagra viixter. iakttagna pa Somas 
lastageplats nara Helsingfors. af Sai-lan (Sael. exk.). 

Af tidigare ej publicerade uppgifter hora hit: anteckningar 
och muntliga meddelanden af Th. Sa'lan (SseL ann.j och ' 
Kihlman, dessa senare dels samlade (Kihlm. ann.) dels spridda 
meddelanden 'Kihlm.). Dessutom har Saelan meddelat mig upp- 
gifter, samlade af J. A. Fastberg, Hj. Umoni. m. fl. Hartill komma 
annu uppg. af C. .1. Arrh. och Gadol. (se under Ab.). I manu- 
skriptsamlingen forvaras en vaxtforteckmng Iran Thusby (Astr. & 
H.i och de med Sael. Ofvers. och Sael. & Str. betecknade up] 
serna; da de i de sistnamda. ingaende anteckningarna ligga till 
grund for publikationen Sael. 0. NyL, ar det sjalffaflet. att endast 
nagra speciella fyndorter vidare sta att hemta Iran nyssnamda 
manuskript. 

Nagot arbete som uteslutande skulle behandla sodra Kare- 

flora =Ka.) har hittills ieke blifvit publiceradt Uppgifter 
Iran derma provins inga dock i Sael. 0. NyL, hos Brenn. (se un- 
der Nyl. . i W. Nylanders Flora Karelica (Fl. Kar. 3 )] och Iran 

: Sael. 0. Nyl p. 16. 

- Har aftryckas anyo Je tidigare tillaggen i Not. XI p. 44' J och 447. 
jfr af'ven ot'van p. ."»!» not ft. 

z Da flertalet af de vaxter. som insamlats at W. Nylander och omniim- 
nas i Fl. Kar., aro fran Ladoga Karelen likasom iifven de' i namda arbete fo- 
rekommande speciella fyndorterna till ofVervagande del afse denna provins. 
har jag ansett mig bora apptaga detta arbete under Kl. Det bur dock 
ihagkommas. att det omrade hvars flora har blifvit skildrad numera delas 
emellan 6 provinser naml. Ka.. Ik.. Kl.. Kol., Kb. och Kon. (Nagon uppgift 
t'ran Kp. t'urekommer ej. hvarfore denna provins, Bom alldeles icke beso'ktes 
af W. Nylander, ej kan raknas). Fran Kon. och Kol. inga sarskildt gan- 
ska manga appgifter, hvaremot endast ett fatal hanfora sig till Kb. och Ka. 



106 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

Wiborgs socken af Malmberg (se under Ik.) — Nagot manuskript, 
som hanfor sig till denna trakt, fumes ej heller i sallskapets ma- 
nuskriptsamling. hvaremot jag fatt taga kannedom om en vaxt- 
forteckning fran Wederlaks och Sakkijarvi ] ) socknar af E. W. 
Blom (Blom) afvensom, sedan forsta haftet af Conspectus redan 
utkommit, om en dylik fran S:t Andreae, Jaaskis, Kirvus, Raisala, 
Kaukola och delar af Hiitola socknar af J. Linden 2 ). Sistnamda 
socken (liksom delar af Kaukola) fores dock till Kl. 

Hvad Ik. angar, skildras floran i hela det omrade, som i 
Herb. Mus. Fenn. II raknas dit, (afvensom Wiborgs socken i K a.) af 
A. J. Mela (Malmb. 3 ). som afven citerar flertalet af de uppgifter. 
hvilka anforas i de narmast foljande arbetena. — Angaende Fl. 
Kar. se under Ka. 4 ); angaende Chyd. langre fram under Kl. 
Dessutom antraffas uppgifter om floran i denna trakt i par af 
Ruprechts arbeten (Rupr. Bericht och Fl. Ingr.). 

Nagra otryckta arbeten. som skulle hanfora sig till floran i 
denna provins, aro mig icke bekanta. Par speciella fyndorter 
upptagas dock ej enligt H. M. F.. utan pa grund af forteckningen 
oi'ver inlemnade bidrag af Mela (Malmb. aim.). 

Emellertid godkannes den begransning af floromradet mot 
s. 6., som foreslagits af W. Nylander och anvandes i alia nyare 
arbeten af inhemska botanister, ej af alia utlandska vaxtgeogra- 
fer, utan desse draga Finlands grans vid Neva 5 ). Visserligen har 
jag i synnerhet af praktiska skal ansett mig bora folja den hos 
oss allmant anvanda begransningen, men jag har dock a andra 
sidan ansett mig bora mom klammer anfora nagra uppgifter Iran 
den till Ingermanland horande delen af Karelska naset, sa vidt 
dessa namligen framga ur Meinshausens Flora Ingrica (Meinsh.) 
och Ruprechts nyss omnamda Fl. Ingr. 



Storre delen af Satakunta och sodra Osterbotten besoktes 
1859 af A. J. Malmgren, Th. Simming och P. A. Karsten. som i 



x ) Sockennamnen inga i Consp. sasom Yirolahti och Sakjarvi. 

2 ) Anfores i andra haftet af Consp. etc. under beteckningen Linden, 
jfr for ofrigt ofvan p. 90 not 1. 

3 ) Hiir inga afven bl. a. uppgifter af J. H. E. Xervander (Xerv.). som 
dessutom lemnat uppgifter till de med His., W. Nyl., Ssel. 0. Xyl. betecknade 
arbetena. 

4 ) Af tidigare arbeten kunna niimnas Rupr. Diatr. och manuskriptet E. 
Xyl. Ber. Flertalet uppgifter fran dessa inga dock i senare arbeten. i syn- 
nerhet i tillagget till Flor. Kar. 

5 ) Se isynnerhet K. F. Dusen, Om Sphagnaceernas utbredning i Skan- 
dinavien, Upsala 1887. p. 47 och 48, dar ofriga uppgifter i detta afseende 
anforas. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 107 

dessa trakter verkstallde botaniska undersokningar 1 ). Resultaten 
af dessa publicerades, hvad fanerogamerna (och laiVarna) anga, 
af den forstnamde (Malmgr.), i afseende a ormbunkar (och mos- 
sor) af Simming (Simm. 2 ). Fran Sat. fdreligga atom nyssnamda 
arbeten i tryck endast fyra sockenbeskrimiogar 8 ). — I manuskript- 
samhngen finnes en hithorande vaxtforteckning Iran Hvittis soc- 
ken af (K. R.) Lyden. Mina egna undersolmingar afse framsl 
Karkku socken och delar af Birkkala, dock liar jag gjort exkur- 
sioner iifven till de ofriga delarne af ett omrade, som atom de 
uppraknade socknarna utgores af Mouhijarvi och Tavastkyr< 
vensom delar af Ikalis, Tyrvaa och Wesilahti socknar. 

Den naturhistoriska provins, hvilken f. n. kan betecknas sa- 
som bast undersokt i botaniskt afseende ar Ta. i ). Folja vi i af- 
seende a den tryckta literaturen samma ordning som i Conspec- 
tus, haf'va vi framst C. Leopolds anteckningar ofver vegetationen 
i Sahalahti. Kuhmalahti och Luopiois kapeller (Leop.); i arbetet 
inga afven uppgifter Iran Palkane, for det mesta af II. Zidback. 
Floran i Tavastehus-trakten, cl. v. s. „Wona samt delar af Janak- 
kala och Hattula socknar", skfldras af E. F. Aspelin och A. Thu- 
ren (Asp. & Th.). Floran i Asikkala och angransande delar af 
Hollola, Padasjoki och Lammi socknar samt Koski kapell ar nog- 
grant undersokt af J. P. Norrlin (Norrl. s. 6. Tav. 5 ). E. Bons- 
dorff har publicerat en uppsats om floran i Gustaf Adolfs socken 
(Bonsd.) och E. Wainio om vegetationen i Luhanka, ostra Korpi- 
lahti och delar af Jyvaskyla socken (Wainio Tav. or.). Det bur- 
dock ihagkommas, att norra Korpilahti och Jyvaskyla raknas till T b. 

Om floran i denna provins finnas dessutom nagra icke pub- 
licerade anteckningar. hvaraf i manuskriptsamlingen tre. naml. J. 

x ) Se Malmgr. p. 3 och 4. Da omradet var sa vidstrackt, kunde na- 
turligtvis uppehallet i hvarje enskild socken blifva jamforelsevia kort. hvar- 
fore en upprakning af de sarskilda socknar som besoktes ej hi'ir torde vara 
nodig. I torteckningen upptagas dessutom vaxtfynd Iran m. Gamla Karlebv 
af Fr. Hellstrom. 

2 Karsten redogjorde for de funna svamparna. 

3 ) Asp (se Xotae Consp.) fran Tavastkyro (uppgifterna del vis osakra), 
Carlss. fran Birkkala de botaniska uppg. grunda sig for det allra mesta pa 
■Simmings ofvannamda undersokningnr. dock inga iifven uppgifter af C. V. 
G. Forselius), Carlsson fran Ikaalinen (de botaniska uppg. hogst fa) och Wa- 
re!, fran Tyrvaa. 

4 ) Fran s. v. delen af provinsen fdreligga dock endast enstaka uppgif- 
ter, t. ex. af Gadol. (se under Ab.). — Ehuru antalet anteckningar fran Al. ar 
storre, iiro dock naturtorhallandena i denna sistnamda provins sa omvexlande, 
att det ar sannolikt, att Mere intressanta fynd annu skola goras ditrstades. 

5 ) Se om den stora betydelsen af detta'arbete of van p. 89 not 1. — L. c. p. 
75 och 76 uppgifves att Norrlin haft del i af en vaxtforteckning, som uppsjorts 
af E. V. Niklander (Nikl.) och J. E. Strdmborg, hvarjamte F. Silen delta-it 
i nndersdkningarna. 



1 v Acta Soeietatis pro Fauna et Flora Femiiea. V, n. 2. 

J. Tikkanens vaxtforteckning fran Saaksmaki (Tikk.), Sedans an- 
teckningar om vaxter i Tavastland i ett exemplar af Fort. 1852 
(Seel. Fort.) och fran Kangasala (och Lammi) pa grund af Hj. II- 
monis uppgifter i par exemplar l ) af Herb. Mus. Fenn. (Ilm.); clessa 
sistnamda innehalla dock endast ett fatal uppgifter. Vidare har 
jag varit i tillfallc att anvanda anteckningar fran Saaksmaki 
(Kihlm. som tillagg till Tikk.), Lammi (Leop. ant.), Palkane (Zidb. 
ann., sasom tillagg till de uppgifter som inga hos Leop.), Padas- 
joki etc. (Wainio ann.), Sysma (Unon.), afvensom nagra tillagg 
af Norrlin till Norrl. s. 6. Tav. (Norrl. ant.). 

Om floran i Sa. finnes egentligen endast en publikation, nam- 
ligen af R. Hurt, som fornamligast hanfor sig till Ruokolaks, men 
afven till en del af Rautjarvi socken (Hull). I E. Ny landers upp- 
sats i Litteraturbladet (E. Nyl. Veg.) inga visserligen nagra hitho- 
rande uppgifter, men dessa aro fa och uppsatsen hanfor sig delvis 
till Sb. Det sistnamda galler afven den af E. Nylander, A. Chy- 
denius och A. Krank inlemnade berattelsen ofver deras resa 1852 
(E. Nyl. & Ghyd.) Uteslutande till denna provins hanfor sig dar- 
emot Hults vaxtforteckning fran Walkeala (Hult Fort.), hvarjamte 
jag erhallit nagra uppgifter af I. V. Hasselblatt (Hasselbl.). 

I afseende a Kl. utgor hufvudkallan fortfarande W. Nylan- 
ders Flora Karelica (se under Ka.). Denna kompletteras af J. J. 
Chydenii och J. E. Furuhjelms berattelse (Ghyd.), hvilken dock af- 
ven hanfor sig till Ik. (Kexholm), Kol. och Kb., vidare en upp- 
sats af J. P. Norrlin (Norrl. Symb.), dar upplysningar framst fore- 
komma om floran i trakten kring Kirjavalaks, men iifven om den- 
samma i andra delar af provinsen, afvensom Hjelt Ant., hvilken 
uppsats hufvudsakligen behandlar trakten emellan Janisjarvi och 
Loimala, men afven Impilaks och Loimala i Kon. (enstaka upp- 
gifter inga dessutom fran Kb.). — Af manuskript finnes en vaxt- 
forteckning af H. Backman (Backm.), hvarjamte jag fatt begagna 
en annan af R. Emvalcl (Enw. hav.) och erhallit nagra spridda 
uppgifter af H. Zilliacus (Zill.). Mina egna undersokningar i denna 
provins hanfora sig hufvudsakligen till de oster om Janisjarvi be- 
lagna delarne af Palkjarvi och Ruskeala socknar samt trakten 
kring Suistamo kyrkoby, dock inga afven uppgifter fran ofriga 
delar af Suistamo, Impilaks, etc. Angaende Lindens manuskript 
se under Ka. 

Under 6 veckors ticl (d. 9 Juni — 23 Juli 1875) undersokte 
Fr. Elfving floran och vegetationen i trakterna kring floden Svir 
och har afven publicerat resultatet af dessa undersokningar (Elfv.); 
detta arbete utgor f. n. hufvudkallan for hvad vi kanna om floran 
i Ivol. Det bor dock ihagkommas att ganska manga af Elfvings 



') Samma exemplar afses med Ssel. kat. se under Ob. 



Kannedomen cm vaxternas utbredning i Finland. 109 

vaster aro tagna soder om floden Svir, <l. v. s. utora floromr&det. 
Enstaka uppgifter, som hanfora sig hit, antraffa vi i Fl. Kar. fse 
under Ka). hos Chyd. (se under Kl.) afven som hvad trakten kring 
Petrosavodsk angar hos Norrlin i hans flora ofver Onega Kare- 
lcn (Norrl. On.). — Af utlandska forfattare uppraknar A. K. Gun- 
ther de vaxter han antraffal i trakten kring sjon Onega (Gunth.). 
Hans undersokningar hanfora sig salccles icke blott till denna pro- 
vins och K. o n., utan afven till de utom floromradct liggande trak- 
terna oster om nyssnamda sjo. Det tordc darfore vara svart, all 
fur de vaxter. vid hvilka speciella fyndorter ej uppraknas, sluta na- 
got siikert om deras forekomst; dock synas de fiesta fyndorter 
vara belagna i Ivon. II. Kegel soker ur literaturen komplet- 
tera Gunthers arbete, men anfor ej nagra nya uppgifter. I upp- 
satsen af R. Regel & W. Polowtsow nppraknas 239 for det me- 
sta allmanna viixter tagna af A. Georgiewskij i nordostra delen 
af Svirs floromracle. Inoni den otryckta literaturen finnas i J. 
Sahlbergs „Bidrag till Ryska Karelens flora-' och Sahib. Dagbok 
enstaka uppgifter, som hanfora sig till denna provins (se vidare 
under Kon. och Kp.). 



I afseende a Oa. omnamdes de med Malmgr. och Simm. be- 
tecknade uppsatserna redan under Sat. Af tryckta arbeten, som 
innehalla. uppgifter om iloran i denna trakt, bur f. 6. namnas Al- 
cenii flora (se ofvan p. 97), i hvilket arbete Here hithorande 
uppgifter inga. F. 6. hafva vi Iran denna period x ) mig veterligen 
endast nagra uppgifter i tvenne sockenbeskrifningar (Nordl. Iran 
Nerpes och Backman fran Jalasjarvi). I manuskriptsamlingen for- 
varas en vaxtforteckning af K. V. Hallberg (Hallb.). Harjamte har 
jag erhallit tvenne vaxtforteckningar af W. Lauren, af hvilka den 
tidigare uteslutande hanfor sig till Wasa trakten, den senare dess- 
utom omfattar trakten mellan Nykarieby och Kyro elfvar, d. v. s. 
foljande forsamlingar: Alavo, Kuortane, Lappo, delar afKauhava. 
vidare Yliharma, Alaharma, Jeppo, Nykarieby, Munsala, Oravais, 
Wora, Lillkvro, Storkyro, Ylistaro, en del af Seinajoki, Mustasaari, 
Kveflaks och Petalaks afvensom den till dessa socknar horande 
skargarden. Haraf foras dock Alaharma, Jeppo, Nykarieby och 
Munsala till Om., men da endast ett relatil't taget mindre antal 
uppgifter finnes fran dessa trakter, kan freqvensen anses uteslu- 
tande galla Oa. (Med Laur. afses, da icke motsatsen nttryckligen 
l'ramhalles, den senare forteckningen 2 ). Vidare har jag erhallit 
muntliga tillagg till Alcenii flora (Ale. coram.) och spridda upp- 



J ) Fran foregaende period mi'trkes Hellstr. Distr. 

2 ) Det bor namnas, att saval af Hallberg som Lauren inga fenologiska 
iakttagelser fran Wasa trakten i Kihlm. Beob. 



110 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

gifter af M. Stromberg (Stromb.). De fa egna undersokningar jag 
gjort i denna provins hanfora sig nastan uteslutande till trakten 
narmast Wasa. 

I afseende a floran i Tb. hafva vi framst V. Brotheri anteck- 
ningar (Broth.), hvilka hanfora sig till storsta delen af denna pro- 
ving vidare uppgifter fran Pihlajavesi af J. P. Xorrlin (Norrl. n. 
v. Tav.), norra Korpilahti och Jyvaskyla (Wainio Tav. or., se un- 
der Ta.) al'vensom fran samma trakt och Laukkas socken i en 
uppsats i Primula af A. W. G[adolinj (= Prim.). Angaende Ga- 
dol. se under Ab. 

Endast obetydligt har blifvit publiceradt angaende floran i 
Sb. Utom den redan namda uppsatsen E. Nyl. Veg. (se under Sa.) 
iinnes en uppsats at C. A. Knabe i Irmischia 1S82 1 ). Flere upp~ 
lysningar vinnas Iran opublicerade vaxtforteckningar. I manu- 
skriptsamlingen forvaras den redan omnamda forteekningen anga- 
ende hela Savolaks flora (E. Nyl. & Chyd. se under Sa.), J. A.. 
Palmens och C Lundstroms vaxtforteckning ofver norra Savolaks 
iLundstr.) afvensom M. & J. Sahlbergs forteckning ofver karlvax- 
ter observeracle i narheten af Iden salmi kyrkoby i Juli och under 
borjan af Augusti 1878 (M. & J. Sahib.). Vidare har jag varit i 
tillfalle att anvanda en vaxtforteckning Iran Leppavirta af R. En- 
wald (Enw.) och en dylik fran Kuopio trakten af A. J. Mela 2 ); 
Norrlin har lemnat mig en forteckning Iran Warkaus af G. J. 
Winter (Winter), hvarjamte jag erhallit spridda upplysningar af 
E. J. Budden (Budden). 

Xagon uppsats som uteslutande skulle hanfora sig till floran 
i Kb. har ej bliivit publicerad. E. Wainios ar 1S78 utkomna ar- 
bete ..Kasviston suhteista Pohjaissuomen ja Wenajan-Karjalan ra- 
jaseuduilla-- (A\ r ainio Kasv.) skildrar vegetationen och floran i 
Lieksa. Nurmes, Repola, Kuhmo, Kianta, Kuusamo. Oulanka, Kies- 
tinki, Uhtua, Wuokkiniemi, Kostamus och Jyskjarvi socknar, af 
hvilka Lieksa. Nurmes och vestra Repola raknas till nu ifragava- 
rande provins 3 ). Uppgifter, som hanfora sig till sodra delen af 
provinsen, inga i Fl. Kar. (se under Ka.). Chyd. och Hjelt Ant. (se 
under XL) 4 ). I manuskriptsamlingen fmnes en vaxtforteckning 



J ) Har uppgifves bl. a. att Petasites niveas Baumg. forekommer i trak- 
ten af Kuopio; arten ar dock siikert frammande for landets flora. 

2 ) Da antalet uppgifter i den tryckta literaturen ar sa litet, har jag i 
Conspectus tillgodogjort mig denna forteckning (liksom i viss man M. & J.. 
Sahlbergs) fullstandigare an ofriga otryckta vaxtforteckningar. 

3 ) Det omrade som behandlas i Wainio Kasv. hor enl. begriinsningen i 
Herb. ZVIus. Fenn. II till de botaniska provinserna Kb., Ok., Kp. 9 Kuan, 
och Kk. 

i ) Under ar 1883 gjordes fenologiska iakttagelser a Wartsila af A. H* 
Petander. hvilka publicerats i Kihlm. Beob. Nagra uppgifter harifran inga i 
Consp. 



Kannedomen om v&xternas atbredning i Finland. Ill 

Iran Kides socken at' A. K. Brander 1863 Brand.), hvarjamte en- 
staka upplysningar kunna erhallas af F. W. Wbldstedts anteck- 
ningar i ett ex. af Herb. Mus. Fenn. (Woldst. . Dessutom harjag 
varit i tillfalle att anvanda en vaxtforteckning Iran Liperi af M. 
A. Ayrapaa (Europaeus) och K. A. Hallstrdm (Eur. & II.). hvar- 
jamte Hallstrom senare meddelat mig Here tillagg till denna for- 
teckning (Hallstr.). Afven at Wainio liar jag erhallit nagra opub- 
licerade uppgifter, som hanfora sig till denna provins (Wainio ann.i. 
Alia uppgifter angaende vaxternas utbredning i Kon., 
hvilka fore 1H71 voro kanda (sarskildt i Fl. Kar., se under Ka,), 
anvandas af Norrlin i hans Flora Kareliae Onegensis NorrL Oi 
i hvilket arbete dessutom inga uppgifter Iran Petrosavodsk (se 
under Kol.). Af senare utkomna hithorande arbeten omnamdes 
Hjelt Ant. under Kl. afvensom Giinth. och R. Kegel under Kol. 
Tillagg till Norrlins nyssnamda arbete liar jag dessutom erhallit 
af Osw. Kihlman (Kihlm. . Manuskripten Sahib. Bidr. och Sahib. 
Dagb. (se under Kol.) hanfora sig visserligen hufvudsakligen till 
denna provins, men hai'va redan blifvit beaktade af Norrlin. 



Fr. Hellstroms „F6rteckning ofver i Gamla Karleby provin- 
ciallakaredistrikt 2 ) funna Kotyledoner och Ormbunkar" hanfor sig 
uteslutande till lloran i Om/ Da arbetet ar grundadt pa manga 
ars iakttagelser, ar det af sarskildt intresse. da det galler de i 
dessa trakter furekommande tillfalliga arter, hvilka omnamnas i 
inledningen. Enstaka uppgifter om vilxterna i denna trakt inga 
hos Malmgr. se under Sat; och i det under foregaende period 
utkomna arbetet Hellstr. Distr. (se ofvan p. 67). Af icke publiee- 
rade uppsatser 8 ) omnamdes Laurens forteckning under Oa.; af 
Norrlin har jag' erhallit en vaxtforteckning Iran Pyhajoki socken 
uppgjord af E. F. Lackstrom Lackstr.), hvarjamte enskilda upp- 
gifter Iran provinsen inga i Zidbacks anteekningar (Zidb.). 

I afseende a Ok. 4 ' hafva vi framst Wainio Kasv. Af de of- 
van (se under Kb.) uppraknade soeknarna hora Kuhmo och Kianta 
till denna provins. Floran i de vestra delarne af provinsen bely- 



: Enskilda fyndorter upptagas dock i Conspectus saval direkte Iran 
H. M. F. som enligt anteekningar ofver Th. Simmings och H. A. Kullhems in- 
lemnade bidrag Simm. & K. . 

1 Belaget mellan 63° W och 04° 15' nordl. lat. samt 40° 15' och 42° 
48' long.: Hellstr. p. 131. 

3 ) Angaende N. M. S. se ofvan p. 84 not 2; det torde blifvit inlemnadt 
under foregaende period. 

1 Nagra uppgifter i Hellstr. Distr. se ofvan p. C" hanfora sig afven 
till denna provins. 



112 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, u. 2. 

ses af M. Brenners Reseberattelse (Brenn. Reseb. 1 ). En vaxtfor- 
teckning fran Kajana harad eller i synnerhet Paltamo socken in- 
gar i 0. A. F. Mustonens (Lonnbohms) beskrifniug ofver denna 
trakt (Must. 2 ). I manuskriptet Laekstr. exk. patraffas endast 

spridda uppgifter angaende karlvaxterna, da mossorna fornamli- 
gast utgjorde foreman 1 for Lackstroms undersokningar i dessa trakter. 
Af alia floromradets provinser ar Kp. den som f. n. ar 
minst kand i botaniskt afseende. Af de hithorande socknarna 
inga visserligen ostra Repola, Jyskjarvi, Kostamus, Vuokkiniemi 
och Uhtua i det omrade som undersoktes af Wainio (Wainio 
Kasv. se under Kb.) och nagra uppgifter forefmnas angaende 
kusttraktens flora, men i alia fall ar storre delen af provinsen all- 
deles ieke undersokt. Bland arbeten, som innehalla uppgifter om 
kusttraktens flora, aro tvenne publicerade. Af de i Beketoffs Flora 
ofver Archangelska guvernementet (Beket.) forekommande uppgif- 
terna hanfora sig dock ytterst fa till Kp., nagot flere till Kk. 
och Lapp, ross., men storre delen till de delar af guverne- 
mentet som ej hora till floromradet. I Kusnetsoffs arbete 3 ) om- 
namnas nagra vaxter fran Solovetsk. — Af manuskript hora hit 
de redan omnamda Sahib. Bidr. och Sahib. Dagb. (se under Kol. 
och Kon.). 



Jamforelsevis manga arbeten hanfora sig till floran i Ob. 
Bland tryckta arbeten, som utkommit under denna period 4 ). hafva 
vi Brenn. Reseb. (se under Ok.) och hvad de nordligaste delarna 
af provinsen eller Ofvertornea socken och delar af Rovaniemi an- 
gar Hjelt & H., hvilken uppsats delvis hanfor sig till Lk. I 0. R. 
Fries* uppsats ,,0m trakten mellan Tornea och Galix elfvars nedre 
lopp" ingar visserligen endast ett fatal direkta uppgifter fran flor- 
omradet, men arbetet ar dock af intresse, da dari ingar en full- 
standig vaxtforteckning fran ett omrade, som ligger sa nara denna 
provins 5 ). Enstaka uppgifter kunna afven hemtas fran G. Reins 



x ) I Brenners manuskript Brenn. Ber. 1869, hvarur jag varit i tillfalle 
att gora utdrag, uppraknas fran de sarskilda orter Brenner besokte ett vida 
storre antal vaxter an i publikationen. 

2 ) De 1. c. p. 54 — 58 uppraknade vaxter, som mojligen kunde forekomma 
i trakten, forbigas af latt insedda skill helt ocli ballet i Conspectus. 

3 ) H. II. Ky3HeuoB-L. Il3C.i£joBaHie (J),iopLi IIIeHKypcKaro h Xo.iMorop- 
CKaro y£3j:oBi> ApxaHre.i&CKOii rv6epHin. (Tp. C.-II. o6m;- ecTecTBOiicn. T. 
XIX) C.-n-n> 1S88 r. 

4 ) Fran foregt\ende period hafva vi utom Hellstr. Distr., hvars fiesta 
uppg. hanfora sig till Ob., W. Nyl. Till, (se om hvardera ofvan p. 67); F. 
Nyl. Utdr. (se ofvan p. 58) och L. L. Laast. (se ofvan p. 59); angaende F. Ny- 
landers manuskript se ofvan p. 65. Ehuru Julins arbeten citeras i Conspec- 
tus kau man dock ej fran clem hemta nagra siikra uppgifter, se ofvan p. 20 — 23. 

5 ) I sammanhang harmed ma niimnas, att i en uppsats af H. Samzelius 
Vegetations iakttagelser inom Pajala socken af Norrbottens Ian (Bot. Xot. 



Kannedomen cm vaxternas utbredning i Finland. 113 

statistik ofver Uleaborgs Ian l ). I manuskriptsamlingen finnas an- 
teckningar af G. Brander hufvudsakligen fran Pudasjarvi (C. Brand.), 
af K. H. Eberhardt fran Ulea etc. (Eberh.); vidare anteckningar i 
ett exemplar af Herb. Mus. Fenn., gjorda af M. Brenner och B. 
A. Nyberg, hvilka anteckningar hanfora sig till en stor del af pro- 
vinsen och delvis till Kuusamo (Brenn. & N.) samt af Th. Sselan 
i tva andra exemplar af samma bok hufvudsakligen angaende Tor- 
nea traktens flora och delar af Lappmarken (Ssel. kat). Vidare 
har jag fatt begagna Brenners reseberattelser : Brenn. Ber. 1864, 
Brenn. Ber. 1869 (se under Ok.), Brenn. Ber. 1870, likasa B. A. 
Nybergs reseberattelse (Nyb. Ber.) och anteckningar af H. Zid- 
back (Zidb.), hvilka sistnamda hufvudsakligen hanfora sig till denna 
provins, men afven till Om., Lk. (och Li.). Af E. Hougberg har 
jag erhallit flere upplysningar dels direkte (Hougb.), dels genom 
Arrh. & K. (Hougb. Not.), hvarjamte Zidback i bref gjort tilliigg 
till sina ursprungliga anteckningar (Zidb. ami.). 

Ehuru ganska fa uppsatser belysa floran i Kuus., kan detta 
landskap dock raknas till de jamforelsevis battre undersokta. Sar- 
skildt egnas uppmarksamhet at detsamma i Wainio Kasv. (se un- 
der Kb.): af de i detta arbete sarskilda floromradena af andra 
ordningen hanfora sig saval ,,Kuusamon kunta" som storsta delen 
af ..Paanajarven kunta" till provinsen („maakunta") sasom den 
begransats i Herb. Mus. Fenn. II 2 ). Af tryckta arbeten ar detta 
det enda hithorancle, som ntkommit under innevarande period 3 ). 
Af manuskript finnas M. & J. Sahlbergs forteckning af 187:') 
(Sahib. Fort.), redan anvand af Wainio, och V. Brotheri resebe- 
rattelse for 1883. Vidare har jag af Brotherus erhallit fullstandi- 
gad uppgift ofver de 1883 iakttagna karlvaxterna (Broth, litt.), 
hvarjamte hithorande uppgifter afven inga. i Nvb. Ber. (se un- 
der Ob.). 

Af de socknar hvilkas flora behandlas i Wainio Kasv. (se 
under Kb.) hora Oulanka och Kiestinki till Kk. Angaende Beket. 



1890) afven inga uppgifter fran finska floromradet. Da denna uppsats emel- 
lerticl torde vara tryckt efter det tryckningen af Consp. h. 2 redan tagit sin 
borjan, har jag ansett det riktigast, att ej upptaga dessa uppgifter. Det- 
samma galler for ofrigt nya uppsatser och manuskript, hvilka senare kommit 
mig tillhanda. 

1 1 G. Eein, Material! er till utredande af Finlands statistik II, Uleaborgs 
Ian (Bidrag till kann. af Finlands natur och folk h. 10). Helsingfors 1867. 
Ingar ej i Xotae Consp.: citeras under forkortningen Piein Uleab. 

2 ) Wainio hiinfur utan tvekan (se Wainio Kasv. p. 138) Paanajarvi 
trakten till Ostra Finland, hvilket mahiinda sarskildt ur viixtgeogralisk syn- 
punkt ar det riktiga. Af praktiska skal har jag dock auslutit mig till be- 
griinsningen i den karta. som atfoljer Herb. Mus. Fenn. 

3 ) Fran foregaende period hafva vi uppg. i Hellstr. Distr.. W. Xyl. Till.. 
F. Nyl. Dtdr. (se under Ob.) samt fran iinnu iildre tid E. Lagus. 

8 



114 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

se under Kp. Det namdes redan p. 52 att gransen mot Lapp- 
land tidigare drogs vida mer mot soder an numera, hvarfore J. 
Fellmans under foregaende period utkomna vaxtforteckning fran 
Ryska lappmarken (Fellm. Ind.) delvis hanfor sig till Kk. Vis- 
serligen utstracker N. I. Fellman Lappmarken ej pa langt nar sa 
langt nedat l ), men en stor del af den trakt, som af honom kal- 
las „nedre vestra barrskogsregionen", hanfor sig dock till ifragava- 
rande provins. — Manga upplysningar har jag erhallit fran A. J. 
Melas anteekningar fran ar 1870 (Mela PL), hvilka dock hufvud- 
sakligen hanfora sig till Lapp. ross. 



Ofverga vi nu till Lk., sa bor till en borjan framhallas att 
J. Fellmans och Wahlenbergs arbeten 2 ) fortfarande aro nodvan- 
diga for kannedomen af floran i denna trakt. Af arbeten fran 
innevarande period hafva vi J. P. Norrlins berattelse om expedi- 
tionen till Tornea Lappmark ar 1867 3 ), hvilken delvis afser Muo- 
nioniska socken inom denna provins, ehuru i storre man L. ent. 
(Norrl. Lappm.). Floran i syd vestra hornet af provinsen eller Ko- 
lari kapell, delar af Kittila socken och en mindre del af Muonio- 
niska socken behandlas i uppsatsen Hjelt & H. (se under Ob.). Af 
manuskript hafva vi Sselans anteekningar i par exemplar af Herb. 
Mus. Fenn. (Sael. kat. se under Ob.; anteckningarna i ett exem- 
plar hanfora sig uteslutande till Lapp, fenn.) och E. W. Bloms 
forteckning ofver vaxterna i Sodankyla, som isynnerhet galler 
trakten narmast Sodankyla kyrkoby (Blom Bidr. 4 ). Vidare har 
jag fatt begagna Wainios originalanteckningar fran hans resa fran 
Kuusamo genom ostra delen af denna provins och Li. anda upp 
till Ishafvet (Wainio Ann.), hvarjamte R. Hult stallt till min di- 
sposition anteekningar om floran i nordostra hornet af Sodankyla 
socken fran resan 1890 (Hult Ant. 5 ). Angaende Zidb. se un- 
der Ob. 



x ) Under det gransen annu i Herb. Mas. Fenn. drogs vid Kemi (65 ° n. 
br.), drager N. I. Fellm. den vid Keret (se N. I. Fellm. p. XXIV) och nu 
drages den strax soder om Kantalaks (nara 67° n. br.). 

2 ) Angaende Fellm. Lapp, se ofvan p. 52 och 53; ang. Wahlenb. p. 
40—43 

3 ) En del uppgifter om karlvaxterna grunda sig pa A. J. Melas (Malm- 
bergs) iakttagelser. 

4 ) Da Blom hufvudsakligen gjorde fenologiska iakttagelser, inga manga 
uppg. redan i Kihlm. Beob. 

6 ) Pa kartan till Herb. Mus. Fenn. II fores endast en del af denna 
trakt till Lk., en nagot storre del till Li. och mojligen nagon obetydlig del 
till L.t.: da det atminstone tills vidare varit mig ombjligt att skilja at upp- 
gifterna har jag fort dem uteslutande till Lk., ehuru de enligt kartan ma- 
hiinda bort tiil L i. 






Kiinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 115 

I afseende it Li. hafva vi fran foregaende period Wahlenb. 
och Fellm. Lapp, (se under Lk.). Floran i nara pa hela den till 
Finland i politisk mening horande delen af denna provins, utom 
det sydostra hornet, behandlas i Osw. Kihlmans ,,Anteckningar 
om floran i Inari Lappmark" (Kihlm. Ant.). Undersokningarna 
verkstaldes af Kihlman tillsammans med A. Arrhenius och R. 
Hult. Vegetationen i samma trakt behandlas af den sistnamde 
i Hult alp. Pfl., hvarifran afven nagra upplysningar erhallas i flo- 
ristiskt afseende. Af inhemska arbeten hafva vi annu Ervastis 
resebeskrifning (Ervasti), hvari inga flere uppgifter om tradsla- 
gens utbredning. Da Varanger trakten i politiskt afseende hor 
till Norge, hafva vi af utlandska forfattare flere arbeten som till 
en del hanfora sig till floran i denna trakt: sa fvra arbeten af 
Th. Fries (betecknade Th. Fries Iaktt. *), Th. Fries Resa, Th. Fries 
och Fries 1864). Det bor ihagkommas att Th. Fries i sin vaxt- 
forteckning ej omnamner de arter, som riktigt. upptagas af Lund 
(se ofvan p. 83). Vidare tre arbeten af J. M. Norman (betecknade 
Norm. fnd.. Norm, och Norm. ann.). Upplysningar om traktens 
flora erhallas afven fran par af F. G. Schiibelers arbeten (Schiib. 
och Schiib. Virid.), par floror (M. Blytt, Blytt och Hartm., se of- 
van p. 101) afvensom i afseende a tradslagens utbredning af J. A. 
Friis' reseskildringar (Friis). — I manuskriptsamlingen finnes Seel. 
kat. (se under Lk.). Dessutom har jag fatt taga kannedom om 
anteckningar af Wainio (Wainio Ann., se under Lk.) och om Va- 
ranger traktens flora af Arrhenius (Arrh. ant.). 

Sasom kandt, raknas Enontekis Lappmark (== L. ent.) icke 
till finska floromradet, Det. har dock synts mig vara skai, att i 
Conspectus anfora nagra uppgifter harifran, da dessa i alia fall 
bidraga till att belysa floran i de angransande delarne af det 
egentliga omradet. Af inhemsk forfattare finnes for narvarande 
endast ett arbete, som behandlar floran i denna trakt namligen 
Norrl. Lappm. (se under Lk.). I detta hanvisas, hvad faneroga- 
merna angar, uttryckligen till C. P. Lsestadii forteckning ofver 
Tornea Lappmarks vaxter (Lsest.), hvarvid det dock betonas, att 
i den finska andelen flere alpina arter saknas, som upptagas i 
namda arbete 2 ). Af de i C. P. Lsestadii arbete uppraknade fynd- 
orterna omnanmas i Conspectus i allmanhet endast de som figga 
inom eller mycket nara finska andelen af namda Lappmark. Det 
samma galler afven de ofriga hithorande arbetena sasom Hart- 
mans flora (se ofvan p. 101). Dessutom hora hit Ch. Martins „Du 



a ) Th. M. Fries, Iakttagelser rorande Ost-finmarkens Starr-arter (Bot. 
Not. 1857). Arbetet omnamnes ej i Xotae Consp. 
2 ) Norrl. Lappm. p. 265. 



11(3 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

Spitzberg au Sahara" 1 ) och C. J. Backman & V. F. Holms 

flora 2 ). 

Da flere arbeten hanfora sig till floran i hela Ryska lapp- 
marken och granserna for de fern provinser, i hvilka omradet 
blifvit deladt (LAm., Lv, Lp., Lt. och Lm.), knappt torde 
vara milt sakra, torde det vara skal att i ett sammanhang upp- 
taga alia arbeten som berora floran i Lapp. ross. 3 ). Att N. 
L Fellmans „Plantae vasculares in Lapponia orientali sponte na- 
scentes" (N. I. Fellm.) afven behandlar floran i en stor del af 
Kk. blef redan framhallet under sistnamda provins. Detsamma 
ar afven fallet med det tidigare meddelanclet N. I. Fellm. Lettre. 
Till flere eller alia af de nya botaniska provinserna hanfora sig af- 
ven reseskildringarna Broth. Utdr. (X,p. och Lm.), Broth. Wand. 
(Lim. och Lt.), Kihlm. & Palm, och Kihlm. Bericht 4 ), af hvilka 
de tva sistnamda utkommit senare an Notae Consp. Daremot 
hanfora sig uppsatserna Broth, exk. och Knabe Pfl. 5 ) till Lp., 
Ervastis resebeskrifning (se nnder Li.) till Lt. Af inhemska for- 
fattare hafva vi endast dessa publikationer 6 ), som innehalla bo- 
taniska upplysningar, men af utlandska fdrfattare namna flere i 
sina skrifter" om floran i Lapp. ross. Hit hora: Beket. (se 
under Kp.), Friis (se under Li.), Gomilefskij, Klinggraff, Kudrawt- 
sow, Middencl. (se ofvan p. 83), Schrenk Reise (forra delen ut- 
kommen under foregaende period) afvensom ett arbete af H. och 
K. Aubel 7 ). Da uppgifterna i det sistnamda synes vara mindre 
palitliga 8 ), omnamnas de blott sa vidt de tidigare inga hos andra 
forfattare, sarskildt Klinggraff. — Af icke publicerade uppgifter 



1 ) Om arbetet f lilies ett tamligen strangt omdome i Englers Bot. Jahrb. 
Bd IV p. 433 not. , „ 

2 ) Se om detta kritiken i Bot. Not. 1883 af C. Melander; pa grund af 
denna kritik har jag i allmanhet citerat arbetet blott for de myckct fa upp- 
gifterna fran finska floromradet. 

3 ) Fran foregaende period hafva vi Fellm. Ind., se ofvan p. 49—52. 

4 ) A. 0. Kihlman unci J. A. Palmen, Die Expedition nach der Halbin- 
sel Kola im Jahre 1887 vorliiung gescliildert (Fennia III), Helsingfors 1890 
och A. 0. Kihlman, Bericht einer natunvissenschaftlicher Reise durch Rus- 
sisch Lappland im Jahre 1889 (1. c.) — Kihlmans senaste arbete Pflanzenbio- 
logische Studien aus Russisch Lappland (Acta Soc. pro Fauna et Flora fen- 
nica, VI n:o 3), Helsingfors 1890, ar delvis tryckt efter det tryckningen af 
Consp. h. 2 redan begynt. hvarfore jag ansett riktigast att ej infora uppgif- 
ter fran detsamma i Conspectus. 

5 ) Hvad den sistnamda uppsatsen angar. torde bl. a. uppg. om Finns 
silvestris vara oriktig, se Consp. p. 98 och Kihlman Pflanzenbiologische Stu- 
dien (se ofvan) p. 199 not. 

6 ) N. I. Fellmans exsiccatverk PI. arct. kan dock afven raknas sasom 
en publikation. 

7 ) H. und K. Aubel, Ein Polarsommer, Reise nach Lappland und Ka- 
nin, Leipzig 1874. 

s ) Jfr Kihlman Pflanzenbiologische Studien p. 6 not. 



Kannedomen om vaxtemas utbredning i Finland. 117 

hora hit: Brenn. add.. Broth. Reseb. (refererad i Bot. Central- 
blatt), Edgr. & Lev. (likasa) afvensom R. Enwalds berattelse of- 

ver hans resa 1887. Vidare har jag fatt begagna Mela PI. (se 
under Kk.), afvensom skriftliga meddelanden af Brotherus (Broth. 
litt.), Enwald (Enw. ann.) och H. Hollmen (Hollm.i. 

Af det ofvanstaende framgar, att ett stort antal botanister i 
vart land med storsta beredvillighet lemnat mig en mangd varde- 
fulla upplysningar om landets flora; det ar for mig en kar pligt 
att har uttala mina varma tacksagelser for alia dessa bidrag. 
Slutligen ma annu en gang betonas, att alldeles enstaka uppgif- 
ter om floran i de sarskilda provinserna forekomma i arbeten ^, 
som ej blifvit uppraknade under dessa provinser, da har endast 
upptagits arbeten, hvarur nagot flere uppgifter kunna hemtas 2 ). 



! ) Likaledes har jag af olika personer fatt emottaga enskilda upplys- 
ningar, hvilka stundom varit af ganska stort intresse. De anforas genom 
att efter personens naran tillagga comm. Afven tor dessa far jag tacka. 

2 ) Framfor allt liar jag i foregaende uppriikning sokt redogora for de 
trakter som afses i vaxtforteckningar, dar freqvensen uppgifves. utan att det 
direkte omnamnes till hvilken trakt freqvensen hiiDfor sig. Detta framgar 
namligen ej alltid omedelbart af arbetets titel. — Angaende bidragen till H. 
M. F. se ofvan p. 101 not 9. 



-c-gc- 




Bilaga I. 



Arbeten icke oinnamda i Notae Conspectus florae feunicae 1 ). 

Consp. eller Conspectus = Hjelt Hj., Conspectus florae fennicae (Acta 

Soc. pro Fauna et Flora Fennica T. V). 
Elmgren = Elmgren S. Gr., Ofversigt af Finlands litteratur ifran ar 

1542 till 1770. Helsingfors 1861. 
Haussknecht = Hausskneckt C, Monographic der Gattung Epilobium. 

Jena 1884; citaten egentligen efter Bot. Not. 1884 h. 6. 
Herb. Mus. Fenn. II = Herbarium Musei Fennici. Editio secunda. 

I, Plantae vasculares cur. Th. Sa3lan, A. Osw. Kihlman, Hj. 

Hjelt. Helsingforsiae 1889. 
Iter lapp. = C. v. Linnes ungdomsskrifter saml. af E. Akrling. 

Andra serien. I, Iter lapponicum. Stockholm 1889. 
Kalm Fata = Fata botanices in Finlandia. Praes. P. Kalm, resp. 

A. Collin. Abo 1758. 
Liden = Liden J. H., Catalogns Disputationum. Upsala 1779. 
Lindvall = Om nagra enskildes herbarier i norden 1772. Medde- 

lande till Banco-Commissarien B. Bergius af J. Lindvall. Pu- 

bliceradt af Th. Krok i Bot. Not. 1890. 
Marklin — Marklin G., Catalogus Disputationum Lidenianus conti- 

nuatus. Upsala 1820. 
Moberg Sallsk. = Moberg A., Sallskapets Pro Fauna et Flora Fen- 
nica inrattning och verksamhet ifran dess stiftelse d. 1 No- 
vember 1821 till den 1 November 1871. Helsingfors 1871. 
Norrl. 1889 = Norrlin J. P. i Herb. Mus. Fenn. II. 
Norrl. Bidr. == Norrlin J. P., Bidrag till Hieracium-floran i Skandi- 

naviska halfons mellersta delar (Acta Soc. pro Fauna et Flora 

Fennica T. III). Helsingfors 1888. 
Norrl. Pil. = Norrlin J. P., Adnotationes de Pilosellis fennicis I 

(Acta Soc. pro Fauna et Flora Fennica T. II). Helsingfors 

1884. 
Notae Consp. = Notae Conspectus florae fennicae auct. Hjalmar Hjelt. 

Helsino-forsiae 1888. 



Har upptagas endast sadana arbeten, som aberopas mera an en gang. 






Kannedomen om viixternas utbredning i Finland. 110 

Eenvall = Eenvall R. A., Biografiska anteckningar ofver det linska 
universitetets larare, embets- och tjensternan fran dess flyttning 
till Helsingfors ar 1828 till nuvarande tid. Helsingfors 1869. 

Sael. Bot. lit. == Saelan Th., Ofversigt af Finlands botaniska littera- 
tur, (Notiser ur Sallskapets Pro Fauna et Flora Fennica fdrh. 
h. VII). Helsingfors 1867. 

Tengstrom = [J. J. Tengstrom], Chronologiska Forteckningar och 
Anteckningar ofver Finska Universitetets fordna Procancellerer 
samt ofver fakultetemas medlemmar och adjunkter, fran Uni- 
versitetets stiftelse inemot dess andra sekular ar. Helsino-fors 
1836. 

Trautv. Fontes = Trautvetter E. R. v., Florae rossicae fontes (Acta 
horti Petropolitani Tom VII f. 1). Petersburg 1880. 

Wegelius = Wegelius H., Berattelse om en jordbafning i Kemi Lapp- 
mark (K. Sv. Vet. Ak. Handl.). Stockholm 1759. 



Bilaga II. 



Forteckning ofver Pinlands karlvaxter med aiigilYaude af tiden 

nar afvensom af hvem de for lorsta gangen uppvisats 

sasom lorekommande i landet 1 ). 



Pteridophyta. 

Eqvisetum arveuse. (Till. 



(Till.) Tries 1846. 
(Till.) G-add Sat. 

(Till.) Herk. 1756. 

(Till.) Gadd Sat. 

Gadd Sat. 1751. 
Hellstr. Distr. 



/ Gadd 

Sat. 1751. 
E. pratense. 
E. palustre . 

1751. 
E. silvaticum. 
E. fluviatile. 

1751. 
E. hieniale. 
E. variegatum. 

1846. 
E. scirpoides. Rupr. Distr. enl. 

ex. af Schrenk 1845. 
Lycopodium selago. (Till.) Gadd 

Observ. 1747. 
L. inundatum. Fries 1846. 
L. clavatum. (Till.) Gadd Ob- 
serv. 1747. 
L. annotinum. (Till.) Herk. 1756. 
L. alpinum. Wahlenb. 1812. 
L. complanatum. (Till.) Gadd 

Sat. 1751. 
Selaginella spinulosa. (Wahlenb. 

1812) Rupr. Distr. 1845, jfr 

ofvan p. 24 not 9. 
Isoetes lacustris. Jul. 1792. 



1 ) Jfr upplysningarna vid slutet af 
forteckningen. 



Isoetes ecliinospora. Al. Braun i 

Zwei Deutsche Isoetes Arten 

1862! 
Polyp odium vulgar e. (Till.) Gadd 

Sat. 1751. 
Crvptogramme crispa. Schwartz 

i Sv. Vet. Ak. Handl. 1789. 
Pteris aqvilina. (Till.) Gadd Sat. 

1751. 
Blechnum spicant. Suomen Kas- 

vio 1866; ex. af J. 0. Bomans- 

son 1865, jfr ofvan p. 26 not 7 

och p. 77 not. 3. 
Athyrium alpestre. F. Nyl. Spic. 

1844. 
A. nlix femina. Jul. Fort. 1800. 
A. crenatuni. F. Xyl. Spic. etc. 

1844. 
Asplenium viride. F. Nyl. Spic. 

1844. 
A. trichomanes. (Till.) Gadd Sat 

1751. 
A. germanicum. Rupr. Distr. enl- 

medd. af F. Nylander 1845; 

ex. af P. A. Karsten 1859. 
A. septentrionale. (Till.) Schrenk 

1841. 
A. rata muraria. F. Nyl. Spic. 

etc. 1844, jfr ofvan p. 56 

not 5. 



Kannedomen om viixternas atbredning i Finland. 



121 



Phegopteris polypodioides. 

Schrenk 1841. 
Ph. dryopteris. (Till.) Jul. 1792. 
Ph. Robertiana. Byteskat. I 

1869, Norrl. On. 1871; ex. af 

Simming 1863. 
Aspidium lonchitis. F. Nyl. Spic. 

etc. 1844. 
A. thelypteris. Rupr. Distr. 1845. 
A. filix mas. (Till.) Gadd Sat. 

1751. 
A. cristatum. Fries 1846. 
A. spinulosum. Schrenk 1841. 

A. cristatum X spinulosum. Milde 
1867, Saslan i Prot. 1888. 

Cystopteris fragilis. (Till., Wah- 
lenb. 1812) Rupr. Distr. 1845. 

C. montana. P. Silen i Prot. 
1867, Byteskat. I 1869, Mela 
Kasv. I 1877, jfr ofvan p. 84 
not 6. 

Onoclea struthiopteris. (Till., jfr 
ofvan p. 3) Herk. 1756 1 ). 

Woodsia ilvensis. (Till.) Herk. 
1756. 

W. glabella. Wainio Kasv. 1878 ; 
ex. af M. & J. Sahib. 1870. 

Ophioglossum vulgatum. (Till.) 
AVirz. pi. off. 1837. 

Botrychium lunaria. Till., se of- 
van p. 4. Gadd Sat. 1751. 

*B. boreale. Milde i Bot. Zeit. 
1857! 

B. lanceolatum. Angstrom i Bot. 
Not. 1854 2 ). 

B. matricariaefolium. Suomen 

Kasvio 1866. 
B. rutaefolium. Rupr. Distr. enl. 

ex. af F. Nylander 1845. 
B. virginianum. Backman i Prot. 

1866, Suomen Kasvio 1866. 

*) Afven Amann i Comm. Acad. Sc. 
Petrop. Tom. X 1747. 

'-) Tidigare uppg. oriktiga; ilnda till 
1S69 ej lullstiindigt sarskild fran folj. 



Gymnospermae. 

Taxus baccata. Taernstr. 1745, 
Kalm. 

Juniperus communis. Kalm och 
tidigare. 

Picea excelsa. Kalm och tidi- 
gare. 

Pinus silvestris. Kalm och tidi- 
gare. 

Monoeotyledoneae. 

Gagea minima. Gadd Observ., 

Kalm. 
G. lutea. Kalm och tidigare. 
Allium scorodoprasum. Radl. 

1795. 
A. arenarium. Fries 1846; ex. af 

Arrh. 1878. 
A. strictum. Hult i Prot. 1880; 

ex. af W. Nylander 1850. 
A. ursinum. W. Nyl. Distr. m. fl. 

1852. 
A. oleraceum. (Till.) Kalm 1765. 
A. schoenoprasum. (Till.) Kalm 

etc. 
Polygonatum multiflorum. Kalm 

1765. 
P. officinale. Kalm och tidigare. 
Convallaria majalis. Kalm och 

tidigare (sarskildt 1744, jfr of- 
van p. 14 not 3). 
Majanthemum bifolium. Kalm 

och tidigare. 
Paris qvadrifolia. Kalm och ti- 
digare. 
Veratrum Lobelianum. "Wahlenb. 

1812 (mojl. Gunner 1772). 
Tolieldia borealis. Kalm 1765 

(under namn af Anthericum 

calyculatum). 
Juncus conglomeratus. Kalm och 

tidigare. 
J. erTusus. Kalm 1765. 
J. filiformis. Kalm 1765. 



122 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 



Juncus balticus. F. Nyl. Spic. 

1843, jfr ofvan p. 50 not 1 

och p. 61 not 5. 
J. arcticus. Mela Kasv. 1 1877. 1 ) 
J. lampocarpus. Kalm m. fl. 
J. alpinus. F. Nyl. Spic. 1843. 
J. supimis. Fries 1846. 
J. compressus. Kalm 1765. 
J. Gerardi. (Wahlenb. 1812!) 

Fellm. Ind. 1831. 
J. bufonius. Linne Fl. Suec. 1755. 
J. capitatus. Sahlberg i Prot. 

1878. 
J. castaneus. F. Nyl. Spic. etc. 

1844. 
J. stygius. Wahlenb. 1812. 
J. triglumis. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831. 
J. trifidus. Wahlenb. 1812. 
J. biglumis. Wahlenb. 1812, 

Fellm. Ind. 1831. 
Luzula parviflora. Fellm. Ind. 

1831. 
L. Wahlenbergii. (Wahlenb. 

1812) Fellm. Ind. 1831 2 ). 
L. pilosa. Kalm och tidigare. 
L. campestris. Kalm 1765. 
L. arcuata 3 ). (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831. 
L. spicata. Wahlenb. 1812. 
Iris pseudacorus. (Till., Linne 

Fl. Lapp. 1737) Kalm m. fl. 



: ) b'ppg. i Fellm. Lapp. 1835 osa- 
ker, jfr ofvan p. 52 not 3 och p. 84 
not 5; ofriga tidigare uppgifter sasom 
Byteskat. 1 1869, Blytt 1876 galla tro- 
ligtvis orter utom * floromradet. Ex. 
fran Lapp. ross. under riktigt namn 
tagna at Mela 1870. 

2 ) Hvardera under namn af Juncus 
spadiceus; namnet L. Wahlenbergii 
Suomen Kasvio 1866. 

3 ) L. confusa upptages af Buchenau 
1890 sasom art; sasom underart t. ex. 
Mela Kasv. I 1877. (L. nivalis Fellm. 
Ind. osiiker). 



Typha latifolia. Jul. 1792, Fries 

1846. 
T. angustifolia. Kalm och tidi- 
gare. _ 
Sparganium ramosum. Fries 

1846. 
Sp. simplex. Kalm och tidigare 

(Sp. erectum). 
Sp. glomeratum. Herb. Mus. 

Fenn. m. fl. 1859 l ). 
Sp. speirocephalum. L. M. Neu- 

man & Arrh. i Hartm. XII 

1889 2 ). 
Sp. natans. Kalm och tidigare. 
Sp. affine. Th. Fries 1858. 
Sp. minimum. W. Nyl. (i flere 

arbeten) 1852. 
Sp. hyperboreum. Th. Fries 

1864; ex. af N. I. Fellm. 1861. 
Calla palustris. Kalm och tidi- 
gare. 
Acorus calamus. (Till.) Kalm 

1765. 
Lenma trisulca. Kalm m. fl. 
L. minor. (Till.) Kalm 1765. 
Spirodela polyrrhiza. Kalm m. fl. 
Scirpus compressus. Fries 1846, 

jfr ofvan p. 26 not 7 och pag. 

63 not 5. 
Sc. rufus. F. Nyl. Spic. 1843. 
Sc. silvaticus. Kalm och tidigare. 
Sc. maritimus. Kalm 1765. 
Sc. lacustris. Kalm och tidigare. 
*Sc. Tabernaemontani. A. Nyl. 

1844. 
Sc. caespitosus. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831. 
Sc. pauciflorus. F. Nyl. Spic. 

1843. 
Heleocharis palustris. Kalm och 

tidigare. 



*) Tidigare t. ex. Fort. 1852 osiiker. 

2 ) Da (less utbredning alldeles icke 
ar utredd, raknas den i Bil. Ill till- 
sammans med Sp. natans. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 



123 



*Heleocbaris uniglumis. Fries 
1846, tidigare ej alldeles saker. 

H. acicularis. Kalm 1765. 

Eriophorum latifolium. Wirz. 
Prodr. 1843 M- 

E. angustifolium. Kalm och ti- 
digare. 

E. gracile. (Wahlenb. 1812) 
Fellm. Lapp. 1835. 

E. vaginatum. Kalm och tidi- 
gare. 

E. callithrix. N. I. Fellm. i Prot. 
1863, N. I. Fellm. Lettre 1863. 

E. russeolum. F. Nyl. Spic. 1843 
(under namn af E. Chamissonis). 

E. Scheuchzeri. Fellm. Ind. 1831. 

E. alpinum. Kalm 1765. 

Rhynchospora fusca. Herb. Mus. 
Fenn. m. fl. 1859: ex. af Xikl. 
1853. 

Rh. alba. Kalm ocli tidigare. 

Schoenus ferrugineus. (Fries 

1846) Norrlin i Prot. 1871, jfr 
ofvan p. 61 not 5. 

Uncinia mi croglochin. 2 ) . 

Carex dioica. Kalm 1765. 

*C. parallela. F. Nyl. Spic. 1844. 

C. capitata. Fellm. Ind. 1831. 

C. pulicaris. Kalm 1765 (tidi- 
gare osaker). 

C. pauciflora. (Wahlenb. 1812) 
Fellm. Ind. 1831. 

C. rupestris. (Wahlenb. 1812) 
Fellm. Ind. 1831. 

C. incurva. Wahlenb. 1812. 

C . chordorrhiza. ( Wahlenb .1812) 
Fellm. Ind. 1831. 

C. arenaria. Kalm 1765, Sandell 
i Prot. 1889. 



J ) Uppg. i Fellm. Ind. 1831 afser 
sakert fSlj. art. 

2 ) Wahlenb. 1812 Iran L. exit.; fran 
floromradet forst Herb. Mus. Fenn. II 
1889; (uppg. i F. Nyl. Spic. 1844 osa- 
ker, jfr ofvan p. 84' not 6 . 



Carex disticha. F. Nyl. Spic. 1844 

(tidigare uppg. oriktiga eller 

osakra). 
C. teretiuscula. F. Nyl. Spic. 

1844. 
C. paradoxa. F. Nyl. Spic. 1844. 
C. muricata. Kalm och tidigare. 
C. vulpina. Kalm 1765, tidigare 

osaker. 
0. tenella. F. Nyl. Spic. etc. 

1844 (C. Blyttii). 
C. loliacea. Wahlenb. 1812. 
C. tenuiflora. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Lapp. 1835. 
C. Persoonii. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Lapp. 1835, hvardera 

sasom var. 
C. macilenta. F. Nyl. Spic. 1844. 
C. canescens. Kalm 1765. 
C. remota. (F. Nyl. Spic. 1844). 
C. echinata. Fellm. Ind. 1831 M- 
C. norvegica. Fellm. Ind. 1831. 
C. glareosa. Wahlenberg i Sv. 

Vet. Ak. Handl. 1803! 
C. lagopina. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831. 
C. heieonastes. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831. 
C. festiva. Hjelt & H. i Prot. 

1877. 
C. leporina. Kalm 1765. 
C. elongata. F. Nyl. Spic. m. fl. 

1844. 
C. cyperoides. Herb. Mus. Fenn. 

m.fl. 1859; ex. af Chyd. 1856. 
C. helvola. (W. Nyl. Distr. 1852) 

Kihlm.iMedd.XVIetc. 1889 2 ). 
C. pseudohelvola. Kihlm. i Medd. 

XIV etc. 1889 3 ). 



x ) Uppg. kanske ej fullt saker; F. 
Nyl. Spic. m. fl. 1844. 

2 ) Be tidigare uppg. afse C. pseudo- 
helvola; riiknas i det folj. sasom hy- 
brid (= C. canescens x lagopina). 

3 ) = Hvbriden C. canescens X nor- 



124 



Acta Societatis pro Fauua et Flora Fennica, V. n. 2. 



Carex michrostacbya. F. Nyl. 

Spic. etc. 1844 *). 
C. rigida. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831. 
C. vulgaris. F. Nyl. Spic. m. fl. 

1844. 
C. aqvatilis. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831. 
C. acuta. Kalm m. fl. 
C. caespitosa. Kalm och tidigare. 
C. stricta. F. Nyl. Spic. m. fl. 

1844. 
C. salina. Wahlenb. i Sv. Vet. 

Ak. Handl. 1803! 
*CL halophila. F. Nyl. Spic. 1844 ! 
**C. kattegatensis. S. Alrnqvist i 

Herb. Mus. Fenn. II 1889; sar- 

skild 1882; ex. af W. Nylander 

troligtvis pa 1840-talet. 
C. maritima. Fellm. Ind. 1831. 
C. Buxbaumii. Wahlenb. 1812. 
C. alpina. Wahlenb. 1812. 
C. atrata. Wahlenb. 1812. 
C. ustulata. Fellm. Lapp. 1835, 

jfr ofvan p. 52 not 3. 
C. rariflora. (Wahlenb. 1812, 

Fellm. Lapp. 1835) F. Nvl. 

Spic. 1843. 
C. limosa. Kalm och tidigare. 
C. laxa. (Fries 1846 2 ). 
C. irrigua. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Lapp. 1835, hvardera 

sasom var. 
C. livida. (Wahlenb. 1812) Fellm. 

Ind. 1831, se afven p. 34 not 3. 
C. panicea. Kalm m. fl. 
C. sparsiflora. (Wahlenb. 1812) 

P. Nyl. Spic. etc. 1843. 



vegica; kallades tidigare hos oss C. 
helvola. 

*) En]. Kihlman i Medd. XVI 1889 
etc. hybrid, sannolikt C. canescens x 
dioica ; jfr f. 5. ofvan p. 52 not 3. 

2 ) Wahlenb. 1S03 o. s. v. fran L. ent., 
se p. 34 not 3. 



Carex pallescens. Kalm m. fl. 
! C. capillaris. Kalm 1765. 
J C. flacca. (P. Nyl. Spic. 1844) 

C. J. Arrh. i Prot. 1871 *). 
! C. globularis. Wahlenb. 1812. 
C. pilulifera. F. Nyl. Spic. 1844. 
C. montana. Kalm 1765. 
C. ericetorum. P. Nyl. Spic. m. 

fl. 1844. 
C. verna. Bergstr. m. fl. 1852, 
jfr ofvan p. 63 not 5 och p. 
77 not 3. 
! C. ornithopoda. F. Nyl. Spic. 

1844. 
| C. digitata. Kalm 1765. 
C. pediformis. F. Nyl. Spic. 

1844, Malmgr. 1861; ex. af 
Simming 1859. 
C. pedata. Wahlenb. PI. Svec. 

1826. 
C. extensa. Suomen Kasv. 1866 ; 

ex. af P. E. Eriksson 1864. 
C. Oederi. F. Nyl. Spic. m.fl. 1844. 
0. flava. Kalm 1765. 
C. Hornschuchii. P. Nyl. Spic. 
1844, A. W T . Juslin, Arrh. & 
K. i Prot. 1878. 
C. fulva. Arrh. & K. i Prot. 1878. 
C. distans. Suomen Kasv. 1866 ; 
ex. af P. E. Eriksson 1864 2 ). 
C. hirta. Fries 1846, jfr ofvan 

p. 63 not 5. 
C. filiformis. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831. 
C. aristata. (Elfv. i Prot. 1876 
under namn af C. orthostachys) 
Herb. Mus. Fenn. II 1889. 
C. ampullacea. (Wahlenb. 1812) 
Fellm. Ind. 1831. 



*) Jfr ofvan p. 63 not 5. Uppt. i 
Byteskat. I 1869, men ej i Suomen 
Kasvio 1866; C. J. Arrhenii ex. enl. 
Kihlman tagna 1863. 

2 ) Led. enl. Schrenk 1853, men uppg. 
osaker. 



Kannedomen om v&xternas utbredning i Finland. 



12--) 



Carex laevirostris. F. Nyl. Spic. 

etc. 1844. 
C. vesicaria. Kalm 1765, inojl. 

andra ung. samtidiga uppg. 
C. paludosa. F. Nyl. Spic. 1840. 
C. riparia. Sa?l. 0. Nyl. 1858; 

ex. af Nikl. 1854. 
C. pseudocyperus. Bergstr. och 

Fl. Kar. 1852 ; ex. af E. Nylan- 

dertroligtvis 1851, af Nikl. 1854. 
Setaria viridis. Kalm 1765, 

Chyd. 1859. 
Pbalaris arundinacea. Kalm och 

tidigare. 
Anthoxanthum odoratum. Kalm 

och tidigare. 
Hierochloe australis. F. Nyl. 

Spic. etc. 1844. 
H. borealis. Kalm m. fl. 
H. alpina. Herb. Mus. Fenn. 

1859 !). 
Milium effusum. Linne Fl. Lapp. 

1737. 
Phleum pratense. Kalm och ti- 
digare. 
Phi. alpinum. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831, jfr ofvan p. 

2 not 5. 
Phi. Boehmeri. Fries 1846 2 ), 

Arrh. & K. i Prot. 1878. 
Alopecurus geniculatus. Kalm 

m. fl. 
*A. fulvus. Fries 1846. 
A. geniculatus X pratensis. Kihl- 

man i Prot. 1885. 
A. pratensis. Kalm och tidigare. 
*A. nigricans. Wahlenb. Fl. Svec. 

1824. 
Phippsia algida. Led. enl. uppg. 

af Schrenk 1853, jfr ofvan p. 84 

not 6; ex. af F. Nylander 1844. j 

M Fran L. ent. af Wahlenb. 1812, ! 
jfr ofvan p. 84 not G. 

2 ) Afven Bergstr. 1852 och Led. enl. | 
uppg. af F. Nylander 1853. 



Cinna pendula. Sael. 0. Nyl. 1858. 

Agrostis alba. Kalm m. fl. 

A. vulgaris. (Kalm m. fl. under 

namn af A. rubra) A. Nyl. 1844. 
A. canina. Kalm m. fl. 
A. borealis. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831, jfr ofvan p. 

19 not 4. 
Calamagrostis arundinacea. Kalm 

m. fl. 
C. arundinacea X epigejos. S. 

Almqvist & Hult i Prot. 1882 ; 

ex. af Kullhem 1863. 
C. arundinacea X lanceolata. S. 

Almqvist & Hult i Prot. 1882 M. 
C. arundinacea X phragmitoides. 

E. Hackel i Herb. Mus. Fenn. 

II 1889 ; ex. af Hj. Hjelt 1876, 

sarskild af Hackel 1879. 
C. chalybaea. Herb. Mus. Fenn. 

1859, S. Almqvist & Hult i 

Prot. 1882. 
C. lapponica. (Wahlenb. 1812!) 

Fellm. Ind. 1831. 
C. strigosa. S. Almqvist & Hult 

i Prot. 1882 2 ). 
C. stricta. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Lapp. 1835. 
C. gracilescens. (Fries 1846 un- 
der namnet C. Halleriana) Saelan 

i Prot, 1881. 
C. deschampsioides. N. I. Fellm. 

1869, ex. 1863. 
C. epigejos. Kalm m. fl. 
C. phragmitoides. Wahlenb. 1812 

under namn af Arundo psendo- 

phragmites. 
C. lanceolata. Kalm 1765 (Arun- 
do calamagrostis). 



x ) Tidigare t. ex. Herb. Mus. Fenn. 
1859 osaker. 

2 ) UppgifveD inula fran Wahlenbergs 
tid, men uppg. afse dels orter utom 
tioromradet, dels iiro de osiikra. jfr 
ofvan p. 63 not 5. 



120 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 2. 



Apera spica venti. Kalm och ti- 
digare. 
Deschampsia caespitosa. Kalm | 

m. fl. 
D. bottnica. F. Nyl. Spic. 1843. 
D. alpina. Fellm/lnd. 1831. 
D. flexuosa. Kalm m. fl. 
D. atropurpurea. Wahlenb. 1812 ! ! 
Trisetum subspicatuin. Fellm. 

Iud. 1831. 
Avena pubescens. A. Nyl. 1844. | 
A. pratensis. Kalm 17(35, tidi- 

gare osaker. 
A. fatua. Kalm och tidigare. 
A. strigosa. Seel. 0. Nyl. 1858 : 

ex. af Nikl. 1852. 
Arrhenatherum elatius. Linne ; 

Fl. Suec. ed. I 1745. 
Sesleria caerulea. Bergstr. m. fl. 

1852, jfr ofvan p. 77 not 3. 
Phragmites communis. (Till.) 

Linne Fl. Lapp. 1737. 
Triodia decumbens. Kalm 1765. 
Molinia caerulea. Kalm m. fl. 
Catabrosa aqvatica. Kalm m. fl. 
Melica nutans. Kalm och tidigare. 
Briza media. Kalm (och tidigare). 
Dactylis glomerata. Kalm m. fl. 
Cynosurus cristatus. Fries 1846. 
Poa annua. Kalm m. fl. 
P. caesia. Fellm. Ind. 1831 (P. 
glauca), N. I. Fellm. Lettre 1863. 
P. compressa. Fries 1846 1 ), Zett. 

& Br. 1867, ex. 1862. 
P. alpina. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831. 
P. cenisia. Herb. Mus. Fenn. 
1859, jfr ofvan p. 83 not 6 och 
p. 84 not 6. 
P. nemoralis. Kalm m. fl. 
P. serotina. A. Nyl. 1844. 
P. pratensis. Kalm och tidigare. 
P. trivialis. Kalm och tidigare. 



l ) Afven Bergstr. 1852. 



Poa sudetica. F. Nyl. Spic. etc. 

1844 (P. qvadripedalis). 
Colpodium latifolium. K. E. v. 

Baer m. fl. i Bull. sc. 1841, se 

ofvan p. 60 not 2 1 ). 
Arctophila pendulina. Wahlenb. 

Fl. Suec. enl. L. L. Laest. 1833. 
A. fulva. K. E. v. Baer m. fl. 

i Bull. sc. 1841, se ofvan p. 

60 not. 2 1 ). 
Scolochloa arundinacea. F. Nyl. 

Spic. 1843. 
Glyceria remota. J. H. af For- 

selles 1807!, se p. 34 not 3. 
Gl. aqvatica. Gadd Bon 1777. 
Gl. fluitans. Kalm och tidigare. 
Atropis distans. L. L. Lsest. 1839. 
A. maritima. Fellm. Ind. 1831, 

Byteskat. Ill 1884, Herb. Mus. 

Fenn. II 1889, se ofvan p. 50 

not 1. 
Festuca ovina. Kalm och tidigare. 
F. rubra. Kalm och tidigare. 
F. elatior * pratensis. Kalm och 

tidigare. 
**F. arundinacea. Bupr. Diatr. 

1845. 
F. gigantea. Fries 1846 2 ), Sahl- 

berg i Prot. 1878. 
Bromus inermis. Angstr. 1844; 

ex. af Malmberg 1870. 
Br. secalinus. Kalm och tidigare. 
Br. arvensis. Kalm (och tidigare). 
Br. mollis. Kalm 1765. 
Brachypodium pinnatum. Kalm 

1765. 
Br. silvaticum. C. J. Arrh. i Prot. 

1865, Suomen Kasvio 1866. 
Nardus stricta. Kalm och tidigare. 
Lolium perenne. Kalm och tidi- 
gare. 

*) Dessa arter upptages afven af F. 
Nyl. Spic. 1844. 

2 j Afven Led. enl. F. Nylander 1853; 
! f. o. osakra uppg. 



Kannedomen om vaxternas ntbredning i Finland. 



12*; 



Lolium linicolum. Fries 1846. 
Triticum repens. Kalm och tidi- 
gare. 
Tr. caninum. Wahlenb. 1812. 
* Tr. violaceum. N. I. Fellm. 

Lettre 1803, jfr ofvan p. 84 

not 6. 
Elymus arenarius. Linne Fl. 

Lapp. 1737. 
Malaxis paludosa. Bergstr. m. fl. 

1852, jfr ofvan p. 52 not. 3. 
Microstylis monophylla. Kalm 

1765, se ofvan p. 19 not 4. 
Calypso borealis. Jul. enl. M. 

Castren 1791. 
Corallorrliiza innata. Kalm 17G5. 
Xeottia nidus avis. Kalm 1765. 
Listera cordata. Kalm 1765. 
L. ovata. Kalm och tidigare. 
Goodj-era repens. Kalm m. fl. 
Epipogon aphyllus. Fries 1846. 
Cephalanthera xiphophyllum. 

Bergstr. m. fl. 1852*. 
C. rubra, E. Walleen i Prot. 1879. 
Epipactis latifolia. Kalm och ti- 
digare, 
E. palustris. Fries 1846. 
E. atrorubens. Norrl. On. 1871 ; 

ex. af Simming 1863. 
Orchis mascula. Arrh. & K. i 

Prot. 1878. 
0. sambucina. Bergstr. m. fl. 

1852, jfr ofvan p. 77 not. 3. 
0. incarnata. F. Nyl. Spic. 1844. 
0. Traunsteineri. F. Xyl. Spic. 

1844. 
0. maculata. Kalm och tidigare. 
Ophrys myodes. Herb. Mus. 

Fenn. 1859 1 ). 
Herminium monorchis. Kalm 

1765, Suomen Kasvio 1866; 

ex. af Zetterman 1863. 



1 ) Fort. 1852 fran ort utom florom- 
radet. 



Chamorchifl alpina. Fellm. Ind. 
1831; ex. fran floromradet sak- 
nas i H. M. F. 

Coeloglossum viride. Gadd Ob- 
serv. 1747, Kalm. 

Gymnadenia conopsea. Kalm och 
tidigare. 

G. albida. Kalm 1765. 

Platanthera chlorantha. Fries 

1846, jfr ofvan p. 63 not 5. 

PI. bifolia. Kalm och tidigare, 
se ofvan p. 4. 

Cypripedium calceolus. Linne Fl. 
Lapp. 1737. 

Scheuchzeria palustris. Kalm m. fl. 

Triglochin palustre. Kalm och 
tidigare. 

Tr. maritimum. ( Till. ) Kalm m. fl. 

Alisma plantago. Kalm och tidi- 
gare. 

Sagittaria sagittaefolia. Kalm och 
tidigare. 

Butomus umbellatus. Linne Fl. 
Lapp. 1737. 

Hydrocharis morsus ranae. Kalm 
m. fl. 

Stratiotes aloides. Linne Fl. 

Lapp. 1737 l ). 

Xajas marina, Linne Fl. Sueo. 
1755. 

X. minor. S»L 0. Xyl. 1858. 

X. flexilis. Suomen Kasvio 1866; 
ex. af Xorrlin 1864. 

Potamogeton natans. Kalm m. fl. 

* P. sparganifolius. F. Xyl. Spic. 
1843 2 ). 

P. polvgonifolius. Suomen Kas- 
vio 1866; ex. af P. Fr. Mo- 
lander & 0. Hoffstrom 1858. 

P. rufescens. (F. Xyl. Spic. 

1843) A. Xyl. 1844. 

P. praelongus. F. Xyl. Spic. 1843. 

») Jfr ofvan p. 2 not 5 och p. 20 
not 2. 

2 ) Fran L. ent. af L. L. L?est. 1839. 



128 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 2. 



Potamogeton perfoliatus. Kalm 

och tidigare. 
P. lucens. Kalm 1 765. 
P. Zizii. Kihlm. i Prot. 1890 l ). 
P. nitens. Fries 1846 2 ). 
P. gramineus. Kalm 1765. 
*P. Wolfgangii. (Fries 1846 

under namn af P. salicifolius ) 

Kihlm. i Herb. Mus. Fenn. II 

1889. 
P. crispus. Kalm 1765. 
P. zosteraefolius. (Fries 1846 

under namn af P. compressus) 

Herb. Mus. Fenn. 1859 3 ). 
P. obtusifolius. [Nikl.] Malmgr. 

1861. 
P. mucronatus. Kihlm. i Prot. 

1890 4 ). 
P. pusillus. Kalm 1765. 
P. rutilus. Fl. Kar. etc. 1852. 
P. pectinatus. Kalm (m. fl.). 
P. vaginatus. Kihlm. i Prot. 1887. 
P. filiformis. Kalm 1765. 
Puppia rostellata. Kalm 1765 5 ). 
P. brachypus. 0. J. Arrh. i Prot. 

1863, Suomen Kasvio 1866. 
Zanichellia major. Norm. 1868; 

ex. fran floromradet saknas i 

H. M. F. 
Z. polycarpa. Rupr. Diatr. 

1845 6 ). 



1 ) Upptages Mr sasom art enl. Kihlm. 
1. c, ehuru den t. ex. i Hartm. XII 
p. 47 upptages sasom varietet eller 
eventuelt hybrid. 

2 ) Ehuru flere ganger uppgifven un- 
der mellantiden, kan arten anses fullt 
utredd forst af Sa^lan i Prot. 1886, 
jfr f. 6. p. 63 not 5. 

3 ) Jfr ofvan p. 63 not 5. 

4 ) Tidigare uppg. i Herb. Mus. Fenn. 
1859 etc. afse atm. for det mesta P. 
obtusifolius. 

5 ) Egentligen den kollektiva R. ma- 
ritima. 

6 ) Den kollektiva Z. palustris Kalm 
1765. 



Zanichellia pedicellata, W. Nvl. 

Distr. 1852. 
Zostera marina. Kalm 1765. 

Dicotyledoneae. 

Betula verrucosa. Fries 1846. 

B. odorata. Fries 1846 M- 

B. nana. (Till.) Linne Fl. Lapp. 

1737. 
B. nana X verrucosa. Sselan i 

Prot. 1886; ex.af Hj.Hjelt 1880. 
B. nana X odorata f. perodorata. 
Led. enl. F. Nylander 1851, 
Suomen Kasvio 1866. 
B. nana X odorata f. pernana. 
Herb. Mus. Fenn. 1859, jfr ofvan 
p. 84 not 6, uppg. i Fl. Kar. 
etc. osakra. 
Alnus glutinosa. (Till.) Linne Fl. 

Lapp. 1737. 
A. incana. (Till., Linne Fl. Lapp. 
1737) (Wahlenb. 1812) Fellm. 
Ind. 1831. 
A. glutinosa X incana. Norrl. i 

Prot. 1869. 
Corylus avellana. Kalm och ti- 
digare. 
Quercus pedunculata. (Till., Lin- 
ne Fl. Lapp. 1737) Kalm etc. 
; Myrica gale. Kalm och tidigare. 
Populus tremula. Kalm och ti- 
digare. 
Salix pentandra. Kalm och tidi- 
gare. 
\ S. triandra. Liljeblad (1792) 

1798. 
| S. acutifolia. Rupr. Diatr. 1845. 
S. caprea. Kalm och tidigare. 
S. aurita. Kalm och tidigare. 
S. cinerea. Kalm och tidigare. 
S. vagans. Wahlenb. 1812. 
S. myrtilloides. Kalm 1765. 



: ) Den kollektiva B. alba Kalm och 
tidigare. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 



120 



Salix repens. (Till.) Linne Fl. 

Suec. 1755 *). 
S. nigricans. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831. 
S. phylicaefolia. Kalm 1765. 
S. hastata. Kalm 1765. 
S. lanata. Wahlenb. 1812. 
S. Lapponum. (Wahlenb. 1812) 

Wahlenb. Fl. Suec. 1826. 
S. glauca. Wahlenb. 1812. 
S. arctica. A. Lundstrom i Prot. 

1880; ex. af F. Nylander 1844. 
S. myrsinites. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831. 
S. herbacea. Fellm. Ind. 1831. 
S. rotundifolia. A. Lundstrom 

1877 se ofvan p. 101 not 7; 

ex. af N. I. Fellm. 1863. 
S. polaris. Fellm. Lapp. 1835, 

se ofvan p. 43 not 1 och p. 

52 not 3. 
S. reticulata. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Lapp. 1835. 
S. aurita X caprea. Arrh. i Prot. 

1883, ex. tagna 1881. 
S. aurita X cinerea. Kihlm. i 

Prot. 1886. 
S. aurita X Lapponum. Kihlm. i 

Herb. Mus. Fenn. II 1889 2 ). 
S. aurita X myrtilloides. Mela 

Kasv. I 1877. 
S. aurita X phylicaefolia. Kihlm. 

i Prot. 1885. 
S. aurita X repens. Arrh. i Prot. 

1887, tidigare osaker. 
S. aurita X rosmarinifolia. Arrh. 

i Prot. 1881. 
S. aurita X vagans. Kihlm. i Prot. 

1886. 
S. caprea X cinerascens. Kihlm. 

Ant. 1885. 



a ) Egentligen var. rosmarinifolia. 
2 ) Redan Mela Kasv. 1884, men uppg. 
moji. osaker. 



Salix caprea X cinerea. Kihlm. i 
Herb. Mus. Fenn. II 1889. 

S. caprea X Lapponum. Fries 
1846 under namn af S. cane- 
scens sasom sporadisk. 

S. caprea X nigricans. Kihlm. i 
Prot. 1883. 

S. caprea X phylicaefolia. Kihlm. 
i Prot. 1885. 

S. caprea X vagans. Kihlm. i 
Prot. 1886; ex. af Lauren. 

S. cinerea X nigricans. A. Lund- 
strom & Wainio i Prot. 1881. 

S. cinerea X phylicaefolia. Hj. 
Hjelt i Prot. 1884. 

S. glauca X myrsinites. Mela 

Kasv. I 1877 !). 

S. glauca X nigricans. (Herb. 

Mus. Fenn. 1859 2 ), Kihlm. 
Ant. 1885. 

S. glauca X phylicaefolia. Herb. 
Mus. Fenn. 1859 under namn 
af S. glauca var. pallida. 

S. hastata X lanata. Kihlm. Ant. 
1885; ex. tagna af Arrh. 1880 3 ). 

S. hastata X myrtilloides. A. 

Lundstrom enl. ex. af C. A. 
Hakansson i Bot. Not. 1886; ex. 
fran floromradet saknas i H. M. F. 

S. hastata X polaris. A. Lund- 
strom & Hollm. i Prot. 1885, 
ex. tagna 1883. 

S. hastata X reticulata. A. Lund- 
strom & Hollm. i Prot, 1885, 
ex. tagna 1883. 

S. herbacea X Lapponum. A. 

Lundstrom i Kihlm. Ant. 1885, 
ex. 1880. 



*) MOjI. fran orter utom floromradet; 
ex. tagna och bestamda af Arrh. 1880. 

2 ) Under namn af S. glauca var. 
subnigricans, men troligen tagen utom 
floromradet. 

3 ) Tidigare uppgifter t. ex. Mela 
Kasv. I 1877 fran orter utom florom- 
radet. 

9 



13<> 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V 



Salix Lapponum X nryrsinites. 
Mela Kasv. 1884: ex. tagna af 
N. I. Fellnian 1861, bestamda 
af A. Lundstrom 1880. 

S. Lapponum X myrtilloides. 
Fries 1846 under namn af S. 
versifolia. 

S. Lapponum X nigricans. A. 
Lundstrom & Wainio i Prot. 
1881. 

S. Lapponum X phylicaefolia. 
Kihlm. i Prot. 1886. 

S. myrsinites X nigricans. Wah- 
lenb. 1812 under namn af S. 
punctata!. Arrh. i Kihlm. Ant. 
1885. 

S. myrtilloides X vagans. Mela 
Kasv. 1884; ex. tagna af Bren- 
ner 1869, bestamda af A. Lund- 
strom 1880. 

S. nigricans X phylicaefolia. Ste- 
lan i Prot. 1880 (tidigare osa- 
ker). 

S. phylicaefolia X vagans. Kihlm. 
i Herb. Mus. Fenn. II 1889. 

S. repens X vagans. Arrh. & A. 
Lundstrom i Prot. 1883. 

TJrtica urens. Kalm och tidigare. 

U. dioica. Kalm och tidigare. 

Humulus lupulus. I Till, i Linne 
Fl. Suec. ed. I 1745. 

Ulmus montana. F. Xvl. Spic. 
1843 h. 

TJ. effusa. F. Nyl. Spic. 1843. 

Polygonum bistorta. Angstr. 

1844. 

P. viviparum. Kalm och tidi- 
gare. 

P. amphibium. Kalm och tidi- 
gare. 

P. lapathifolium. (Till. ?) A. Nyl. 
1844. 



Polygonum persicaria. Kalm 1 7 <3 5 ? 
tidigare osaker. 

P. mite. (Till, se ofvan p. 2 not 5, 
Pupr. Diatr. 1845 under namn af 
P. minus) Fl. Kar. etc. 1852. 

P. hydropiper. Kalm och tidi- 
gare. 

P. aviculare. Kalm och tidigare. 

P. convolvulus. Kalm och tidi- 
gare. 

P. dumetorum. Fries 1846. 

Rumex maritimus. Ale. ed. I 
1863; ex. af Backman 1859. 

E. obtusifolius. Fries 1846 (ti- 
digare osaker). 

P. hydrolapathum. Bergstr. 1852 ; 
ex. af Xikl. 1853. 

R. hippolapathum. AVahlenb. 
1812. 

R. domesticus. Wahlenb. 1812 x ). 

P. crispus. Kalm och tidigare. 

P. crispus X domesticus. Kihlm. 
i Prot. 1889. 

P. crispus X obtusifolius. H. 
Lindberg i Prot. 1890, jfr of- 
van p. 89 not 3. 

P. acetosa. Kalm och tidigare. 

R. acetosella. Kalm och tidigare. 

Oxyria digyna. TVegelius 1759. 

Koenigia islandica. Wahlenb. 

1812. 

Silene inflata. Kalm och tidi- 
gare 2 ). 

* S. maritima. iPrvtz 1821) Hj. 
Hjelt i Bot. Xot/l879. 

S. rupestris. Kaim 1765. 

S. acaulis. S. Castren (1800) 
1803. 



a ) Den kollectiva Ulmus campestris 
Linne Fl. Suec. ed. I 1745. 



x ) Den kollektiva Paimex aqvaticus 

Kalm 1765. Wahlenb. atskilde var. 

crispatus = R. domesticus, hvilket 

namn forst torde forekomma hos A. 

Nyl. 1844. 

" 2 )Var. litoralis omnamnes frantrak- 

: ten emellan Tornea och Lulea: Linne 

, Fl. Lapp. 1737. jfr Fl. Suec. ed. 1 1715. 



K&nnedomen om vaxternas utbredning i Finland. 



131 



Silene nutans. (Till.) Kalm 1765. 
S. tatarica. Liljebl. (1792) 1798. 
S. viscosa. Kalm 1765. 
Melandrium album. (A. Nyl. 

1844) Tries 1846. 
M. rubrum. Kalm m. fl. 
M. apetalum. Fellm. Ind. 1831. 
M. affine. SuomenKasvio 1866 1 )- 
Viscaria vulgaris. Kalm och ti- 

digare. 
V. alpina X vulgaris. Sedan i 

Prot. 1882. 
V. alpina. Linne Fl. Suec. ed. I 

1745. 
Lychnis flos cuculi. Kalm och 

tidigare. 
Agrostemma githago. Kalm och 

tidigare. 
Dianthus deltoides. Kalm och 

tidigare. 
D. arenarius. Prytz 1821. 
D. superbus. (Linne Fl. Lapp. 

1737) LinneFl. Suec. ed. I 1745. 
Ofypsophila fastigiata. Kupr. Diatr. 

enl. uppg. af K. E. v. Baer 

1845; ex. af Brenner och X. J. 

Laurin 1863 2 ). 
G. muralis. Kalm och tidigare. 
Spergula arvensis. Kalm och ti- 
digare. 
Sp. vernalis. Prytz 1821. 
Spergularia campestris. Kalm 

1765. 
Sp. canina. (A. Nyl. 1844 under 

namn af Lepigonum medium). 
Sagina nodosa. Kalm (m. fl.). 
S. procumbens. (Till.?) Kalm 

1765. 
S. saxatilis. Fellm. Ind. 1831, jfr 

ofvan p. 30 not 1. 



Sagina nivalis. Arrh. i Prot. 
1885, ex. tagna 1880. 

Alsine verna. Seelan i Prot. 1882; 
ex. af Hj. Xeiglick 1877. 

A. stricta. Herb. Mus. Fenn. 1859; 
ex. af F. Nylander 1844 » ). 

A. biflora. Herb. Mus. Fenn. 
1859 2 ). 

Moehringia trinervis. Kalm 1765. 

M. lateriflora. Fellm. Ind. 1831. 

Arenaria ciliata. F. Nyl. Utdr. 
1842. 

A. serpyllifolia. Kalm och tidi- 
gare. 

Ammodenia peploides. Kalm 
1765. 

Stellaria nemorum. Kalm m. fl. 

St. media. Kalm och tidigare. 

St. holostea. Kalm 1765. 

St. palustris. Prytz 1821. 

St. graminea. Kalm och tidi- 
gare. 

St. ponojensis. Arrh. i Prot. 
1888!, jfr Prot. 1883; ex. af 
N. I. Fellman och Brenner 1863. 

St. Friesiana. F. Nyl. Spic. 1843. 

St. borealis. Angstr. 1844. 

St. uliginosa. (A. Nyl. 1844) 
Fries 1846, jfr ofvan p. 43 not 
3, p. 45 not 3 etc. 

St. crassifolia. F. Nyl. Spic. 
1843 3 ). 

St. humifusa. Sommerf. 1826 4 ). 



!) Det i Herb. Mas. Fenn. 1859 om- 
niimda ex. ar antagligen taget utom 
floromradet. 

2 ) Prytz 1821 osaker, se p. 45 not 3. 



x ) Det i Fort. 1852 omnamda ex. ar 
mojligen taget utom omradet. Jfr f. 6. 
ofvan p. 50 not 1 och p. 84 not 5. 

2 Uppg. i Fellm. Ind. 1831 ej alldeles 
siiker; fran L. ent. Wahlenb. 1812 m. rl. 

3 ) Uppg. i Fellm. Ind. 1831 ej fullt 
siiker, jfr ofvan p. 50 not 1. N&got 
aldre iin Xylanders, men foga upply- 
sande ar uppg- Led. enl. uppg. af 
Schrenk 1812. 

4 ) Nagot tidigare ar Wahlenb. Fl. 
| Suec. ed. I 1824. 



132 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennioa. V, n. 



Malachiuui aqvaticum. Prvtz 

1821 *). 
Cerastium trigynum. (Wahlenb. 

1812) Fellm. Ind. 1831. 
C. alpinum. Wahlenb. 1812. 
C. triviale. Kalm 1765. 
C. semidecandrum. Kalm 1765. 
Herniaria glabra. Kalm 1765 (ti- 

digare uppg. nagot osakra, jfr 

ofvan p. 26 not 7). 
Scleranthus perennis. Fries 1846, 

Nerv. i Prot. 1880 2 ). 
Scl. annuus. Kalm och tidigare. 
Chenopodium bonus Henricus. 

(Till.) Kalm 1765. 
Ch. urbicum. Kalm 1765. 
Ch. rubrum. Kalm och tidigare 

(aldre uppg. dock ej fullt sakra). 
Ch. glaucum. Kalm 1765. 
Ch. album. Kalm och tidigare. 
Ch. polyspermum. Kalm m. fl., 

(A. Nyl. 1844), W. Nyl. i flere 

arbeten 1852. 
Suaeda maritima. Kadi. 1795 3 ), 

Arrh. i Prot. 1879. 
Salsola kali. (Radl. 1795, jfr 

ofvan p. 31 not 2) Wirz. PI. 

off. 1837, PI. Kar. 1852; ex. 

af E. Xylander 1851. 
Atriplex hastatum. (A. Nyl. 1844 

under namn af A. latifolium) 

Pries 1846. 
A. patulum. Kalm och tidigare. 
A. litorale. Pries 1846. 
Salicornia herbacea. Kalm 1765 

och tidigare, se p. 34 not 3. 
Montia fontana. Kalm m. fl. 
Atragene alpina. Gunther i Prot. 

1876. 



Thalictrum aqvilegiaefolium. 

(Prytz 1821) Pries 1846; ex. 

af Backman 1859. 
Th. kemense. Wahlenb. PI. Suec. 

1824. 
Th. simplex. P. Nyl. Spic. 1844. 
Th. angustifolium. SuOmen Kas- 

vio 1866 : ex. af Simming 1863. 
Th. flavum. Kalm och tidigare. 
Th. alpinum. (Wahlenb. 1812) 

Prytz 1821. 
Pulsatilla patens. W. Nyl. Distr. 

1852. 
P. patens X pratensis. Malmb. 

1868 M. 
P. pratensis. Rupr. Diatr. 1845. 
P. pratensis X vernalis. Rupr. 

Diatr. 1845; ex. af M. Sahl- 

berg 1875. 
P. vernalis. Kalm 1765, Prytz 

1821. 
I Anemone nemorosa. Kalm och 

tidigare. 
A. nemorosa X ranunculoides. 

Xorrl. i Prot. 1885. 
A. ranunculoides. Linne PI. Suec. 

ed. I 1745. 
Hepatica triloba. Kalm och ti- 
digare. 
Myosurus minimus. Kalm och 

tidigare. 
Ranunculus glacialis. Pellm. Ind. 

1831. 
R. Pallasii. P. NyL Spic, etc. 

1844. 
R. lingua. (Till.) Linne Fl. Suec. 

ed. I 1745. 
R. flammula. Kalm och tidigare. 



*) Uppg. kos Herk. 175G nagot osii- 
ker; arten upptages ej af Kalin. 

2 ) Ett ex. taget af W. Xylander 
1851, jfr afven ofvan p. 66 not 6. 



x ) Da exemplar af denna form tidi- 
gare t. ex. Fort. 1852 och Herb. Mus. 
Fenn. 1859 benamdes P. vulgaris, sa 
bor har niimnas att den sistnamda 
upptogs redan af Kalm m. fl., se of- 



Afven enl. uppg. af Fr. Xylander van p. 19 not 4. — Hos Malmb. fo- 
lios Led. 1849 — 1851. rekommer hvbriden imder namn af 



Kiinnedomen om vilxternas utbreilninir i Finland. 



133 



Ranunculus lapponicus. S. Ca- 
stren (1800) 1803. 

R. hyperboreus. Liljebl. 1792. 

R. pygmaeus. Fellm. Ind. 1831. 

R. nivalis. Fellm. Ind. 1831. 

R. auricomus. Kalm 1765. 

R. cassubicus. F, Nyl. Spic. 1843. 

R. acris. Kalm och tidigare. 

R. repens. Kalm och tidigare. 

R. polyanthemos. Kalm 1765. 

R. bulbosus. Prytz 1821. 

R. sceleratus. Kalm och tidigare. 

R. marinus. Fries 1846. 

R. aqvatilis. Fries 1846 (var. 
confervoides). 

* R. heterophyllus. Kalm och ti- 
digare *). 

R. circinatus. Fries 1846. 

R. ficaria. Kalm och tidigare. 

Caltha palustris. Kalm och ti- 
digare. 

Trollius europaeus. Kalm m. fl. 

Aqvilegia vulgaris. (Fries 1846 2 ). 

Aconitum lycoctonum. Fellm. 
Ind. 1831. 

Delphinium consolida. Kalm och 
tidigare. 

Actaea spicata. Kalm och tidigare. 

Paeonia anomala. (K. E. v. Baer 
1837, se ofvan p. 58) Ruprecht 
Fl. Samoj. 1845 hvardera under 
namn af P. intermedia; ex. af 
N. I. Fellman 1863. 



P. patens var. Wolfgangiana och det 
hiir anvanda namnet forekommer mig 
veterligen forst i Herb. Mus. Fenn. II 
1889. Redan Rupr. i H. M. F. 1869 
framholl formens hybrida natnr. 

1 ) Under namn af R. aqvatilis iinda 
till Fries 184(5. 

2 ) Fries nppgifver arten sasom spo- 
radisk; i flertalet af de folj. uppgif- 
terna betecknas den sasom forvildad ; 
dess fullkomligt spontaua forekomst 
i vissa delar af landet framholls forst 
Norrl. On. 1871. 



Nuphar luteum. Kalm och tidigare. 

X. luteum X pumilum. Led. 
1841!; ex. af X. I. Fellman 
1863. 

X. pumilum. Wahlenb. 1812. 

Xymphaea alba. Kalm och tidi- 
gare. 

* N. Candida. Sselan i Prot. 1879, 
se afven R. Caspary i Bot. Not. 
1879. 

Papaver nudicaule. Fellm. Ind. 
1831. 
! Chelidonium majus. Kalm och 
tidigare. 

Corydalis solida. Fries 1846 *). 
| C. fabacea. W. Nyl. Distr. 1852, 

jfr ofvan p. 77 not 3. 
| Fumaria officinalis. Kalm och 
tidigare. 

F. Vaillantii. (Prytz 1821 under 
namn af F. parviflora) Ch. E. 
Boldt i Prot. 1886. 

Nasturtium palustre. Wahlenb. 
1812. 

N. amphibium. Kalm och tidi- 
gare, se p. 27 not 3. 

Barbarea vulgaris. (A. Nyl. 1844) 
Fries 1846. 

B. stricta. (Kalm och tidigare 2 ) 
A. Nyl. 1844. 

Arabis hirsuta. Kalm 1765, ti- 
digare osaker. 

A. alpina. Fellm. Ind. 1831. 

A. petraea. (Linne Fl. Suec. 1755) 
Selin i Prot. 1862, Suomen Kas- 
vio 1866; ex. af Selin 1861. 

A. arenosa, Linne Fl. Suec. 1755. 

A. thaliana. Kalm och tidigare. 

Turritis glabra. Kalm och tidi- 
gare. 



2 ) Den kollektiva Fumaria bulbosa 
(Till.) Linne Fl. Suec. ed. I 1745. 

2 ) Egentligen den kollektiva Erysi- 
mum Barbarea. 



134 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 2. 



Cardamine pratensis. Kalm och 

tidigare. 
C. amara. Kalm och ticiigare. 
C. silvatica. Sfelan i Prot. 1878. 
C. hirsuta. Kalm 1765. 
C. parviflora. Fries 1846. 
C. bellidifolia. Fellm. Ind. 1831. 
Dentaria bulbifera. Kalm 1765. 
Berteroa incana. W. NyL Distr. 

1852. 
Draba nemorosa. Angstr. 1844 

(Dr. lutea). 
Dr. muralis. Kalm 1765 1 ), Sse- 

lan i Prot. 1878. 
Dr. incana. S. Castren 1803. 
Dr. hirta. S. Castren (1800) 

1803. 
Dr. alpina. Herb. Mus. Fenn. 

1859; ex. af F. Nylandesr 1844 *). 
Eropbila verna. Kalm och tidi- 

gare. 
Cochlearia arctica Herb. Mus. 

Fenn. 1859 (sasom var. 
C. anglica. Fellm. Ind. 1831. 
C. danica. Kalm 1765. 
Sisymbrium sophia. Kalm och 

tidigare. 
S. officinale. Till.?; Kalm. 
Alliaria officinalis. (Till.) Kalm 

1765. 
Eutrema Edwardsii. Herb. Mus. 

Fenn. 1859: ex. af F. Xylan- 

der 1844:. 
Erysimum cheiranthoides. Kalm 

och tidigare. 
E. hieraciifolium. Wahlenb. 

181*2 ! . 



Kalm och ti- 



- Afven Prvtz 1821. 

2 ) Fran L. ent. Fellm. Lapp. 1S35. 
se afven ofvan p. 84 not 6. 

3 ) C. officinalis, upptagen t. ex. 
Fellm. Ind. 1831, afser denna art. 

1 Under namn af Cheiranthus alpi- 
nus ; det nu anvanda namnet W. 
Nyl. Distr. 1852. 



Kalm och 



Kalm och 



Camelina foetida. 

digare l ). 
Subularia aqvatica. 

tidigare. 
Brassica campestris. 

tidigare. 
Sinapis arvensis. Kalm och tidi- 
gare. 
Capsella bursa pastoris. Kahn 

och tidigare. 
Lepidium campestre. Kalm 1765, 

A. W. Juslin i Prot. 1878. 
L. ruderale. Kalm och tidigare. 
Thlaspi arvense. Kalm och ti- 
digare. 
Isatis tinctoria. Till, se p. 4, 

Kalm m. fl. 
Xeslea paniculata. 

1858. 
Bunias orientalis. 

Fort. 1852 
Crambe maritima. Kalm 1765 -i, 

Ossian Renter i Prot. 18S5. 
Cakile maritima. Kalm 1765. 
Raphanus raphanistrum. Kalm 

1765. 
Viola epipsila. (F. NyL Utdr. 

1842) F. NyL Spic. 1843. 
V. palustris. Kalm och tidigare. 
V. uliginosa. W. NyL enl. E. 

af Hallstrom, m. fl. 1852, jt'r 

ofvan p. 77 not 6. 
V. umbrosa. A. NyL 1844, Fries 

1846, jfr ofvan p. 63 not 5 etc. 
V. collina. E. NyL Spic. 1844. 
V. stagnina. J. A. Fastberg i 

Prot. 1863, Suomen Kasvio 

1866 ■] . 
V. canina. Kalm och tidigare. 
V. rupestris. (Fries 1846 under 



Seel. 0. Xv 



CFriea 1846 



v ) Under det egentligen kollektiva 
namnet Ifyagrnm sativum. 

2 ) Afven' Prytz 1821. 

3 ) Jfr ofvan p. 66 not 6 och p. 77 

not 3. 



Kannedomen cm vaxternas utbrednins i Finland. 



135 



namn at V. arenaria* Ruprecht 
PI. Ingr. 1860, se ofvan p. 81 
not 3. 

Viola Riviniana. (A. Nyl. 1844 
under namn af V. sylvatica) 
Arrh. i Prot. 1887. 

V. mirabilis. Kalm 1765. 

Y. biflora. Wegelius 1759. 

Y. tricolor. Kalm ocli tidigare. 

V. canina X Riviniana. Arrh. 
('& Sv. Murbeck) i Prot. 1887. 

V. canina X rupestris. Sv. Mur- 
beck i Herb. Mus. Fenn. II 1889. 

Y. epipsila X palustris. Sv. Mur- 
beck i Herb. Mus. Fenn. II 1889. 

Y. mirabilis X Riviniana. Arrh. 
ft Sv. Murbeck) i Prot. 1887. 

Y. mirabilis X rupestris. Hj. 
Hjelt i Prot. 1884. 

Y. Riviniana X rupestris. Arrh. 
& Sv. Murbeck) i Prot. 1887. 

Drosera rotundifolia. Kalm och 
tidigare. 

Dr. intermedia. Fries 1846. 

Dr. longifoiia, Kalm och tidigare. 

Helianthemum vulgare. (Till.) 
Kalm 1765. 

Hypericum hirsutum. Kalm (och 
tidigare). 

H. qvadrangulum. Kalm och ti- 
digare. 

H. perforatum. Kalm och tidi- 
gare. 

Elatine alsinastrum. Linne Fl. 
Suec. 1755. 

E. triandra. Liljebl. 1792. 

E. hydropiper. Kalm 1765. 

Malva borealis. Kalm och tidi- 
gare x ). 

M. vulgaris. W. Nyl. Distr. 
1852: ex. af B. Alfthan 1861. 

Tilia ulmifolia. Kalm och tidigare. 



Oxalis acetosella. Kalm och ti- 
digare. 

Linum catharticum. Kalm 176J 

G-eranium sanguineum. (Till.) 
Kalm 1765. 

Gr. pratense. F. Nyl Spic. 1844. 

G-. silvaticum. Kalm och tidi- 
gare. 

Gr. palustre. F. Nyl. Spic. 1844. 

Gr. bohemicum. F. Nyl. Spic. 
1843. 

Gr. pusillum. Ealm 1765 (GK ro- 
tundifolium . 

Gr. molle. Kl. Wahlman i Prot. 
1862. Suomen Kasvio 1866. 

G-. lucidum. Prytz 1821. W. NyL 
Distr. 1852. 

Gr. Robertianum. Kalm och tidi- 
gare. 

Erodium cicutarium. Kalm och 
tidigare. 

Impatiens noli tangere. Kalm 
och tidigare. 

Acer platanoides. (Till.) Linne 
Fl. Lapp. 1737. 

Polygala vulgaris. (Till.) Kalm 
1765. 

P. comosa. Fries 1S46. Xorrlin 
& Sahlberg i Prot. 1869, jfr 
ofvan p. 63 not 5. 

P. araara. F. NyL Spic. 1844. jfr 
ofvan p. 56 not 5. 

Rhamnus frangula. Kalm och ti- 
digare. 

Rh. cathartica. Kalm och tidi- 
gare. 

Euphorbia palustris. Sa?l. 0. Nyl. 
1858 M. 

E. esula. B. Paldani i Prot. 
1857. Chyd. m. fl. 1859. 

E. helioscopia. Kalm och tidigare. 

E. peplus. (Till.) Fries 1846. 



x ) Egentligen den kollektiva M. ro- 
tundifolia till Fries 1846: se ofvan p. 
19 not 4. 



l ) Jfr ofvan p. 2 not 5 och | 31 



not o. 



136 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 



Mercurialis perennis. Kalrn 1765, 

tidigare osaker. 
Callitriche vernalis. Kalm och 

tidigare. 
C. polymorpha. Norrl. On. 1871 1 ). 
C. autumnalis. Kalm 1765. 
Empetrum nigrum. Kalm och ti- 
digare. 
Laserpitium latifolium. (Till., se 

ofvan p. 3 not 1) Kalm 1765. 
Archangelica officinalis. Wahlenb. 

1812, ifr ofvan p. 19 not 4 

m. fl. 
A. litoralis. (Kalm m. fl. under 

namnet Angelica archangelica) 

F. Nyl. Spic. 1843. 
Angelica silvestris. Kalm och ti- 
digare. 
Selinum carvifolia. Prytz 1821. 
Peucedanum palustre. Kalm och 

tidigare. 
Heracleum sibiricum. Kalm och 

tidigare 2 ). 
Haloscias scoticum. (Wahlenb. 

1812) Wahlenb. Fl. Suec. 1824- 
Conioselinum tataricum. F. Nyl. 

Spic. m. fl. 1844. 
Cenolophium Fischeri. F. Nyl. 

Spic. etc. 1844. 
Libanotis montana. Kalm (och 

tidigare). 
Aethusa cynapium. Kalm och ti- 
digare. 
Oenanthe phellandrium. Kalm 

1765. 
Ckaerophyllum Prescottii. F. 

Nyl. Utdr. 1842 (Ch. bulbosum). 
Ch. aromaticum. Norrlin & Sahl- 

berg i Prot. 1869. 
Anthriscus silvestris. Kalm och 

tidigare. 

x ) Upptages af Kihlm. i Herb. Mus. 
Fenn. II sasom sarskild 1859, men 
upptages ej i Suomen Kasvio 1866. 

2 ) Under namnet H. sphondylium. 



Cicuta virosa. Till., se ofvan p. 

2 not 5, Linne Fl. Lapp. 1737. 
Sium latifolium. Kalm 1765. 
Aegopodium podagraria. Kalm 

och tidigare. 
Pimpinella saxifraga. Kalm och 

tidigare. 
P. magna. Bytesk. I 1869, Mela 

Kasv. I 1877 ; ex. af Europseus r 

bestamd af Brenner. 
Carum carvi. Kalm och tidigare. 
Conium maculatum. Kalm och 

mojl. tidigare. 
Sanicuia europaea. Prytz 1821. 
Cornus svecica. Linne Fl. Lapp. 

1737. 
Sempervivum soboliferum. (Sahl- 

berg i Prot. 1884 under namn 

af S. tectorum) Kihlm. i Prot. 

1887. 
Rhodiola rosea. S. Castren (1800) 

1803. 
Sedum telephium. (Till.) Linne 

Fl. Lapp. 1737. 
S. rupestre. Arrh. i Prot. 1881. 
S. album. (Till.) Prytz 1821. 
S. sexangulare. Bergstr. 1852; 

ex. af Zetterman och C. J. 

Arrh. se Prot. 1863. 
S. acre. Kalm och tidigare. 
S. annuum. Kalm 1765. 
Bulliarda aqvatica. Prytz 1821. 
Saxifraga nivalis. Jul. 1791. 
S. hieraciifolia. Kihlm. i Prot. 

1887, (se Bot. Not. 1887). 
S. stellaris. S. Castren (1800) 

1803. 
S. oppositifolia. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831, jfr ofvan p. 

20 not 2. 
S. aizoides. Wahlenb. 1812. 
S. hirculus. Jul. 1791 l ). 



a ) Fran Lent. Linne Fl. Suec. 1755. 



Kannedomen 0111 viixternas utbredning i Finland. 



137 



Saxifraga granulata. Kalm och 

ticligare. 
8. cernua. Fellm. Ind. 1831. 
S. rivularis. (Walilenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831. 
S. caespitosa. Fellm. Ind. 1831. 
S. tridactylites. Rupr. Diatr. 1845, 

tidigare osaker. 
Chrysosplenium alternifolium. 

Kalm och tidigare. 
Chr. tetrandrum. Th. Fries 1858 ; 

ex. redan af J. Fellm an, jfr 

afven p. 74 not 1 och p. 84 not 6. 
Parnassia palustris. Kalm och ti- 
digare. 
Ribes nigrum. (Till.) Linne Fl. 

Lapp. m. fl., se ofvan p. 11. 
R. rubrum. (Till.) Linne Fl. Lapp. 

m. fl., se ofvan p. 10 — 11. 
R. alpinum. (Till., Linne Fl. 

Lapp.) Fl. Suec. 
Epilobium angustilblium. Kalm 

och tidigare. 
E. parviflorum. Kalm 1765 1 ). 
E. montannm. Kalm och tidi- 
gare. 
E. roseum. Ale. ed. I 1863; ex. 

af Zetterman 1862. 
E. adnatum. (Fries 1846 under 

namnet E. tetragonum sasom 

sporadisk) E. Reuter i Prot. 

1885. 
E. obscurum. Byteskat. I 1869, 

Mela Kasv. I 1877 (E. virga- 

tum). 
E. alsiuifolium. Wahlenb. 1812 2 ), 

Haussknecht 1884. 



: Under namn af E. hirsutum; 
Prytz ,1821 under namnet E. pubes- 
cens ; exemplar af Tene^str. 

*) Wahlenb.) och Fellm. Ind. 1831 
under namn af E. alpinnm /? fonta- 
num; senare kallades arten E. origa- 
nifolium. 



Epilobium lactiflorum. (Hauss- 
knecht 1884); ex. af Brenner 
1863. 

E. Hornemanni. Haussknecht 
1884 !)• 

E. anagallidifolium. Haussknecht 
1884 !). 

E. palustre. Kalm och tidigare. 

E. davuricum. Herb. Mus. Fenn. 
1859; ex. af F. Nylander 1844, 
jfr afven ofvan p. 84 not 6. 

E. alsinifolium X palustre. Sse- 
lan i Prot. 1883 (E. origanifo- 
lium X palustre). 

E. davuricum X lactiflorum. 

Haussknecht 1884 enl. ex. af 
N. I. Fellman 1863. 

E. davuricum X palustre. Hauss- 
knecht 1884 enl. ex. af N. I. 
Fellman 1863. 
; Circaea alpina. Kalm och tidi- 
gare. 

Myriophyllum verticillatum. Kalm 
1765, Fl. Kar. 1852. 

M. spicatum. Kalm och tidigare, 
se p. 27 not 3. 
! H. alterniflorum. Rupr. Diatr. 
1845. 

Hippuris vulgaris. Kalm och ti- 
digare. 

Ceratophyllum demersum. Prytz 
1821. 

Lythrum salicaria. (Till.) Linne 
¥1 Lapp. 1737. 

Peplis portula. Kalm och tidi- 
gare. 

Daphne mezereum. Kalm och ti- 
digare. 

Hippophae rhamnoides. Linne 
Fl. Lapp. 1737. 

Pyrus malus. Kalm och tidigare. 

Sorbus scandica. Bergstr. 1852, 



1 Den kollektiva E. alpinum Wah- 
lenb. 1812) Prytz 1821. 



138 



Acta Societatls pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2, 



jfr ofvan p. 45 Dot 3 och p. 
77 not 3. 

Sorbus fennica. Linne Fl. Suec. 
1755. 

S. aucuparia. Kalm och tidigare. 

S. aucuparia X fennica. Arrh. i 
Prot. (1879) 1881. 

Crataegus monogyna. (Kalm och 
tidigare under namn af Or. 
oxyacantha) Hult ann. 1875 (ma- 
nuskript), Mela Kasv. I 1877. 

Cotoneaster integerrimus. Kalm 
1765, tidigare osaker. 

Rosa canina. Kalm och tidigare. 

R. villosa. Prytz 1821. 

R. cinnamomea. Kalm 1765. 

R, acicularis. Rupr. Diatr. 1845. 

Rubus idaeus. Kalm och tidi- 
gare. 

R. suberectus. Malmberg i Prot. 
1866, Malmb. 1868. 

R. corylifolius. Arrh. i Prot. 
1881, ex. 1879. 

R. caesius. Kalm 1765, tidigare 
osaker. 

R. saxatilis. Kalm och tidigare. 

R. humulifolius. Norrl. i Prot. 
1872; ex. af Simming 1863. 

R. arcticus. Linne Fl. Lapp, 
m. fl. 

R. chamaemorus. Kalm och ti- 
digare. 

R. arcticus X saxatilis. L. L. 
Lsest. 1839! 

Fragaria collina. Fries 1846. 

Fr. vesca. Kalm ooh tidigare. 

Comarum palustre. Kalm och ti- 
digare. 

Potentilla multiflda. F. Nyl. Spic. 
etc. 1844. 

P. anserina. Kalm och tidigare. 

P. reptans. Kalm 1765. 

P. argentea. Kalm och tidigare. 

P. canescens. Norrl. i Prot. 1872, 
jfr ofvan p. 81 not 6. 



Potentilla verna. Kalm och tidi- 
gare. 

P. tormentilla. Kalm och tidi- 
gare. 

P. norvegica. Kalm m. fl. 

P. nivea. Selin i Prot. 1862, 
Suomen Kasvio 1866 ; ex. af 
Selin 1861 1 ). 

Sibbaldia procumbens. Fellm. 
Ind. 1831. 

Alchemilla vulgaris. Kalm och 
tidigare. 
! A. alpina. Herb. Mus. Fenn. 

1859 2 ). 
! Dryas octopetala. Fellm. Ind. 
1831. 

Gfeum urbanum. Kalm och tidi- 
gare. 

Or. rivale. Kalm och tidigare. 

Gr. rivale X urbanum. Herb. Mus. 
Fenn. 1859; ex. af 0. Myreen 
1856: antecknad af Adl. 1852. 

Agrimonia eupatoria. (Till.) Kalm 
1765. 

A. pilosa. F. Nyl. Spic. 1844. 

Sanguisorba officinalis. F. Nyl. 
Spic. 1843, jfr ofvan p. 50 not 1. 

Urinaria pentapetala. Kalm och 
tidigare. 

U. fllipendula. (Till.) Kalm 1765. 

Prunus spinosa. (Till.) Kalm m. fl. 

Pr. paclus. Kalm och tidigare. 

Lathyrus silvestris. Kalm och ti- 
digare. 

L. pratensis. (Till.) Linne Fl. 
Lapp. 1737. 

L. maritimus. Linne Fl. Lapp. 
1737. 

L. palustris. Kalm och tidigare, 
se p. 27 not 3. 



v ) Frau L. ent. Fellm. Lapp. 1835. 
se afven ofvan p. 84 not 6. 

2 ) Fran L. ent. Wahlenb. 1812, jfr 
ofvan p. 32 not 2, p. 50 not 1 och p. 
84 not 5. 



Kiinnedomen om viixternas utbrednin«- i Finland. 



i:m 



Lathyrus montanus. Kalm och 
tidigare. 

L. niger. Fries 1846, Bergstr. 
1852, jfr ofvan p. 2 not 5 och 
p. 71 not 1. 

L. vermis. Kalm och tidigare. 

Vicia silvatica. Kalm och tidi- 
gare. 

V. cracca. Kalm och tidigare. 

V. villosa. Bergstr. 1852, jfr of- 
van p. 63 not 5 och p. 77 
not 3. 

V. sepium. Kalm (och tidigare). 

V. sativa. Kalm och tidigare. 

V. lathyroides. I. 0. Bergroth i 
Prot. 1890. 

V. tetrasperma. Kalm och tidi- 
gare. 

V. hirsuta. Kalm och tidigare. 

Astragalus alpinus. Kalm m. fl., 
jfr p. 2 not 5. 

A. oroboides. Wahlenb. Fl. Suec. 
1826, N. I. FellmanLettre 1863. 

Phaca frigida. S. Castren (1800) 
1803 (Ph. alpina). 

Oxytropis sordida. Linne Fl. Suec. 
1755. 

Hedysarum ohscurum. Led. enl. 
ex. af Schrenk 1813. 

Coronilla varia. Hj. Xeiglick i 
Prot. 1877. 

Lotus corniculata. Kalm och ti- 
digare. 

Medicago lupulina. Kalm 1765. 

Melilotus alba. (Till.?, Prytz 1821 
under namn af M. vulgaris) 
W. Nyl. Distr. 1852. 

Trifolium pratense. Kalm och ti- 
digare. 

Tr. medium. Prytz 1821. 

Tr. arvense. Kalm och tidigare. 

Tr. montanum. (Till.) Kalm 1765. 

Tr. hybridum. Linne Fl. Suec. 
1755. 

Tr. repens. Kalm och tidigare. 



Trifolium fragiferum. Kalm 1765. 

Tr. agrarium. Kalm m. fl. 

Tr. spadiceum. Jul. Fort. 1800. 

Ononis hircina. (Kalm 1765 un- 
der namn af 0. spinosa) Rupr. 
Diatr. 1845. 

Anthyllis vulneraria. Kalm 1765. 

Myrtillus nigra. Kalm och tidi- 
gare. 
! M. uliginosa. Kalm och tidigare. 

Vaccinium vitis idaea. Linne Fl. 
Suec. 1755 och tidigare. 

Oxycoccus palustris. Kalm och 
tidigare. 

0. microcarpus. Kupr. Diatr. 
1845. 

Arctostaphylos uva ursi. Kalm 
och tidigare. 

A. alpina. Jul. 1791. 

Andromeda polifolia. Kalm och 
tidigare. 

A. calycnlata. Linne Fl. Suec. 
1755. 

A. tetragona. Angstr. 1844. 

A. hypnoides. Wahlenb. Fl. Suec. 
1824. 

Calluna vulgaris. (Till.) Linne 
Fl. Lapp. m. fl. 

Phyllodoce caerulea. Wegelius 
1759. 

Loiseleuria procumbens. Wege- 
lius 1759. 

Ledum palustre. Kalm och tidi- 
gare. 

Pyrola chlorantha. Fries m. fl. 
1846. 

P. rotundifolia. Kalm och tidi- 
gare. 

P. media. F. Nyl. Spic. 1843. 

P minor. Kalm 1765. 

P. minor X rotundifolia. Sselan 
i Prot. 1888; ex. af Hjelt & 
H. 1877. 

P. secunda. Kalm och tidigare. 
, P. uniflora. Kalm och tidigare. 



14U 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, u. 2. 



Pyrola umbellata. (Till.) Kalm 
1765. 

Monotropa hypopitys. Kalm 

1765. 

Lysimachia vulgaris. Kalm och 
tidigare. 

L. nummularia. W. Nyl. Distr. 
etc. 1852. 

L. thyrsiflora. Kalm och tidi- 
gare. 

Trientalis europaea. Kalm och 
tidigare. 

Samolus Valerandi. Sa?l. 0. Nyl. 
1858; ex. af Stromborg 1852. 

Glaux maritima. (Till.) Linne Fl. 
Lapp. 1737. 

Primula officinalis. Kalm och ti- 
digare. 

Pr. farinosa. Kalm 1765. 

Pr. stricta. Fellm. Ind. 1831. 

Pr. sibirica. Fellm. Ind. 1831. 

Androsace septentrionalis. W. 
NyL Distr. 1852, jfr of van p. 
2 not 5 och p. 65 not 7. 

A. filiforrais. Wainio i Prot. 
1889 ; ex. af Elfving 1875. 

Armeria elongata. (Till.) Kalm 
1765 (Statice armeria). 

A. sibirica. Ruprecht Fl. Samoj. 
1845. 

Convolvulus arvensis. Kalm och 
tidigare. 

Cuscuta europaea. Kalm och ti- 
digare. 

Polemonium caeruleum. Linne 
Fl. Suec. ed. I 1745. 

P. pulchellum. Herb. Mus. Fenn. 
1859; ex. af F. Nylander tro- 
ligtvis 1844. 

Diapensia lapponica. Wegelius 
1759. 

Myosotis palustris. Kalm och ti- 
digare. 

M. silvatica. F. NyL Spic. 1844. 

M. caespitosa. F. Nyl. Spic. 1843. 



Myosotis sparsiflora. Angstr. 1844. 
M. intermedia. Kalm m. fl. 
M. stricta. F. Nyl. Spic. 1843. 
M. hispida. Fries m. fl. 1846. 
Lithospermum arvense. Kalm och 

tidigare. 
Pulmonaria officinalis. Kalm och 

tidigare. 
Symphytum officinale. (Till, 

" Wirz. PI. off. 1837) Elfv. 1878. 
Anchusa officinalis. Kalm (och 

tidigare). 
A. arvensis. Kalm och tidigare. 
Mertensia maritima. Lepechin 

1804 l ). 
Cynoglossum officinale. Kalm 

och tidigare. 
Eritrichium villosum. Brotherus 

i Prot. 1885. 
Echinospermum lappula. (Till.) 

Kalm 1765. 
E. deflexum. F. Nyl. Utdr. 1842. 
Asperugo procumbens. Kalm och 

tidigare. 
Solanum nigrum. (Till.) Kalm 

1765. 
S. dulcamara. (Till.) Linne Fl. 

Lapp. 1737. 
Hyoscyamus niger. Kalm och 

tidigare. 
Verbascum thapsus. Kalm och 

tidigare. 
V. nigrum X thapsus. C. J. Arrh. 

i Prot. 1877. 
V. nigrum. Kalm och tidigare. 
Scrophularia nodosa. Kalm och 

tidigare. 
Limosella aqvatica. Kalm 1765. 
Linaria vulgaris. Kalm och ti- 
digare. 
Mimulus guttatus. His. 1857. 
Veronica scutellata. Kalm m. fl. 



J ) Se ofvan p. 34 not 3; troligen 
redan Gunner 1766. 



Kannedomen om viixternas utbredning i Finland. 



141 



Veronica beccabunga. Wirz. PI. 

off. 1837. 
V. anagallis. Chyd. enl ex. af 

Simming 1859. 
V. chamaedrys. Kalm och tidi- 

gare. 
V. officinalis. Kalm och tidigare. 
V. longifolia. Linne PI. Lapp. 

1737 (var. maritima). 
V. spicata. (Till.) Kalm 1765. 
V. alpina. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831. 
V. saxatilis. Sahlberg och Malm- 
berg i Prot. 1870, Mela Kasv. I 

1877 M- 
V. serpyllifolia. Kalm och tidigare. 
V. arvensis. Kalm 1765. 
V. verna. Kalm 1765. 
V. opaca. (F. Xyl. Spic. 1843) 

Arrh. & K. i Prot. 1878. 
V. agrestis. (Till.) Kalm 1765. 
V. hederaefolia. Led. enl. Teng- 

strom (1847—) 1849. 
Melampyrum cristatum. Kalm 

1765, tidigare osaker. 
M. arvense. Kalm 1765. 
M. nemorosum. (Till.) Kalm. 
M. pratense. Kalm och tidigare. 
M. silvaticum. (Till?) Kalm 

1765. 
Pedicularis palustris. Kalm och 

tidigare. 
P. verticillata. F. Nyl. Spic. etc. 

1844. 
P. lapponica. Kalm m. fl. 
P. sudetica. F. Xyl. Spic. 1844. 
P. sceptrum carolinum. Linne 

Fl. Lapp. 1737. 
Rhinanthus minor. A. Nyl. 

1844 2). 



Rhinanthus major. Fries 1846 ] ). 
Bartsia alpina. Kalm 1765. 
Castilleja pallida. K. E. v. Baer 

in fl. 1841, se ofvan p. 60 not 2. 
Euphrasia officinalis. Kalm och 

tidigare. 
E. gracilis. Bergstr. 1852, Arrh. 

& K. i Prot. 1878. 
Odontites rubra. Kalm och tidi- 
gare 2 ). 
*0. litoralis. Fries 1846. 
Lathraea sqvamaria. Radl. 1795; 

ex. enl. Bergstr. tagna 1852. 
Utricularia vulgaris. Kalm m. fl. 
IT. intermedia. Wahlenb. 1812. 
U. ochroleuca. Bytesk. I 1869, 

Mela Kasv. I 1877: ex. af 

Nyberg 1864 3 ). 
U. minor. Wirz. Prodr. 1843. 
Pingvicula vulgaris. Kalm och 

tidigare. 
P. alpina. Wegelius 1759. 
P. villosa. Wahlenb. 1812. 
Plantago major. Kalm och tidi- 
gare. 
PI. media. Kalm och tidigare. 
PI. lanceolata. Kalm och tidigare. 
PI. maritima. Kalm 1765. 
Litorella lacustris. Herb. Mus. 

Fenn. 1859; ex. afNikl. 1854 4 ). 
Mentha aqvatica. Kalm 1765. 
M. arvensis. Kalm och tidigare. 
Lycopus europaeus. Kalm och 

tidigare. 
Origanum vulgare. (Till.) Kalm 

1765. 
Thymus serpyllum. Kalm och 

tidigare. 



') Fran L. ent. Wirz. Prodr. 1843, 
jir f. 6. p. 52 not 3 och p. 84 not. 5; 
Prot. ej publiceradt. 

'-) Den kollektiva Ph. crista galli 
Kalm och tidigare. 



l j Den kollektiva Ph. crista galli 
Kalm och tidigare. 

2 ) Egentligen den kollektiva Euphra- 
sia Odontites; namnet 0. rubra fdrst 
hos Fries 1846. 

3 ) Ej upptagen i Suomen Kasvio 1866. 
*) W. Xyl. Distr. 1852 osaker, jfr 

f. o. ofvan p. 77 not 3. 



142 



Acta Societatis Pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 



Calamintha acinos. Kalm och ti- 
digare. 

C. clinopodium. (Till.) Kalm 
1765. 

Glechoma hederaceum. Kalm och 
tidigare. 

Dracocephalum Ruvschianum. 
Angstr. 1844. 

Dr. thvmiflorum. Seel. 0. Nyl. 
1858. 

Lamium album. Kalm och tidi- 
gare. 

L. purpureum. Kalm och tidigare. 

* L. incisum. W. Nyl. Till. 1848. 

L. intermedium. Fries 1846, 
Arrh. i Prot. 1880. 

L. amplexicaule. Kalm och tidi- 
gare. 

L. galeobdolon. Malmberg i Prot. 
1866, Malmb. 1868. 

Galeopsis ladanum. Kalm och ti- 
digare. 

G. versicolor. (Till., Wahlenb. 
1812) Fellm. Lapp. 1835. 

G. tetrahit. Kalm och tidigare. 

Stachys silvatica. Kalm m. fl. 

St. palustris. Kalm och tidigare. 

Leonurus cardiaca. (Till.) Linne 
Fl. Lapp. 1737. 

Scutellaria galericulata. Kalm 
och tidigare. 

Sc. hastaefolia. Kalm 1765. 

Prunella vulgaris. Kalm och ti- 
digare. 

Ajuga reptans. 0. K. Wallenius 
i Prot. 1866, Malmb. 1868. 

A. pyramidalis. (Till.) Kalm 

1765. 

Fraxinus excelsior. Kalm och ti- 
digare. 

Pleurogyne rotata. F. Xyl. i H. 
N. f. XII 1846, Fries sect, II 
1849. 

Gentiana pneumonanthe. Wirz. 
PL off. 1837; Fl. Kar. 1852. 



Gentiana involucrata. Wahlenb. 

1812. 
G. serrata. Wahlenb. Fl. Suec. 

1824. 
G. nivalis. (Wahlenb. 1812) 

Fellm. Ind. 1831. 
G. tenella. Wahlenb. 1812 (Gr. 

glacialis): ex. af X. L Fellman 

1863 l ). 
G. campestris. (Till.?) Kalm 

1765. 
G. amarella. Kalm och tidigare. 
Ervthraea vulgaris. ( Till. ) Kalm 

1765 2 ). 
E. pulchella. 0. Schwartz! se 

ofvan p. 34 not 3. 
Menyanthes trifoliata. Kalm och 

tidigare, sarskildt 1724, se ofvan 

Vincetoxicam officinale. (Till.) 
Kalm 1765. 

Galium boreale. Kalm och tidi- 
gare. 

G. trinorum. W. Nyl. Distr. 1852. 

G. trindum. (Wahlenb. 1812) 
Fellm. Ind. 1831. 

G. palustre. Kalm och tidigare. 

G. uliginosum. Kalm och tidigare. 

G-. verum. (Till.) Linne Fl. Lapp. 
1737. 

Ox. mollusro X verum. (Byteskat. 
I 1869, Mela Kasv. I 1877 3 ), 
Herb. Mus. Fenn. II 1889. 

G. mollugo. Wirz. PI. off. 1837. 

G. aparine. Bergstr. 1852, Suo- 
men Kasvio 1866. 

* G. Vaillantii. Kalm och tidi- 
gare 4 ). 



1 ) Mojligen redan Gunner 1766. 

2 ) Egentligen den kollektiva Gentia- 
na Centaurium. 

3 ) Under namn af G. verum ocliro- 
leucum och G. mollugo ochroleucum. 

4 ) Under namn af G. aparine hos 
alia aldre forfattare anda till Fries 1846. 



Kiinnedomen om vaxternas utbredning i Finland. 



143 



Asperula odorata. (Till.) Kalm 
1765. 

Adoxa raoschatellina. Kalm och 
tidigare. 

Viburnum opulus. (Till.) Linne 
Fl. Lapp. 1737. 

Linnaea borealis. Kalm och tidi- 
gare. 

Lonicera xylosteum. ( Till. ) Linne 
Fl. Suec. ed. I 1745. 

L. caerulea. F. Xyl. Utdr. 1842. 

Campanula cervicaria. Kalm och 
tidigare. 

C. glomerata. Kalm och tidigare. 

0. trachelium. Kalm 1765, tidi- 
gare osaker. 

0. rapunculoides. W. Xyl. Distr. 
1852, jfr ofvan p. 76 not 2. 

C. persicifolia. (Till.) Linne Fl. 
Lapp. 1737. 

0. rotundifolia. Kalm och tidi- 
gare. 

C. patula. Linne Fl. Suec. ed. I 
1745. 

Jasione montana. Rupr. Diatr. 
1845, Ssel. 0. Xyl. 1858. 

Lobelia Dortmanna. Kalm och 
tidigare, 

Valeriana officinalis. Kalm och 
tidigare. 

V. capitata. Led. enl. Schrenk 
1844. 

Valerianella olitoria. Radl. 1795 
(Valeriana locusta). 

Knautia arvensis. Kalm och ti- 
digare. 

Succisa pratensis. Kalm och ti- 
digare. 

Eupatorium cannabinum. Kalm 
1765, Chyd. 1859. 

Tussilago farfara. Kalm och ti- 
digare. 

Petasites vulgaris. Gadd. Sat. 
1751, Kalm. 



Petasites frigida. Kalm 17 
jfr ofvan p. 25 not 1 och p. 
26 not 7. 

Aster tripolium. Kalm 1765. 

A. sibiricus. F. Xyl. Utdr. 1842 
(A. ircutianus). 

Erigeron acris. Kalm och tidi- 
gare. 

Solidago virgaurea. Kalm och 
tidigare. 

Inula salicina. Kalm och tidigare. 

I. britannica. Malmberg i Prot. 
1866,. Malmb. 1868. 

Bidens cernuus. Kalm och tidi- 
gare. 

B. tripartitus. Kalm och tidigare. 
B. radiatus. 0. Collin i Prot. 

1884. 
B. radiatus X tripartitus. H. Lind- 

berg i Prot. 1890 l ). 
Filago montana. Kalm och tidi- 

, gare ' . 
Gnaphalium uliginosum. Kalm 

och tidigare. 

Gn. supinum. Fellm. Ind. 1831. 

Gn. silvaticum. Kalm och tidi- 
gare. 

* Gn. norvegicum. (W'ahlenb. 

1812) Fellm. Ind. 1831. 

Gn. dioicum. Kalm och tidigare. 

Artemisia campestris. ( Till. ) Kalm 
1765. 

A. vulgaris. Kalm och tidigare. 

A. absinthium. Kalm och tidi- 
gare. 

Achillaea millefolium. Kalm och 
tidigare. 

A. ptarmica. (Till.) Linne Fl. 
Suec. ed. I 1745. 

A. cartilaginea. Xorrlin i Prot. 
1872 ; ex. af Simming 1863. 



l ) Tppg. af 0. Collin i Prot. 1886 
osaker. jfr f. 5. ofvan p. 89 not 3. 



144 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 2. 



Anthemis arvensis. Kalm och ti- j 

digars. 
A. tinctoria. Kalm och tidigare. 
Matricaria inodora. Kalm m. fl. 
M. chamomilla. Kalm och tidi- 
gare. 
M. discoidea. Herb. Mus. Fenn. 
1859; aldsta ex. af Nerv. 1849. 
Chrysanthemum arcticum. F. 

Nyl. Spic. etc. 1844. 
Chr. leucanthemum. Kalm och 

tidigare, 
Pyrethrum bipinnatum. F. Nyl. 

"Spic. etc. 1844. 
Tanacetum vulgare. Kalm och 

tidigare. 
Arnica alpina. Enwald i Prot. ! 

1883 i). 
Ligularia sibirica. F. Nyl. Spic. 

etc. 1844. 
Cineraria integrifolia. Sommerf. 

1826. 
Senecio Jacobaea. (Till.) W. 
Nyl. Distr. 1852, jfr ofvan p. 
20 not 1 och p. 26 not 5. 
S. nemorensis. Led. enl. Schrenk 

1845 se p. 79 not 5. 
S. viscosus. SuomenKasvio 1866; 

ex. af Brenner 1862. 
S. silvaticus. (Till.?) A. Nyl. 

1844. 
S. vulgaris. Kalm och tidigare. 
Carlina vulgaris. Kalm 1765. 
Cirsium lanceolatum. Kalm och 

tidigare. 
C. palustre. Kalm m. fl. 
C. arvense. Kalm och tidigare. 
C. oleraceum. Led. enl. uppg. af 

Tengstrom 1846. 
C. heterophyllum. Kalm m. fl. 
C. heterophyllum X palustre. 
Norrlin i Prot. 1883. 



Cirsium oleraceum X palustre. 
Norrlin i Prot. 1871. 

Carduus crispus. Kalm och tidi- 
gare. 

Saussurea alpina. S. Castren 
(1800) 1803. 

Lappa tomentosa. (Fries 1846) 
W. Nyl. i flere arbeten 1852 M. 

L. officinalis. Malmberg i Prot. 
1866, Malmb. 1868. 

L. minor. Fries 1846 l ). 

L. intermedia. H. Lindberg i 
Prot. 1890 2 ). 

Centaurea scabiosa. Kalm och ti- 
digare. 

C. phrygia. Linne PI. Suec. 1755. 

C. jacea. Kalm och tidigare. 

C. cyanus. Kalm och tidigare. 

Lampsana communis. Kalm och 
tidigare. 

Leontodon hispidus. Angstr. 
1844. 

L. autumnalis. Kalm och tidigare' 

Picris hieracioides. Angstr. 1844- 

Tragopogon pratensis. (Till.) 
Kalm 1765. 

Scorzonera humilis. (Till.) C4add 
Forsok 1777. 

Hypochaeris maculata. Kalm och 
tidigare. 

Taraxacum officinale. Kalm och 

tidigare. 
* T. corniculatum. Bergstr. 1852, 
Brenn. 1871. 

j ** T. palustre. Led. enl. uppg. 
af Tengstrom 1846. 
T. nivale. Kihlm. i Prot. etc. 
1889. 



x ) Tidigare uppg. t. ex. Suomen Kas- 
vio 1866 afse orter utom flororaradet. 



*) Den kollektiva Arctium Lappa 
Kalm och tidigare. 

2 ) Uppgifven redan 1884, men ej 
upptagen af Kihlm. i Herb. Mus. Fenn. 
II, jfr f. o. ofvan p. 89 not 3. Rak- 
nas sasom hybrid. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 



14.-5 



Lactuca muralis. Kalin 17G5, El. 

Kar. 1852. 
Sonchus arvensis. Kalin och ti- 

digare. 
S. oleraceus. Kalm och tidigare. 
8. asper. (Till. ?) Fries m. 11. 1846. 
Mulgedium alpimim. F. Nyl. Spic. 

1843, jfr ofvan p. 61 not 5. 
M. sibiricum. Linne Fi. Suec. 

1755. 
Crepis sibirica. Cliinther i Prot. 

1884. 
Or. paludosa. Herk. 1756 l ), Fries 

m. fl. 1846. 
Cr. praemorsa. Kalm 1765, jfr 

p. 26 not 7, Ale. ed. I 1863; 

ex. af C. J. Arrh. 1861. 
Cr. tectorum. Kalm och tidigare. 
Cr. biennis. W. Nyl. Distr. 1852, 

jfr ofvan p. 82 not 6. 
Hieracium umbellatine.. Kalm och 

tidigare. 
* H. arctophilum. Korrlin hos 

Hjelt & H. 1885. 
H. * angustatum. Norrl. 1889. 
H. *Palmeni. Norrl. 1889! 
H. crocatum. W. Nyl. Distr. 1852. 
H. reticulatum. Norrlin hos Hjelt 

& H. 1885. 
H. * pruiniferum. Norrl. 1889! 
H. prenanthoides. Fl. Kar. m. fl. 

1852 2 ). 
H. dovrense. Norrl. 1889. 
H. Fellmani. Norrl. 1889! 
H. rigidum 3 ) * subumbellatum. 

Norrl. 1889! 
*H. tridentatum. Fries 1846. 



J ) Arten upptages ej af Kalm, Jul. 
etc., hvarfore den ofvan p. 70 not 4 
ingar bland arter forst upptagna af 
Fries. 

2 ) Fries fran Lappland 184G, jfr of- 
van p. 84 not (). 

3 ) Den kollektiva H. rigidum F. Nyl. 
Spic. 1843. 



* Hieracium divergens. Norrl. 

1889! 
*H. godbyense. Norrl. 1889! 

* H. gothicum. Herb. Mus. Fenn. 

1859. 
H. sparsifolium diminutum. 

Norrl. 1889 !). 
*BL curtatum. Norrl. 1889! 
*H. Brennerianum. Norrl. 1889! 
H. * Broth eri. Norrl. 1889! 
H. * crepidioides. Norrl. 1889 2 )! 
H. linifolium. Sselan hos Blytt 

1874! och i Medd. HI 1877. 
*H. dolabratum. Norrl. 1889 ! 3 ) 
*H. laterale. Norrl. 1889! 
H. lapponicum. C. J. Lindebcrg 

hos Blytt 1874 4 ). 
*H. suborarium. Norrl. 1889! 
H. vulgatum. A. Nyl. 1844 (kol- 

lektiv). 
*BL kuusamoense. Wainio Kasv. 

1878! 
*H. triviale. Norrl. Bidr. 1888! 
*H. lucens. Norrl. 1889. 
*H. vicarium. Norrl. 1889! 

* H murmanicum. Norrl. 1889 ! 
H. subsimile. Norrl. 1889! 

H. exutum. Norrl. 1889! 
H. prolixiforme. Norrl. 1889! 
H. caespiticola. Norrl. 1889! 
H. improvisum. Norrl. 1889! 
H. * diversifolium. SselaniHerb. 

Mus. Fenn. II 1889! 
H. *flaccidum. Brenn. 1871! 
H. *Wainioi. Norrl. 1889! 
H. coniops. Norrl. 1889 (!). 



*) H. sparsifolium (Norrlin hos Hjelt 
& H. 1885). 

2 ) Under namnet H. * crepidifolium 
Norrlin hos Hjelt & H. 1885 (endast 
namnet). 

3 ) Norrlin hos Hjelt & II. 1885 (endast 
namnet). 

4 ) Fr'm L. ent. af P'ries (Sect, post.) 
1849. 

10 



146 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 



Hieracium umbricola. Saelan i 

Herb. Mus. Fenn. II 1889 ! 
H. constringens. (Norrl. Biclr. 

1888 % Norrl. 1889! 
H. incurrons. Saelan i Herb. Mus. 

Fenn. II 1889! 
H. extenuatum. Norrl. Bidr. 1888 ! 
H. tenebrosum. Norrl. Bidr. 1888 ! 
H. subpellucidum. Norrl. 1889. 
H. Sileni. Norrlin i Not. XI 1871 ! 
H. *Guntheri. Norrl. Bidr. 1888! 
H. caesio-murorum. Norrl. 1889. 
H. sordidescens. Norrl. 1889. 
H. laeticolor. Norrl. 1889. 
H. plumbeum bifidum. Brenn. 

Flor. 1886. 
H. caesium. Fries 1846. 
H. caesiiflorum. Norrl. Bidr. 

1888. 
H. *kemense. Norrl. 1889! 2 ). 
H. chlorellum. Norrl. Bidr. 1888 ! 
H. *livescens. Norrl. 1889. 
H. * subscalenum. Norrl. 1889 ! 
H. diminuens. Norrl. 1889! 
H. * crispulum. Norrl. 1889! 
H. prolixum. Norrl. Bidr. 1888! 
*H. caesitium. Norrl. 1889! 
H. caniceps. Norrl. 1889! 
H. flocciceps. Norrl. 1889! 
H. triangulare. Norrl. 1889. 
H. Hjeltii. Norrl. 1889! 
H. ciliatum. Noirl. 1889. 
H. sagittatum. Norrl. 1889. 
H. *patale. Norrl. 1889! 
*H. proximum. Norrl. 1889! 
H. *congruens. Norrl. 1889! 
H. * parabolicum. Norrl. 1889 ! 3 ). 
H. *lyratum. Norrl. 1889! 
H. * lateriflorum. Norrl. 1889! 
H. pellucidum. Norrl. 1889. 



Hieracium (murorum *) * silvati- 

cum. (Fries 1846 2 ), Norrl. s. 6. 

Tav. 1871. 
H. melanolepis. Norrl. 1889. 
H. norvegicum. Brenn. 1871. 
* H. rufescens. (Brenn. Flor. 

1886) Norrl. 1889. 
H. saxifragum. Herb. Mus. Fenn. 

1859. 
H. Schmidtii. Norrl. s. 6. Tav. 

1871 under namnet H. pallidum. 
H. * geminatum. Norrl. 1889! 
H. *atratuluin. Norrl. 1889! 
H. nigrescens. Suomen Kasvio 

1866. 
H. fuliginosum. Fort. 1852. 
H. alpinum. S. Castren (1800) 

1803. 
H. cymosum 3 ). 
H. pubescens. Norrl. s. 6. Tav. 

1871. 
H. firmicaule. Norrl. Pil. 1884! 
H. adtingens. Norrl. Pil. 1884! 
H. suomense. Norrl. Pil. 1884! 
H. denticuliferum. Norrl. Pil. 

1884! 
H. curvescens. Norrl. Pil. 1884! 
H. neglectum. Norrl. Pil. 

1884 ! *) s ). 
*H. sphacelatum. Norrl. Pil. 
1884! 

H. detonsum. Norrl. Pil. 1884! 
H. griseum. Norrl. Pil. 1884! 
H. juncicaule. Norrl. 1889! 



*) Under namn af H. constrictum 
Norrl. 

2 ) Ingar ej i suraman p. 90. 

3 ) Norrlin hos Hjelt & H. 1885 (nam- 
net). 



r ) Den kollektiva H. murorum Kalm 
ocli tidigare. 

2 ) Under namnet H. murorum. 

3 ) Den kollektiva arten afsags ma- 
handa redan med Kalms m. fl. H. du- 
bium. — Namnet H. cymosum fore- 
kommer (kollektivt) hos A. Nyl. 1814, 
Fl. Kar. m. fl. 1852 etc. 

4 ) Norrlin i Wainio Kasv. 1878 (nam- 
net). 

5 ) Norrlin i Wainio Tav. or. 1878 
(namnet). 



Kannedomen om vaxtcrnas utbrcdning i Finland. 



147 



Hieracium galactinum. Norrl. Pil. 

1884! i) 2 ). 
H. glomeratum. Norrl. 1889 3 ). 
H. vitellinum. Norrl. 1889! 
H. pruinosum. Norrl. Pil. 1884! 
H. *austerulum. Norrl. Pil. 1884! 
H. erraticum. Norrl. 1889! 
H. incrassatum. Norrl. Pil. 1884! 
*H. accline. Norrl. 1889! 
H. pubifolium. Norrl. 1889! 
H. pilipes. Saelan i Medcl. VI 

1881! 
*H. biformatum. Norrl. 1889! 
H. septentrionale 4 ). Norrl. Pil. 

1884! 
H. assimilatum. Norrl. Pil. 1884! 
H. alandicum. Norrl. 1889! 
H. binatum. Norrlin Herb. Pilo- 

sellarum Fenn. 1884! 
H. progenitum. Norrl. Pil. 1884!, 

ex. af Norrlin 1876. 
H. dimorphoides. Norrl. Pil. 

1884!i). 
H. tubulascens. Norrl. Pil. 

1884 J 1 ). 
H. pratense. W. Nyl. och Fl. Kar. 

1852 5 ). 
H. karelicum. Norrl. Pil. 1884! 
H. onegense. Norrl. Pil. 1884! 6 ). 
H. ladogense, Norrl. Pil. 1884! 
H. pubens. Nsegeli & Peter, Die 

Hieracien Mittel-Europas 1885! 



J ) Norrl. i Wainio Kasv. 1878 (nam- 
net). 

2 ) Norrlin i Wainio Tav. or. 1878 
(namnet). 

3 ) Tidigare uppgifter sasom Srel. 0. 
Nyl. 1858 m. fl. hiinfora sig icke till 
den specialform, som framsti'illes i 
Fries Epicrisis. 

4 ) Den kollektiva H. praealtum Vill. 
W. Nyl. 1852. 

5 ) Den liar afsedda formen (f. di- 
morphum) beskrifves under namnet 
H. dimorphum Norrl. s. 6. Tav. 1871. 

6 ) Norrlin hos Elfv. 1878 (namnet). 



Hieracium aeruginascens. Norrl. 

Pil. 1884! 
H. pulvinatum. Norrl. Pil. 1884! 
H. pseudoblyttii. Norrl. n. v. Tav. 

1874!, jfr Norrlin i Prot. 1872. 

* H. fulvoluteum. Norrl. Pil. 

1884! i). 
H. vernicosum. Norrl. Pil. 1884 !, 

ex. tagna 1876. 
H. Saelani. Norrl. n. v. Tav. 1874 ! 
H. discoloratum. Norrl. Pil. 1884 ! 
H. chrysocephaloides. Norrl. Pil. 

1884! i) 2 ). 

* H. ckrysocephalum. Norrl. Pil. 

1884! 
H. kajanense. Malmgr. 1861! 
*H. excelsius. Norrl. Pil. 1884! 
H. concolor. Norrl. Pil. 1884! 
H. fennicum. (Norrlin i Prot. 

1872 kollektiv) Norrl. Pil. 1884! 

* H. ventricosum. Norrl. Pil. 

1884! 3 ). 
*H. nigellum. Norrl. Pil. 1884! 

* H. amplectens. Norrl. Pil. 1884 ! 
*H. svirense. Norrl. 1889! 

H. subpratense. Norrl. Pil. 1884! 
H. svecicum. Fl. Kar. m. fl. 

1852. 
H. cochleatum. (Norrl. Pil. 1884 

under namnet H. cochleare !) 

Norrl. Bidr. 1888. 
H. brachycephalum. Norrl. Pil. 

1884! i). 
H. auricula. Kalm och tidigare. 
H. nudifolium. Norrl. 1889! 
H. auriculaeformc auctt. Fries 

Epicrisis 1862, Sselan i Prot. 

1878; tidigare sasom Herb. 

Mus. Fenn. 1859 osaker. 



2 ) Norrlin i Wainio Kasv. 1878 (nam- 
net). 

-) Norrlin i Wainio Tav. or. 1878 
(namnet). 

3 ) Norrl. s. o. Tav. 18/0 under nam- 
net H. svecicum. 



148 Acta Societatis pro Fauna ct Flora Fennica, V, u. 2. 



Hieracium auricula X niacrolepi- 
deum. Norrl. 1889, jfr Norrl. 
Pil. 1884. 

H. pilosella. Kalm och tidigare 1 ). 



a ) Under denna komplex aro folj. 
specialformer, hvilka dock ej inga i 
summan p. 90, sarskilda: 

H. stramineum. Norrl. Pil. 1884! 

H. sigmoidemn. Norrl. Pil. 1884! 

H. exacutum. Norrl. Pil. 1884! 

H. mollipes. Norrl. Pil. 1884! 

H. angustellum. Norrl. Pil. 1884! 

H. Hilmae. Norrl. Pil. 1884! 



H. macrolepideum. (Norrl. Pil. 

1884 under namnet H. macro- 

lepis! var. gracilius). 
H laticeps. Norrl. Pil. 1884! 



H. conspersum. Norrl. Pil. 1884! 

H. obscuripes. Norrl. Pil. 1884! 

H. paucilingua. Norrl. Pil. 1884! 

H. tenuilingua. Norrl. Pil. 1884! 

H. urnigerum. Norrl. Pil. 1884! 

H. prasinatum. Norrl. Pil. 1884! 

H. coalescens. Norrl. Pil. 1884! 

H. jodolepis. Norrl. Pil. 1884! 

H. Suivalense. Norrl. Pil. 1884! 



Anm. Oriktiga uppgifter hafva i allmanhet blifvit lemnade utan 
afseende. Osakra uppgifter anforas endast i noter eller genom han- 
visning till sida i det foregaende. Finnas flere uppgifter fran samma 
ar, anfores i regel endast den fullstandigaste och mest upplysande, 
sa t. ex. F. Nyl. Spic. fore A. Nyl. och F. Nyl. Und. ; de ofriga an- 
tydas genom m. fl. eller etc., eller lemnas, om de aro pa nagot satt 
osakra, utan afseende. (Vid Kalm anvandes beteckningen m. fl. 
clock om arbeten utkomna under de narmast foregaende 10 aren). 

Det har ej ingatt i planen for sammanstallningen att lemna nagon 
fullstandig utredning om uppgifterna fore utkommandet af Kalms 
Flora fennica, jfr harom ofvan p. 27 not 3. Ar den tidigaste uppgiften 
i nagot afseende ofullstandig, anfores den inom parentes, likasa t. ex. 
Wahlenbergs uppgifter, da det ej uttryckligen namnes att de han- 
fora sig till finska floromradet. — Vid vaxter, hvilka icke under lang 
tid ftterfunnits, anforas afven dubbla uppgifter 1 ), men utan parentes. 
Det samma galler de arter som for forsta gaDgen omnamdes i Prot. 
fore 1869, da dessa protokoll ej publicerades, afvensom de vaxter 
hvilkas namn forsta gaugen forekomma i Byteskat. Uppgifterna om 
den tid da exemplar blifvit inlemnade till H. M. F. grunda sig i 
allmanhet dels pa protokollen dels pa Kihlmans uppgifter i Herb. 
Mus. Fenn. II p. X — XIII, men upptagas endast for ett mindre antal 
vaxter. 

! betecknar att arten beskrifves pa anfordt stalle. 

Da, nagra hithorande arbeten framst Gunners Flora norvegica 
icke varit mig tillgangliga, torde fel och bristfalligheter ingalunda 
saknas, hvarfore slutligen den anhallan tillagges, att mojliga rattelser 
och tillagg benaget matte meddelas forfattaren. (Adr. Wasa). 



x ) Uppgifter, som antagligen endast tiro citat af de aldre uppgifterna, 
iiro harvid ej tagna i betraktande. 



Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 149 



Upplysningar till bilagan III. 

Da alia har uppraknade arter, underarter och bybrider upp- 
tagas i bilagan II, torde det i afseende a dem vara nog att ban- 
visa till namda bilaga. (Emedan Sparganhtm speirocephalum ej med- 
raknas (se ofvan p. 122 not 2), blir hela antalet 1,195 i st. f. 1,196). 
Angaende hybriderna se sarskildt ofvan p. 91 — 92. — Af varieteter 
bafva de blifvit upptagna, hvilkas utbredning i Herb. Mus. Fenn. II p. 
1 — 120 fullstandigt angifves. Dock bafva Ranunculus flammula var. 
radicans ock Heracleum sibiricum var. elegans ansetts for former och 
saledes ej medraknats. Daremot inga Car ex panicea var. sublivida, 
C. vesicaria var. lacustris, C. paludosa vav. spadicca, Potamogeton fili- 
formis var. alpina, Hepatica triloba var. glabrata och Arabis hirsuta 
var. glabra; jfr f. 6. ofvan p. 92. 

Inom parentes bar antalet af de vaxter, hvilkas forekomst inom 
en viss provins val ar sannolik men ej fullt konstaterad, blifvit till- 
lagdt. Sarskildt galler detta de vaxter, hvilka uppgifvits for pro- 
vinsen. ehuru uppgiften ej ansetts fullt saker. Antalet af dessa vax- 
ter kunde dock otvifvelaktigt okas 1 ). Det bor framhallas att inga 
Hieracia eller hybrider och ytterst fa former upptagits inom denna 
kategori, da den allmanna utbredningen af dessa vaxter ar alltfor 
litet kand ; ej heller upptagas nagra vaxter pa detta satt fran de pro- 
vinser, i hvilka Ryska lappmarken blifvit delad. Sjalffallet ar att 
endast de vaxter, hvilka nu anses sasom vildt vaxande, blifvit med- 
raknade 2 ). 

I de sarskilda provinserna har synbarligen i hog grad olika 
uppmarksamhet blifvit egnad det mangformiga slagtet Hieracium. 
Da antalet arter m. m., hvilka inom detta slagte antecknats fran 
hvarje provins, i framsta rum met synes bero haraf, hafva dessa for- 
mer ej blifvit sammanraknade med de ofriga. Medraknas H. kemense 
och specialformerna under H. pilosella, finner man att i Bil. II upp- 
tagas 163 arter af olika ordning inom detta slagte. Hartill kommer 
en hybrid fran Al. 



^ Pidsatilla vidgaris, (Viola hirta) och Potentilla minor, anforda fran 
Aland af C. E. Bergstrand, kunde mojligen afven hitriiknas. Da nagon sakcr 
uppgift om dessa ej foreliggerj fran floromradet, hafva de emellertid blifvit 
belt och hallet uteslutna. 

2 ) I Herb. Mus. Fenn. upptagas de arter, som inom en del af omradet 
iiro fullt inhemska, afven fran de provinser, diir de sannolikt iiro endast till- 
falliga, hvilket utmiirkes darigenom att provinsnamnet inneslutits inom paren- 
tes (se 1. c. p. XVI). Antalet dylika vaxter ar i vissa provinser ganska stort, 
sa t. ex. i m. 62, i Ob. 50, i andra dliremot vida mindre, sa att fran Kon. 
ingen dylik vaxt ar antecknad. 



150 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. 

Da afven under senaste tid knappast nagot ar forflutit, utan 
att nagon art eller atminstone nagon hybrid blifvit uppvisad fran 
finska floromradet l ), samt tillokningen inom de sarskilda provinserna 
stundom ar ganska stor, maste det anses i hogsta grad sannolikt, 
att de anforda suminoma inom kort skola visa sig vara alltfor laga. 
Det torde icke desto mindre vara af intresse att kanna hum detta 
antal f. n. (utgangen af 1890) staller sig, sa mycket mer som en 
fullstandig sammanstallning ofver antalet vaxter i de sarskilda pro- 
vinserna hittills icke blifvit publicerad. 

!) Se Herb. Mus. Fenn. II p. X— XIII. 



151 



Rattelser. 

Sida 10 not 2. Antagligen afser uppg. om Cucubalus Behen ,i icke Fintands 
floromrade; se Fl. Lapp. 
„ 12 not 7. Tillagges : Drude. 

„ 19 not 4. Anemone Pulsatilla hos Kalm torde motsvara Pulsatilla patens 
„ 20 not 1. Senecio Jacobaea hos Gadd harleder sig troligen af ett skrif- 
fel: Senecio 688 i st. f. S. 690 (= S. vulgaris). 
D:o. Crepis paludosa och Malachium aqvaticum upptagas af Herk., 

men ej af Kalm. Nagon nyare uppg. fran Hauho fore- 
ligger visserligen ej angaende den sistnamda, men 
uppgiften ar i hog grad sannolik. 
Tillaggas: Saxifraga nivalis och Typha latifolia, hvarfore an- 

talet fanerogamer ar 6 (i st. f. 4). 
Se den foregaende rattelsen till sida 20 not 1. 
Det anforda exemplet om hvita vinbarsbuskar bor utga. 
Antalet tillkomna arter blir 36 (i st. f. 32) och hela summan 
600 (i st. f. 596), om Malachium och de ofriga nyss 
omniimda arterna medraknas. 
Saxifraga nivalis utgar. 

Stellaria humifusa kunde tillaggas, hvarfore rad 6 b5r sta : 
7 a 8 arter. 
45 not 1. Star : p. 35. Las : p. 33. 
45 not 3. Ceratophyllum demersum utgar bland arter som aro ositkra, 

tillagges bland nya. 
D:o. Angaende Malachium se rattelsen till sida 20 not 1. 

48 not 3. Angaende Stellaria humifusa se rattelsen till sida 44 not 3. 

49 not 6. Saxifraga nivalis utgar. 

50 not 1. Uppg. om Alsine biflora ar ej fullt saker; se Blytt p. 1043. 

51 not 3. Atropis (Poa) maritima ar tills vidare tagen endast i Kk., 
hvilken provins af Fellman riiknades till Ryska lapp- 
marken, men ej inom denna del af lioromradet i dess 
nuvarande begriinsning. 

55 (not 5 till sida 54). Ribes rubrum utgar. 

58 not 5. Tillagges: Aster sibiricus under namn af A. ircutianus. 

59 not 6 rad 6 nedifran. Star: flertalet. Lils: Here. 
61 not 5. Aster sibiricus utgar; 4 a forsta raden iindras till 5. 

D:o. Angaende Stellaria crassi folia se p. 131 not 3. 



23 not 2. 


26 


not 5. 


33 not 3. 


36. 




42 


not 3. 


44 


not 3. 



152 

Sida 70 not 4. Angaende Orepis paludosa jfr p. 145 not 1. — Ceratophyllum 

demersum utgar. 
„ 73 rad 3 och 4. Star: 87 och 1G. Las : 8G och 17, ty Lepigonum sali- 

num bor flyttas fran not 1 till not 3. 
„ 73 not 2. Fragaria grandiflora utgar. 
„ 73 not 4. Star: S. punctata i st. f. S. Finmarkica. 
„ 76 not 2. Leontodon hispidus utgar. 
„ 78 not 1. (ny) efter L. hispidus utgar. 
„ 82 not 6. Leontodon hispidus tillkommer. 
„ 84 rad 7. Star: 596. Las: 600; se riittelsen till sida 36. 
„ 84 not 5. Tillagges: A. biflora (sakra uppg. fran L. ent.). 
„ 91 rad 6. Vid Achillea cartilaginea tillagges: (utom i Kon.). 
„ 93 rad 23. Tillagges bland forfattare, som publicerat uppsatser om laf- 

varna: H. A. Kullliem och C. Leopold. 



Bilaga III. 



I 






iillrl-si- 


























































M 


Ab. 


Kyi. 


So. | ft. Sal. 


To. 


Sa. El. 


Kit 


Oa, Tb. 


St. 


Kb. Km 


On. | Ok. 


Kp. Ob. Kuus. 


Kk 


,, 


U 


'-"" 


U. | 


1* 


If. 


Lid. 


/ v /.'"■■ 


■"'«•>«■ 


Pteridophyta 
































5 (+1)1 6 








8 
















































, 
























>,l:i-in.']|:. ..■!!.' 


4 


! 


1 


i 


5 


J 


5 


I 


1 


3(+D 


ft 


I 


j 






' 4-1 i 


1 


l 


1 


1 (+ 1) 


2 


1 


1 


± 


1 


1 


} 


! +1 


I 


■ 


17 


16 


15 


14 


1 ! ,+ ' 


13 i 


15 


14 


18 




12 
3 


12 


2 


17 




5(+S 


8(+l] 


14 (+ 1) 


2 1+1. 


14 

2 


^j 


14 


3 


1 


\ 


- 


'1 


1 




36 


,., 


:l 


_.., 


25 1+1) 


30 (+1) 


32 


32 36 


31 (+ 4) 


2* + 21 


28 . + 1 


30 


26 


36 


21 (+ 5) 28 


23 (+■> 


281+11 


32 + ll 


2:. + 2 


32 


29 (+3) 


33 


20 j 


23 


24 


18 


33 1+1 


48 


Gymnospennae. 


] 


1 


1 


1 


1 


1 


1 


1 


1 


2 


2 


1 
2 


1 


1 


I 


I 


1 


] 


2 


2 


2 


J 


1 


1 


1 


| 


J 


] 


1 


1 


Somm. j 4 


3 




1 :: 


3 I 3 


3 3 


3 


3 


3 


3 


3 


3 


3 


3 


3 


3 3 


" , 


3 


3 


3 


3 










4 


!.. ■.. ■ 


5 


4 


4 


3 


4 


3 


1 


3 


2 


2 


1 


1 


- 


2 


— 


3 


2 (+1 


3 


1 


1 
3 


1 


J 


1 


2 


1 


1 


1 


3 


! 


) 


12 
7 


1 


13 


12 

1 

J (+ 1) 


^ 


r ! 


10 

1 


T \ 


1 


f l 


1 


I 


1 
7 


10 


11 


1 


4 


"l 




!_? 


1 


15 
3 


2 


] 


1 


\ 


1 


17 


"1 




3 
56 

55 (+ 1 


59 


SftU 


47 (+1 
11 


2 

50 1+ 1 
48 H- 2 

12 


49 


1 

9 (+1 


g(+' 


15(4-2 


44 

41 

9 (+1 


43 14 3 
40 1+ 1 

13 


42 (+ 1 


44 1+ 1 
4U+1) 
11 


44 
18 


3 

49,+ 5. 


g l + ' 


3% 6 

3- +1 


mi 


Sfti 


48 (+3 

36 1+ 4 


34 (+ 1 


49 

37 


! 


33 


39 


40 
31 


37 
29 


57 

47 - 1 


1..1 

28 


















5 


















3 


















































































1 


( j 


i? I io 






'V 


5 


9 


9 1+1 


I 


6 


7 | 15 


11 


7!+l 




14 


10 


8 


8 


12 


5 


3 


3 


1 


3 


8 




Suinm. jlDI (+ 1 


185 (+ 1 


IS! 


ll» (+2)153 (+2 


ira (+ .i 


160 


124 (+ 3 


159 .+ 1 


146 (+6 


l.i- 1+2 


l.». + : 


139 (+ 1 


132 (+2 


162 


136 (+5 


125 (+3 


112 +9 


1.12 (+2 


124 -2 ISO +1 






138 




111. 


10. 


Jl 






Dicotyledoneae. 




5 


S 


5 


5 


5 


5 


5 


5 


5 


5 




5 


* 


J 


i 


i 


i 


1 


1 


1 


Jl 


1 


- 


i 


2 


1 


? 


! 




11 


1 1 
1 1 
II 12 


^ 


1 


10 (+1 


10 (+1 


11 




11 


3 


I 


12 

2 


^ 


= 


10 (+1 

1 (+1 


2 


12 


3 


2 


3 


17 


2 


3 


12 


12 


2 


1 




2 
33 


U 


i 


15 

311 


27 


1 


12 ,+ 1 
25 1+2 


1 


25 


8 ft! 


11 


l\ 


I 


14 
25 


S(+i 


J 


ll(+ l 


M 


16 l+ I) 19 


18* 


111 
"2 


10 
26 


7 

18 
2 


Jl 


20 


» 


33 

3 


20 
55 


1 , : 


1(1 


9 


9 


J 




6 


5 


5 


4 




1 (+1 




2 


















j 




j 


, 


t 


, 


j 


! 


:: Ls^i 


1 
I 


23 


,! 


1 
25 


2 ! 


22 


18 


22 


20 


14 + 1 


13 (+1 


15 


ll 


23 


12 (+ 1 


12 


11 (+1 


M 


12 ,+ l 


w 


14 


1 


19 
1 1 


*1 




I 1 


" 


". 


4 i 


Nvnil.li:.!-..,,,,,.. 

| 1 


\ 


i 


i 




S 1 


1 


1 


- 1 I 




- 


- 1 1 


- 1- 


- 1- 


- 


1 1 


~~ 




" 


~ 







Al. 


.,,. 


.v.,/ 


En. 


7*. 


Sat 


Ta. 


8a. 


m 


Kol < n 


n. 1 S6. 


A-. / 


Om. 


Ok. 


Ki- 


>* 




^ 


u 


« 


Litn. 


E. 


Lp. 


U. 


lm. 






3 5 


2 
10 


i 


28 


i 


2- 


10 


22 


i 


i 


23 




'■ i 


17 


l l 


ll (+2 


\ 


5 


S(t. 


11 


- 


= 


l 


u 




~ 


s 


47 






1 

1 +1 


J 


2 
2 


2 


■ 


"a 

l 


| 


2 
3 


] 


2 

1 


1 


] 


: 


2 


I 


1 


1 


z 


2 


z 


z 


i 




1 


E 


z 


Z 


2 


2 
j 


3 
1 




1 

2 
2 


1 
8 

1 
2 
2 


1 

1 


5 


1 


l 
l 


1 
1 


(1) 
1 


\ 


1 
1 


] 


\ 


i 


z 


1 


^ 


] 


(I) 

(ll 


1 


^ 


] 


3 


1 


2 

1 


i 


^ 


^ 


1 


1 


1 
1 
1 
in 

1 








3 


1 
11 

5 

3 


1 
12 

3 
3 


1 
12 

2 
3 


J + ' 


3 

1 

2 


3 


1 
2(+D 

3 


2 

1 
1" 

1 


3 


11 


i 
i i i 

' (+i 

2 


2 1+D 


10 


1 
12 

2 


3 


2 
1 


~ji+2 


r 


2 


j 


i 




10 
2 




1 

6 

1 


2 
1 

1 




3 

11 


1 

24 

1 

9 




! 


3 


1 
2 


4 
4 

1 
2 


j 


3 


j 


1 
2 


2 


\ 


' t 


\ 




\ 


2 


3 


5 


j 


5 




a 

l 


2 


-f 


2 


3 


j 


3 


z 


^ 


1 
2 






1 
26 


24 


23 


1 


1 
22 


23 


21 


24 


1 
14 +1 


12 


1 
18 


19 


i 


21 
15 


1 
16 


£ 


1 1 
J4 (+ 2,l} 


16 (+ 1 


17 


16 


16 


22 


1 


12 


= 


5 


14 


43 




l l 


'« 


" 


't 


18 


IT 


" 


1 


'g 


17 


10 


16 


'i 


u 3 


16 


" 


16 
3 


16 (+1 


'I! 




19 


" 


17 


1 


15 
3 


16 


17 
3 


13 


18 


2J 




j 


12 
3 

27 


25 


1 
11) 
3 


j 


23 


2 


1 
8 
3 


1 

2 

22 


B +1 
21 


A 


17 


2 


IB (+ 1 


2 

1 
22 


5 


13 


'I 


s 




J 


14 


12 


17 


s 


1 
3 


i 


1 
3 
- 


20 


3 
18 




•21 i + 1 




2 | 


1 + - 
21 


A 


3 
i 


J 


J 


18 +1 


3 (+1 
3 
15 1+3 


.1 


11 


J 


11 i + 1 


3 


2 


5(+l) 


3(+D 




s 


5 + 1 
2 


I 




a 


2 
2 
3 


2 


3 


1 
3 


6 


J 




? 


5 


5 


4 


4 


4 


3 






2 


1 


2 


2 


2 


2 


1 


3 




2 


1 




2 






4 


3 


7 


11 




i 


1 


I 


s 


$ 


4 


i 


3 


1 


I 


3 


1 


§ 


3 


I 


3 


6 

3 


I i + 1 


3 




2 


I 




3 5 


i 


3 


! 


4 
3 


I 


10 



SB 



Ptendophyta. 



hybrider saknas. 
ccotTledoneae 



j(+l)M8 



Di wutom ffteracta, 



(+3)1413 (+2)|389 (+2 



;_;' 



: 5 

15 

) 430 (+ 2) 429 (+ 5 



31 (+4) 27 (+2) 



127 (+ 3) 165 (+ 1) 

362 (+6)394 (+1 

7 6 

382 (+ 6) 415 (+ 1 

520 (+9) 591 (+5 
545 (+9) 620 (+5 



111 134 (+2 
148 {+ 6) 140 (+2) 



129 (+ ( 
132 (+4)1 



162 (+ 6)3 



2^+15)4, 
45 (+16) 51 



-4)170<-+ ii 3 

.1+6)3: 

, 43n i + 11, 1. 

2 (+11) 9 



: 157 

) 327 (+ 2) 382 

I (+4)557 

)4SP1 +5 5113 



218(+1SI)278(+1. 



140 (+ 5) 128 (+3) 



nv 



J - 13 3 

«,+ 1 



116 (+ '-'I 



37IH+3H) 



223 (+ 4 243 - 



27 (+ 1) 
30 (+ 1) 



32 (+1) 
31 H 



153 - 1)110 ~3 
168 (+2) 127 



302 (+ 1) 239 (+ 4) 



219 - I 34U J. I 



1 ,; 

418 (+14. 



■,,;, _ ( ■,-:< 



366 (+ 1) 384 1+ 4 




— • S Jtiinifli 



Ab. 
Al. 
Ik. 
Ka. 

Kb. 
Kk. 
Kl. 

Eol. 

Ron. 



= Regio aboensis 
= Alandia 
= Isthmus karelir.ua 
= Karelia australis 
= Karelia borealis 
= Karelia keretina 
= Karelia ladogensis 
= Karelia olonetsensi 
= Karelia, oneeensis 



Kp. = Karelia pomorica 



Runs, (aut Ks.) = Kuusamo Oa. 

L.ent. (aut Le.) = Lapponia enontekiensis Ob. 

III. = Lapponia inarensis Ok. 

Lim. (autLIm.)= Lapponia Imandrae Om. 

Lk. = Lapponia kemensis Sa. 

Lm. = Lapponia murmanica Sat. 

I*P' = Lapponia ponojensis Sb. 

Lt. = Lapponia tulomensis Ta. 

!*▼• = Lapponia Varsugae Tb. 

N}-1. = Nylandia 



Ostrobottnia australis 
Ostrobottnia borealis 
Ostrobottnia kajanensis 
Ostrobottnia media 
Savonia australis 
Satakunta 
Savonia borealis 
Tavastia. australis 
Tavastia borealis. 



^CTA^OCIETATI^JPRO FAUNA ET FLORA FENNICA V 



CONSPECTUS FLORAE FENICAE 



AUCTORE 



HJALMAR HJELT. 



PARS I. PTERIDOPHYTA et GYMNOSPERMAE. 



hnpressio facto jy 



15 



-?5^TJ^>- 



HELSINGFOR8TAR. 

EX OFFICINA TYPOGRAPHICA HEREDUM J. SIMELII, 

1888. 



Pteridophyta. 

Equisetaceae, 



Equisetum arvense l 

In tota Fennia et Lapponia asqve ad regionem alpinam 
plerumqve freqventer obviam, nonnidlis plagis praecipue in Lap- 
ponia orientali freqventia tamen minuitur. 

Till.: Till. Icon. 81 e Fries Ofvers.; fq: Hell. p. 18: in arvis, 
agris et pratis humidiusculis totius Fenniae et Lapponiae: Wiix. 
PI. off., cfr Rupr. Distr. p. 1 9 : maxima pars Fenn. et Lapp. : Fries: 
in tota Europa: Milde p. 217 et Nym. Consp. p. 859. 

Al. fq: Bergstr. — Ab. fq: omnes auct. — Nyl. fq: His. et 
W. Nyl.; fq, Tytarsaari: Brenn.: Ssel. 0. Nyl. tantum enum. — Ka. 
fq: Blom. — Ik. fq: Malmb.: [ubique fq: Meinsh. p. 475]. 

Sat. (»r>) Koylio (Malmgren): Simm. : fq-'st fq: Hjelt. — 
Ta. fq: omnes auct. — Sa. fqq: Hult. — Kl. usqve ad Sortavala 
saltern: Fl. Kar.: fq: Backm., Norrl. Svmb. et Hjelt. — Kol. si fq 
- fq: Elfv. 

Oa. (fq): Stromb.: st fq: Laur.: Simm. non comm. — Tb. 
fq: Broth. — Sb. fq: Enw.: fqq: Mela; (p): M. & J. Sahib. — Kb. 
fq: Eur. & H. et Wainio Kasv. — Kon. fq?: Norrl. On. 

Om. fq: Hellstr. et Lackstr. — Ok. fq, in Kianta boreafi si 
fq: Wainio Kasv.; (fqq): Must. — Kp. fq: Wainio Kasv. 

Ob (st fq): Jul. p. 13; Uleaborg fq: Zidb.: [fq: 0. R. Fries 
p. 164]; fq variis locis per totum territorium, (in agris secalinis) 
nonnunqvam cop.: Hjelt & H. — Kuus. et Kk. p - st fq: \\*;ii- 
nio Kasv. 



Acta Societatia pro Fauna et Flora Fennica V. 

Lapp. fenn. fq per totum territorium: Hjolt & H.: st. fq (et par- 
cius): Blom Bidr.; in campis siccioribus et pratis sterilibus totius 
Lapp, fq: Wahlenb. p. 296; fq in ripis sabulosis et argillosis per 
peg. subsilv. et subalp., at etiam secundum rivolos, in turfosis 
qvoqve alpinis usqve ad terminum Salicis glaucae fq adscendit x ), 
Kuarvekods h. 400, VNV 521, Ailigas VSV 383, [Rastekaise h. 
415]: Kihlm. Ant; fq in reg. subsilv. et subalp.: Th. Fries p. 199, 
ML Blytl p. 1 et Hartm. p. 546. — [L.ent. reg. subalp. et 
silv. p: i. 

I .;ipp.ross. usqve in summum septentrionem p: N. I. Fellm.: 
spec, in H. M. F. etiam adsunt e Lp., Lm. etc. 



Cum distributio formarum apud nos non satis nota sit, in- 
dicia earum tantum enumero, qvamvis omnia forsitan non omnino 

certa sint 

Var. alpestre Wahlenb. — Nyl. [Hogland] Vaha Somerikko : 

Brenn. Ta. plur. loc: Wainio Tav. or. — Lapp. fenn. latera 

alpium inferiora saepius freqventat habitu longe alieno notabile: 
Wahlenb. p. 296, ubi describitur. — Lapp.ross. in partibus su- 
perioribus haud infreqvens: N. I. Fellm. 

Uppgifves dessutom i msc. af Unon. och Eur. & H., hvarjemte exem- 
plar under detta namn inlemnats rill H. M. F. saval Iran Nyl., Ta. och Lt. 
som afven fran Sb. och Kb. Huruvida bestamningarna aro riktiga, vagar jag 
dock ej afgora. 

Var. arcticum Kupr. — In regione alpina et subarctica ad li- 
tora maris glacialis v. gr. Triostroff Lapp. Ross. (Herb. Baer): 
Rupr. Distr. p. 21, ubi describitur, cfr N. I. Fellm. c. pi. 

Var. boreale Bongard. — Fennia australis [et Petropoli (ipse) | : 
Kupr. Distr. p. 19, [cfr Milde p. 216]. 

Var. campestre Schultz, Milde. — Ta. Luhanka in vicinitate 
templi in campo: Wainio Tav. or. nomine var. serotina ^^ Meyer. — 
Kb. Repola Tsholka in ericeto: Wainio Kasv. 

Exemplar at E. arvense, som samtidigt hat'va t'rukt och utviixta krans- 
grenar, liar jag utom Iran de af Wainio namda lokalerna sett Iran: Nyl. Hel- 
singfors Wilhelmsbad: Hjelt! — Sat. r Karkku Jiirventaka Alanen i aker- 



) Nam var. alpestre ad partem? 



Eqaisetam an h 

diken: Hjelt! — Ta. Asikkala: Nikl.! — sb. Jorois: Qt. Grotenfelt i Herb, 
lye, a. — Ob. LijoTannila oeh Kemi: Brenner!; Rovaniemi Lohiniva: Hjelt & 
{fult! En meHanform finnes fran Ob. Hailnoto | = „Karld"]: Brenner! 

ifven under var. ripariwn.) — Exemplaret fran Sat. oeh Brenners exem- 
plar fran Ob. hafva kransgrenar p§ den fruktbarande stjelken. hvilket afren 
ar taller med exemplar fran Ki. Uukuniemi: Nik).! oeh Ob. (Jlea: Eber- 
hardtj 

Kn egendomlig hithdrande form med Mere sm&ax (f. polystachya, arin- 
lemnad fran Nyl. Thusby: Saelan!; Wainios exemplar Iran Luhanka dfverens- 
stammer dock delvis med detsamma. — Nu anforda nppgifter torde likval han- 
fora sig till olika former. 

Var. decumbens S. Mover. — Nyl. [HoglandJ Hailniemen- 
pohja: lirenn. 

Var. irrigua Milde. — [Petersburg: Milde p. 217]. 

Exemplar fran Ob. aro inlemnade under delta namn, ehuru bestiimnin- 
tren ej blifvit granskad. 

Var. nemorosum Al. Br. — Ta. plur. loc. in lucis, interdum 
etiam in nernoribus: Wainio Tav. or., spec, e Luhanka Wanhainen! 
— Kb., Ok., Kuus. et Kar. ross. in plagis borealibus p, sed in 
meridionalibus st fq, praecipue in abiegnis turfosis, ubi in plagis 
meridonalibus fq, sed etiam in lucis et interdum in nernoribus cre- 
scit, cum fructibus in Kb. Nurmes ad Piironen et in Ok. Kianta 
Lehtovaara visum: Wainio Kasv., qvod cfr. 

Var. riparium Fr. — Nyl. Thusby Gammelby sat cop. in prato 
7, VII, 1880: Hjelt. — Kl. Suistamo prope Laitiois!, Impilaks ad 
Haukalaks [haud „Haukolaks"]: Hjelt Ant. p. 68, cfr 1. c. p. 60. — 
Lk. Kittila ad Kaukkonen: Hjelt & H.! 

Exemplar inlemnade fran Kb. oeh Ok. under detta namn synas mig 
afvikande. 

Var. varium Milde. — Nyl. Tytarsaari: Brenn. 

Dessutom omnamnes en abnormitet med spiralstiilda slidor oeh grenar. 
tagen af Europaeus: Medd. I p. 93. 

Somliga af dessa varieteter torde ej vara synnerligen siillsynta, ehuru 
deras utbredning hos oss ej ar utredd; sarskildt papekar Wainio Kasv. att detta 
ar fallet med var. nemorosum, som uppgifves vara en mycket konstant varie- 
r.'t. jfr Milde p. 216. Om var. decumbens sages „in agris common.": Milde p 
216. Var. campestre oeh riparium aro deremot sakert ingaltmda allmanna. 
am de an nagon gang forekomma teml. ymnigt; den fi'trra bar i Kark^u fd- 
rekommit atminstone «'tt par ar pa samma stalla Var. arcticum oeh boreak 



4 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

apptagas eudast enl. Rupr. och iiro mig fullkomligt okanda; de ofriga om- 
namnas iifven i ftoror, forteckningar, etc. — Mela Kasv. p. 203 kallar hui- 
vudformen v. vulgare M. 

Tilliiggas bor att hybriclen E. arvense x fluviatile [= E. litorale Kiih- 
lew.] blifvit tagen bade i Sverige: Hartm. XII p. 24, liksom afven temligen nara 
den s. o. gransen: „Petropoli ad sinum Fennicum": KuMewein i H. N. f. XIII 
N-.o 99; Oranienbaum ganska rikligt (Kuhlewein 0. Meinshausen): Meinsh. p. 
477, jfr redan Rupr. Diatr. p. 91 samt se afven om dess utbredning Milde p. 
229, Nym. Consp. p. 859 och Klinge p. 8 o. 9. Denna hybrid finnes otvifvel- 
aktigt afven hos oss. 

Fran Petersburg nara botaniska triidgarden omnamnes iifven „E. umbroso 
x arvense" [= E. pratense x arvense] : Meinsh. p. 475, som bor eftersokas 
hos oss. 

Eqvisetum pratense Einh 

Per totam Fenniam et Lapponiam, regione alpina forsitan 
excepta, plerumqve satis freqventer et interdum copiose crescit 
Freqventia tamen variabilis; nonnullis enim plagis rarescit, aliis 
frequenter inveniri indicatur. 

Till.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in Europa a re- 
gione maxime boreali usque ad 42 c et 46° lat. bor.: Milde p. 
222; Scand. s. 1.: Nym. Consp. p. 859. 

Al. (p): Bergstr.: st f'q: Bergstr. Beskr. — Ab. fq: Zett. 
& Br.; st fq: Arrh. Ann. et Sand; fq: Sel. — Nyl. ad Sagars 
prope Fagervik: His.; Baro p: Seel, ann.; fq: W. Nyl.; st fq: 
Ssel. 0. Nyl; Brenn. ex Hogland non comm. — Ka. (st r): Blom. 
— Ik. st fq: Malmb.; [haud fq, sed per totum territorium e. gr. 
Pargala: Meinsh. p. 476 nomine E. umbrosam E. Mey.]. 

Sat. (fq): Simm.; in Karkku st r, in Birkkala st fq et 
saepe cop.: Hjelt. — Ta. p: Leop.; fq: Asp. & Th.; st fq: Norrl. 
s. o. Tav.; p: Bonsd.; p -st fq: Wainio Tav. or. — Sa. Wal- 
kiala st fq: Hult Fort.; [Ruokolaks] st r: Hult. — XL fq: Fl. 
Kar. et Backm.; st fq: Hjelt. — Kol. fq: Elfv. 

Oa. fq: Simm.; st fq: Laur. — Tb. Virdois in viciniis par. 
Alavuus: Hjelt; Broth, non comm. — Sb. r: Mela, spec e Kuopio 
Kasurila!; (fq): Lundstr.; Iisalmi ad oppidulum: M. & J. Sahib.— 
Kb. Kide (fq): Brand.!; Kontiolaks: Woldstedt!; p: Wainio Kasv. 
— Kon, st fq -fq saltern per majorem partem: Norrl. On. 



Kfivisetum pratense. 

Om. p: Hellstr. — Ok. in partible borealibus fq - st fq 
in meridionalibus p: Wainio Kasv.; (i'qq): Must. — Kp. p: Wai- 
uio Kasv., vide sub Ok. 

Ob. st tq - fq per totum territorium, variis locis cr< 
in campis interdum copiose: Hjelt & H.; Jul. ct 0. R. Fries non 
comm. — Kuus. et Kk. tq - st fq: Wainio Kasv. 

Lk. st tq - fq: Hjelt & H., vide sub Ob.: (p): Blom Bidr.; 
Pallastunturit st fq ad superiorem reg. subalpinam: Hjelt; fq - st fq 
et cop. [etiam in Li]: Wainio Ann. — Li. per reg. subsilv. et sub- 
alpinam fq et alpinam inf. st fq, Peldoaivi N 490, Ailigas SV 
403. VSV 385, [Rastekaisa h. 415] : Kihlm. Ant.; fq in reg. subal- 
pina: Th. Fries p. 199; vulgaris per majorem partem infra-alpi- 
nam agri arctici nostri occurrit: Norm. p. 332 et 333, ubi enum., 
cfr Blytt p. 1231 ; Wahlenb. non disting. — [L.ent. reg. r^ubalp. 
L't silv. fq: Lsest.] 

Lapp. ros^. ad opp. Kola! et abhine meridiem versus p, 
etiam circa Ponoj: N. I. Fellm.; Kantalaks: F. Nylander!: etiam in 
Lv.: Palmen!: in Lm. annotatum: Kihlm. 

At' former omniimnas f5lj.: Var. praecox Milde. —Ob. Uleaborg: Bren- 
ner!; nm denna sages „t'orm. commun.": Milde p. 222. 

Var. pallidum „tota planta flavo-pallida. dentibus vaginarum raro etiam 
vaginis ipsis ochreolisqve castaneis exceptis. — Lt. Prope Kola [circ. 30 stadia 
fennica meridiem versus] in silva umbrosa inter Sonkoj et Kitsa formam 
fertilem ramosam et sterilem copiose legi.": Brenn. add.! — Mela Kasv. p. 
203 kallar hufvudformen var. vulgare M. ocli upptager var. serotinum Hartm., 
hvilken dessutom omnilmnes Iran Ob.: Brenn. Ber. 1870. — Milde p. 221 upp- 
tager bl. a. var. pyramidale Milde Iran Petersburg. Alia t'ormerna rekommen- 
deras till narmare undersokning. 

Eqyisetuin palustre L 

In nonnullis plug is praecipue partis orientalis freqvi 
<- freqventissimej crescit, in aliis praecipue in uicinitate orae occi- 
dentalis rarum ant non est, ceteroqvin saepius passim aut satis 
frequenter occurrit et boream versus usqve nil summum 
trionem progreditur. 

Till.: per totam patriam: Wirz. PL oil.: SluuvUkaja-guba 
Lapp. ross. (Baer) et cit: Rupr. Distr. p. 23; maxima pars. Fenn. 



li Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

[fors. media tantum] et Lapp.: Fries; per totam fere Europam: 
Milde p. 225, vide etiam Nym. Consp, p. 860. 

Al. fq: Bergstr. — Ab. [Piikkis] Piisparisti ad Abo-am: Hollm.: 
Pargas (!) p: Arrh. Ann.; Uskela: Nikl.!: [Pojo] (fq): A. NyL; Vihti 
(fq): Printz: Zett. & Br. et Sel. .non comm. — Nyl. p in par. 
Inga ad Fagervik et ad Kampbacka!: His.; p: W. NyL: (fq): Ssel. 
0. NyL: Brenn. ex Hogland non comm. — Ka. (»rr») [Virolahti] 
ad Huittula: Blom. — Ik. p: Malmb.; [st. fq: Meinsh. p. 476J. 

Sat. (p): Simm.: mihi in ditione omnino non obviam: Hjelt. 
vide etiam infra. — Ta. p: Leop.: [Saaksmaki] st fq: Tikk.: st 
fq: Asp. & Th.: p - st fq: Norrl. s. 6. Tav.: p: Bonsd.; p - 
st r enum.: Wainio Tav. or., cfr 1. c. p. 38! — Sa. [Ruokolaks] 
st fq - fq: Hult. — Kl. p fq: Fl. Kar.: fq interdum copiosissime: 
Hjelt. — Kol. fq - fqq: EltV. 

Oa. (p): Simm.; Kristinestad: Stromb.: r Alavuus: Laur.: 
Jalasjarvi prope devers. Somero: Hedv. & Hj. Hjelt! — Tb. 
p: Broth.; fq: Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. r: Mela: Nilsia: 
E. Nylander!: p: M. & J. Sahib. — Kb. Kide: Brander!; [Li- 
peri] p Leppalaks et Maljasalmi: Eur. & H.; Kontiolaks: Woldst.!: 
(fq): Wainio Kasv. — Kon. fq - fqq: Norrl. On. 

Om. (fq): Hellstr. et Lackstr. — Ok. fq praecipue in plagis 
borealibus: Wainio Kasv.; Sotkamo Naapurinvaara! fq: Brenn. 
Reseb. p. 67; Kuhmo Ontojarvi copiosissime: 1. c. p. 75; (fqq): 
Must. — Kp. (fq): Wainio Kasv. 

Ob. st fq: Jul. p. 13 [et 0. R. Fries p. 165J: p - st fq: 
Hjelt & H. — Kuus. fq: Sahib. Fort, et Wainio Kasv. — Kk. 
fq: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. in par. Kittila plerumqve fq et saepe cop. ad 
lontes et in paludibus, ceteroqvin p - st. fq: Hjelt & H.; p: 
Blom Bidr.: in uliginosis spongiosis nemorosis et ad paludes per 
Lapponiam silvaticam fq: Wahlenb. p. 297; per reg. subsilv. et 
subalpinam fq -fqq, Ailigas SV 336: Kihlm. Ant.; fq in regioni- 
bus subsilv. et subalp.: Th. Fries p. 199: usqve ad 69° 57'— 58': 
Norm. ann. p. 83; fq usqve ad Ostfinmarken: M. Blytt p. 3, cfr 
Hartm. p. 547. — [L.ent. reg. subalp. et silv. p: Lsest,] 

Lapp. ross. in parte inferiore [= Lim., Lv. et Lp.] usqve 
ad Ponoj (!) p, Shuretskaja-guba maris glacialis (Ruprecht, vide 



Eqvisetum palustre. 7 

supra): N. 1. Fellm.; r ad Nuort'javr: Enw. ana ef Hollm.!; etiam 
in Lm. tectum el in Lt ami.: Kililm. 

Sat. [Jpptagea Iran Kyro: Asp och Tyrvis: VVarel., ehuru jag ick< 

r forlita mig pa nagondera appg.; deremot omnamner Carles, icke arten 

fran Birkkala. Ehuru Simmings freqvens sakert ar oriktig, antager jag dock 

art arten icke holt och hallet saknas i provinsen; den upptages afven hari- 

fran at Gadd Sat. p. 50. 



Hae t'ormae indicant ur, distributio earum non aota: 

Var. arcuatum Milde. — KLoL [Nikola]: Ear.! 

Var. nanum Milde. — Kuus. in vicinitate montis Mantytun- 
turi in palnde: Wainio Kasv.! 

Var. polystachyon Retz. — Sa. Lappvesi Pulsa: Sa3lan! Adesl 
etiam e „Karel. rosy." |sensu latiore verisim. Kon.]: W. Ny- 
lander!, cfr Norrl. On. 

Var. tenellum Fr. — [Petropoli: Kupr. Distr. p. 23]. — KoL 
Gorki]: Elfv.! nomine var. tenut Doell. — Lk. Kolari haud procul 
a Teurajarvi: Hjelt & H.! — Lim. „Nuortunturi" Lapp. Kemen- 
sis [= in monte subalpina ad Nuort'javr(I)] (Schrenk): Rupr. Distr. 
\). 23 nomine var. simplex Rupr.: Imandra, Sashejka!: Hollm. no- 
mine var. tenue Doell. - Specimina etiam e Ta., Ok., Ob. et Kk. 
in H. M. F. adsunt, sed determinatio non recensita. 

Dessutom aro exemplar inlemnade under nanin at var. fallax Milde 
fran Ob. och under namn at' var. ramulosum Milde fran Ok., men bestamnin- 
yen ar ej granskad. 

Mela Kasv. atskiljer var. tenellum Fr. och simplex M.. hvarjemte han 
kallar hufvudformen v. vulgare M. Tillaggas bor att en egen form, inlemnad 
under namn af E. arvense var. campestre. flnnes fran Oa. Jalasjarvi Mandila! 

Eqyisetum silvaticum l 

In tota Fennia et Lapponia, regionibus superioribiid forsi- 
tan exceptis, freqventer aut freqventissime et copiose saepe obviatn. 

Fqq J ) aut fq in tota Fennia inveniri consentiunt fere om- 
nes auctores, cfr Till.: maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries: in 
tota Europa usqve ad 41 ° latit.: Milde p. 223; Scand. s. L: Nym. 
Gonsp. p. 859, vide etiam Rupr. Distr. p. 23. 



1 W. Nyl„ Blom, [Meinsh. p. 476], Fl. Kar., Mela et Sahlh. Fort.: fq. 
— fqq: Elfv.. Norrl. On.. Wainio Kasv., Hjelt & H.. fqq intent, cop.: Hult. 



8 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

Lapp, fenn fq -fqq in silvis etc. totius territorii: Hjelt & H.; 
fq: Blom Bidr.: in silvis densis abietinis Lapponiae inferioris (p): Wah- 
lenb. p. 296 et 297 ; fqq -f q: Wainio Ann. ; in silvis fertilioribus fq 
-fqq, sed terminum betulae vix superat. Pietarlauttasoaivi h. 342, 
Feldoaivi N 396, Kuarvekods h. 400, Ailigas VSV 365, [Rastekaisa 
SO 257]: Kihlm. Ant; Utsjoki fqq: Ssel. kat; p in reg. subsilv. 
et subalpina: Th. Fries p. 199: ad Ostfinmarken : M. Blytt p. 3. — 
[L. ent reg. subalp. p, reg. silv. fq: Lsest.] 

Lapp. ross. per totam hanc Lapponiam p: N. I. Fellm., 
vide etiam Rupr. Distr. p. 23 etc. 

Ob. uog allm.: Jul. p. 13; deuna uppgift liksom de afvikaude uppg. i 
nagot msc. torde ej fortjena att sarskildt beaktas. 

E. silvaticum f. capillaris (Hoffm.). 

Cum forma typica in toto fere territorio obvenit. 

Al. p: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Nyl. (r) [Helsing- 
lors] Mjolo: W. Nyl. — Ka. [Sakjarvi] Kavalajarvi, [Virolahti] 
Muurikkala ! : Blom. — Ik. Kivennapa: Malmberg! 

Sat. cum forma typ.: Hjelt. — Ta. praecipue in Evo: Norrl. 
s. 6. Tav.: in lucis: Wainio Tav. or.; Unon. etiam enum. — Sa 
st. fq: Hult. — Kl. ad Ladogam borealem saltern: Fl. Kar.! — 
Tb. st fq: Broth.!; (fq): Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb : p: Mela: 
(r) [Iisalmi] Keli: M. & J. Sahib. — Kb. vide sub Ok. — Kon. 
enumerator cum f. typica: Norrl. On. 

Om. p: Hellstr. — Kb., Ok., Kims, et Kar. ross. in sil- 
vis humidis et nemorosis: Wainio Kasv. — Ob. multis locis an- 
notata: Hjelt & H. 

Lk. multis locis ann.: Hjelt & H. — Li. Ivalo: Wainio Ann. 
— Lim. Kantalaks: Mela fl. — Lt. ad oppidum Kola: N. I. 
Fellm.! 

Utom derma form omuamnes en f. tenuior. — Nyl. „ad Sagars prope 
Fagervik" : His.! Liknande exemplar finnas i H. M. F. fran Here provinser. — 
Milde p. 222—223 upptager utom var. capillare. om hvilken sages „non rarum", 
bl. a. pyramidale Milde „in agris cultis et aggeribus" och praecox Milde „com- 
mune". — At'ven har kallar Mela Kasv. hufvudformen var. vulgare M. 



Eqvisetum fluviatile. 9 

Eqvisetum fluviatile L. ' ) 

In Fennia plerumqve fre'/venter (—satis freqventer) et 
copiose crescit; boream versus ut in Lapponia minore tantum 
frequentia occurrit 

Till.: per totam Fenniam Lapponiamque silvaticam: Wirz. 
PL off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per totum territorium: 
Nym. Gonsp. p. 859, vide etiam Rupr. Distr. p. 24. 

Al. (fqq): Bergstr.: fq: Bergstr. Beskr. — Ab. Pargasp: Arrh. 
Ann.: fq: Sand, et A. NyL; Vihti: W. Nyl. p. 205. — Nyl. fq: 
His. et Seel. 0. Nyl.: p, Tytarsaari!: Brenn. - Ka. vide sub f. 
limosa. — Ik. fq: Malmb. 

Sat. fq: Hjelt. — Ta. fq (et copiosius qvam var.): Leop.: 
st. fq: Asp. & Th.: minus fq: Norrl. s. 6. Tav.: st fq: Wainio 
Tav. or. — Sa. p: Hull — Kl. (fq): El Kar.; p (Backm., Bergstrom): 
Norrl. Symb.; st fq: Hjelt. — Kol. fq -fqq: Elfv. 

Oa. fq: Laur. — Tb. st fq: Broth.: fq: Norrl. n. v. Tav. p. 
430. — Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela: p: M. & J. Sahib. — Kb. (fq): 
Eur. & H.: cum f. limosa fq: Wainio Kasv. — Kon. fqq 
saepeqve cop.: Norrl. On. 

Om. fq: Hellstr. et Lackstr. — Ok. cum 1. limosa fq: Wai- 
nio Kasv.: (fq): Must. — Kp. cum f. limosa fq: Wainio Kasv. 

Ob. (fq): Zidb.: [st fq: 0. R. Fries p. 165]: (r) in aqvis Yli- 
tornio [= „Ofvertornea"] Raanujarvi et Harrila, Rovaniemi Man- 
tyjarvi et Tervo: Hjelt & H. — Kuus. et Kk. cum f. limosa 
fq: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. (typicum nobis non obviam): Hjelt & H.: infra 
ripas fluviorum et lacuum, ubi aqva pacifica imam alteram pe- 
dem profunda, per partem silvaticam omnium Lapponiarum p co- 
piosissime: Wahlenb. p. 297 [f. limosam etiam includens]; Pallas- 
tunturit: F. W. Maklin!: locis tranqvillis fluviorum et lacuum reg. 
subsilvaticae p cop.: Kihlm. Ant.: Varangria merid. usqve ad lat. c. 
69° 57': Norm, aim.; ad Ostfinmarken, sed multo rarius qvam var. 
limosum: Blytt p. 1231. — [L.ent. reg. subalpina (p): Laest.] 



1 E. limosum var. verticillatum Doell., sed non ab omnibus auct a va- 
rietate distinctum. 



10 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V 



Lim. Umba: Selin!, cfr N. I. Fellm. p. 98 et XXXIX. — Lv. 
adest [in vicinitate pag. Kuusreka] : Mela PI. — Lp. adest [circa 
Ponoj]: Mela PL 

Om hybriden med E. arvense se ofvan. 

Wirzens uppgift ora E. fluviatile citeras, ehuru med Mgetecken, under 
Eqvisetum Telmateja Ehrli. (= E. maximum Lam.): Led. IV p. 485 o. 486; 
att detta beror pa ett misstag ar fullkomligt sakert. 

E. fluviatile f. limosa L. l ) 

In tota Fennict et Lapponia usqve ad terminum betulae 
plerumqve frequenter ant freqventissime et saepe copiosissime obviam. 

Till.; maxima pars Fenn.: Fries: Euro-pa usqve ad 46° latit. 
bor. vulgare: Milde p. 228 [formam typicam etiam includens], vide 
etiam Rupr. Distr. p. 24. 

Al. fq: Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br. 2 ); Pargas st fq - p: 
Arrh. Ann.: fq: Sand, et A. NyL; (p): Sel. 2 ) — Nyl. fq: His. et 
\V. NyL 2 ): (p): Seel. 0. NyL; p, Tytarsaari: Brenn. — Ka. fqq: 
Blom. 2 ) — Ik. fq: Malmb.; [(st fq): Meinsh. p. 477 2 )]. 

Sat. (p): Simm. 2 ): fqq et saepe copiosissime: Hjelt. — Ta. 
st fq praecipue in aqva vadosa: Leop.; st fq: Asp. & Th. et 
Norrl. s. 6. Tav.: fq: Bonsd. 2 ) et Wainio Tav. or. — Sa. cop.: 
Hult, — XI. fq: Fl. Kar.: (st fq): Hjelt. — Kol. fq -fqq: Elfv. 

Oa. (p): Simm. 2 ); fq: Laur. — Tb. fq: Norrl. n. v. Tav. 
p. 430: Broth, tantum E. fluviatile comm. — Sb. fq: Enw. et 
Mela. — Kb. (p): Eur. & H.: cum f. typica fq: Wainio Kasv. — 
Kon. fqq et in ripis saepe copiosissime: Norrl. On. 

Om. (p): Hellstr. — Ok. cum f. typica fq: Wainio Kasv. 
(st fq): Must. — Kp. cum f. typica fq: Wainio Kasv. 

Ob. fq: Jul. p. 14 2 ): fqq -fq per totum territorium, in aqvis 
plerumqve copiose-copiosissime, satis copiose ad fontes, cetero- 
qvin in paludibus, pratis udis et ripis annotata: Hjelt & H.: 
0. R. Fries non distinguit. — Kuus. et Kk. cum f. typica fq: 
Wainio Kasv. 



M E. limosum Linnaeanum Doell. 
2 ) A forma typica non distincta. 






ESqvisetum fluviatili . 1 1 

Lapp. fenn. t'qq -tq et cop. - copiosissime: Hjelt vx. H., 
vide sub Ob.; fq: Blom Bidr.: fq: Wainio Ann.: in sphagnetis quoqve 
aquosis usqve ad terminum betulae fq copiose, Ailigas SV 340: 
Kihlm. Ant.; fq in reg. subsilv. etsubalpina: Th. Fries p. 199 1 ), cfi 
Blytt p. 1231: Wahlenb. et Norm, tantum E. fliiviatile comm. 
— [L.ent. reg. subalp. (p): Laest.j 

Lapp. ross. usqve ad opp. Kola et pagnin Umba p: N. I. 
Fellm.; in Lv. et Lp. obviam: Mela PL; in Lp. aim. et in Lm. 
ledum: Kihlm. 

Lapp. ross. Arten upptages af X. I. Fellm. p. XXXVIII 3asom ut- 
markande for barrskogsregionen, detta vederlagges dock sasom synes af se- 
nare uppg. 



Ceteroqvin hae formae hujus speciei indicantur: 

Var. attenuatum Milde. — Ob. Bovaniemi Tervoin ripa llumi- 

nis Ounasjoki: Hjelt & H.! 

Var. polystachyon Briichner (== £ racemosum Milde). — Kb. r 

Liperi Makra Vainolampi: Eur. & H.! 

Eqrisetum liieniale L. 

In tota fere Fennia et Lapponia, regionibus mperioribus 
exceptis, rarius (- passim) obvenit. 

In arenosis totius Fenniae in Lapponiam inferalpinam us- 
qve: Wirz. PL off.; Pyhatunturi Lapp. Kemensis (Schrenk) et cit.: 
Bupr. Distr. p. 25, cfr Led. IV p. 490: maxima pars Fenn. et Lapp.: 
Fries : per totam Europam usqve ad 39 ° 29' lat. bor. : Milde p. 
245; Scand. s. L: Nym. Consp. p. 860. 

Al. Jomala ad viam inter templum et praedium sacerdotis: 
Bergstr. p. 132 et Elfving! — Ab. Pargas Lindberg (Elfving): Arrh. 
Ann.: Lojo prope Ojamo: Hels.: Vihti (st fq): Printz, spec, vidi 
in herb. Hult. — Nyl. Nurmijarvi: W. Nyl.; r Orimattila (!) in 
pineto inter Pakkas et Kakela, Artsjo ad Kinttula, Anjala! 
Junkkarinkyla: SaBl. 0. Nyl. — Ka. adhuc non aim. — Ik. p: 
Malmb., spec, e Muola!: [satis late distributa, Pargala saepe in lito- 
ribus: Meinsh. p. 477]. 



A forma fcypica non distincta. 



;_> Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

Sat. r Tyrvis (Karsten): Simm.; st r Karkku Kauniais ad viam 
versus Salmis, Birkkala prope Kohma, inter Villila et templum plur. 
loc, deniqve ad Ylojarvi extra territorium, Kyro! Mahnala plur. loc. 
et prope Laitila: Hjelt, cfr Asp. — Ta. [Luopiois] Padankuosi in are- 
noso, in Palkane dispersum secus jugum Syrja (Zidback): Leop.: 
Saaksmaki Haga: Kihlm.; (r) inter oppidum [Tavastehus] et „Qvarn- 
backen", ut etiam prope praedium Kappola: Asp. & Th.; Hattula 
Pelkola sat cop.: Hjelt: Hattula in eampo Parola: Arrhenius in 
dupl.!; Hauho: Herk.; Lammi Ronni: Leop. ann.; haud infreqvens 
in jugo, quod est in par. Asikkala! Uitto, Koski, Evo plur. loc: 
Xorrl. s. 6. Tav.; Hollola Isosaari, Padasjoki in vicinitate templi: 
Wainio ann.; prope Kalkkis in insula parva: Hjelt; Sysma in jugo 
Tepo! et prope Kalho !: Unon. ; [par. Gustaf Adolf] p: Bonsd.!; st r 
[Korpilahti !] Peuha, Korhonkanta, Haukkavuori et Rutalahti: Wai- 
nio Tav. or., cfr 1. c. p. 38; Keuru Mantta: Seel, herb. — 
Sa. Kangasniemi: Lackstrom in dupl.!; Lappvesi: A. Brotherus in 
dupl.!; st r [Ruokolaks Utula!, Mutikkala et Rasila]: Hult; Mikkeli 
ad Likolampi: HasselbL; Nyslott: 0. Garlenius! — Kl. p: Fl. Kar.: 
Lukuniemi: Nikl.!; Kronoborg Maansilta, Suistamo inter Leppa- 
syrja et Uuksunkyla, ut etiam in vicinitate templi!: Hjelt, cfr Hjelt 
Ant. p. 28. — Kol. r: Elfv., spec, in dupl. e Gorki!; Petrosavodsk 
(Simming!): Norrl. On. 

Oa. Kuortane plur. loc. inter Kahra et Karsinakoski : Hjelt! 
— Tb. st r: Broth., spec, e Jyvasjoki!; Jyvaskyla ad coemeterium, 
et Ruovesi Ruhala: Hjelt. — Sb. r: Mela, spec, e Kuopio!; Piela- 
vesi: Lundstr. — Kb. Kide, Tohmajarvi: Backm.; Tohmajarvi Eve- 
rila: Hjelt; Raakkyla: U. W. Telen!; r Liperi prope Parnanvaara: 
Eur. & H.!; r Nurmes in ericeto jugi Maanselka: Wainio Kasv. — 
Kon. st r, vidi inter Jankajarvi-Selki!, Koikari-Pyhaniemi, atque 
ad pagos Soutajarvi et Pyhaniemi, in Saoneshje ad Schungu: 
Norrl. On., vide etiam Gunth. p. 58. 

m. adhuc non ann. — Ok. r Kianta Hossa: Wainio Kasv.! ; Pal- 
tamo Kirkkoniemi, ad lacum Lankinen: Must.; Paltamo Melalaks 
Varissaari: Lackstrom!; Kajana in coemeterio: Brenn. Reseb. p. 
67 ; Sotkamo Sapso : Brenner !, cfr Brenn. Reseb. p. 66 ; Hyrynsalmi 
ad templum prope Kangaspuro: Wainio ann. — Kp. r - st r 



Eqvisetum hiemale. 13 

Kostamas in vicinitate Lacus Luvajarvi et in saltu ad pag. Kosta- 
mus, Uhtua in saltu ad pag. ojusdem nominis: Wainio Kasv. 

Ob. st r: Jul. p. 14; Pudasjarvi: Brenn. & N. — Kuus. i 
- st r ad Ontojarvi boream versus e Paanajarvi, Rukajoki 
(Nyberg! 1 ), ad ripas lacus Paanajarvi (N. I. Fellm. !): Wainio 
Kasv., spec, in dupl. lectum inter Mantytunturi et Paanajarvi!, vide 
etiam N. I. Fellm. p. XXV. — Kk. Oulanka in vicinitate cata- 
ractae Hameenkoski: Wainio Kasv.; ad Vartiojoki, ut etiam in- 
ter Siprinki et Soukelo: Mela herb. 

Lk. st r Kolari ad Akaslompolo plur. (?) loc, Malmivaara 
ad Kuoppa sat cop. in pineto arido, Yllassaari prope Simu, con- 
tra Huukki in ripa arenosa cum fructu!, Kittila ad ripam fluminis 
Ounasjoki ad septentriones versus a pago Kittila: Hjelt & H.: [in 
vicinitate templi par. Sodankyla] p: Blom Bidr.!; Sodankyla Pel- 
konen, Akankoski: Kihlm. ; in arenosis subhumidis praecipue ad 
ripas fluminum Lapponiarum omnium silvaticarum rarius copiose: 
Wahlenb. p. 299; Pyhatunturi: vide supra; Sodankyla Aska et Kalk- 
kivaara haud procul a Hietasuanto, Kuolajarvi ex indicatione incol. 
ad Salla: Wainio Ann. — Li. in pineto ad Kudoskoski juxta flum. 
Vaskojoki! et ad Pitkavuono inarensem, in reg. subalpina ad Ters- 
tojoki in alpp. Muotkatunturit et ad Naytamo: Kihlm. Ant.; in 
Ostfinmarken Th. Fries et Norm, tantum e locis extra Fenniam 
enumerant. — [L.ent. reg. subalp. p: Leest.] 

Lim. Imandra: Malmberg!; Kantalaks: Mela herb.; haud in- 
i'reqvens in vicinitate lac. Nuort'javr: Enw. ann. et Hollm.!: Hi- 
bina: Hollm.! — Lm, Voroninsk: Kihlm.! 

Ab. Uppraknas af Leche p. 39 utan lokal. — Sb. Nilsia: Brenn. & K.; 
Iisalmi: Nyb. Ber.; mojligen afses samma fynd. 

Eqvisetum variegatum Schieich. 

In territorio varum, set! et in Lcqiponia ac Fennia maxime 
boreali et in Alandia crescit. 

Lapponia (Fellman, Prytz, Tengstrom pi. exs.), Fennia (Schrenk 
in litt): Led. IV p. 491. 



J ) Enl. etiketten Rukajarvi, men till exemplaret finnes afven en annan 
etikett med paskrift ..Kemi trask", hvarfftre lokalen kanske icke ar fallt 

sitker. 



14 Acta Societatis pro Fauna et Flora Feimica V. 

Al. Eckero Storby: Arrhenius!, cfr. Medd. IX p. 123. 

[Kon. Povenets extra territorium (Giinther!): Norrl. On., 
cfr 1. c p. 96 el Giinth. p. 58.] 

Ob. Simo (Ch. Keckman!): Zidb.; [(»p>): 0. R. Fries p. 165]; 
it- Rovaniemi Tervo in ripa : Hjelt & H.! — Kuus. Ruoppijarvi prope 
Haataja: Brotherus & F. v. Wright!, vide etiam Hellstr. Distr. p. 9 

Lk. rr Ylitornio [= „Ofvertornea"] haud procul a Kosken- 
niemi ad fluvium Teiko-oja, ubi in flumine Tornio influit: Hjelt 
& H.!: Sodankyla: Eberhardt! nomine E. scirpoicles. — Li. ad Las- 
tekoski flum. Vaskojoki: Kihlm. Ant.!; Utsjoki: [J. M. J. af'Teng- 
strom] !; p in reg. subalpina et alpina [= „slatfjalls reg."]: Th. Fries p. 
199, ad partem minimam tamen ad Fenniam spectat; Varangria 
Vesterelven ad Karlbunden!: Arrh. ant. — [L. ent. reg. snbalp. 
p: Laest., cfr Hartm. p. 549.] 

Lira. Kantalaks: Sahlberg!; Niva: N. I. Fellman! nomine 
E. scirpoicles; Hibina: Malmberg!; Nuort'javr: Enwald & Hollmen!; — 
J^t. Kola: N. I. Fellman! nomine E. scirpoicles; Tshipnavolok : Bro- 
therns ! 

..Per Europam usqve ad 45 ° ... vulgatiss. in Scandinavia" : Milde p. 
249; att arten vore mycket allman i Skancl. beror sakert pa nagot misstag; 
papekas ma att Nym. Consp. p. 860 ej alls upptager arten Iran Finland, ntan 
uppraknar densarama blott fran de ofriga skandinaviska floromradena. 

E. variegatum uppgifves temligen oegentligt (jfr Led.) sasom ny for 
Horan: . Prot. 2, XL 1867, da den inlemnades fran L.ent. 

Eqvisetum scirpoides Michx 

In parte occidentali tantum in Lapponia et Kiiusamo, ubi 
plerumqve passim (aut freqventius) et interdum copiose crescit, in 
parte orientali autem qvamvis rarius usqve ad 61° 50 f meridiem 
versus indicatur. 

Lapponia prope Ponoj (Sehrenk): Rupr. Distr. p. 26 et Led. 
IV p. 491 : maxima pars Lapp.: Fries: in Enropa boreali: Milde p. 
250: Fenn, Lapp.: Nym. Consp. p. 860. 

Kol. Petrosavodsk: Fl. Kar., cfr Norrl. On. 

K.011. locis calcareis ad Mundjarvi!, ubi etiam in subturfo- 
sis, Valkiamaki (Simming!), in Saoneshje ad Asheb! et dein sec. 
totam oram bor. or. usqve ad Padmosero in arenosis fq, in Reg. 



Eqvisetum scirpoides. 15 

occ. ad calcarias juxta pag. Suojarvi!: Norrl. On., cfr 1 c. p. 70 

et 96 et vide Giinth. p. 58. 

Kp. r e. gr. ad Paadane: Sahib. Bidr. 

Kuus. ad Iivaara et plur. loc. in vicinitate lacus Paana- 
jarvi!: Wainio Kasv., spec, e Paanajarvi jam legerunt F. Nylan- 
der! et M. & J. Sahlberg!; Haataja in ripa lacus Yli Kitkajarvi, 
Ruoppijarvi prope Haataja!, Rukatunturi (Broth, et F. v.Wrighl 
Kitkajoki plur. loc, ad amnem Merenoja in fluv. Oulankajoki flu- 
entem: Broth, in litt. — Kk. Soukelo: N. I. Fellman in PI. arct. 
N:o 370 [nomen Kola in spec, musei deletum]. 

Lk. st r - p et interdum copiose Kolari contra Huukki 
sat cop., (cfr Norrl. Lappm. p. 269), prope Naalaoja ad Akesjoki 
cop., Mona ad ostium fluminis Yllasjoki!, Jokijalka cop., inter 
Teurajarvi et Kolari etc., Kittila ad Levitunturi, ad calcarias prope 
pag. Kittila et ad Aakenusjoki: Hjelt & H.: haud raro ad ripas 
fluminis Muonio: Norrl. Lappm. p. 258; Sodankyla Kaareskoski, 
Niemela, Peuraniemi: Kihlm. — Li. in ripis lapidosis ad catarac- 
tas fluviorum p qvidem, in ripa lacus Inari ad Paavali: Kihlm. 
Ant., spec, e Paksusammali ad Anarjok!; in reg. subsilv., subalp. 
et alp. (fq): Th. Fries p. 199, cfr Th. Fries Resa p. 59: „in 
Varangria merid. prope fl. Pasvigelv infra lacum Bagjajavr, for- 
mam intermediam inter hanc speciem et praecedentem [= E. 
variegatum] et difficultu definite determinatam pluribus loc of- 
fendi": Norm. p. 332, cfr Blytt p. 1231 et Hartm. p. 549. — [L.ent. 
reg. subalp. p: Laest, cfr Hartm. p. 549.] 

Lapp. ross. locis humidiusculis totius Lapp, rossicae (p) 
rarius: N. I. Fellm., spec, e Ponoj!: alia spec, ad E. variegatum 
pertinent, vide etiam supra. 

Brenn. Flor. p. 233 upptager denna vast afven fr&n SV [Finland], hvil- 
ket tydligen beror pa forvexling meet E. variegatum. — 0. i Herb. Mas. Fenn. p. 
58, P. i Suomeu Kasvio ocli n. Osterb. lios Ale. afse Kuus. 

Lapp. fenn. Tillaggas bor att Wainio Ann. upptager E. scirpoides Iran 
flere stallen med hog freqvens (teml. allm. — allm.) liks. att Wahlenb. p. 298 
upptager denna art, till livilken nan for E. variegatum sasom varietet, endast 
rran Xordlands amt och Lulea, men tilliigger „vix dubito, qvin vulgatius sit". 

Lapp. ross. Ehuru dot iir sannolikt att arten forekommer flerstades, 
foreligga dock mig veterligen inga siikra uppgit'tor utofver den ofvan anfSrda 
Iran Ponoj. 

En dylik form, som Norm, omtalar. Hnnes afven i H. M. F. t. ex. trail 
Li. Utsjoki vid Tenojoki: Saelan! 



tg Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

Lycopodiaceae. 

Lycopodium Selago L. 

In tota fere Lapponia et Fennia pkrumqve passim obviam . 

Till.: Borga: Hell. p. 18; in juniperetis et acerosis totius pa- 
triae: Wirz. PI. off.: Lapp. Ross. Kildin (Herb. Baer), Kola (Gtnel. 
sen. mse.) et prope Ponoj (Schrenk), gubern. Olonets (Olbrichl). 
Fennia tota (Wirzen) at non ubiqve, ipse in insula Kalo archip. 
Aboensis: Rupr. Distr. p. 27, cfr Led. IV p. 496: maxima pais 
Fenn. et Lapp. : Fries ; in silvis totius Europae usqve ad 8,000', in 
regionibus borealibus a campestri usqve in regionem alpinam: 
Milde p. 852; Scand. s. L: Nym. Gonsp. p. 873. 

Al. (r): Bergstr.; Godby, [Kokar] Kallskar: Bergstr.!; Geta: Hult 
ann.; ad stagnum Jomala: Seel, ann.; Finstrom Farjsund, Sund Gester- 
by „Tjannan": Arrh. & K. — Ab. (r): Zett. & Br.; Korpo Kalo: 
Tengstr.!; in vicinitatc urbis Abo p: Arrh.; Pargas r Qvidja 
(ElfVing), Gunnarsnas: Arrh. Ann.; Uskela p: NikU; plur. ioc: 
Sand.; p: Sel. — Nyl. st fq: His.; (st r): W. Nyl.; Helsingfors 
Tholo: Kihlm. aim.: st fq: Sael. 0. Nyl.; p: Brenn. — Ka. st r: 
Blom. — Ik. (fq): Malmb.; [p interdum satis fq, freqventius in reg. 
arenosis Lachta, Pargala, Levaschovo: Meinsh. p. 472 et 473]. 

Sat. p: Simm.; st r - p: Hjelt. — Ta. p Pento, Kivisilta. 
Aito etc.: Leop.; p: Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala p: 
Nikl.! (r) Vehkasalo et ad Ylimais: Bonsd. cfr 1. c. p. 60; st r Luhanka 
Onkisalo et Keihasniemi, Korpilahti Putkilahti: Wainio Tav. or. — 
Sa. p: Hult. — Kl. p, in Valamo non visum: Fl. Kar.; p: 
Backm. — Kol. non adhuc certe ann., vide tamen supra et sub Kon. 

Oa. p: Simm. et Laur. — Tb. p: Broth.; (fq): Norrl. n. v. 
Tav. p. 430. — Sb. (fqq): Mela; p: M. & J. Sahib. — Kb. p Lammo!, 
Tutjuvaara: Eur. & H.; st r - p: Wainio Kasv. — Kon. st fq: 
Norrl. On.; ubiqve: Giinth. p. 59. 

Om. p: Hellstr. — Ok. st r - p: Wainio Kasv.; (»r») Kianta 
Merilaissuo, Puolanka in paludibus: Must. — Kp.. st r - p: 
Wainio Kasv. 

Ob. enumeratur a Jul. p. 14; [p: 0. R. Fries p. 169] et Hjelt 
& H. — Kuus. st fq: Wainio Kasv. — Kk. st r -p: Wainio Kasv. 



Lycopodium Selago. 17 

Lapp. fenn. p, in montibus subalpinis eorumque vicinitate 
st fq: Hjelt & EL; p et parce: Blom Bidr.; locia durissimis steri- 
lissimis totius Lapponiae silvaticae p, in alpinis vero el alpium 
omnium campis collibusqve clatis ubiqve parcius provenil e1 
frigori patientiorem sese sistii qvam congeneres: Wahlenb. p.291 
el i >, .»l ) : per reg. subsilv. »'t subalpinam p, Locis siccis el glare 
reg. alpinae forma habitu jam c longinquo alieno, caulibus elon- 
gatis, terrae saepe adpressis pauUum ramosis, foliis flavescentibus, 
adpressis fq parcius usqve ad suprema cacumina temtorii pro- 
greditur, [Rastekaisa SO 730]: Kihlm. Ant.; Varangria plur. Loc: 
Arrh. ant.; (fq) per totam Finmarkiam [usqve ad Nordcap]: Th. 
Fries p. 204, cfr etiam M. Blytt p. 35. — [L.ent. reg. alp., subalp. 
et silv. p: Lsest.] 

Lapp. ross. usqve ad ostium sinus Kolaensis (!) et pagum 
Umba (!) p (rarius), etiam circa Ponoj: N. I. Fellm.; specc. in H. 
M. F. insuper adsunt e Lm. et Lv., vide ccterum supra, Broth. 
Wand. p. 5, 7, 8, 12 et 13, [spec, e Jeretik!], ut etiam Beket. p. 
i)14; f. alpina in montibus alpinis ad Nuotjavr: Hollm.! 

Ehuru Hartm. p. 550 anser denna art sydlig, maste jag dock anse den 
nordlig, ehuru detta ar svagt utpragladt, 

Af former omnamnes fran Nyl. f. „foliis patentibus in Esbo obser- 
vavi in silva uliginosa": W. Nyl. — Om fjallformen se under Li. och Lapp. ross. 
samt jfr Hartm. 1. c. — Milde upptager bl. a. recwi'MW „non raro": Milde p. 252. 

Lycopodium inuiidatum l 

In Fennia australi et media plerumqve raro qvamvis inter- 
dam copiose crescit; boream versus usqve ad 65 ° ledum. In Fennia 
orientali uno tantum loco ad c. 64 ° 45' adhuc annotatum. 

Fenn. austr. oca: Fries: Fenn. mer. oca: Nym. Gonsp. p. >7l ; . 
vide etiam Milde p. 256. 

Ab. [Reso] Luonnonmaa: Al. Tigerstedt!: Nystad Birkholm 
Karjarapakko: Hollmen!; Kimito Skinnarvik: Arrhenius!: Lojo Ojamo: 
S. 0. Lindberg! — Nyl. [Inga] Fagervik Branniisflyet: His. p. 60!; 
Esbo Soko cop.: Kihlm. in litt.!; Helsingfors Fredriksberg: S. 0. 
Lindberg!, cfr Medd. I p. 93; Helsingfors Sandudden et ad „S6r- 
nas vexel" (!) [fere idem locus ac praecedens]: Hult ann.: ad „Sor- 



Ig Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

aas voxel" nunc minore copia aut emortuum: Kihlm.; rr Borga 
ad stagnum Sandby: Sael. 0. Nyl.!; Perno extra Lovisa in campo: 
Arrhenius! — Ik. r Metsapirtti! inter Umpilampi et Laatokka, 
Valkjarvi ad Pasuri!: Malmb.; [tantum in reg. arenosis saepe 
cop., Levaschovo, Systerbaek [= „Sestroretsk"]: Meinsh. p. 473]. 

Sat. Ylane ad ripam lacus Pyhajarvi: Sahlberg!; r Karkku 
Harois!, Haapaniemi et Sarkola: Hjelt. — Ta. Vanaja in ripa 
lacus inter Turenki et Katalois: Norrlin!; st r [Asikkala!] in in- 
sula Kuivaharju lacus Vesijarvi, Salo in Paijane, Evo: Norrl. 
s. <"). Tav. — Sa. Savitaipale in ripa lacus Kuolimojarvi: Sael. 
ami.! — Kl. Uukuniemi: Simming! 

Oa. Jurva (Malmgren!): Simm. — Tb. st r Viitasaari Kor- 
pinenjoki Kohiseva!, Pihtipudas Karvasjarvi: Broth. — Sb. r Maa- 
ninka (!): Mela, cfr Desideratkat. p. 34. 

Om. r Gamla Karleby, Halso, Perho!: Hellstr.; Pyhajarvi: 
Norrlin! — Kp. ad Lusma in par. Kostamus copiosissime in palude 
ad ripam amnis: Wainio Kasv.! 

Ob. Karlo: F. Nylander!, cfr Not. XI p. 458. 



Lycopodium clayatum l. 

In tota fere Fennia et Lapponia frequenter aut satis fre- 
quenter crescit. In nonnullis partialis Lapponiae superioris var. 
lag opus freqventius et forma typica rarius invenire indicator. 

Till.; Till. Icon. 143; Hell. p. 18; in silvis umbrosis totius 
patriae: Wirz. PL off.; Fennia (bor. or.) et maxima pars Lapp.: 
Fries: in ericetis, turfosis et silvis totius Europae: Milde p. 256: 
Scand. s. 1.: Nym. Gonsp. p. 872, vide etiam Rupr. Distr. p. 29. 

Al. (fq): Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq - p: Arrh. 
Ann.: fq: Sand, et Sel. — Nyl. fq: His., W. Nyl. et Seel. 0. Nyl.: 
[Hogland] (»r»): Brenn. — Ka. st fq: Blom. — Ik. fq: Malmb.: 
[(fqq): Meinsh. p. 474]. 

Sat. st fq: Simm. et Hjelt. — Ta, st fq: Leop., Norrl. s. 
6. Tav. et Wainio Tav. or.; fq: Asp. & Th. et Bonsd. — Sa. st 
fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. et Backm. — Kol. st fq: Elfv. 



Lycopoditun elavatum. 19 

Oa. st fq: Simm.; fq: Laur. — Tb. fq: Broth. — Sb. fq: 
Mela: (pi: M. & J. Sahib. - - Kb. fq: Eur. & H., st fq: Wainio 
Kasv. — Kon. st fq: Norrl. On. 

Om. fq: Hellstr. — Ok. st fq: Wainio Kasv.; fq: Must. — 
Kp. st fq: Wainio Kasv. 

Ob. enum. a Jul. p. 14; |p: 0. R. Fries p. 169]; st fq praeci- 
pe- in silvis in toto territorio: Hjelt & H. — Kuus. p - st fq 
praecipue in montibus subalpinis: Wainio Kasv. — Kk. st fq: 
Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. (st fq): Hjelt & H., spec, ad var. lagopum per- 
tinere determinavit Kihlman; (p): Blom Bidr.; in silvaticis et subsilva- 
ticis omnium Lapponiarum (rarius), etiam in subalpinis ad Puolmak 
Tanensium visum: Wahlenb. p. 291; Wainio Ann. e plur. locis 
enumerat; forma typica intra territorium tantum rarius ex. gr. ad 
Kultala et Toivoniemi, Utsjoki (H. M. F.!): Kihlm. Ant.; in reg. 
subsilv. et infer iore parte reg. subalpinae usqve ad Puolmak: Th. 
Fries p. 204: usqve ad 69° 56': Norm. ann. p. 82, vide etiam 
M. Blytt p. 38, Norm. p. 331 et Hartm. p. 551. — [L.ent. reg. 
subalp. et silv, (fq): Lsest.] 

Lapp. ross. cum priore [L. annotinum] tametsi (fre- 
qventius): N. I. Fellm., spec, in PI. arct. e Kola ad var. pertinet. 

Ob. Zidb. uppgifver att denna art i [det narmaste] grannskapet af 
Dleaborg ej patraffats af honom eller hans elever, hvilket rekommenderas 
rill narmare undersokning. 

Lycopodium elavatum var. lagopus Leest. 

In Lapponia praecipue superiore et Fennia maxime boreali. 

Ob. Rovaniemi (!) in vicinitate templi: Kihlm. — Kuus. 
Haataja: Brotherus & F. v. Wright! — Lk. Ylitornio Koskenniemi: 
Hjelt & Hult!; Sodankyla Pelkonen: Kihlm. — Li. in silvis 
lerlilioribus, nee non in articulis rupium et supra terrain glareo- 
sam et madefaclam reg. alpinae st fq, Peldoaivi N 550, [Ras- 
lekaisa h. 415]: Kihlm. Ant.! — (L.ent. Kaaresuanto: Backm. & 
It. p. 203, cfr. Hartm. p. 551.] 

I.im. Krestovaja-gora: Broth. Wand. p. 5; Tshunf, Sashejka, 
Hibina (!), in alpinis ad Nuotjavr!: Hollm. — Lt. Kola! et Jere- 
tik!: Hollm. — T.m. plur. loc: Kihlm.! 



20 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

Kihlm. formodar, att varieteten redan i de lagre delarne af Lappland 
ej ar siillsynt (se afveii Norm. Ind. p. 52). Da hufvudartens utbredning i de 
nordliga trakterna derfor synes mig nagot osaker, hafva flere uppg. for denna 
fran Lapp. ross. utelemnats. Sakert ar emellertid att antingen hufvudformen 
eller varieteten forekommer i alia delar af ifragavarande omrade. — Va- 
rieteten upptages ej af Milde. 

Lycopodium annotiiium l 

In tota fere Fennia et Lapponia freqventer (- satis fre- 
quenter) obviam. (F. alpestris in regionibus alpinis). 

Till; Lapp. silv. tota (Wahlenb.), ad lit. Lapp. ross. a Sosno- 
vets usqve ad Kola . . . (Hb. Baer) . . . gubern. Olonets (01- 
bricht), Fennia ins. Hogland (Hb. Baer): Rupr. Distr. p. 28; maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries; in silvis Europae: Milde p. 253; Scand. 
s. 1.: Nym. Gonsp. p. 872. 

Al. (st fq): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr. — Ab. fq: Zett. 
& Br., Arrh. Ann., Sand, et Sel. — Nyl. fq: omnes auct. — 
Ka. (»p»): Blom. — Ik. fq: Malmb. [et Meinsh. p. 473]. 

Sat. fq: Simm.; st fq - fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop., 
Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tav. or.: fq: Asp. & Th. et Bonsd. — 
Sa. st fq: Hult. — XI. (fq): Fl. Kar. - KoL st fq - fq: Elfv. 

Oa. fq: Simm. et Laur. — Tb. fq: Broth. — Sb. (fqq) : Mela: 
(»p»): M. & J. Sahib. — Kb. fq: Eur. & H.; st fq: Wainio Kasv. 
— Kon. fq: Norrl. On. 

Om. fq: Hellstr. — Ok. st fq: Wainio Kasv.; fq: Must. — 
Kp. st fq: Wainio Kasv. 

Ob. [fq: 0. R. Fries p. 169]; st fq - fq in silvis totius terri- 
torii: Hjelt & H. — Kuus. et KLk. st fq: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. st fq - fq: Hjelt & H.; fq: Blom Bidr.; in silvis 
acerosis per Lapponiam totam suec. . . sat vulgare, in subalpinis r : 
Wahlenb. p. 291; in betuletis ac pinetis reg. subsilv. et subal- 
pinae fq: Kihlm. Ant.; Kongas etc. fq: Wainio Ann.; Norm. p. 
330 et 331 e multis locis enumerat; usqve ad 69° 57'— 58': 
Norm. ann. p. 82, cfr etiam M. Blytt p. 36 et Hartm. p. 551. — 
[L.ent. reg. subalp. et silv. fq: Lsest.] 



Lycopodium annotinum. 21 

Lapp. fobs, iisdem cum priore [L. Selago] locis (p): 
N. I. Fellm.; in Lv.: Mela PI. et Palmen!; in Lp., Lt. et Lm.: 
Kihlm., vide etiam Beket. p. 615. 

L. annotinum f. alpestris Hartm. 

In alpinis Lapponiae freqventer invenire indicatur, cetero- 
qvin rarissime. 

Ob. Rovaniemi: Brenner!, vide infra. — Lk. [Sodankyla] rin pi- 
neto arenoso ad cataractam Kelukoski, Kommattivaaraparce: Blom 
Bidr. — Li. in ericeta reg. alpinae . . . qvoqve in reg. betulae copio- 
sius et 100 m. supra terminum betulae st fq penetrat, Pietarlaut- 
tasoaivi NO 420, Peldoaivi SO 534: Kihlm. Ant.! — [L.ent. reg. 
alp. p: Laest.] Lapp. ross. in alpinis (p): N. I. Fellm., spec, 
ex Olenji! [spec, in PL arct. e Kola vix hue pertinet] in inonte 
subalpino Krestovaja prope Kantalaks: Brotherus!, in monti- 
bus alpinis ad Nuotjavr: Hollm.!; Ponoj: Brenner!, cfr Knabe Pfl. 
p. 280. 

Exemplaret fran Ob. Rovaniemi synes bilda en mellanform emellan 
denna form och hufvudformen; likasa enl. N. I. Fellm. hans exemplar fran 
Lapp, ross.: PI. arct. n:o 358, ehnru detta torde bora foras till hufvudformen. 

Lycopodium alpinum l. 

In regione alpina et subalpina (betulina) Lapponiae fre- 
qventer et saepe copiose crescit, etiam in montibus subalpinis 
Fenniae maxime borealis copiose invenitur, sed inferius raro 
tantum descendit nisi in Lapponiam ultimam. 

Sosnovets (Baer): Bupr. Distr. p. 30; maxima pars Lapp.: 
Fries: Lapp., Fenn. bor.: Nym. Consp. p. 872; locis alpinis et 
subalpinis, rarissime montanis Europae: Milde p. 258. 

Kp. Solovetsk [= „Solovki"]: Beket. p. 615; ad pagum 
Kostamus in campo graminoso: Wainio Kasv.! 

Ob. rr et sterile Bovaniemi Tolonen: Hjelt & H.!; Rova- 
niemi in vicinitate templi: Kihlm. — Kuus. Iivaara: W. Nyl. 
Till. p. 304, spec, adscriptum Kuusamo!; satis cop. in cacumine 
montium subalpinorum [„tunturit""| Iivaara (!) et Nuorunen 



22 Ait;i Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

[Nyb. Ber. et Sahib. Fort.]: Wainio Kasv.; Rukatunturi: Broth, in 
litt.! — Kk. Oulanka in montibus subalpinis Kivakka! et Paa- 
nuorunen: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. in montibus subalpinis fqq etiam fruetibus 
fq, ccteroqvin autem rr et sterile tantum Kolari Akaslompolo: 
Hjelt & H.; Sodankyla Pelkonen: Kihlm.; Sodankyla Pyhatun- 
turi: Blom!: in montibus subalpinis et in eollibus campisqve 
per partem subalpinam Lapponiarum omnium usqve ad Puolmak 
Tanensium vulgare, per alpium vero totum jugum ubiqve pare ins: 
Wahlenb. p. 290 et 291, vide etiam 1. c. p. XXXI et Norrl. Lappm. 
p. 258; Kuolajarvi fq: Eberh.!; in campis siccioribus et junipere- 
tis reg. subalpinae et alpinae fq et saepe copiosius, in subsilv. 
qvoqve reg. multis locis, ex. gr. ad Vayla, in ericetis inter Kul- 
tala et Rovanen, [Rastekaisa SO 730]: Kihlm. Ant.; fq [usqve 
ad Nordcap] in reg. subalpina et alpina: Th. Fries p. 204, cfr 
M. Blytt p. 37. — [L.ent. reg. alp. fq: Lsest., cfr Hartm. p. 552.] 

Lapp. ross. in parte boreali peninsulae lapponicae e Kola 
ad Ponoj(!) (p), etiam ad Kantalaks (!): N. I. Fellm.; Hibina et 
in alpinis ad Nuotjavr: Hollm.!, cfr Broth. Wand. p. 8 et Beket. 
p. 615; Maaselka [= „Maselga"]: Beket. 1. c; etiam in Lv.: 
Mela PL; Rupr. Distr. vide supra. 

Ok. „Kajanin seurak. Koutaniemen kj^lassa Kattilajarven etaisella nie- 
niella": Must.; da arten har skulle forekomma langt fran sina egentliga 
fyndorter, torde det behofva utredas om icke en form af L. complanatum lig- 
ger till grund for uppgiften. 

Lycopodium complanatum l 

In Lapponia, regione alpina et parte maxime orientali ex- 
cepta, ut in maxima parte Fenniae satis freqventer crescit; in 
Fennia maxime austro-occidentali freqventia minuitur. 

Till.; Till. Icon. 69; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries: in 
Europa bor.: Milde p. 257; Scand. s. 1.: Nym. Gonsp. p. 872. 

Al. (r): Bergstr.; [Finstrom] Norrskog, [Foglo] Degerby: 
Bergstr. Beskr.; Sund Gesterby „Tjannan": Arrh. & K. — Ab. p: 
Zett. & Br. et Arrh. Ann.; Uskela p: Nikl.!; plur. loc: Sand.; p: 
Sel. - Nyl. p: His.; (fq): W. Nyl.: p: Sael. 0. NvL: [Hogland] 



Lycopodium complanatum. 

(r): Brenn. — Ka. (r) [Virolahti] prope pagum Saivikkala ad Kay- 

rajoki: Blom. — Ik. st fq: Malmb.: [(fqq): Meinsh. p. 474]. 

Sat. st fq: Simm.: st fq - p: Hjelt. — Ta. p. in saltu Sa- 
halahti t'q: Leop.: st fq: Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.: 
p: Wainio Tav. or. — Sa. (r), in silva in Utula et Syyspohja fq 
et p cop.: Hult. — Kl. (fq), in Valamo nobis non obvia: FL Kar.; 
p: Backm. — KLoL in reg. coll. et aren., ad Mandroga fq: Elfv. 

Oa. st fq: Simm. et Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb. p: 
Mela et M. & J. Sahib. — Kb. fq: Eur. & H.: fq - st fq: Wai- 
nio Kasv. — Kon. fq: Norrl. On. 

Om. st fq: Hellstr. — Ok. fq - st fq: Wainio Kasv.: fq: 
Must — Kp. fq -st fq: Wainio Kasv. 

Ob. enum. a Jul. p. 14: fq ad Uleaborg: Zidb.: [fq: 0. R. 
Fries p. 169]; st fq in silvis, praecipue pinetis: Hjelt & H. — 
Kuus. et Kk. fq - st fq: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. st fq: Hjelt & H.; (p): Blom Bidr.: in collibus cam- 
pisqve siccis silvaticis et montibus subalpinis Lapp, omnium sueci- 
carum vulgare, ut etiam in ipsis alpibus rarius: Wahlenb. p. 290, cfr 
Rupr. Distr. p. 29; usqve ad terminum betulae, sed vix ultra st 
fq _ fq, Hammasuro 506 loco occulto, Peldoaivi SO 397: 
Kihlm. Ant., vide sub var.: fq per totam Finmarkiam in regioni- 
bus subsilvaticis et subalpinis: Th. Fries p. 204, cfr M. Blytt p. 34. 
— [L.ent. reg. subalp. et silv. p: Lsest., cfr Hartm. p. 552.] 

Lapp. ross. in parte occidentali usqve ad Kola (p): N. I. 
Fellm., [ad var. ad partem forsitan spectet]: Umba: Selin!: in 
Lv. [circa pag. Kuusreka]: Mela PI. 

Lycopodium complanatum var. chamaecyparissus Al. Br. 

Omnino typicum in territorio vix adhuc ledum, sed forma 
huic proxima in Lapponia saltern lor. occidentali magna copia 
invenire indicator et eadem certe forma in Fennia oriental 
usqve ad lat. 62- 50' rarissime legitur. 

[Petropoli: Rupr. Distr. p. 30 nomine L. sabinaefolium Willd.]: 
Fennia?: Nym. Consp. p. 872. 

Kon. Kosagora [prope Perguba] (Simming!, Kullhem!): Norrl. 
On., cfr 1. c. p. 96. — Lk. [Kengis: Hartm. p. 552, cfr. Nym. Consp. 



24 Acta Societati8 pro Fauna et Flora Fennica V. 

p. 872 et Backm. <& H. p. 263]; it Kolari Kuivasvaara prope 
Akasjoki in pineto: Hjelt & H.!; Sodankyla Pelkonen: Kihlm.: 
Sodankyla Pyhatunturi: Blom! — Li. maximam partem ad varie- 
t a tern pertinet copia hujus territorii: Kihlm. Ant. — Lira. Kan- 
talaks (!), Sashejka, ad Nuotjavr: Hollm.! — Lt. Kola: Hollm.! 
— Lm. plur. loc: Kihlm. 

Ett exemplar fran Li. liar granskats at* prof. Luerssen och af honom 
fOrklarats siikert tillhora L. complanatum, ehuru clet narmar sig L. *chamae- 
ajparissus och i habitus paminner om L. alpinum. Alia nu anforda uppgif- 
ter med undantag af Ruprechts (exemplar fran Kengis har jag dock ej sett) 
torde afse samma form, som bestamdt skiljer sig fran \&v. chamaecyparissus \ 
H. N. f. XIII N:o 100 genom tjocka grenar och en habitus, hvilken, sasom 
redan niimdes, paminner om L. alpinum. Mellanformer emellan denna form 
och hufvudformen saknas ingalunda, sa t. ex. exemplar fran L. ent. Muonio- 
niska fietta: Soldan! och Lapp. ross. PL arct. X:o 361 (enl. N I. Fellm.), 
hvarjemte jag antecknat att sa afven varit fallet med ett exemplar fran Lk. 
Kuolajarvi Sallatunturi : Eberhardt i dupl. ! — Exemplaren fran Kon. afvika 
nagot fran de ofriga. 

Ett exemplar Mn Ik. Nykyrka: E. Nylander! ofverensstammer dere- 
mot ganska mycket med exemplaret] i H. X. och tillhor mojligen den akta 
L chamaecyparissus Al. Br., jfr t. ex. Hartm. XII p. 28. Ett exemplar fran 
Al. Eoglo: Tengstr. !, ehuru tillhorande hufvudformen, narmar sig nagot till 
detta. 



Selaginellaceae, 



Selaginella spinulosa ai. Br. 

In Lapponia et Fennia boreali plerumqve satis freqventer 
obviam; in parte maxima occidentali jam supra 67° rarescit, in 
parte orientali infra 62 °. In cetera Fennia raro (- rarissimej, 
sed adhuc in Alandia lecta. 

Lapponia subsilv. et subalp. (Wahlenb.), rossica prope Po- 
noj (Schrenk), Fennia borealis et media maritima (F. Nylander 
msc): Rupr. Distr. p. 31: Fenn. (austr. occ.) et maxima pars Lapp.: 
Fries, vide infra; in pratis alpinis et subalpinis totius Europae . . . 



Sel&ginella apinalosa. 25 

Lapp. ross», Fenn. bor. el med.: Milde p. 260; Fenn. bor. or.: 
Nym. Gonsp. p. 873. 

Al. r: Bergstr.; Hammarland! inter praedium sacerdotis et 
Frebbenby: Bergstr. Beskr.; Geta Dano: Hult ann.; Eckero Storby 
et Bole fq et cop. [jam a Hult ct Leopold ann.], Jomala Mo ckelo: 
Arrh. & K.: Jomala Lagnoskar: Laur. Fort. 

Ta. Padasjoki Kellosalmi: alumn. Astrom!, cfr Not. Xlll p. 
404 et Ale. — Sa. Nyslott: 0. Carlenius! — Kl. Uukuniemi: Nikl.!, 
cfr Fl. Kar. p. 195; p Impilaks (!), Ruskiala: Backm., cfr Norrl. 
Symb.; Suistamo ad Leppasyrja! etc. st fq: Hjelt Ant. p. 69. — 
Kol. non adhuc ann. 

Tb. rr Pihtipudas ad deversorium Alio: Broth.!, cfr 1. c. p. 190. 
— Sb. r Leppavirta in prato praedii sacerdotis: Mela. — Kb. [Li- 
peri!] r Leskelanvaara, Timovaara, Nenasenmaki, [Polvijarvi] Rau- 
danjoki!: Eur. & H.; Liperi Mutkanvaara Hiekkaharju: Hallstr.!; 
[Lieksa Nurmes et Repola] st fq - p: Wainio Kasv.! — Kon. st 
fq, in Saoneshje per partem bor. or. fq, etiam in campis aridis 
arenosis, in Reg. occ. ad Suojarvi! fq, Mokko pi. 1. et Maimalampi 
visa: Norrl. On., cfr 1. c. p. 70 et vide Gunth. p. 59: Loimala: 
Hjelt Ant. p. 69. 

Om. st r Perho!, Lestijarvi: Hellstr., spec, e Lestij. Lindila! — Ok. 
st fq: Wainio Kasv.; (»r») Kianta et Puolanka, Kajana (Ale): Must.; 
in Ostrobottnia interiore fq: Brenn. Reseb. p. 69, cfr 1. c. p. 67, 
spec, e Kajana!, vide etiam Hellstr. Distr. p. 10 et cfr Ale. — 
Kp. st fq: Wainio Kasv.; in Kar. ross. [= „reg. paludosa"] 
haud infreqvens: Sahib. Bidr.; [Sumostroff: Beket. p. 615]. 

Ob. r: Brenn. & N.; Ulea: Eberh.!; Ylikiiminki et Kiiminki: 
Brenn. herb.: Pudasjarvi: Nyberg!, cfr. Must; Kemi (!) Kallinkan- 
gas, Rovaniemi Lintula: Kihlm.; [Alatornio] Kantojarvi: Hougb. 
not; in vicinitate flum. Tornio r nobis obviam Turtola, in Rova- 
niemi ut etiam in interiore parte p: Hjelt & H.; 0. R. Fries non 
vidit, cfr 1. c. p. 156. — Kuus. st fq: Sahib. Fort, et Wainio 
Kasv. — Kk. st fq: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. in par. Kittila st fq, in interiore parte p, sed 
in vicinitate fluminum Tornio et Muonio r nobis obviam, Yli- 
tornio ad Koskenniemi, Kolari in Yllassaari ad Simu et Va- 
kevamaa: Hjelt & H.: [Sodankyla] fq: Blom Bidr.; locis gra- 



26 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

minosis subhumidis juxta ripas fluviorum praecipue partis sub- 
silvaticae et subalpinae totius Lapponiae sat vulgare, ut etiam 
in alpium convallibus et radicibus per . . . Finmarkiam parcius 
[usqve in Masoam juxta Nordcap]: Wahlenb. p. 292: Sodankyla 
Pelkonen - Aska, altius secus Kitinen fq: Kihlm., vide Blom 
Bidr.; Kuolajarvi st fq, etc.: Wainio Ann.; in ripis graminosis vel 
subturfosis per reg. subsilv. et subalpinam st fq - fq, in reg. 
alpina agri utsjokensis ad rivulos st fq, Hammasuro SO 371, 
Ailigas 400: Kihlm. Ant; in reg. subsilv. et subalp. fq: Th. Fries 
p. 204, vide etiam M. Blytt p. 38. — [L.ent. reg. alp., subalp. et 
silv. p: Laest., cfr Hartm. p. 552.] 

Lapp. ross. in graminosis humidis totinte Lapp, (p): N, 
I. Fellm. 

Fries uppg. fran Finland afser tydligen Aland; den ar derfore icke 
egentligen oriktig, men dock vilseledande, da arten i norra och ostra Finland 
forekommer med vida storre freqvens. — Sat. Kyro : Asp; mindre troligt. 
— Ta. Hauho: Herk.; behofver bekraftas. 



Isoetaceae. 



Isoetes lacustris Dm 

In tota fere Fennia (Alanclia excepta) et Lapponia varia 
freqventia indicator, forsitan saepe neglecta. 

Karelia prope Viborg et cit: Rupr. Distr. p. 27 *), cfr Led. 
IV p. 49b 1 ): maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries 1 ); Fennia lacus 
Jalguba in Karelia Onegensi (Kullhem), Nurmes (Backman), Vi- 
borg Kareliae, in lacu Lappajarvi Ostrobottniae austr. (Fellman), 
Fagervik (Hisinger), parochia Keuruu in Tavastia (Nylander), in 
lacu Pintamojarvi par. Pudasjarvi (Nyberg), [lacus Pargallovo Pe- 
tropoli]: Milde p. 277; Fenn.: Nym. Consp. p. 871; Lapponia: 
Roth p. 46. 

Al. adhuc non ann. — Ab. r [Abo!] stagnum Littois: Zett. 
& Br. 1 )!; Uskela: Nikl.!; r Sammatti in stagno Ruokijarvi: Sel. 1 ): 



x ) I. echinospora non distincta. 



Isoetes lacustris. 21 

lac. Lojo in sinu Outamo et Biskopsnas: Ch. E. Boldt. — Nyl. 
Ekenas Degerby: A. Brotherus in Herb. lye. n. el Hult herb.; p in 
lac. Fagervikstriisk, Hvittrask et Marsjon!, autumno copiose in 
lit. rejecta: His. 1 ), cfr supra et W. Nyl. p. 223 1 ); Kyrkslatt Hvittrask: 
H. A. Kullhem! et Nyberg!; p: Saal. 0. Nyl. 1 )- — Ka. (fqq): 
Blom 1 ); Viborg: Fl. Kar. p. 193'), vide etiam supra. — Ik. 
[tantum in aqvis a mari remotis Pargala, Levaschova, Toxova 
etc.: Meinsh. p. 479, cfr Milde]. 

Sat. Euraaminne: Kl. Wahlman!; r Karkku! Riipila infra 
Koskis, et Kauniais in Kulovesi forsitan ceterum praetervisa: Hjelt: 
Tyrvis: Warel. l ); Kyro: Asp 1 ), vide ceterum infra. — Ta. (fq): 
Leop.; in lacubus majoribus (fq): Norrl. s. 6. Tav., spec, e Vesi- 
jarvi! et Urajarvi!; Asikkala (r): Nikl.!; st fq: Bonsd.: p: Wainio 
Tav. or.; Keuruu Mantta: Saelan!, vide etiam supra. — Sa. Iitti 
Kuusankoski: Ssel. aim.; Lappvesi (!) Parkkarila: Sselan!; Kangas- 
niemi Puulavesi: Lackstrom!; [Ruokolaks] (fqq): Hult. — Kl. st r: 
Fl. Kar. 1 ); p Impilaks: Backm. x ), cfr Norrl. Symb.; Uukuniemi: 
Nikl! et Simming! — Kol. vide infra. 

Oa. adhuc non ann. — Tb. p: Broth., spec, e Pilitipudas Alvajarvi! 
— Sb. Mela enumerat. — Kb. Kide: Brand.! et Backm. l )\ Tohma- 
jarvi Everila: Hjelt Ant. p. 69!; [Liperi] (fq): Eur. & H.!; Pielisjarvi 
ad Nurmes (Backman!): Wainio Kasv, cfr supra. — Kon. fq in lacu- 
bus majoribus, in lac. Mundjarvi cop., in Saoneshje pi. locis visa: 
Norrl. On., spec, e Perttijarvi!, cfr etiam supra et vide Giinth. p. 59, 
ubi enum.; Loimala in lacu ejusdem nominis: Hjelt Ant. p. <i ( .». 
cfr L c. p. 56. 

Om. (p) ut dicitur, ipse tantum /. echinosporam legi: Hellstr.: 
Lappajarvi: vide supra. — Ok. (p) Paltamo in amni Hovelo et 
Kuhmo: Must.: Paltamo Kirvesjarvi ad Petajanlahti: Brenn. Ber. 
1869! — Kp. Uhtua ad Jyvalahti ! in lacu Kuittijarvi: Wainio 
Kasv; haud infreqvens: Sahib. Bidr. 1 ). 

Ob. tantum in stagno Kuivaniemi: Jul. p. 14 M; Pudasjarvi: 
Nyberg!, cfr supra; Simo Porttiniemi: Brenner!; [p: 0. R. Fries p. 
169 l )]\ st r in lacubus par. Ylitornio in Raanujarvi, Miekojarvi 
ad Kaaranes et Pessanlompolo, Rovaniemi in Sinettalampi!: Hjelt 



! ) I. echinospora non distincta. 



_>- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

$ H _ Kuus. Tavajarvi (Nyberg!), Torankijarvi (Nyberg!) etPaa- 
iKijaivi!: Wainio Kasv. — Kk. adhuc non aim. 

Lk. st r Kolari Akaslompolo: Hjelt & H.!: sub aqva in flu- 
viis pacificis et lacubus Lapponiae silvaticae infcrioris meridio- 
nalis p: Wahlenb. p. 294 1 ); Sodankyla cop. in Saitajarvi, prope 
Kalkkivaara: Wainio Ann.: Akasjarvi Soukkaniemi: Hjelt!; Pallas- 
tunturit Vuontisjarvi: Sselan!; Ounastunturi et plur. aliis locis: 
Norrl. Lappm. p. 268. — Li. Inari Salmijarvi: Wainio Ann.: co- 
piosius in lacu fluminis Paatsjoki, ubi latit. boreal, attingit 
69° 20'— 30': Norm. Ind. p. 53, vide etiam Th. Fries 1864 p. 48 
[i'orsitan ad eundem fere locum ad qvem antecedens spectet], 
cfr N. I. Fellm. p. LXXI, Blytt p. 1238 et Hartm. p. 550. — 
[L.ent. reg. subalp. r Enontekiainen Kelottijarvi (L. L. Laestadius) : 
Lsest. x ), cfr Backm. & H. p. 264; Kelottijarvi etc.: Norrl. Lappm. 
p. 268.] 

Lira. Nuotjavr: Hollm.! — Lm. Kolmjavr: Kihlm.! 

Ik. Kuolemajarvi: Malnib.; exeruplaret hor till 1. echinospora; detsamma 
galler om Sat. Siikais (Malmgren): Simm.; huruvida Warelii och Asps uppg. 
iiro fullt sakra, torde kunna sattas i fraga. — Kol. „Ad Nikola folia non- 
nulla verisimiliter Isoetis in flum. Svir fluctuantia legi": Elfv. Osakert iir dock 
huruvida uppg. hiinfor sig hit eller till I. echinospora. — Lapp. ross. F. Ny. 
landers exemplar, se Herb. Mus. Fenn. p. 59, hor till I. echinospora. 

Sannolikt ar att arten flerstades blifvit forbisedd pa grund af dess 
vaxtsatt, dock torde den a andra sidan blott undantagsvis vara allman, ehuru 
den ofta ar ymnig_ — mycket ymnig. Da I. echinospora ej atskildes af de 
iildre forf. — denna art beskrefs 1861, omnamdes fran Finland af Al. Braun 
1862 (se under sjelfva arten), hvarefter Brauns arbete refererades af W. 
Nylander pa motet 28, II, 1863 — maste det i afseende a nagra uppg. anses 
osakert, till hvilkendera arten de hanfora sig; dessa uppg. aro derfor sarskildt 
betecknade. 



Isoetes echinospora Dm. 

TJt antecedens, sed plerumqve freqventia minore. 

Fennia rossica Jalguba lacus Onegae Kareliae cum J. lacu- 
drt (Kullhem), Fagervik (HisingerJ, Fredrikshamn [= „Frederiks- 
hamm"] (Schykovsky) paroch. Keuruu in Tavastia rarius qvami. 



I. echinospora non distincta. 



Iso@te8 echinospora. 29 

lacustris (Nylander), [Krestovski in stagis juxta insulas ilnvii Ne- 
vae propc Petropolin (Meinshausen)], Lapponia orient, ad mare 
album prope Kantalaks [vide infra] 66 ° 30' sine I. lacustri el 
lams Susyarvi (Fellman): Milde p. 271), e duobus locis prioribus 
jam ab Al. Braun in „Zwei Deutsche [soetes Arten" Berlin 1862 p. 
26 enumerate; Scand s. 1.: Nym. Gonsp. p. 871; Lapp. Fenn.: 
Roth p. 46. 

Al. adhuc non ami, — Ab. Uskcla Koskis: Nikl.!: lac. Lojo 
in sinu Outamo: Ch. E. Boldt. — Nyl. Fagervik: vide supra; 
Stromfors [aut Kymmene] Marknadsbacka: Arrh. — Ka. Fredriks- 
hamn: vide supra; Viborg Monrepos: Saelan in Medd. I p. 108; 
in vicinitate opp. Viborg ad Horttana, Vainikka in freto Por- 
kansaari et Tamminiemi sec. specimina lecta a Nerv.: Malmb. 
— Ik. Kuolemajarvi: Malmberg! nomine I. lacustris: [in aqvis ad 
mare ubiqve: Meinsh. p. 479], vide ceterum sub Ka. 

Sat. Siikais: Maimgren! nomine I. lacustris; r Karkku in 
lacu Kulovesi ad Koskis! et Kulju ad insulam magnam, Jarven- 
taka nonnullis locis in lacu Riipila qvamvis parcius, Kyro Mah- 
nala 1878, extra territorium in Kuru Toikko!: Hjelt. — Ta. 
st fq: Leop. et Asp. & Th.!: ut antecedens [I. lacustris] sed 
parcior: Norrl. s. 6. Tav., spec, ex Asikkala Urajarvi!; st fq: 
Bonsd. !; nonnullis locis in lacu Paijane: Wainio Tav. Or., spec 
e Korpilahti Pohjola!; Keuruu Mantta!, Kuorevesi Maitovalkama': 
Saelan, vide etiam supra. — Sa. Villmanstrand Parkkarila!, Ruoko- 
laks et Savitaipale Kuolimojarvi: Sael. ann.; [Ruokolaks] ex unico 
loco lac. ad Narsakkala lecta, forsitan haud r: Hult. — Kl. Suistamo 
Sarkaoja!, Impilaks in Ladoga contra Ratinen: Hjelt Ant. p. 69. 
cfr 1. c. p. 49. — Kol. adhuc non ann., vide tamen sub L la- 
vustrem. 

Oa. et Tb. adhuc non ann. — Sb. p?: Mela: Maaninka: 
L. M. Runeberg! — Kb. [Liperi] r Viinijoki: Eur. & H.!: p -si 
fq in lacubus Pielisjarvi, Pankajarvi, Nurmijarvi nee non in Liek- 
sanjarvi et Koroppi: Wainio Kasv.; Nurmes: Sael. ann. — Ivon. 
in plurib. lacub. majoribus, ut in Perttijarvi (!), Mundjarvi, sin. 
Onegae ad Suunu, fq obvia, in Saoneshje ad Schungu, Welikaja- 
guba!, cet.: Norrl. On.: Jalguba: Kullhem!. cfr supra: Tiudie: 



iii Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

Kullhem!; Loimala Riihilaks: Hjelt Ant. p. 69, cfr 1. c. p. 56!; 
Santalo: Giinther!, cfr Giinth. p. 59. 

Om. freqventior qvam praecedens: Hellstr., spec, e Gamla 
Kaileby! — Ok. in aqvis par. Kuhmo p - st fq, in lacubus Ter- 
vasalmi et Lammasjarvi: Wainio Kasv.; p Koutasalmi Leppiniemi: 
.Must. — Kp. p - st fq usqve ad Yla-Kuittijarvi et in lacubus 
Kiimasjarvi et Yla-Kuittijarvi obviam: Wainio Kasv., spec, ex 
Uhtua Yla-Kuittijarvi ad Jyvalahti! 

Ob. Pudasjarvi haud infreqvens ex. gr. in vicinitate serratrinae 
Timonen: Nyb. Ber.; Simo Porttimojarvi et Pudasjarvi Aittajarvi: 
Brenn. herb.; Ylitornio Liiakkola prope deversorium Husa: 
Saelan!; rr Ylitornio ad Kaaranes! et in amne et in Miekojarvi, 
etiam ad Pajuniemi: Hjelt & H. — Kuus. Kuusamonjarvi (!) (F. 
Silen): Wainio Kasv.: Pudasjarvi Kostonlampi ad deversorium 
Kariniemi: Nyb. Ber.: Paanajarvi: Nyberg! — Kk. in lacu Susi- 
jarvi: N. I. Fellm.!, cfr. 1. c. p. XXXIX, supra et infra. 

Lk. tantum ad Muonioniska: Norrl. Lappm. p. 268; Pallas- 
tunturit Vuontisjarvi: Sselan! — Li. in Varangria merid. in flu- 
mine Paatsjoki, in cujus parte extima [= Elvenaes: Th. Fr.] mox 
postea qvoque a Th. Fries lecta et publicata, plur. loc. praecipue 
copiose in lacu „Ovre-Klostervand" inter Menikaso et Risto, folia 
sola ad ripas lacus intimi Bagjajavr impulsa legi: Norm. p. 331, 
vide etiam Th. Fries 1864 p. 48 et 49 et cfr Blytt p. 1239; term, 
borealis in parte orientali agri ad 69 ° 40': Norm. ann. p. 82. — 
|L. ent. enumeratur a Hartm. p. 550.] 

Kk. Da Fellm. blott upptager Susijarvi, synes mig uppgiften fran Kan- 
talaks hafva uppkommit derigenom, att Fellm. velat aiityda i narheten af 
hvilken ort Susijarvi befinner sig, hvarefter af misstag ett „et" i st. f. „ad u 
influtit hos Milde. 

Xorrlin papekar att arten nastan endast upptriider pa mjuk botten 
-amt vanligen pa grundare stiillen an I. lacustris: Norrl. s. 6. Tav.; afvensom 
att den ingalunda ar allmannare mot norden an den sistnamda arten, utan 
synes forhallandet vara alldeles motsatt: Norrl. Lappm. p. 268. — Ale. upp- 
gifver, enligt min asigt utan skal. att I. echinospora ar den allmannare arten 
[i sodra Finland]. 



Polypodium vulgare. 31 

Polypodiaceae. 

Polypodium vulgare L. 

In tota fere Fennia usqye ad 64 ° frequenter obviam, non- 
nullis plagis Fenniae mag is orientem versus sitae, ubi rarius, 
exceptis; boream versus rarius, seel usqve ad summum septentrio- 
nem progreditur. 

Till.; Till. Icon. 79, Hell. p. 18; per c-mnes patriae provincias 
in Lapponiam silvaticam usqve: Wirz. PI. off.: in australioribus 
Fenniae vulgatissime, orientem versus ad Viborg et Imatra(ipse): 
Rupr. Distr. p. 50, ubi etiam Wahlenb., Wirzen et Schrenk cit.; 
maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in silvis totius Europae: 
Milde p. 20, cfr Nym. Gonsp. p. 867. 

Al. fq: Bergstr. — Ab, fq: Zett. & Br., Arrh. Ann., Sand, et 
Sel. — Nyl, fq: omnes auct. — Ka. p: Blom: par. Viborg st fq: 
Malmb. — Ik, in hac provincia [„i de sydligare socknarna"] 
r: Malmb.: [st r e. gr. prope Lachta: Meinsh. p. 483]. 

Sat, fq: Simm. et Hjelt. — Ta. fq: Leop., Asp. & Th., Norrl. 
s. 6. Tav. et Bonsd.; st fq: Wainio Tav. or. — Sa. st fq: Hult. 
— Kl. par. Kakisalmi st fq: Malmb.! (fqq): Fl. Kar.; fq: Backm.; 
fq - st fq: Hjelt. — Kol. rr in fissuris rupium dioreticarum in 
reg. silv.: Elfv., [spec, e Rossia Nikola!]. 

Oa. fq: Simm.; st fq: Laur. — Tb, fq: Broth. — Sb. fqq: 
Mela: p: M. & J. Sahib. - Kb. Kide (r): Brand!; [Liperi] (fq): 
Eur. & H.!: st r - p in montibus per totum territorium: Wainio 
Kasv. — Kon. st fq - fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 59. 

Om. p: Hellstr. — Ok. st r - p: Wainio Kasv., spec, e 
Kuhmo Kylmala!; (st fq.): Must. — Kp. st r - p: Wainio Kasv.; 
Solovetsk: Knabe! 

Ob. (r): Jul. p. 14; Limingo: [Hellstrom] ! ; circa Uleaborg 
Zidb. non vidit; Aavasaksa: Nyberg!; r in rupibus Rovaniemi ad 
Lohiniva? et Hepokallio [et ad Pullinki et Kynsivaara parte suecica]: 
Hjelt & H.; 0. R. Fries non comm. — Kuus, st r - p in mon- 
tibus, parce in fere omnibus montibus subalpinis [„tunturit"]: 
Wainio Kasv.: Ukonvaara: Nyberg! — Kk. st r - p: Wainio 
Kasv.; Suhaja-guba: Beket. p. 615. 



:;•_> Acta Societatia pro Fauna et Flora Fennica V". 

Lapp. fenn. r Kolari Jouhisuannonvaara!, Kittila Paahtakallio, 
Muonioniska ad Saivio ad fluvium Akasjoki: Hjelt & H.; r in ca- 
cumine Kommattivaara nonnulla spec: Blom Bidr.!; in lateribus 
montium silvaticorum meridiei expositis per Lapp, suecicas ra- 
rius ox. gr. ... in Vallivaara Lapp. Tornensis: Wahlenb. p. 278; 
Pallastunturit Rihmakuru: Hjelt; Sodankyla Pyhatunturi, Inari (!) 
Tervasalo in vicinitate Tervasaari ad lac. Inari, Ruoptuinvaara in 
reg. pinifera, Paatsjoki et Kongas [ad mare glaciale]: Wainio Ann.: 
in rupibns umbrosis reg. subsilv. ad Pyttelvaara !, Tirro, Kenish- 
koski, Paavali et subalp. ad Ailigas et Kudossuvannonpaa! sem- 
per parcius, spec, vidimus mode- 5 — 7 cm. alta laminis folio-rum 
triangularibus, 3 — 4 cm. longis: Kihlm. Ant.; Inari Seidvuori: F. 
Silen!; in Varangria merid. ad tractum praedii Elvenses: Norm 
p. 326, vide Wainio Ann.; in Var. mer. ad 69° 57' — 58': Norm, 
ann. p. 78; Ostfinmarken: M. Blytt p. 10 et Hartm. p. 530. — 
[L.ent. reg. subalp. r Vallivaara (Wahlenb.): Lsest.] 

Lapp. ross. in parte occidental! p usqve ad mare gla- 
ciale, nee non ad Ponoj: N. I. Fellm.; spec: e Kola!; Umba: Se- 
lin!; Kantalaks: Brotherus! 

Milde upptager 10 varieteter, hvaraf var. commune „in Europa b or. com- 
mune"; attenuation „commune in reg. bor."; rotundatum „non raro in Europa 
bor.": Milde p. 10. Dessa former iiro annu icke mig veterligen sarskilda 
hos oss. 

Cryptogramma crispa (L.) r. Br. x ) 

In Lapponia superiore ut etiam unico loco Alandiae ra- 
rissime. 

Maxima pars Lapp.: Fries, cfr Nym. Gonsp. p. 860; Lapponia 
Fellm. pi. exs.): Led. IV p. 525. 

Al. Vardo prope pagum Vargata parcissime cum Asplenio 
Trichomane (J. 0. Bomansson!): Kihlman in Diar. 2, X 1886. 

Lk, in „Yllos fjallen" [== YUastunturi] (Liljeblad): 0. Swartz 
in Vet. Ak. Handl. 1789 p. 129, cfr. Wahlenb. p. 287, Wahlenb. 
Fl. Suec. p. 703, Rupr. Distr. p. 47, Milde p. 310, Backm. & H. 
p. 260; rr Kolari parcissime in monte subalpino YUastunturi, ubi 



l ) Allosorus crispus (L.) Bernh. auct. aliorum. 



Cryptogrmmma crispa. 33 

jam saeculo ante a Liljeblad detecta: Hjolt & H.!, cfr. 1. c. p. 80, 
81 et 88, Sodankyla Pyhatunturi: Blom!; Pallastanturit st fq et 

in reg. subalpina superiore et in reg. alpina cacuminis Himmel- 
riiki. etiam in Lankkukcro: Hjelt!, cfr Hjelt & H. p. 79. — Li. in 
reg. subalp. et alpina per totam Finmarkiam: Th. Fries p. 204, 
sed vix intra Fenniam. — L.ent. reg. alp. r Kaisapahta parce 
(Fristedt): Laest, cfr Backm. & H. p. 2(30 et Hartm. p. 541.] 

Lini. Tshun: Malmberg!. cfr Broth. Wand. p. 6: (fq) in alpe 
Tuatash ad Nuotjavr, Tshun: Enw. ann. et Hollm.! 

Pteris aqvilina L 

In Fennia australi freqventissime aid freqventer et copiose 
crescit; ad 63° fere lat. subito rarescit, sed qvamvis rari&sime 
paulum supra 64 c septentrionem versus progreditur. 

Till.: „ad Ostrobottniam medianr 4 [= Kajanensem] usqve: 
Wirz. PL off.: in Fenn. australi vulgatissime. inde ad Ostrobott- 
niam mediam excurrit fWirzen), ins. Hogland (Sehrenk): Rupr. 
Distr. p. 45: maxima pars Fenn.: Fries; per totam Europam: 
Milde p. 45, cfr Nym. Consp. p. 861. 

Al. (fqq): Bergstr.: fq: Bergstr. Beskr. — Ab. fq: Zett. & 
Br.; fq - fqq: Arrh. Ann.: fq: Sand, et Sel. — Nyl. fqq: His.. 
W. Nyl. et Sael. 0. Nyl.: fq: Brenn. — Ka. cop.: Blom. —Ik. 
fq: Malmb.; [ubiqve fqq: IMeinsh. p. 486]. 

Sat. (p>): Simm.; fqq: Hjelt. — Ta. fqq: Leop.: fq: Asp. 
& Th., Norrl. s. o. Tav., Bonsd. et Wainio Tav. or. — Sa. cop.: 
Hult. — Kl. fqq: Fl. Kar., vide etiam Norrl. Symb. p. 5: fq: 
Backm.: fq - fqq: Hjelt. — Kol. fq: Elfv. 

Oa, (>p>): Simm.: r Lapua Simsio: Laur.: Vasa prope 
oppidum vetus: Hjelt!; terminum borealem paulum infra Vora 
attingit: Hellstr. Distr. p. 13: maxime septentrionem versus in 
Oravais [in vicinitate templi]: Ale. et Ale. comm. — Tb. fq: Broth., 
spec, e Laukkaa! — Sb. [Kuopio (!)] fq: Mela: M. & J. Sahib, 
non comm. — Kb. Kide: Brander!; [Liperi] fq: Eur. & H.: st r 
Lieksa ad Nevala, Nurmes ad Pyssyvaara, Repola Koroppi: Wai- 
nio Kasv. — Kon. fq per maximam partem, in Saoneshje fq, 
etiam in Reg. occ. ad Lintajarvi et Suojarvi! visa: Norrl. On. 

3 



34 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

Om. in districtu non obviam: Hellstr. p. 135. — Ok. solum in 
Sotkamo ad Naapurinvaara: Brenn. Reseb. p. 67, spec, adscrip- 
tum Kourulehto ad Tipasjoki!; r Paltamo (!) in vicinitate lacus 
Lankinen: Must., (cfr Must. p. 40). 

Om Till. Icon. 78 se under Aspidium Filix mas. — Att sasom Simm. 
npptaga arten med samma freqvens fran Sat. och Oa., ar tydl. oriktigt; fre- 
qvensen framgar af ofriga uppg.; tillaggas ma dock, att arten forst soder om 
Parkano kyrka visade sig i miingd vid landsvagen fran Yasa till Ikalis: 
jjjelt. — Ob. fq: Jul. p. 14, sakert alldeles oriktigt, da arten ej upptages af 
Hellstr. fran Om. och ingen senare uppg. fran Ob. foreligger. 

Var. pubescens finnes fran Ik. Metsapirtti: Malmberg! - Ta. Sysma: 
Unonius! — Sb. Kuopio Suonenjoki: E. Nylander & A. Chydenius!, men torde 
ej vara af nagon betydenhet. — En egen form finnes afven fran Nyl. Strom- 
fors Bullers : Saelan ! 



Blechnum Spicant (L ) Sm. 

In Alandia rarissime et parcissime ledum. 

Al. Sund Gesterby „Tjannan" parcissime et sterile tantum: 
Arrh. & K.!, spec, prius leg. J. 0. Bomansson! 

Storsta delen af Finl.: Fries; alldeles oriktigt; iir sannolikt ettanalogi- 
slut pa den grund att arten i Norge gar anda till Ostfinmarken (Deinboll) : 
Blytt p. 1237 m. fl. [dock ingalunda till Varanger]. — Scand. s. 1. (exc. Lapp. 
plur.): Nym. Consp. p. 862; ger afven en alldeles oriktig forestallning om ut- 
bredningen i Finland. — Sat. r: Gadd Sat. p. 50; har aldrig bekraftats. 

Athyrium alpestre (Hoppe) Miide 1 ). 

In Lapponia superiore hand raro crescit. 

In alpinis et subalpinis Lapp, rossicae, Kantalaks - Trios- 
trow [= „Tres insulae"]: F. Nyl. Spic. II p. 15; in reg. alpina 
Lapp. ross. forsan totius v. g. Kildin (Hb. Baer): Rupr. Distr. p. 
50: maxima pars Lapp.: Fries: Lapp, rossica: Milde p. 53—54. 

Lk. Pallastunturit: Sselan! — Li. in alpibiis Rouvuoaivi! 
reg. alpina, et Harmitschokka reg. subalp., Ti. [Rastekaisa h. 528]: 
Kihlm. Ant; Tana Puolmak: Arrh. ant.!; [inter Store Lerpollen 



l ) Polypodium rhaeticum L. auct. plur. 



Athyrium alpestre. 35 

et Nyborg, in Var. boreali, Finm. cont. etc.: Norm. p. 326, cfr 
M. Blytt p. 11 et Hartm. p. 532. — L.ent. reg. alp. fq: Lsest., 
efr. Hartm. 1. c.j 

Lapp. ross. Secus totam oram borealcm peninsulae lappo- 
nicae e Kildin (Selin!) adTriostrow (F. Nylander) et deniqve etiam 
ad Kantalaks (F. Nylander!): N. I. Fellm.; in montibus alpinis (fq): 
Enw. ann.; Tshnn, Hibina, in alpinis ad Nuotjavr, prope Kola: Hollm.!; 
Lujauri nrt: Kihlm. in Bot. Not. 1887 p. 268; Ponoj: Malmberg!; 
Visalkina: F. Nylander!; Jokonga: [N. I. Fellman]!; multis locis in 
Lm.: Broth, comm. 

Lapp. Fenn.: Nym. Consp. p. 864; Finland afser tydl. foljande orik- 
tiga uppgifter. 

Kl. r in Ruskiala: Fl. Kar., jfr Ale. — Kol. ad Onegam prope Pe- 
trosavodsk: Fl. Kar., jfr Fl. Kar. p. 121, Fort. 1852 p. 54 och Herb. Mus. 
Fenn. p. 58; exemplaiet fran Petrosavodsk tillhor enl. Norrl. On. Athyr. ere- 
iiatum. hvarfore hela uppgiften med sakerhet afser denna art, se afven R. 
Hegel p. 325. 

Upptages i Suomen Kasvio p. 372 fran P., hvarmed sannolikt afses 
Boras; uppg. liar dock ej bekriiftats. 

Athyrium Filix femina (L.) Roth. 

In tota fere Fennia frequenter - satis freqventer et praecipue 
in parte australi inter dum copiose obviam. In Lapponia ple- 
rumqve raro, seel ad summum fere septentrionem legitur. 

Per totam patriam: Wirz. PL off.; Lapponia silv. et subalpina 
meridionalis (Wahlenb.), in reg. [sub]alpina prope Kantalaks ad 
mare album (F. Nylander Hb.), Fennia tota (Wirzen), ins. Hogland 
(Schrenk): Rupr. Distr. p. 40, cfr Led. IV p. 519; maxima pars 
Fenn. et Lapp.: Fries; per totam Europam: Milde p. 51 et Nym. 
Consp. p. 864. 

Al. fq: Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br. et Arrh. Ann.: st fq: 
Sand, et Sel. — H.yl. fq: His.; (fqq): W. Nyl.; fq: Sael. 0. Nyl. et 
Brenn. — Ka. fq interdum cop.: Blom. — Ik. fq: Malmb.: [ubiqve 
fq: Meinsh. p. 486]. 

Sat. (p): Simm.; fq: Hjelt. — Ta. fq: Loop.; st fq: Asp. & 
Th.; fq: Norrl. s. o. Tav., Bonsd. et Wainio Tav. or. — Sa. (fqq): 
Hult. — Kl. fq: Fl. Kar., Backm. et Hjelt. — Kol. fq - fqq: Kltv. 



36 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 



Oa. (p): Simm.; fq: Laur. — Tb. fq: Broth, et Norrl. n. 
v. Tav. p. 430. — Sb. fq: Mela; (p): M. & J. Sahib. — Kb. (fq): 
Eur. & H.; st fq - fq: Wainio Kasv. — Kon. st fq - fq, in 
Saoneshje fq, in Reg. occ. loc. nonnullis vidi: Norrl. On. 

Om. fq: Hellstr. — Ok. in parte australi territorii stfq-fq, 
in septentrionali st fq sed parcius: Wainio Kasv.; fq: Must.; Sot- 
kamo Naapurinvaara cop.: Brenn. Reseb. p. 67. — Kp. st fq - 
fq: Wainio Kasv., vide sub Ok. 

Ob. Uleaborg „Frihetsholmarne" cop.: Zidb.!; Simo prope 
Ruikka: Brenn. Ber. 1870; Kemi fq (Castren): Jul. Fort. p. 3; 
[(fq): 0. R. Fries p. 169]; r Ylitornio infra Lapinlahti, ad Pello 
parce, Raanukoski et Kaaranes, Rovaniemi ad Mantyjoki: Hjelt 

& H. Kuus. st fq sed parce: Wainio Kasv. — Kk. st fq: 

Wainio Kasv.; Soukelo: N. I. Fellm. nomine Polystkhum Filioc 
mas var. erosum, vide sub hoc. 

Lapp. fenn. in vicinitate fluv. Akasjoki p - st fq et inter- 
dum satis cop., ceteroqvin r Kolari prope Sieppijarvi, Kittila ad 
Levitunturi (Hult), pagum Kittila et Aakenusjoki: Hjelt & H.;in 
humidis silvaticis usqve in parte subalpina Lapp, meridionalium 
freqventius, ut etiam in inferalpinis et radicibus alpium cum 
praecedente [Asp. Filix mas] parcius: Wahlenb. p. 282 et 283: 
Pallastunturit: Hjelt; Sodankyla Pyhatunturi, Inari Salmijarvi et 
Kongas [ad mare glac.]: Wainio Ann.; duobus locis inter tern- 
plum inarense et Martti! copiose, ad flum. Jevjejoki plur. locis, 
in reg. subalpina alpis Tuarpumoaivi: Kihlm. Ant.; Tana Puol- 
mak: Arrh. ant.; in reg. subsilv. et subalpina usqve ad . . . 
Varangriam: Th. Fries p. 204, cfr M. Blytt p. 22 et Hartm. p. 
537, __ [L.ent. vide sub var. subalpinum.] 

Lim. Kantalaks: F. Nylander!, vide supra; Lujaur in reg. 
silv.: Kihlm. in Bot. Not. 1887 p. 268. — Lv. [credibiliter in 
vicinitate pag. Kuusreka] adest: Mela PL — Lp. ad pagum 
Ponoj: N. I. Fellm.! et Mela PL — Lt. ad oppidum Kola: N. I. 
Fellm.; Srednji ad sinum Kolaensem: Brotherus! 

Af former omnamnas: 

Yar. complicatum Hartm. — Nyl. [Hogland] Ojamaa, Tytarsaari: Brenn. 
— Sat. Sastmola (Malmgren): Simm. — Kon. Schungu: Norrl. On. — Dess- 
utom hafva exemplar som hora hit inlemnats till H. M. F. saval fran Nyl. 



Athyrium Filix femina. 37 

och Sat. som iifven Iran Al., Ik., Ta., Sa. och Tb., hvarjemte formen uppta- 
gits i Byteskat. etc. Emellertid uppgifver Hult att denna varietet endast ar 
..en lokalform framkallad af torka pa viixtstallena, da dessa under normala 
somrar i'tro fuktiga, utveckla sig bladen i enlighet med hufvudformen" : Bot. 
Xot. 1886 p. 17, hvarfore den icke ur vi'ixtgeografisk synpunkt torde fortjena 
vidare uppmarksamhet. 

Yar. molle Hartm. — Nyl. [Hogland] Ojamaa: Brenn., jfr Byteskat. II 
o. Ill, Brenn. Flor. etc.; iifven denna varietet torde ej fortjena att upptagas. 

[Var. subalpinum Lrest. — Lent, bjorkreg. r: Lrest, jfr. Backm. 
& H. p. 257.] 

Var. tripinnatiim Rupr. — Fennia (Herb. Kiihlewein): Rupr. Distr. p. 41. 

Dessa former upptagas hvarken af Milde eller Luerssen, hvarfore de 
torde vara af mindre betydenhet; de tva sistnamda aro mig okiinda. 

Athyrium crenatum (Sommerf.) F. Nyi. 

Raro, seel seiepius copiose a Fennia australi circ. 61° 15' 
eid Leipponiam orientalem ad 67° lat. crescit. 

In regione subalpina alpium „Kibirensium" [== Kibinen- 
sium: N. I. Fellm.] juxta Kantalaks Lapp. Ross.: Spic. II p. 
14, cfr. Rupr. Distr. p. 40, Fries p. 253 et Milde p. 56: Lapp. bor. 
or.: Fries nomine Asplenium crenulatum [lapsu calami, ut credi- 
derim, cfr 1. c. p. 253]; Lapp. or. Fenn.: Nym. Consp. p. 865. 

Ta. rr Asikkala Keltaniemi: Nikl.!, cfr. Norrl. s. 6. Tav. 
— Kl. Kirjavalaks [spec. leg. Sahlberg!] Lahentausta ad basim 
rupium et in nemorosis humidis p copiossisime: Norrl. Symb. nomine 
Cystopteris crenata (Somm.) Lindb., cfr 1. c. p. 5 et 6; Ruskiala prope 
molas Konkerinkoski: Zilliacus!, vide etiam Fl. Kar. nomine Po- 
lypodium rhaeticum. — Kol. Petrosavodsk: W. Nylander! nomine 
Polyp, rhaeticum, cfr. Norrl. On. 

Sb. r Pielavesi Tuovilanlaks in clivo Kostis, ad Korkia- 
koski: Mela! et Lundstr.! — Kon. st r in nemorosis subhumidis 
ad Selki et inter pagos Koikari-Pyhaniemi!, ad Jalguba (!) et 
Dianova-gora (Simming!), Perguba (Sahlberg!): Norrl. On., vide 
etiam Giinth. p. 59. 

Ok. Kianta ad Vasonniemi! et in vicinitate Kiannanniemi! 
in omnibus fere locis copiosissime: Wainio Kasv., cfr Must. p. 57. 

Kuus. Mantytunturi et nonnullis locis ad Paanajarvi! cop. [vide 
sub Ok.]: Wainio Kasv.: spec, e Paanajarvi jam leg. F. Nylander!; 



38 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica Y. 

ad Merenoja in flum. Oulankajoki influentem: Broth, in litt. — K.k. 
Soukelo: N. I. Fellm.! 

Lim. Kantalaks: F. Nylander!, cfr supra et N. I. Fellm.; 
Hibina! [= „Umbdek Dunder"]: Broth. Wand. p. 7, vide supra. 
— Lp. juxta pag. Ponoj: N. I. Fellm.! 

Aspleniuin viride Huds. 

In Lapponia et Fennia magis orientem versus sita raro in- 
venitur. 

Ad fodinas calcarias Ruskiala, Fenniae orientalis et juxta 
Tiudie Gub. Olonets cum am. Angstrom legimus: Spic. II p. 14, 
cfr. Rupr. Distr. p. 44; Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: 
Fries; Lapp. Fenn. or. : Nym. Gonsp. p. 862, vide etiam Milde p. 60. 

KL r in Ruskiala (!) et Kirjavalaks (!) ad rupes calca- 
rias: Fl. Kar.; (p) Ruskiala in fodinis calcariis ad Janisjarvi: 
Backm.; Parikkala (Sahlberg); Wainio herb.; Impilaks: Bergstrom!; 
Sortavala Tulolansaari (0. Tapenius): Hult herb.; Ruskiala ad fodinas 
marmorarias: Hj. Neiglick!; r Palkjarvi Korkianiemi, Ruskiala Korpi- 
kallio: Hjelt Ant. p. 69!, cfr 1. c. p. 50 et 51. — Kol. Solomeno 
(Gunther!): Sahib. Bidr., vide etiam Gimth. p. 60. 

Kb. Tohmajarvi Hiidenvaara: Hjelt Ant. p. 19 et 69!; r Pol- 
vijarvi Suopolvi Hovivaara: Eur. & H.!; Nurmes Hiidenportti: Wai- 
nio Kasv.! — Kon. Tiudie (!): vide supra; r in rupibus calca- 
riis acl Valkiamaki! [prope Tiudie] et Lishmajarvi, Nikolskij (!) 
et Jalguba (Simming !) : Norrl. On., vide etiam Gimth. p. 60. 

Kuus. Narankavaara !, Kitkajoki (F. Silen!) et in rupe Kuoppa- 
ojankallio prope Paanajarvi: Wainio Kasv.; Ruoppijarvi prope 
Haataja (Broth. & F. v. Wright!), prope amnem Merenoja in 
fluv. Oulankajoki influentem: Broth, in litt. 

Li. Varangria Angsnas!, Karlbunden: Arrh. ant.; in reg. sub- 
alp ina (p) per totam Finmarkiam: Th. Fries p. 204, vide etiam 
Wahlenb. p. 284 et XIX, M. Blytt p. 24 et Hartm. p. 538. — 
[L.ent. in reg. alp. ad superiorem partem lacus Kilpisjarvi: Norrl. 
Lappm. p. 265; Koltapfahta] : Mela herb., vide etiam Hartm. p. 538]. 

Lira. Seredna: Malmberg!; Shelesna: Sahlberg!; r in monte 
alpino ad Hirvasjavr: Enw. ami. 



Asplenium viricle. 39 

Kl. Suistamo: Ale, beror antagligen pa forvexling eller missuppfatt- 
ning. — Kol. och Kon. Giinth. upptager ej nagra lokaler for denna art. — 
k. Kuhmo ("Wainio i : Must. p. 57, citeras oratt. da Kuusamo afses af Wai- 
nio. — Enl. tolfte uppl. af Hartmans flora p. 5 o. 6 ar arten tagen vid Ken- 
gis nara Ob. af L. L. Liest. 



Asplenium Trichomanes L 

In Fennia maxime austro - occidentali passim (- satis 
freqventer) crescit; septentrionem et orientem versus mox rarescit 
et ultra 63 ° lat. vix occurrit. 

Till; Till. Icon. 77; Hell. p. 18; vide ceterum infra. 

Al. p: Bergstr.; Finstrom Bergo st fq: Erics.; st fq - p in 
Kokar et Sottunga: Arrh.; st fq in par. Sund: Prim. p. 75. — Ab. 
p : Zett. & Br.; Pargas st r - r Attu complur. loc: Arrh.; solum in 
Finby Pettu: Sand.; p Sammatti ad Pahken-onsi in pago Haari- 
jarvi, et meridiem versus e Vaharuokijarvi: SeL; Vihti (fq): 
Printz. — Nyl. ad Fagervik! et Inga Hirfdal: His.: [Inga] Baro: 
Sael. ann.: [Helsingfors] p: W. Nyl.; Helsingfors Degero cop.: 
Kihlm. ann.; st r Borga! ad Korssund et Jordansbohle, Morskom 
(!) in monte Nybroberget, Lapptrask ad Porlom, in Hogland (st 
fq): Sael. 0. Nyl.; Borga Stor-Pellinge : Sael. herb.; Perno: W. Gref- 
berg!; [Hogland!] p: Brenn., cfr Fl. Kar. p. 195; Bupr. Distr. vide 
infra. — Ka. in maritimis Viburgensibus : Fl. Kar. p. 195; par. 
Viborg: Malmb., [forsitan ad Ik. referenda]. 

Sat. r Birkkala [Nokia]!: Simm., cfr Simm. p. 47 et Carlss.; 
rr Pyynikke prope Tampere: Hjelt, vide etiam Gadd Sat. p. 
50. — Ta. Hausjarvi: E. Stenius in Herb. lye. n.; Luopiois in fis- 
sura rupis in vicinitate templi: Leop.; Palkane: Zidback in Herb. 
J. A. Sandman; r [Tavastehus] in monte Aulanko (!): Asp. & Th.; 
Hauho: Herk. et M. Gadd!; Lammi st r: Leop. aim.; st r ex. gr. 
[Asikkala!] Kopso, Kaitas, Karsala etc., etiam in par. Padasjoki et 
Kuhmoin: Norrl. s. 6. Tav.; Hollola Taaveli et [Padasjoki] Siko- 
maki (Norrlin): Wainio aim.: r [par. Gustaf Adolf] ad Kokkolii: 
Bonsd.!; Sysma Pajatsalo (Renqvist!), Hampeli (Blom): Unon.; r 
Luhanka Onkisalo! et Sikolahti, Korpilahti Vallyvuori: Wainio 
Tav. or.; Korpilahti Vaarovuori: Prim. p. 59. — Sa. Villmanstrand: 



40 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

Simming! — Kl. (p): Fl. Kar.; minus distributum in Ruskiala (!) 
secundum adnotationem in herbario meo: Fl. Kar. p. 195; Va- 
lamo:Malmberg!; [Impilaks©] Viipula: Backm.; Palkjarvi Korkia- 
niemi: Hjelt Ant. p. 51! — Kol. Petrosavodsk (Simming): Norrl. 
On.: Solomeno: Giinth. p. 60, vide infra. 

Tb. r Viitasaari Etelavuori: Broth.! — Kon. r Koselma 
(Simming [num Kullhem!]), inter Schuiskoi et Kivatsh (Selin!), 
Saoneshje prope Schungu: Norrl. On.; Jalguba: Giinth. p. 60, vide 

infra. 

Fries Of vers. p. 104 hanfor iifven Till. Icon. 80 till denna art, livilket 
ar mindre troligt. — ,,Eundcm cum praecedente [Pteride] servans termi- 
num boream versus": Wirz. PI. off., jfr .Rupr. Distr. p. 44: Pteris uppgifves 
riktigt ga till mellersta [egent. Kajana] Osterbotten, men A. Triclwmanes, ar 
ej antecknad ens for sodra Osterbotten. Pa Wirsens uppg. grundar sig tro- 
lifftvis: storsta delen af Finl.: Fries, som maste anses vilseledande. — Ostro- 
bottnia sept, prope Pyhajoki (F. Nylander), Fennia aust. in paroec. Korpo et 
pr. Borga (ipse) magis orienteni versus vix tuto inventum, Hogland (Schrenk in 
Herb. Kuhlewein): Rupr. Distr. p. 44, jfr Led. IV p. 521 ; for min delkan jag ej 
annat an tro, att i afseende a Osterbotten foreligger nagon forvexling, da forekom- 
sten i Pyhajoki forefaller mig ytterst osannolik; i afseende a den ofriga delen 
af uppg. mixrkes att arten senare blifvit observerad nagot mera at Gster. „Ha- 
bitat in tota Europa etiam in Lapponia . . .": Milde p. 65; arten torde dock ej 
furekomma i Lappland, hvilket uttryckligen framhalles med orden „Scand. s. 1. 
(exc. Lapp.)": Nym. Consp. p. 862. — Sat. Kyro: Asp; icke osannolikt, men 
behofver bekriiftas. — Kol. och Kon. Huruvida Giinthers uppg. aro fullt 
siikra, torde bora sattas i Mga, da det ar mojligt att forvexling med A. vi- 
ride egt rum, se iifven under A. septentrionale. — Ob. Rupr. Distr. se ofvan. 

Aspleniuin germaiiicimi Weiss 1 ). 

In Fennia praecijme anstro - occidentali raro obviam, sep- 
tentrionem versus usqve ad 61 ° 40' lat (unico loco Kareliae). 

In Fennia austr. pr. Helsingfors (F. Nylander): Rupr. Distr. 
p. 43, cfr Led. IV p. 520, Milde p. 85 et Luerssen p. 250; Fenn. 
austr. oca: Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 864. 

Al. Foglo Gripo! et unico loco in Eckero: G. J. Arrh.; 
[Foglo] Degerby: Seel, ann.; Eckero Storby in montibus ad domum 
vectigalium [= „Tullhuset"] parcissime: Arrh. & K.; Foglo Juddo 



1 .4. Breynii Ketz. auct. plur. 



Aspleuium germanicum. 41 

rr, Mariehamn ad Tullbron: Arrh.; Lemland Kuggholmen: Laur. 
Fort.; Kumlinge Baro: Lauren!; Saltvik pag. Sylloda: Gh. E. Boldt; 
Sund Mangstekta duo caespites cum A. septentrionali et A. Tri- 
chomane: Prim. p. 75. — Ab. Nadendal: Karsten!, cum primum 
in Fennia ledum, cfr Zctt. & Br., Simm., Simm. p. 48 et Malmgr. 
p. 7; Lojo prope pontonem Hiittis parcissime: Ch. E. Boldt! — 
Nyl. Helsinge Degero prope Stansvik caespes unica: Kihlm.!, cfr supra. 

Kl. Impilaks Viipula: Backman! 

Anses af nagra forfattare sasom en hybrid emellan A. septentrionale 
oeh A. trichomanes, se hiirom Luerssen p. 243—246. — Framhallas ma, att 
atminstone Arrh.. C. E. Boldt och Kihlm. stadse antriiffat A. germanicum 
tillsammans med de tva nyssnamda arterna. 

Aspleuium septentrionale (L.) Hoffm 

In Fennia maxime austro - occidentali passim (interdum 
satis freqventer), ceteroqvin in Fennia australi rarius, ultra 62 ° 
aid 62° SO' unico tantum loco ad 66° 10' lat. invenitur. 

Till.; in Fennia australi occid. copiose (ipse) usqve ad Forsby 
et ins. Hogland (Schrenk) : Rupr. Distr. p. 43 ; maxima pars Fenn.: 
Fries; in Fennia usqve ad Forsby r (Meinshausen), Helsingfors: 
Milde p. 82; Scand. s. 1. exc. Lapp.: Nym. Consp. p. 864. 

Al. p: Bergstr.; (>r») Geta Bonas: Tengstr.!; Finstrom Bergo 
st fq: Erics.; p enum.: Arrh. & K.; Foglo Juddo (fq) Sottunga et 
Kokar st fq: Arrh.; st fq: Laur. Fort, et Prim. p. 75. — Ab. (»r»): Zett. 
& Br.; in vicinitate urbis Abo (!) p: Arrh. & Hollm.; Ispois: E. Reuter; 
Nadendal: Sa?lan!; Pargas Attu complur. loc: Arrh. Ann.; circa opp. 
Nystad p: Hollm.; Bromarf et Finby complur. loc: Sand.; [Karislojo] 
(r) inter Kattelus et Kuusis: SeL; Lojo Hiittis Palomaki et Laki- 
maki: Ch. E. Boldt; Vihti (fq): Printz. — Nyl. Fagervik: His.!; 
Inga Baro: Ssel. ann.; Kyrkslatt Porkkala Ronnskar: J. Jansson!; 
[Helsingfors (!)] (fq): W. Nyl; Thusby: 0. Engstrom in Herb. lye. n.; 
r Borga ad ostium amnis Borga !, ad Korssund in taeniis Pellinge, 
Morskom Lokberget, in Hogland cop.: Sael. 0. Nyl.; Perno: Gref- 
berg!; [Hogland] p: Brenn.!, cfr Klinge p. 14. — Ka. Fredriks- 
hamn (Qvist): Sasl. 0. Nyl. 

Sat. r Birkkala (!) [Nokia] Simm., cfr 1. c. p. 47 et Carlss.; 



42 Acta Societatis pro Fauna et Flora P'ennica V. 

Euraaminne Riitavuori: Kl. Wahlman!; r Karkku Pirunvuori et 
Kiurala, Birkkala Pyynikke (!) prope Tampere: Hjelt; Kyro: Asp, 
[forsitan non omn. certum]. — Ta. Kangasala: Blafield!; Lammi 
it Hauhiala: Loop, ann.; r [Asikkala!] Kaitas in Kissakallio, Salo 
prope Uitto: Norrl. s. 6. Tav.: Padasjoki circ. duo km. a templo 
(Norrlin): Wainio ann. — Sa. Valkiala (p): Hult Fort. — Kl. (p) 
etiam in Valamo!: Fl. Kar. p. 195; [Kurkijoki] Tervus Lapinlinna: 
J. J. Chydenius!; (p) Ruskiala, [Impilaks] Viipula: Backm., [cfr 
Hjelt Ant. p. 69!], spec, in dupl. e Kirjavalaks Potsevaara!; Impi- 
laks Hunnukkaniemi : Hjelt Ant. p. 69. — Kol. Solomeno (Giin- 
ther): Norrl. On., vide infra. 

K.011. r Jalguba (Simming!), Perttiniemi [= „Pertnavlok u !] 
(Kullhem!), in Saoneshje prope Vigorus!: Norrl. On., cfr 1. c. p. 96 
et Giinth. p. 60. 

Kuus. Rukatunturi (F. Silen!): Wainio Kasv., spec, adscr. 
Rukavaara!, cfr. Norrl. On. p. 96. 

Lapponia: Milde p. 82, kan ej anses riktigt, da arten hvarken forekom- 
mer i svenska, finska eller ryska lappmarken, utan blott i Finmarken, dock 
icke i Ostfinmarken: Blytt p. 1235. 

Kol. Da Giinther tagit A. viride vid Solomeno. men denna fyndort 
ej omnamnes af Xorrlin, ar det mojligt att forvexling egt rum; i Gunthers 
eget arbete upptagas ej nagra sarskilda fyndorter for A. septentrionale. 

Aspleiiium Ruta muraria l 

In Fennia graecijpue magis orientali raro (- rarissimej 
crescit et lat. 66° 15' septentrionem versus attingit. 

In rupibus ad Tiudie Gub. Olonets ut praec. [A. viride}: 
Spic. II p. 14, cfr Rupr. Distr. p. 42; Fenn. bor. or.: Fries; in tota 
Europa: Milde p. 78; Fenn. exc. bor.: Nym. Consp. p. 864. 

Ab. Korpo Ohvensaari in fodina calcaria: G. J. Arrh.!; r in 
fissuris rupis orientem versus a lacu minimo inter pagos Pellon- 
kyla et Tallnas: Sel., cfr Sel. p. 126; Karislojo Pellonkyla [idem 
loc. ac superior]: Al. Lagus! 

Kl. ad Janisjarvi Kor 1 '.ianiemi (Backm!): Ghyd., cfr Hjelt 
Ant. p. 50; r Palkjarvi Pirttiniemi et Linnunvaara, Ruskiala Kor- 
pikallio: Hjelt Ant. p. 69, cfr 1. c. p. 51. 



Asplenium Ruta muraria. 43 

Kon. Tiudie: F. Nylander!, efr Fl. Kar. et supra: r Valkia- 
maki (!) [prope Tiudie] et Lishmajarvi! in ftssuris rupium cal- 
car.: Norrl. On., cfr. Gunth. p. GO. 

Kuus. r Kitkajoki (F. Silen!), Ruskeakallio ad Paanajarvi: 
Wainio Kasv.; Korojoki: Broth, in litt. 

„Ad oras sinus Fennici, maris baltici sinusqve bottnici circa Aboam Par- 
gas), nee non Finmarkiae orientalis" : Wire. PL oft., jfr Rupr. Distr. p. 42: 
har ej bekraftats fran Pargas, an mindre fran Bottniska vikens str index; i 
Ostfinmarken ej inom Finlands botaniska griinser. — Kl. Suistamo vid Janis- 
jarvi: Ale, ehuru arten nog finnes vid Janisjarvi, finnes den knapt inom 
Suistamo. 

Phegopteris polypodioldes Fee. l ) 

In tota fere Fennia et Lapponia, regime alpina sola ex- 
cepta, satis frequenter aid frequenter obvenit 

Lapp. ross. prope Kola (Hb. Baer) et Kantalaks nee non in 
Ostrobottnia (F. Nylander), Fennia austr. in par. Korpo, Viborg 
(ipse), ins. Hogland (Schrenk): Rupr. Distr. p. 51; maxima pars 
Fenn. et Lapp.: Fries; per totam fere Europam . . . Inborealibus 
e locis campestribus in subalpinas ascendit: Milde p. 101; Scand. 
s. L: Nym. Consp. p. 867. 

Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. (p): Zett. & 
Br.: st fq: Arrh. Ann.; fq: Sand, et Sel. — Nyl. (minus) fq: His.: 
fq: W. Nyl, Seel. 0. Nyl. et Brenn. — Ka. (»st r>): Blom. — Ik. 
st fq: Malmb. [et Meinsh. p. 483]. 

Sat. st fq: Simm. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Norrl. s. 6. 
Tav. et Wainio Tav. or.: fq: Asp. & Th. et Bonsd. — Sa. fq: 
Hult. — Kl. st fq: Fl. Kar. et Hjelt. — Kol. fq: Elfv. 

Oa. st fq: Simm.: fq: Laur. — Tb. fq: Brotli. et Norrl. n. 
v. Tav. p. 430. — Sb. (fqq): Mela: (p): M. & J. Sahib. — Kb. 
fq: Eur. & H.; fq - st fq: Wainio Kasv.. — Kon. fq - fqq, in 
Saoneshje fq: Norrl. On. 

Om. fq: Hellstr. et Lackstr. — Ok. fq - st fq: Wainio Kasv.: 
fq: Must. — Kp. fq - st fq: Wainio Kasv. 



Polypodium Phegopteris L. omn. fere auct. 



44 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

Ob. [p: 0. R. Fries p. 169]; st fq - p praecipue ad rupes 
per totum territorium: Hjelt & H. — Kuus. et Kk. fq - st fq: 
Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. st fq - p per totum territorium: Hjelt & H.; 
(;>r») enum.: Blom Bidr.; Pallastunturit st fq usqve ad reg. sub- 
alpinam: Hjelt, vide etiam Hjelt & H. p. 78; st fq: Ssel. kat.; locis 
occultis fertilibus per reg. subsilv. et subalp. p - st fq, juxta flum. 
Jevjejoki vulgaris, Peldoaivi SO 338 [Rastekaisa SO 178]:Kihlm. 
Ant.; in reg. subsilv. et subalp. [usqve ad Nordcap]: Th. Fries p. 
203; Wahlenb. p. 280 tantum e Nordl. et Finm. enum. — [L.ent. 
reg. subalp. et silv. p: Lgest., vide etiam Norrl. Lappm. p. 263.] 

Lapp. ross. „iisdem cum antecedenti [Athyrio alpestri 
aut potius Ph. Drijopteri, vide infra] locis: N. I. Fellm.; Panfelofka: 
Brenner!, vide etiam Rupr. Distr. et infra. 

Lapp. ross. For ruin del skulle jag tro, att N. I. Fellm. afser att 
denna arts utbredning ar dylik som kos Ph. Dryopteris, den forsta arten bland 
bans Filices, ehura Athyrium alpestre [„Polypodium rhaeticum"] ar den niirmast 
loregaende. jfr N. I. Fellm. p. XXXVIII. Bade Ph. polypodioides ocb Ph. 
Dryopteris uppriiknas fran Lim. ocb Lt.: Broth. Wand. p. 5, 7 o. 9. Mela PI. 
anfor hvardera arten for Ponoj-trakten ocb under senaste Kola-expedition iakt- 
togos hvardera arterna iifven i Lm., Lv. och Lp., hvaraf framgar att de fore- 
komma i hela Lapp. ross. och uppg. hos X. I. Fellm. p. XXXVIII vederlaggas. 
— Af Beket. p. 616 m. fl. uppgiffcer synes deremot framga att Ph. polypodioides 
oster om Hvita hafvet saknas i dc nordligare delarne och sedan ar jemforelsevis 
sallsynt. Detsamma galler iifven, ehuru ej i samma grad, Ph. Dryopteris. 

Phegopteris Dryopteris (L.) Fee l ). 

In tota Fennia et Lapponia usqve in regionem subalpinam 
(betulinam) plerumqve frequenter (- satis frequenter), in Karelia 
orientali autem freqventissime occurrit. 

Till; in silvis umbrosis totius Fenniae: Wirz. PL off.: maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries; in silvis reg. campestr. et montan. 
totius Europae . . . Fennia, Lapponia: Milde p. 99; Scand. s. 1.: 
Nym. Consp. p. 868, vide etiam Rupr. Distr. p. 53. 

Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. fq: Zett. & 
Br., Arrh. Ann., Sand, et Sel. — Nyl. fq: His.; fqq: W. Nyl.; 



Polypodium Dryopteris L. omn. fere auct. 



Phegopteris Dryopteris. 45 

fq: Ssel. 0. Nyl. et Brenn. — Ka. st fq: Blom. — Ik. st fq: 
Malmb. [et Meinsh. p. 483]. 

Sat. (p): Simm.; fq: Hjelt. — Ta. fq: omnes auct. — Sa. 
fq: Hult. — KL fq: Fl. Kar. et Hjelt. — Ivol. fqq: Elfv. 

Oa. (p): Simm.; fq: Laur. — Tb. fq: Broth, et Norrl. n. v. 
Tav. p. 430. — Sb. fqq: Mela: (p): M. & J. Sahib. — Kb. fq: 
Eur. & H. et Wainio Kasv. — Kon. fqq per totum territorium : 
Norrl. On. 

Om. fq: Hellstr. et Lackstr. — Ok. fq: Wainio Kasv.: fqq: 
Must. p. 57. — Kp. fq: Wainio Kasv. 

Ob. (st fq): Jul. p. 14: Uleaborg fq: Zidb.: [fq: 0. R. Fries 
p. 169]; st fq - fq et saepe cop. in lucis, silvis etc. per totum 
territorium: Hjelt & H. — Kuus. et Kk. fq: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. st fq - fq: Hjelt & H. vide sub Ob.; fq: Blom 
Bidr.: in rupibus montium Lapp, omnium svecicarum (rarius) 
[ceteram Finmarkia etc.]: Wahlenb. p. 280: Pallastunturit fq 
usqve ad superiorem reg. subalpinam: Hjelt; st fq - fq: Wainio 
Ann.; iisdem cum praecedente locis st fq - fq, in alpe Tuarpu- 
moaivi qvoqve supra terminum betulae ad rivulum vidimus, Tu- 
arpumoaivi NO 406, Kuarvekods h. 400, Ailigas h. 324, [Raste- 
kaisa SO 225]: Kihlm. Ant.; in reg. subsilv. et subalp. [usqve ad 
Nordcap] minus fq: Th. Fries p. 203, vide etiam M. Blytt p. 11. 
Blytt p. 1232 et Hartm. p. 532. — [L.ent. reg. subalp. et silv. p: 
Lsest., vide etiam Norrl. Lappm. p. 263.] 

Lapp. ross. ubiqve (Bser): Rupr. Distr. p. 52: usqve ad 
ostium sinus Kolaensis et pagum Umba (!) p, etiam ad Ponoj: 
N. I. Fellm.; Nuot', Ora: Enw. ami., vide etiam sub Ph. poly- 
podioide. 

Phegopteris Robertiaiia ai. Br 

Lecta in Karelia orientali sola, ubi raro provenit. 

Kol. Petrosavodsk? (Gimther!): Norrl. On.; Petrosavodsk: 
Giinth. p. 59. 

Kon. ad Tiudie spec, numerosa legit Simming!, credo 
me hanc speciem etiam ad Pyhaniemi vidisse: Norrl. On., cfr 1. 
c. p. 95 et vide Giinth. 1. c. 



40 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

Aspidium Lonchitis (L.) Sw. 

In montibus superioribus Lapponiae rarissime invenitur. 

In subalpinis ad Kantalaks: Spic. II p. 14, cfr Rupr. Distr. 
p. 38; Lapponia (Prytz et Fcllman pi. exs.): Led. IV p. 512: ma- 
xima pars Lapp.: Fries; in alpinis et subalpinis totius Europae . .. 
Lapponia: Milde p. 104, cfr Nym. Consp. p. 865. 

Lk. Pallastunturit Pyhakero in declivitate Pyhakuru versus: 
Hjelt!, cfr Hjelt & H. p. 77. — [L.ent. reg. alp. r: Lsest.; in mon- 
tibus alpinis ad Kilpisjarvi: Norrl. Lappm. p. 265, vide etiam 
Hartm. p. 533.] 

Lira, in montibus subalpinis humilibus [= „de laga fjal- 
len"] cirka Kantalaks: Angstr. p. 51, spec. leg. F. Nylander!, cfr 
N. I. Fellm. et 1. c. p. XXXIX; Shelesna: Sahlbergi, cfr Broth. 
Wand. p. 5, [fors. ad eundem locum atqve antecedens spectat]; 
Seredna: Mela herb.; nonnulla spec, in Tuatash ad Nuotjavr: 
Enw. ann. et Hollm.! 

Kp. Solovetsk [= „Solo\vki"]: Beket. p. 616, ehuru ingalnnda osan- 
nolik, torde uppgiften dock behofva bekraftas. 

Li. Ostfinmarken i bjork- och slatfjilllsregionerna p iinda till Nordcap: 
Th. Fries p. 203, m. fl. uppg. fran Finmarken, afse dock icke Finlands bo- 
taniska omrade; detsamma galler afven uppg. hos Wahlenb. p. 281. — Tilliig- 
gas ma, att uppgiften fran L. i Herb. Mus. Fenn. p. 58 afser Kaafjorden. 

Aspidium Thelypteris (L.) Sw. 

In Fennia australi raro (— rarissime) obviam. Septen- 
trionem versus unico loco usqve ad 63° lat. ledum. 

In Fennia australi in insul. Nagu Lill-Land archipel. Aboensis 
(ipse): Rupr. Distr. p. 34, cfr Led. IV p. 513; Fenn. austr. oca: 
Fries; in turfosis totius Europae: Milde p. 117; Fenn. mer. : 
Nym. Consp. p. 867. 

Al. (st r): Bergstr.; [Finstrom] ad stagnum Godby: Bergstr. 
Beskr. et Arrh.!; [Finstrom] Bergo: Sael. ann.; Geta Bolstaholm et 
Finvik: Hult ann.; pag. Jomala plur. loc. cop., Vardo ad stagnum: 
Laur. Fort. — Ab. r: Zett. & Br.; Korpo: Tengstr.!; Abo Hir- 
vensalo: Hollm. et E. Reuter; Nagu prope Finby: Arrh., [forsitan 
ad eundem fere loc. ac Rupr. Distr. spectat, vide supra]; stagnum 



Aspidium Thelypteris. 47 

Kuusto: Lundstrom in herb. Mela; Pargas ad Mustfinn: Arrh. Ann.: 
Nystad Birkholm: Hollm.; Uskela r: Nikl. !; Bromarf cop. in stagno 
prope templum: Sand.!; r Sammatti Kirmuistenjarvi in insula mi- 
nima: Sel; Karislojo inter Pellonkyla et Tallnas: Hult herb.; Lo-jo 
Storo Bole: Hult coll.; Lojo „Nalkomossen u nonnulla stad. a Num- 
menkyla: Hult & Ch. E. Boldt, — Nyl. r Fagervik Bussemossen: 
His.!; [Inga] Baro in stagno Bohlstriisket: Sael. ann.; Kyrkslatt Veik- 
kola Lammi: Brenner!; Esbo Soko fertilis: Kihlm. in litt.; r Borga! 
Sundo et ad stagnum Jordansbohle aut Kuokjarvi, Morskom (!) ad 
Labbom et Syvajarvi, Stromfors ad stagnum Labbom et ad Bullers: 
Sael. 0. Nyl. — Ik. r Rautu ad stagnum Leinikkala, Kuolema- 
jarvi! et Kakki: Malmb.; Sakkola: Nikl.!; [in vie. opp. Petersburg 
prsecipue inter Staraja-Derevnja et Lachta, ceterum r: Meinsh. 
p. 485]. 

Ta. r [Asikkala (!)]• Uitto, Kartanomaki: Norrl. s. o. Tav.: 
Sysma, Varila (Renqvist), Heronlampi sub jugo Tepo!: Unon. — 
Sa. Kerimaki: Enw. hav. — Kl. Uukuniemi Pistovaara: Nikl.! 
— Kol. r in paludibus in reg. coll., [Mjatusova (Sahlberg). 
Mandroga, Porog!]: Elfv.; Solomeno (Giinther): Norrl. On. 

Oa. r Qvarken Langskar in stagno „Djuphalet": Laur.!, cfr 
Diar. 1, III, 1884. — Kon. Dvorets et Tiudie (Sahlberg): Norrl. 
On., cfr. 1. c. p. 96 et vide Giinth. p. 59. 

k. Upptages sasom ymnigt forekommande „Kiaimanjarven liinsiranni- 
kolla 4 ': Wainio Kasv. p. 137 och „Kiannanjarven lansirannalla'': Must. p. 57, 
iivilka uppgifter tydligen hora tillsammans; Wainios uppgift beror dock p£ 
ett tryckfel och rattaa af honom sjelf: Medd. IV p. 161. 



Aspidium Filix mas (L.) Sw. 

In Fennia anstr. plerumqve satis freqventer aut freqventer 
crescit; jam supra 62° lat. in plurimis plagis rarescit, sed saltern 
ad 08° 10' ledum. 

Till.; per totam patriam [== „cum filice femina u \: Wirz. 
PL off.; ad lacum Imandra et in gub. Olonets (F. Nylander ined., 
Olbricht), insula Hogland (Schrenk) etc. cit.: Rupr. Distr. p. 35; 
maxima pars Fenniae et Lapp, austr. occ: Fries: per totam Ku- 



48 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

ropam ... in regionibus borealibus rarius: Milde p. 123: Scand. 
s. 1.: Nym. Consp. p. 865. 

Al. (fq): Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br.: fq - st fq: Arrh. 
Ann.; Uskela p: Nikl.!; st fq: Sand, et Sel. — Nyl. fq: His. et 
W. Nyl.; st fq: Sael. 0. Nyl; [Hogland] (r): Brenn. — Ka. st fq: 
Blom. — Ik. st fq: Malmb.; [(\rr»): Meinsh. p. 484]. 

Sat. st fq: Simm.; st fq - p: Hjelt. — Ta. fq: Leop.; (p): 
Asp. & Th.; fq: Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; p: Wainio Tav.or.~- 
Sa. st fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar., Backm. et Hjelt. — KoLp, 
ad Vosnessenje fq: Elfv. 

Oa. (st fq): Simm.; r Lapua Simsio: Laur. — Tb. r:? Broth. 
— Sb. r: Mela, spec, e Toivola! — Kb. r [Liperi] Sysmajarvi: 
Eur. & H.!; Wainio Kasv. omnino non comm. — Kon. st fq - 
fq, in Saoneshje fq: Norrl. On.; ubiqve: Gunth. p. 59. 

Ok. Sotkamo Naapurinvaara : Brenner! — Kar. ross. ad- 
huc non aim. 

Ob. [Pullinki parte svecica: Hjelt & H.], vide ceterum infra. 
Kuus. adhuc non visum. 

Lapp. fenn. rr ad rupes Muonioniska inter catarrhactas Ja- 
sakosket ad fluvium Akasjoki: Hjelt & H.; ad rivulos et locis hu- 
midis per partem silvaticam et subsilvaticam Lapp, meridiona- 
lium p, at in inferalpinis et radicibus alpium inferioribus . . . 
Finmarkiae usqve act Utsjoki (fere ubiqve): Wahlenb. p. 282; 
Pallastunturit Pyhakero in reg. subalpina cum Asyi&io Lpnchiti: 
Hjelt!, cfr Hjelt & H. p. 78; Tana Puolmak: Arrh. ant.; (p) in 
reg. subsilv. et subalp. [usqve ad Nordcap]: Th. Fries p. 203: 
vide etiam M. Blytt p. 17 et Hartm. p. 534. 

Lira. Shelesnaja-gora prope Kantalaks ad radices rupium: 
Broth. Wand. p. 5, spec, ad var. dentatum Hartm. pert, vidi in 
Herb. Mela; Hibina [= „Umbdek"] in reg. silvatica: 1. c. p. 7, 
vide ceterum Rupr. Distr. [Imandra ad locum antecedentem certe 
spectat] et cfr N. I. Fellm. p. 96 et XXXIX. — Lp. in declivi- 
tate meridiem versus [ad fluvium Ponoj]: Mela PI. 

Till. Icon. 78 anses af 0. Hjelt Nat, p. 54 afse denna art; enl. Fries 
Ofvers. p. 104 ater Pteris: mahanda kunde Aspidium spinulosum anses lika 
sannolik. — Ob. st fq: Jul. p. 14; afser sannolikt A. spinulosum, som ej upp- 
tages, ehuru den ar nagorlunda allman i denna trakt. — Kk. Var. erosum 
Blytt „Ad pagum Soukelo Lapp. ross. infimae"': X. I. Fellm.; exemplaret ar 



Aspidiuin Filix mas. 49 

nog daligt, iiicn synes mig snarare vara en form af Athyritm Filix femina 
och ar afven at' Kihlman bestamdt Till Bistnamda art. — Li. Arten om- 
namnes ej af Kihlm. Ant., hvarftire freqvenseu i Wahlenberga uppgift ar 
mycket f5r stor. — Lt. Ora: Enw. ami.: da fyndorten ligger b§ afla§ 
torde det b6ra undersdkas om formen ar identisk med den vanliga. 

At' de varieteter som Milde uppraknar under denna art markas: Var. 
genuinum „vulgare praesertim in regionibus borealibus" oeh crenatum ..in 
regionibus borealibus praesertim in Germania vulgare": Milde p. 119; de aro 
dork mig veterligen ej sarskilda hos oss. 



Aspidium cristatum (L.) Sw. 

In Fennia australi et media ad 63° fere lat. plerumqve 
raro obviam. 

Fenn. austr. occ: Fries; in alnetis turfosis regionis campe- 

stris Europae praesertim mediae et borealis . . . Scandinavia: Milde 
p. 130; Aland[ia] (Herb. Fries): Milde p. 311; Fenn. med. mer.: 
Nym. Gonsp. p. 865, cfr Luerssen p. 420. 

Al. (st r): Bergstr.; (complur.loc): Bergstr. Beskr.; Geta Ostei- 
geta: Hult aim.; Eckero Bole: Arrhenius!; par. Jomala pagum 
Ingby versus: Laur. Fort. — Ab. Piisparisti prope Aboam (!) (G. 
J. Arrh.): Zett. & Br.: S:t Marie Karsamaki: Arrh.: Pargas r 
Qvidja, Stortervo Korsberget (0. & E. Reuter): Arrh. Ann.: Us- 
kela: Nikl.!; Lojo ad praediolum Hakala: Ch. E. Boldt! — Nyl. 
Helsingfors Nordsjo: Sselan!; [Helsingfors] Wanda, Hausjarvi Puo- 
tila sub praedio Mariefors: Sael. ann. et herb.: Thusby: 0. Eng- 
strom in Herb. lye. n.: r Morskom, Artsjo: Sael. 0. Nyl., spec, e 
Morskom Backbole! — Ka. r Sippola! in vicinitate templi, Veh- 
kalahti ad Kannusjarvi: Sael. 0. Nyl.; rr [Sakjarvi] Kavalajarvi: 
Blom! — Ik. r Rajajoki! in pago Luutahanta: Malmb.: Sakkola: 
Nikl.!; [(st fq): Meinsh. p. 484]. 

Sat. credibiliter adest: Simm.: r Karkku Karva in vicini- 
tate fossae arenae (D. J. Waden), Kulju in insula magna, Sarkola 
ad amnem prope Rekola!: Hjelt. — Ta. (p): Leop.: [Tavastehus] 
r in vicinitate montis Sairio (C. J. Arrh.): Asp. & Th.: Vanaja 
Kujanpaa: 0. Collin!; Asikkala rarius: Nikl.!: p: Norrl. s. 6. Tav, 
et Bonsd.!, cfr. Bonscl. p. 59: Sysma Varila [in prato Huhmari]: 



50 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V 



Blom!: Jamsa: Nikl.!, vide etiam Wainio Tav. or. — Sa. Villman- 
strand ad sinum praedii sacerdotis et Lappvesi Pulsa!: Sael. herb.: 
[Ruokolaks] (p): Hult, spec, e Ruokolaks ad Hamalainen! — Kl. 
Uukuniemi: Nikl.!: r Kirjavalaks: Backm.: Suistamo Suistamonjoki: 
ad A. spinulosum accedens: Hjelt! — Kol. rr Nikola: Elfv.!: Pe- 
trosavodsk: Giinther!, cfr Norrl. On. 

Oa. r Lappo Simsio: Laur. — Tb. [Pihlajavesi!] r, etiam 
Virdois Kitunen: Norrl. n. v. Tav. p. 429. — Sb. r: Mela, spec, e 

Kuopio ! 

Ab. Yihti p: Printz; freqvensen ar troligtvis alltfor hog. ehuru uppg. 
eljest ar sannolik. — Sat. Birkkala: Carlss.; Kyro: Asp; hvardera uppg. san- 
nolik. men behofver dock bekraftas. — Ta. antecknad, men finnes ej i sam- 
linaen: Wainio Tav. or. — Kon. ,,forsan etiam in nostro territorio": Norrl. 
On!: Giinth. p. 59 uppgifver ofverallt pa skuggiga stallen. livilket sakert ar 
vilseledande. 



Aspidium cristatum X spinulosum Milde. 

In unico loco Fenniae australis adhuc indicator. 

Sa. Imatra Fenniae: Milde p. 131 nomine A. cristatum var. 
uliginosum Newmu, cfr. Nym. Consp. p. 866, Hartm. ed. XII p. 11 
et Luerssen p. 429 nomine A. Boottii Tuckermann. 

Nagot exemplar af denna form finnes icke mig veterligen i H. M. F.: 
eul. Milde 1. c. ar den ingalunda sallsynt i alskogar. ehuru forbisedd. 

Aspidium spinulosum (Mtm.) Sw. 

In Fennia australi et media plerumqve frequenter, inter 
64 '- et 66 ° lot. plerumqve satis frequenter, ulterius ooream versus 
rarius crescit et usque ad summum septentrionem progreditur. 

Ins. Hogland (Schrenk): Rupr. Distr. p. 37: maxima pars 
Fenn. et Lapp.: Fries; Lapponia (Sclirenk pi. exs., Baer. Ruprecht) 
etc.: Led. IV p. 516: in Europa boreali et media copiose . . . 
boream summum versus Aspidio dilatato demovetur . . . Fennia, 
Lapponia: Milde p. 133; Scand. s. L: Nym. Consp. p. 866. 

Al, fq: Bergstr. - Ab. fq: Zett. & Br.; st. fq: Arrh. Ann.: 
fq: Sand, et Sel. — Nyl. fq: His.; fqq: W. Nyl. et SaeL 0. NyL; 
fq: Brenn. — la. (p): Blom. — Ik.fq: Malmb. [et Meinsh. p. 485]. 



Aspidium spinulosum. 51 

Sat. fq: Simm. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; (p): Asp. 
cV Th.: fq: NorrL s. 6. Taw: st fq: Bonsd.; fq: Wainio Tav. or. — 
Sa. fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. et Backm. — Kol. fq - fqq: Elfv. 

Oa. fq: Simm. et Laur. — Tb. fq: Broth, et NorrL n. v. 
Tav. p. 430. — Sb. (fqq): Mela: (p): M. & J. Sahib. — Kb. fq: 
Eur. & H.; st fq - fq: Wainio Kasv. — Kon. fqq, in Saoneshje 
fqq, in Reg. occ. st fq: Norrl. On. 

Om. (fqq): Hellstr. — Ok. in plagis septentrionalibus st fq, 
in australibus st fq - fq: Wainio Kasv.: st fq: Must.: (fqq): 
Must. p. 57. — Kp. st fq - fq: Wainio Kasv. 

Ob. fq circa Uleaborg: Zidb., spec, e Raatti!: Simo prope 
Ruikka: Brenn. Ber. 1870 [(st fq): 0. R. Fries p. 169]; (st r) Ro- 
vaniemi Tolonen ster.: Hjelt & H. — Kuus. et Kk. st fq: Wai- 
nio Kasv. 

Lapp. fenn. st r ad rupes et in lucis Kolari Pyha- 
tunturi, Lainiotunturi et infra Kellostapuli !, Kittila Levitunturi 
i Hult), Muonioniska Saivio ad fluvium Akasjoki: Hjelt & H.: [So- 
dankyla] in abiegno turfoso prope pagum Sattanen: Blom Bidr.: 
Pallastunturit (st fq) usqve ad reg. subalpinam: Hjelt; Sodankyla 
Pyhatunturi (!), Inari (!), in reg. pinifera Veskoniemi, Paatsjoki st 
cop., Salmijarvi, Kongas [acl mare glac] fq: Wainio Ann.: in 
reg. subalp. suprema alpium Kuarvekods et Kudossuvannonpaa! 
nee non ad Naytamo, Kuarvekods h. 400: Kihlm. Ant.: Va- 
rangria Barsnjarg, Reppen, Angsnas, Karlbunden [et Nyborgj: 
Arrh. ant.: Ostfinmarken: M. Blytt p. 18 et Hartm. p. 534. — 
[L.ent. Jukkasjarvi (Fristedt): Lsest, procul a Fennia]. 

Lapp. ross. ad Vaidoguba (E. Nylander!) et Kildin (!) et 
abhinc meridiem versus p, etiam ad Ponoj: N. I. Feilm. no- 
mine Lastrea spinulosa, spec, ex Olenji!, in PL arct. e Kola!: 
Kola, Oposovo, insula Jokonska et ubiqve meridiem versus: Be- 
ket. p. 616; Shelesna: Mela herb.; [Lim.] Volosna, in Lv. et non- 
Qullis locis in Lp.: Mela PL [forsitan p. p. ad var. spectatj. 

Om Till, se under ^4. Filix mas. — Lapp. ross. Upptages af X. I. 
Fellm. p. XXXVIII sasom utmiirkaiide fur barrskogsregionen, hvilket dock 
raaste anses vederlagdt af senare uppg. 

Utom Asp. dilatation, som af Milde upptages sasom underart. siirskiljas 
varieteterna exaltation Laseh oeli elevation Al. Br., hvardera bl. a. fr&n Pe- 



52 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

tersburg: Milde p. 134: ingendera ar tillsvidare antecknad i Finland. Dere- 
mot upptager Brenner f. glandulosa. — Nyl. [Hogland] p: Brenn.. jfr Byteskat. 
I o. II; dess betydelse ar mig okiind. 

Aspidium spinulosum var. dilatatum (Hofim.) Sw. 

In iisclem plagis ac forma typica crescit. 

Lapp, rossica tota etiam subalpina (Baer aliique): Rupr. Distr. 
p. 38: Lapponia rossica sinus Kolaensis, forma ad costas tertia- 
rias et tota pagina subtus glandulosa. indusio glabro, Hypodematii 
instructa (Meinshausen) . . . [Pollaure Lapponiae forma . . . 
(Vichura)]: Milde p. 137; [Ostfmmarken ad templum Tanaense 
= „Taneaskirke"] etc.: 1. c. p. 311. 

Al. p: Bergstr.: Geta Gamla: Hult herb. — Ab. [Pargas] st 
r - p Terfsund, Langholm: Arrh. Ann. — Nyl. Perno: Stelan! — 
Ka. Virolahti Ala-Urpala: Blom! — [Ik. st r praecipue in vicin. 
maris: Meinsh. p. 485.] 

Sat. Kallfjard: Malmgren! 

Oa. r Iskmo, Petalaks Rankelo: Laur. — Tb. Suojoki: Bro- 
therus! — Kon. cum f. typica: Norrl. On., spec, adscr. Koikari- 
Pyhaniemi!: Dianova-gora: Simming! 

Om. Gamla Karleby: Hellstrom! 

Ob. Uleaborg Raatti: Zidb. 

Li. Inari: E. Nylander & M. Gacld!: cum f. genuina ad Ku- 
dossuvannonpaa: Kihlm. Ant.!: ad Tana Finmarkiae visum: YVah- 
lenb. p. 282 [A. spinulosum ut var. A. dilatati], cfr Kihlm. Ant. et 
vide Th. Fries p. 203 et Milde supra. 

Lv. ad fluvium Ponoj inter Kamensk et Ponoj: Palmen' 
— Lt. Vaidoguba: E. Nylander & M. Gadd!, vide etiam supra. 

Cystopteris fragilis (L) Bemh 

In Fennia australi et media plerumqve satis freqventer aid 
p>assim obviam; in nonnullis plagis Fenniae magis orientem ver- 
sus sitae tamen vara esse videtur. In Fennia boreali et Lap- 
ponia plerumqve rarior, seel usqve ad sum mum \ septentrionem pro- 
greditur. 

Till.: Lapponia silvatica tota (Wahlenb.) etiam rossica (Hb. 



Cystopteris fragilis. 53 

Baer), Fennia austr. pr. Abo et Viborg (ipse), Hoglancl (Hb. Baer): 
Rupr. Distr. p. 39; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in tota 
Europa, locis boreal, e regione campestri usqve in alpinam: Milde 
p. 150: Scand. s. L: Nym. Gonsp. p. 867. 

Al. (fq): Bergstr. — Ab. (fq): Zett. & Br. et Sand.; st fq: 
Arrh. Ann. et Sel. — Nyl. p: His.; fq: W. Nyl.; st fq: Ssel. 0. 
Nyl.; [Hogland!] (r): Brenn. — Ka. st r: Blom, spec, e Virolahti 
Mimrikkala Kavalajarvi!; Viborg Monrepos: Ruprecht!, cfr supra. 
— Ik. r Sakkola: Malmb.; [in Isthmo non obviam: Meinsh. p. 485]. 

Sat. p: Simm. et Hjelt. — Ta. p: Leop. et Asp. & Th.; st 
fq: Norrl. s. 6. Tav.; (fq): Bonsd.; p - st fq: Wainio Tav. or. — 
Sa. st fq in Savonia: E. Nyl. & Chyd., cfr Hult p. 149; Valkiala 
p: Hult Fort. — Kl. fq: Fl. Kar. et Backm.; st fq: Hjelt. — Kol. 
rr Vosnessenje: Elfv.! 

Oa. p: Simm.; p Lapua in monte Simsio!, Vora ex. gr. Myr- 
berget, Vahakyro: Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb, (fq): Mela; 
M. & J. Sahib, non comm. — Kb. Kide: Brand.!; [Liperi] p: Eur. 
<£ H.!; Wainio Kasv. tantum e Kuus. etKar. ross. enum. — Kon. 
st fq, ad pag. Mundjarvi in clivo arenoso duro, loco umbroso, 
qvoqve est lecta; in Saoneshje ad Schungu pi. 1.: Norrl. On., vide 
etiam Gunth. p. 59. 

Om. adhuc non ann. — Ok. Kajana: Eberh.!; (p): Must. — 
Kp. adhuc non ann. 

Ob. Liminka: [Hellstrom] ! ; Uleaborg „Frihetsholmarne" parce: 
Ziclb.: st r in fissuris rupium, Rovaniemi complur. loc. ad flumen 
Ounasjoki ex. gr. Meltaus, Tolonen, Ristikallio, Alajaaska, Hepokal- 
lio et Lohiniva: Hjelt & H.; 0. R. Fries non comm. — Kuus. ad 
Poussu!, Iivaara!, Mantytunturi et plur. loc. ad Paanajarvi!: 
Wainio Kasv.; Paanajarvi p: 1. c. p. HI; Aventojoki: Brotherus 
& F. v. Wright! 

Kk. Oulanka Kivakka: Wainio Kasv. 

Lapp, fenn. Kittila in fbdinis calcariis prope pagum ejusdem 
nominis et in Paahtakallio! ad flumen Ounasjoki, Muonioniska Saivio, 
Rautujarvi! et Kutuniva! ad fluv. Akasjoki: Hjelt & H.; in silvestri- 
bus omnium Lapp, p fq, in inferalpinis et radicibus alpium . . . 
Finmarkiae freqventius: Wahlenb. p. 283; Pallastunturit in reg. 
subalpina: Hjelt & H. p. 78: Inari Ruoptuinvaara et Kongas fad 



54 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

mare glaciale] : Wainio Ann.; plur. loc. reg. subsilvaticae Muddus- 
jarvi, Pyttelvaara, Tirro, Kenishkoski, ut etiam in reg. subalpina 
suprema alpis Kudossuvannonpaa: Kihlm. Ant., spec, e Paksu- 
jalka!: in Varangria mer. secus fl. Paatsjoki ad Elvenses, ad ca- 
tarrhactam inter Klostervand et Goalsejavr: Norm. p. 327, vide 
Wainio Ann.; Varangria Angsnas, Barsnjarg in reg. subalp. su- 
periore [et ad Nyborg]: Arrh. ant.; vide etiam M. Blytt p. 20 et 
Hartm. p. 535. — [L.ent. reg. alp., subalp. et silv. p: Laest.] 

Lapp. ross. usqve in summum septentrionem ex. gr. 
Kildin (!) aliisqve locis p, orientem versus usqve ad Raddeoi (F. 
Nylander) et Ponoj rarior tamen, var. dentata Hartm. ad Kitofka ! 
in Muotofskaja-guba Lapp. ross. maxime bor. occ.: N. I. Fellm.: 
Akmana in Lm.: Kihlm.; in Lim., Lv. et nonnullis locis in Lp.: Mela 
PI., vide etiam infra. 

Wainio Kasv. p. 120 uppger, ehuru med en viss tvekan. att arten skyr 
reg. infra-lapponica och genom Skandinavien tranger fram till Lappland; hu- 
ruvida denna asigt har tillrackligt skal for sig, synes mig tvifvelaktigt. 

Lt. Yaidoguba (E. Nylander): N. I. Fellm.; Nylanders exemplar tillhor 
Aspidium spinulosum. 

Ehuru denna art varierar sardeles mycket, hvilket afven af nagra forf. 
papekas — Milde sarskiljer 12 var. — • hafva i vart land endast var. dentata, se 
under Lapp, ross., och var. alpina Desv.: Byteskat. I o. II blifvit sarskilda — 
den sistnamda ar dock saker endast fran angransande trakter. S^som 
Hartm. p. 535 framhaller, ofverga hos oss formerna i hvarandra. 

Cystopteris montana (Lam.) Bemh. 

In Lapponia saltern australi et Fennia maxime seprten- 
trionali raro, sed saepe copiose legitur. 

Maxima pars Lapp.: Fries, cfr. Nym. Consp. p. 867. 

Kuus. Kitkajoki: F. Silen!, cfr Diar. 2, XI, 1867, cumprimum 
in Fennia annotata, et Wainio Kasv.; Iivaara!, Mantytunturi et 
plur. loc. ad Paanajarvi (!), plerumqve cop. crescit: Wainio Kasv.: 
inter Kuontijarvi et Rukatunturi (Broth. & F. v. Wright!): Broth, 
in litt. — Kk. Oulanka Paanuorunen: Wainio Kasv., vide sub 
Kuus.; Sonostrow: Malmberg! 

Lk. (rr) Kittila in luco ad Aakenusjoki, ubi fluvius proxi- 
mus est monti Aakenustunturi: Hjelt & H.! — Li. adhuc non 



Cystopteris montana. 55 

certa; Th. Fries c. pi. in Ostfinmarken tantum e locis extra Fenniam 
enum. [ex. gr. Nyborg: Th. Fries p. 204]. — [L.ent. reg. alp. et 
subalp. p: Lsest, cfr Hartm. p. 536.] 

Lim. Hibina [= „Umbdek Dunder"] r: Broth. Wand. p. 7 ! 
— Lp. Rusiniha inter Orloff et Ponoj cop.: Brotherus!, cfr Broth, 
exk. p. 79. 

Struthiopteris germanica Wffld. 

In Fennia australi et media pleramqve passim (— satis fre- 
quenter) dbviam, excepta Alandia, ubi rara esse videtur. In 
Fennia septentrionali etiam rara, in Lapponia rarissima et in 
plurimis plagis omnino non dbviam, qvamvis ad summum septen- 
trionem indicatur. 

Crescit in Nylandia: Till. p. 33 nomine Hemionitis; in gu- 
bernio Olonets ad Baranova (ipse), Karelia versus Viborg (Am- 
mann 1747): Rupr. Distr. p. 49; Fenn. (austr. occ.) et maxima 
pars Lapp.: Fries; Scand. s. L: Nym. Consp. p. 860; Finland: Luers- 
sen p. 495, vide etiam Milde p. 155. 

AL r: Bergstr.; [Finstrom] Basto, Jomala: Bergstr. Beskr.; 
Hammarland Posta, Jomala Lofdal: Arrh. & K. — Ab. (r): Zett. 
& Br.; Pemar ad molas Heldola: Leche p. 20; Pargas p: Arrh. 
Ann.; Uskela: Nikl.!; Bromarf Rilaks et Finby Pettu: Sand.: p: 
SeL; Vihti p: Printz. — Nyl. p ad Fagervik! et in omnibus par. 
vicinis: His.; (fq): W. Nyl.; p: Ssel. 0. Nyl.; Brenn. ex Hogland 
non comm. — Ka, (r) [Virolahti] prope Kayrasuo, [Sakjarvi] ad 
rivum Heinjoki in pago Heinlaks: Blom. — Ik. st fq: Malmb.; 
[st fq saepe cop.: Meinsh. p. 482]. 

Sat. st fq: Simm.; p: Hjelt. — Ta. st fq et semper copiosis- 
sime: Leop.; p: Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tav. 
or.: st fq: Bonsd. — Sa, r in Savonia: E. Nyl. & Chyd., spec, e 
Rantasalmi!; Nyslott: 0. Carlenius!; Hult non comm. — Kl. (fq) 
(Backm.): Norrl. Symb.; in Karelia media st fq: Hjelt Ant. p. 69; 
in Fl. Kar. tantum enumeratur. — Kol. st fq-fq: Elfv. 

Oa. r: Simm.; r Vahakyro ad viam, quae ad Vora ducit, Ylistaro 
in vicinitate templi in insula amnis!: Laur. — Tb. p: Broth. — Sb. p: 
Mela; Pielavesi: Lundstr.; [Iisalmi] r Partala: M. & J. Sahib. — Kb. 



56 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

[Liperi] p Leppalaks Rajajoki, Ojanlaks el Sysma!: Eur. & H.: Wai- 
nio Kasv. non ex hac prov. cnumerat, cfr 1. c. p. 110. — Kon. 
st r, in Saoneshje locis nonnullis et Reg. occ. ad Suojarvi obvia: 
Norrl. On.; Kappiiselka - Perguba: Simming!, vide etiam Gunth. 
p. 60 et N. I. Fellm. p. LXX. 

Om. adhue non aim., cfr Hellstr. p. 135. — Ok. Kianta ad 
Kiannanniemi et, ut dicitur, etiam ad Mustajoki et prope Maan- 
selka: Wainio Kasv., cfr. Must. p. 58; Paltamo Kemppala: Bren- 
ner! — Kip. adhuc non annotata. 

Ob. (>fq»): Jul. p. 14 [credibiliter st r]; Uleaborg: W. Nylan- 
der!, cfr Jul. in V. Ak. H. p. 176; Uleaborg Frihetsholmarne ster.: 
Zidb.; Kiiminki: Brenn. Herb.; Simo prope Ruikka: Brenn. Ber. 1870; 
Kemi: Hellstrom!; st r ad rivulos saltern maximam partem sterilis, 
Ylitornio ad Pello cop. (Hull), Raanukoski, inter Manty et Raanu- 
jarvi, Kaaranes (!) et Harrila, Rovaniemi Mantyjoki haud procul a 
Sonkkajarvi, Lohiniva ad fines Lapponiae!: Hjelt & H.; 0. R. Fries 
non comra. — Kuus. in vicinitate Paanajarvi! ad Mantyjoki [M. 
lv. J. Sahlberg] et Kuoppaoja: Wainio Kasv,; Sarvijoki: Wainio ann. 
— Kk. adhuc non visa. 

Lk. Sodankyla Aska et ad Pyhajoki: Wainio Ann.; Hjelt & 
H. non viderunt. — Li. ad Seskojoki supra Utsjoki Kemensis: 
Wahlenb. p. 288, cfr Led. IV p. 527; in Var. merid. usqve ad 
lat. probabiliter 69 ° 43': Norm. ann. p. 80; cfr M. Blytt p. 27, 
Blytt p. 1237 et Hartm. p. 540; Kihlm. Ant. non comra. et Th. 
Fries c. pi. in Ostfinmarken tantum e locis extra Fenniam. — 
[L.ent. reg. subalp. r. ad Laimolahti (Fristedt): Lsest., procul a 
Fennia]. 

Wainio Kasv. p. 130 iramhaller, att denna arts sporadiska upptradande 
mot norden beror derpa, att den norr om sitt egentliga utbredningsomrade 
t'orekommer vid vattendrag, som icke eller endast for en kort tid halla sig 
frusna. 

Woodsia ilyensis (L.) r. Br. l ) 

In tota fere Fennia et Lapponia pleriimqve passim inveni- 



W. hyperborea /? rufidula Michx. 



Woodsia ilvensis. 57 

tur. In nonnullis plagis praecipue orientem et septentrionem 
versus tamen rara aut non est. 

Till.; Fcnnia austr. occid. copiose in rupibus usqve ad Forsby 
(ipse), ins. Hogland (Schrenk), inter Petersburg et Viborg (Korin 
in Hb. Karpansky, sed loco specialiore ignoto), inter Penttila 
[= „Bengtila"] et Siitola in via ad catarrhactam Imatra (Fischer): 
Rupr. Distr. p. 53, ubi etiam Wahlcnb. cit.; maxima pars Fcnn. 
et Lapp.: Fries; Helsingfors: Milde p. 165; Fennia: Nym. Consp. 
p. 868, cfr Luerssen p. 511. 

Al. st fq: Bergstr. — Ab. (fq): Zett. & Br.; p: Arrh. Ann.; 
Uskela (fq): NikU; st fq: Sand, et Sel. — Nyl. ad Fagervik st 
fq: His.; fq: W. NyL; st fq: Seel. 0. Nyl; fq: Brenn., cfr Klinge 
p. 21 et 22. — Ka. p: Blom. — Ik. vide supra; Malmb. [et. 
Meinsh.] non ami. 

Sat. p sat cop.: Simm. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; p: Asp. 
& Th.; st fq in montibus: Norrl. s. 6. Tav.; fq: Bonsd.; st fq: Wai- 
nio Tav. or. — Sa. Valkiala (r): Hult Fort.; p: Hult. — Kl. fq: 
Fl. Kar., Backm. et Hjelt. — Kol. rr Vosnessenje! et Schtje- 
liki: Elfv. 

Oa. (p) sat cop.: Simm.; Lapua in monte Simsio: Laur. — 
Tb. st fq: Broth. — Sb. (fq): Mela; M. & J. Sahib, non comm. 

— Kb. p: Eur. & H.; p in montibus, sed parce: Wainio Kasv.— 
Kon. st fq, in Reg. occ. et Saoneshje saltern ad Suojarvi et 
Schungu: Norrl. On. 

Om. adhuc non ann., vide Hellstr. p. 135. — Ok. r [Kajana] 
infra Ammakoski: Must.; Hyrynsalmi Ruuhenniemi: Brenn. Ber. 
1869!, vide ceterum infra. — Kip. adhuc non annotata, sed certe 
indaganda. 

Ob. Kemi: Hellstrom!; Pudasjarvi Pirrivaara: (Broth. & F. 
v. Wright): Broth, in litt. — Kuus. Iivaara: Wainio Kasv.; Paa- 
najarvi: F. Nylander!; Ruoppivaara, Pyhavaara, Rukatunturi (Broth. 
& F. v. Wright): Broth, in litt., spec, lectum prope Aventojoki! 

— Kk. Oulanka Kivakka! et Paanuorunen: Wainio Kasv.; So- 
nostrow: Mela herb. 

Lapp. fenn. r in fissuris rupium, Kittilii Paahtakallio ! for- 
sitan etiam ad Aakenusjoki, Muonioniska Saivio! et Kutuniva: Hjelt 



58 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

& H.; in rupibus montium silvaticorum, subalpinorum et inferal- 
pinorum totius Lapponiae usqve ad Utsjoki p: Wahlenb. p. 279 
nomine Polypodium ilvense; Sodankyla Pyhatunturi, Inari Ruop- 
tuinvaara, Kongas [ad mare glaciale]: Wainio Ann.; per reg. 
subsilv. et subalpinam p, Peldoaivi SO 344, Kudossuvannonpaa 
N 293: Kihlm. Ant. spec, e Pyttelvaara!; in Ostfinmarken Th. Fries 
c. pi. tantum e locis extra Fenniam enum. — [L.ent. reg. alp., 
subalp. et silv. p: Laest.] 

Lim. ad pagum Umba (Selin!): N. I. Fellm., cfr 1. c. p. 
XXXIX; Hibina: Sahlberg!; Shelesnaja gora: Broth. Wand. p. 4 
et Mela herb.; prope Nuotjavr: Hollm.!; Tshun: Brotherus! — 
Lp. in duobus montibus [prope pag. Ponoj]: Mela PL — Lt. 
Srednji ad sinum Kolaensem: Brotherus! 

Wainio Kasv. p. 90 upptager arten st r i [Kb.] Lieksa, r i [Ok.] sodra 
Kuhmo, hvilket icke ofverensstammer med vaxtforteckningen. 

Woodsia ilvensis *hyperborea (Liljebl.) R. Br. *) 

In Lapponia, Fennia septentrionali et austro-orientali raro. 

Ruskiala Fenn. austr. orientalis (Tengstrom jun. et W. Ny- 
lander): Rupr. Distr. p. 53, cfr Led. IV p. 511; Lapponia (Fell- 
mann [pi. exs.]): Led. 1. a; maxima pars Lapp.: Fries. 

Kl. Ruskiala in fissuris rupium marmorearum pluribi: Norrl. 
Symb.!, vide etiam supra, Fl. Kar. et Fl. Kar. p. 194. 

Kon. in rupibus calcariis ad Valkiamaki: Norrl. On., cfr 
Giinth. p. 59; spec, [adscriptum Balogora] leg. Gunther! 

Ob. Aavasaksa: Nyberg! — Kuus. ad Paanajarvi p: Wai- 
nio Kasv.!, spec, etiam leg. F. Nylander!; Perno ad Korojoki! et 
ad Aventojoki!: Brotherus & F. v. Wright. 

Lk. rr Muonioniska in fissuris rupium ad Akasjoki prope 
Kutuniva: Hjelt & H.! — Li. in reg. subalpina prope lac. Mando- 
jayri [= Utsjoki prope praedium sacerdotis !] : Kihlm. Ant; Varangria 
Karlbunden: Arrh. ant.; ElvenaBs in Varangria merid. (Th. Fries): 
R. F. Fristedt in Bot. Not. 1865 p. 20. — [L.ent. reg. alp. r Pelt- 
sana etc.: Laest., cfr Backm. & H. p. 258 et Hartm. p. 536.] 



l ) W. hyperborea a arvonica Koch. 



Woodsia *hyperborea. 59 

Lim. Kantalaks: F; Nylander!, cfr N. I. Felhn. et L c. p. 
XXXIX: Hibina: Malmberg!; Seredna: Mela herb. 

W. Nylander uppger bade i Fl. Kar. och i synnerhet i tilliigget till den- 
samma p. 194 o. 195, att formen fran Ruskiala utan grans ofvergar i W. ilvensis 
och blott utgor ett yngre stadium af densamma [= , .juniorem modo esse mo- 
dificationem Woodsiae ilvensis-': I. c. p. 195], jfr Herb. Mas. Fenn. p. 58 not. 
Stodjande mig pa Norrlins auktoritet upptager jag dock denna form under 
W. hyperborea, hvilken ju f. 5. genom mellanformer ofvergar i W. ilvensis: 
Hartm. p. 536. 

Woodsia glabella R Br. 

In Lapponia et Fennia maxime septentrionali rarissime; in 
parte orientali adhuc non visa. 

Kuus. r Oulankajoki (M. & J. Sahlberg!): Wainio Kasv. 

Lk. rr Muonioniska inter Kutuniva et Rautujarvi ad Akas- 
joki in fissuris rupimn: Hjelt & H.! — [L.ent. Kurravaara (!) et 
Suttajoki: Backm. & H. p. 258; Tshatsekaise: A. Montin!, vide etiam 
Hartm. p. 536 et Nym. Consp. p. 868.] 

Saval de orter, som uppraknas af Wahlenb. p. 279 under Polypodium 
hyperboreum, som af Th. Fries m. fl. fran Finmarken ligga utom Finlands 
botaniska omrade. Arten var tidigare ej atskild fran ^Y. hyperborea, sa att 
den i tryck forsta gangen omnamdes fran Finland af Wainio. 



Osmundaceae. 

Osmunda regalis L. 

„Ex Rupr. [Distr.] Cr. Vase. p. 34 in fruticetis prope Lembala i. e. ad 
et ultra limitem rossicum, forsan autem etiam in latere fennico ejusdem. 
quorsum fluit amnis Lembalensis, occurrit: Fl. Kar. p. 194. Emellertid sager 
Rupr. 1. c. ,.Karelia max. austr. in fruticetis prope Lembalova solo auct. 
Laxmann ex Georgio et Sobol. Fl. Petrop.", hvarfore han saledes tyckes anse 
uppg. nagot tvifvelaktig, jfr dock Rupr. Diatr. p. 92; sakert ar att arten icke 
iakttagits pa finska sidan och Meinsh. upptager ej alls densamma. 



60 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

Ophioglosseae. 

Ophioglossuni vulgatum L. 

In oris maritimis Fenniae occidentalis passim aut satis raro, 
qvamvis non in omnibus plagis, septentrionem versus ad 64 ° fere 
lat. annotation. Ceteroqvin rarissime tantum obviam et 61 ° 40' 
non superat 

Till.; in pratis Alandiae: Wirz. PL off.; Helsingfors (Teng- 
strom) et cit: Rupr. Distr. p. 32; Fenn. austr. occ: Fries; per 
totam Europam etiam in Fennia: Milde p. 189; Aland. Fenn. mer. 
occ: Nym. Consp. p. 870. 

Al- p: Bergstr.; (st fq) in pratis: Tengstr.!; p: Arrh. & K.; 
Foglo Juddo et Sottunga „Kyrklandet" p: Arrh., vide etiam Prim, 
p. 75. — Ab. Korpo: A. G. H.!; Nagu Emholm: Arrh.; Pargas (!) 
st r Skrabbole, Malmen et insulae in Kyrkfjarden: Arrh. Ann.; in vi- 
cinitate opp. Nystad (p): Hollm., spec, e Birkholm!; Bromarf in 
multis insulis parvis in sura Ostanberg: Sand.!; — Nyl. r Inga 
in taeniis in insulis Stor-Ramsjo! et Noto: His., cfr 1. c. p. 4 et 
W. Nyl. p. 223; Esbo Lofo cop.: Kihlm. aim.; Borga Lindorn prope 
Stor-Krogsnas in sinu Haikko! (L. M. Runeberg): Seel. 0. Nyl.; Perno 
in insula parva sinus ejusdem nominis: Arrh., vide etiam supra. 

Sat. Bjorneborg Kumnas (A. G. Zidback): Zidb. in litt., spec, 
vidi in Herb. lye. n. — Kl. Impilaks Viipula (Backm.!, Bergstrom!): 
Norrl. Symb., cfr Diar. 2, X, 1869 et vide Knorr. p. 30. — Kol. 
rr in devexo prati fertilis ad Mandroga: Elfv.! 

Oa. Qvarken: Simm.!, cfr Malmgr. p. 6 ; Kristinestacl haud in- 
freqvens in insulis: Stromb.; p in insulis taeniarum: Laur., spec, e 
Malaksl; Vasa, Vora Oxkangar etc.: Ale; Vasa Fridskar: Broth. 
in litt. 

Om. Nykarleby insula Frojso [= „Frojsen"]: G. Hedstrom!; 
(st fq) in taeniis: Hellstr., spec, e Gamla Karleby!, cfr Medd. 
I p. 99. 

Ik. Af Meinsh. p. XXXVIII framgar, att arten ej ar observerad pa 
karelska naset, men val forekommer i andra delar af Ingermanland, jfr 1. c. 
p. 481. — Om. Den hittills nordligaste fyndorten ar Lohtaja (elev. Ch. Keck- 
man): Zidb. 



Botrychium Lunaria. 01 

Botrychium Lunaria (L.) Sw. 

In iota fere Fennia et Lapponia usqve ad summum sep- 
tentrionem, regionibus superioribus Lapponiae tantum exceptis, 
plerumqve passim aut rarius, interdum autem freqventius occurrit. 

Creseit in Nosocom. Naguens: Till, nomine Lunaria foil. 
filicis: Till. Icon. 4; per totam patriam ad Lapponiam inferalpi- 
nam usqve: Wirz. PI. off., cfr Rupr. Distr. p. 33; Lapp, rossica 
prope Notosero (Schrenk): Rupr. 1. c; maxima pars Fenn. et 
Lapp, media: Fries; in pratis et ericetis totius Europae: Milde p. 
193; Scand: Nym. Consp. p. 870. 

Al. (p): Bergstr.; (fq): Tengstr.!; st fq: Prim. p. 75. — Ab. 
(»r»): Zett. & Br.; „Pitkamatki" etc. enum.: Leche p. 30 et 20 
(var.); p circa Aboam: Arch.; Pargas st fq - p: Arrh. Ann.: circa 
Nystad (!) p: Hollm.; complur. loc: Sand.; st r: Sel; Vihti (st fq): 
Printz. — Nyl. Esbo Kaitans: Kihlm. ami.; st r: W. Nyl.; Hel- 
singfors promontorium Lappviken et Askola Hofvarbole: Sael. ami.; 
Borga Sundo! et „Borga malm", Orimattila Kakela et Pakkas: 
Ssel. 0. Nyl. — Ka. adhuc non aim. — Ik. r: Malmb., spec, e 
Sakkola!; [parce: Meinsh. p. 480]. 

Sat. (r) Raumo: Simm.!; Luvia: Hollm.; p, sed plerumqve 
parce, Kyro ! in campo arenoso Hameenkangas satis cop.: Hjelt. — 
Ta. p: Leop. et Asp. & Th.; Lammi st fq: Leop. ami.; p parce: Norrl. 
s. 6. Tav.; st r ex. gr. ad Putkijarvi et Hara: Bonsd., cfr 1. c. p. 
59; st r - p Luhanka Judinsalo, Onkisalo in vicinitate Retuvesi! 
et Hietala: Wainio Tav. or. — Sa. p: Hult! — Kl. st r: Fl. Kar.: 
(fq): Backm.; ad Kirjavalaks (!) st fq: Norrl. Symb.; p: Enw. hav. 
— Kol. (r), in reg. aren. non lecta: Elfv., spec, e Schtjeliki! 

Oa. (r) Kristinestad: Simm.!; p: Laur.! — Tb. p: Broth.; [Pihla- 
javesi] (fq): Norrl. n. v. Tav. p. 429. — Sb. (fq): Mela; M. & J. 
Sahib, non comm. - Kb. (fq): Eur. & H.!; p: Wainio Kasv. — 
Kon. p - st fq, in Reg. occ. ad Suojarvi pogost et Kaitajarvi! 
plur. loc. vidi: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 59. 

Om. p: Hellstr. — Ok. st fq ad Kajana! et in Sotkamo: W- 
Nyl. Till. p. 304; in parte septentrionali [totius territorii =Kb.- 
Kuus.] st r - p, in australi p: Wainio Kasv., vide etiam Brenn. Reseb. 



i; L > \ci;i 8ocietati8 pro Fauna et Mom Fennica V. 

p, 69 e1 70; p Paltarao (!) „Lukkarin aurmen niemellii": Must. 

— Kp. p: Wainio Kasv.; [Suma: Brenner!, cfr Beket. p. G15]. 

Ob. Liminka: Hellstr. in dupl.!; Utajarvi Lohipainua, [Liminka 
Tyrnava] OUila: Brenn. Ber. 1870; Ulea: Eberh.!; Ulcaborg haud 
infreqvens: Zidh.; Ylikiiminki, Kiiniinki et li!: Brenn. herb.; 
Alatornio Torpa: Hougb. not; [(r): 0. R. Fries p. L69]; par. 
Alatornio inter Kallinkangas et deversorium Luukas, complur. loc. 
inter Tervola Romssi et templum par. Rovaniemi: Kihlm.; (rr -) 
si p Dobis obviam, fortasse propter tempus anni: Hjelt & H. — 
Kuus. si p - p: Wainio Kasv.; Kajala: Nyberg! — Kk. st r — p: 
Wainio Kasv. 

Lk. in Kolari! p - st fq praecipue in agris incultis, ce- 
teroqvin autem (rr — ) si p; Eflell & II., vide sub Ob.; [So- 
dankyla] (r) ad catarrhaclain Karikoski: BlomBidr., spec, e Lintuoja! 

— Li. ad pagum Kyro el paucis locis juxta llinn.Tenojokiex.gr. 
ad Paksusammali, Nuwus: Kihlm. Ant.; [Nyborg: Arrh. Ant.!]; Wah- 
lenb. p. 289, Th. Fries c. pi. in Ostfinmarken tantum e locis extra 
Fenniam enumerant. — |L,ent. Maunu: Mela herb.] 

Lapp. ross. per totam Lapp, poss, etiam maxime borea- 
lem p: N. I. Fellm.; spec, in 11. M. F, adsnnt e Shelesna! She- 
liki!, Nuoljavi'!, Sapadnjinavolok!, Vaidoguba! el Kola!; Olenitsa: 
Mela herb. 

At" former omn&mnas atom inctea och subincisa fttljande: 

Yar. rutaecum Fr. — Sporadisk i Lapp].: Fries. — Nyl. [Helsingi'ors] 
Mjolo: W. N.vl.; afser troligen V>. lanceolatium eller B. nxatricariaefolium, 
men kan ej utredas. ./>. rutaceum upptogs fran K. (Karelen): Fort, 1S52 
p, 56. Var. J i Fl. Suec |7>. bortdlef} Runsala: Leche p. 20. 

Var, tripartitiun Rupr. — Lim. Kantalaks (Rupr.J: Beket. p. G15. I 
saknad af „Beitrage Bur Pflanzenkunde des Russischen Reiches" XI kan jag ej 
kontrollera uppgiften. 

Tillaggas ma, at r arten ar ymnig i flere former Ab. Nystad Birkholm 

pa Kuuskari: Hollm. Eteseb, 

B. Lunaria f. subincisa Roeper. 

Own forma typica rarius crescit. 

Al. Eckero* prope Storby: Unit herb. — Ab. Nystad Birkholm: 
HollnuMi!; Karislojo Siirkijarvi: A. Lagus! — Sat. Kuraaminne: 
Kl. Wahlman!; Messukyla: K. Gf, J. [dman in Herb. lye. n. — Ta. 



Botrychium Lunaria. 63 

Hauho: M. Gaddl — Tb. Keuruu Multia: Rcgnell! — Kb. Nurmes 
Piironen: Wainio! — Kp. Usma prope Kemi: Malmgren!; [Suma 
cum f. i \ pica: Brenner!] — Ob. Liminka in prato cum f. typica 
et f. incisa: J. A. Sandman herb. — Kuus. spec. leg. Nyberg! — 
Lk. Kolari Simu inter typum: Hjelt & Hult! — Jlim. Kantalaks: 
Mela herb. — Lt. ad templum Kolaense: Hollm.! 

ofvergar utan grans saval till hufvudformen Bom till foljande form. 

B. Lunaria f. incisa Milde. 

Cum forma typka rarissime crescit. 

Ab. Nystad Birkholm: Hollmen! — Kl. Impilaks ad sinum: 
Backman! — Tb. Viitasaari: Brotherus! — Ob. Liminka in prato: 
.1. A. Sandman herb., spec, cum sporangiis in laciniis laminae 
sterilis. — Lk. Sodankyla Onnela: Blom! 

Botrychium Lunaria* boreale Milde, 

Qvamvis ubiqve raro et plerumqve parce proveniens, a Lap- 
ponia septentrionali usqve ad provincias australes ledum. 

Uleaborg [= „Ulaburg"] Fenniae, Lapponia rossica ad la- 
cum Notosero (Schrenk): Milde p. 195, cfr Milde in Bot. Zeit. 
1857 p. 880, ubi describitur, et Nym. Consp. p. 870. 

Al. Saltvik haud procul a templo: Ch. E. Boldt, vidi spec. 
— Ab. Nystad Birkholm Kuuskari inter B. Lunaria: Hollm. 
Reseb.!, cfr Medd. I p. 93; Birkholm etiam parce in Piikainkari: 
Hollm. — Nyl. Helsingfors promontorium Lappviken: Saclan in 
Not. XIII p. 462! 

Oa. Replol unicum spec. (E. Elenius): Laur. 

Ok. Kajana: W. Nylander!, cfr Herb. Mus. Fenn. p. 59 no- 
mine B. Lunaria var. rhombeum. 

Ob. Utajiirvi Kurimo: Brenner!; Muhos: J. A. Sandman herb.; 
ride etiam supra et cfr Bot. Not. 1858 p. 36. — Kk. Keret: 
Brenner! ad B. Lunariam vergcns; Sonostrow: Sahlberg! et Malm- 
hero', cfr Not. XI p. 405, spec, numcrosa in herb, vidi, 

Li. Inari Kaamas: F. Silen!; Renoe in Varangria mcrid.: 
Th. Fries Resa p. 59, cfr Th. Fries p. 204, Hartm. p. 543 etc.: 



64 Acta Societatia pro Fauna et Flora Fennica V. 

imico loco in Var. mer. 69° 57': Norm. ami. p. 81; [Nyborg: 
Arrh. Ant.! c. pi. — L.ent. reg. subalp. r: Lsest.; cfr Hartm. p. 543]. 

Lim. Shelesna: Malmberg!; Nnotjavr Ristikient: Hollm.! — 
Lv. Kuusreka: Malmberg!, spec, numerosa in herb, vidi; Ole- 
nitsa: Mela herb. — Lt. ad templum Kolaense! et ad fluvium 
Kolaense!: Hollm., vide etiam supra. 

Lp. Ponoj : Knabe Pfl. p. 2S0, hogst sannolikt. 

Om en form af B. Lunaria, som mojl. afser denna underart, se ofvan. 



Mojligen finnes afven B. crassinervium lios oss. Den beskrifves af 
Rupreclit i „Bemerkungen iiber einige Arten der Gattung Botrychium" (Bei- 
trage zur Pflanzenk. des Russ. Reiches. XI) p. 42 fran Sibirien och Koddis i 
Vesterbotten, jfr Milde p. 194. Bot. Not. 1866 p. 35 och Nym. Consp. p. 870, 
men svnes vara foga kand. 



Botrycliium lanceolatum (S. G. Gmei.) Angstr 

Qvamvis raro et parcissime, a Lapjponia boreali usqve ad 
provincias australes invenitur. 

In Lapponia Tornensi . . . et Fennia boreali: Angstrom „Om 
de svenska arterna af Botrychium" (Bot. Not. 1854) p. 69, ubi 
describitur; Lapp. Ostrob.: Nym. Consp. p. 869, vide etiam Luers- 
sen p. 569. 

Ab, Kakskerta Brinkafe: Elfving!; Nystad Birkholm Kuuskari 
parcissime: Hollm. Reseb.!; Vihti Vanhala Ylastalo Saarnenkorpi 
(Tikkanen): Hult ami. — Nyl. Lovisa in campo [= Exercispla- 
nen] etiam prope Kopbacka (C. J. Arrh.): Arrh. 

Sa. Lappvesi Parkkarila: Saelan in Medd. IX p. 153!: Mik- 
keli: Norrlin! 

Oa. Kristinestad quattuor in locis (Nystrom), Sastmola inter 
Pirttijarvi et Langfors: Stromb.; Vasa: alumn. Ehrstrom!; Vasa (!) 
in taeniis et inter opp. novum et vetus: Ale. sub B. matrica- 
riaefolio (vide sub hoc); in insula prope Gamla Vasa!, Maksmo 
prope templum: Laur. — Tb. rr Saarijarvi ad anineni Saarikoski 
unic. spec: Broth.!, cfr 1. c. p. 190. — Sb. r Raima inter Iivola 
et Limalaks, Toivola ad viam, Savonkyla! Kinnula, Nilsia Sanki- 
maki: Mela. — Kon. r Pyhaniemi (!) in collib. siccis apricis et 



Botrvchium lanceolatum. 65 

Suosaari (Simming!), Perttiniemi (Kullhem!): Norrl. On.: Dvorets 
spec, compl: Kihlm., vide etiam Giinth. p. 59. 

Om. Piippola: Malmberg! — Ok. Vuokatti: .1. A. Sandman 
herb. — Ivp. [Suma (!) ad mare album: X. I. Fellm. not.] 

Ob. Oulais (K. G. N. Lindholm!). Vaala ad Oulujarvi prope 
effluvium flum. Oulujoki (Sandman): Zidb., spec vidi in herb. Sand- 
man; it Rovamemi Tolonen in colle sicco unicum spec, lectum: 
Hjelt & H.!, cfr 1. c. p. 118. — [L.ent. vide supra et cfr Hartni. 
p. 544.] 

Lira. Nuotjavr Ristikient rr: Hollm.! — Lt. ad fluvium 
Kola! et templum Kolaense!: Hollm., vide etiam N. I. Fellm. Lettre 
p. 502, ubi enumeratur. 

.jSimillimum figura G-melini est planta alt Uleaborg Ostrobottniae, cujus 
tantum unicum spec, possideo": Ruprecht, „Benierkungen ilber einige arten der 
Gattung Botrvchium' 1 (Beitriige zur Pflanzenkunde des Russ. Pieiches XI p. 
39; enligt en annotation, i det exemplar af arbetet jag begagnat, hor detom- 
namda exemplaret till B. boreale Milde, jfr Hartm. X p. 234. — Markas bdr 
namligen, att Milde ej upptager B. lanceolatum fran Finland. — Nyl. „Tagen 
af stud. L. M. Piuneberg pa en gammal sved a Eroksnas egendom vid Borga. 
Han fann blott ett enda exemplar som forvaras i Museum": Saelan i Not. IV 
p. 253, jfr Herb. Mus. Fenn. p. 59, der arten uppgifves sasom ny for Fin- 
land (se dock Angstrom : exemplaret tillhur den liiirstades da iinnu ej atskilda 
B. matricariaefolhnn. — Upptages fran Duderhof iLarsen in Herb. Soc. Fl. 
F.): Rupr. Distr. p. 33, jfr Herb. Mus. Fenn. p. 59 not; exemplaret fores nu- 
mera till B. matricariaefolium. 

Botrychium matricariaefolium ai. Br 

In Fennia austraU et media ad hit. 63 ° 1(? rarissime et 
pareissime legitur. 

Fennia (Fischer): Milde p. 196, cfr Nym, Gonsp. p. 869. 

Al, Geta prope Rankoskar: Halt & Tikkanen!. cfr Ale 
[in ann. Hogskar, qvocl nomen forsitan lectins]. — Ab. Nagu: 
A. af Schulten!, cfr Not. XIII p. 4S9: Nystad Birkholm Kuus- 
kari rr: Hollm.! — Nyl. [Stor]Kroksniis: [L. M.] Runeberg!, spee. 
ad var. palmatum pertinet: Lovisa in campo [= „Exercispla- 
nen"]: Arrh. — [Ik, Duderhof: Larsen!; rr Murina ad Ochta 5 
spec, inter se dissimilia: Meinsh. p. 4- 

Sat. rr Karkkn Kauniaisteu Niemi "_ } spec. 1886, non autem 



66 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

obviam 1887: Hjelt. - Ta. r [Tavastehus] prope praediolum Au- 
lanko unic. spec, juvenile (C. J. Arrh.): Asp. & Th. — Sa. Vill- 
manstrand [aut Lappvesi] Parkkarila: Sselan in Medd. IX p. 153! 

Sb. it Rautalampi in clivo Juhannusmaki 1873, Nilsia Sanki- 
maki 1874: Mela, cfr Desiderat p. 33. 

Ab. Mojligen afser Osmunda 842 c. Runsala: Leche p. 20, denna art, 
hvilket clock maste anses osakert. — Kroksnas fores af Ale, hit under Nagu, 
hvilket tydligen beror pa forvexling. For ofrigt forenar Ale. [liksom Suomen 
Kasvio] B. lanceolatum med denna art; jag liar derfore pa analogi-slut fort 
hans eo-en uppg* fran a. till den senare arten. Se afven under B. Lunaria. 

„Forekonimer pa Kuuskari [Ab. Nystad Birkholm] under tre olika for- 
mer: subintegrum Milde, blott en individ, palmatum Milde [i Brenn. Flor. kal- 
lad partitum Milde] mycket sallsynt samt en liten form, livilken Milde kallar 
till f. junior, hvilket dock torde vara oratt:" Hollm. Reseb. Saval af palma- 
tum!. subintegrum. och hufvudformen aro exemplar inlemnade fran det om- 
namda stallet, jfr Byteskat. III. 

Botrychium mtaefolium Ai. Br l ) 

In tota fere Fennia et La/pponia, regionibus superioribus 
exceptis, satis varum (interdum etiam passim) et semper fere 
parce aut parcissime crescit. 

Fennia borealis prope Autti, paroec. Rovaniemi et ad mare 
album prope Kantalaks (Herb. F. Nylander): Rupr. Distr. p. 33, 
cfr Led. IV p. 506; maxima pars Fenn. et Lapp. bor. or.: Fries; 
Fennia: Milde p. 200 et Nym. Gonsp. p. 869, cfr Luerssen p. 588. 

Al. Hammarland Varfsvik: Arrh. Fl. — Ab. r Pargas Gunnars- 
nas (G. J. Arrh.): Zett. & Br.; Abo ad Skansbrunn: G. J. Arrh.: 
Pargas rr Terfsund: Arrh. Ann.; Nystad Birkholm Kuuskari par- 
cissime: Hollm. Reseb.!; r Haarijarvi (Malmgren!) et plur. locis 
in Sammatti Leikkila: Sel.; Lojo Vohls (Tikkanen): Hultherb.; Lojo 
Kulukkasaari: S. 0. Lindberg!; Vihti r Vanhala Tahkala in prato 
Koivisto: Printz. — Nyl. Inga Gloholmen [extra Innanback] luxu- 
riosum: Hisinger in Diar. 2, XII, 1882!; Esbo Skalorn: Kihlm.; r 
[Helsingfors] ad Fredriksberg: W. Nyl.; Helsingfors (!) Djurgarden 
et Sandudden: Hult aim.; Thusby Gammelby: Astrom!; Mantsala 



x ) Plerumqve nomine B. matricarioides Willd. aut B. rutaceum Sw 

interdum etiam B. terimtum iThunb.) Sw. 



Botrychium rutaefolium. 67 

Ohkois: Seel, arm.: Borga [Stor]Kroksnas: fL. M.] Runebcrg!; Orimat- 
tila [ad Ammenayra]: Nikl.!, cfr do his duobus Sael. 0. Nyl. — 
Ka. adhuc non aim. — Ik. p: Malmb., spec, e Rautu!; [p 
Pargala etc.: Meinsh. p. 480]. 

Sat. Bjorneborg (Malmgren): Simm.; Euraaminne Lutta: Kl. 
Wahlman!; rr et parcissime Karkku Jarventaka prope domos 1877 
nunc emortuum. semel in Korkeavuori, Kauniais prope praediolum 
Honkala!, Kulju 1888, Sarkola prope Rekola 1876: Hjelt: Kyro: 
Asp [forsitan non omnino certum]. — Ta. Somero: alumn. 
E. V. Sagulin!; Palkane: M. Gadd!; Teisko: J. A. Tamme- 
lander in Herb. lye. n.: p: Asp. & Th.; plur. loc: Norrl. s. 
6. Tav.: Asikkala: Nikl.!; Hollola Uskila: Wainio herb.: [par. 
Gustaf Adolf] p: Bonsd.!; praecipue cop. in jugo Tammimaki: 
1. c. p. 59; Luhanka ■ Markula: Unon.!; Korpilahti Mutanen: Wainio 
Tav. or.! — Sa. Lappvesi Parkkarila sat cop. [= „ganska myc- 
ket"]: Sael. aim.!; Lappvesi Lauritsala: A. Brotherus!; rr unic. spec, 
ad [Ruokolaks] Utula: Hult!; Puumala: W. Juslin in Herb. lye. 
n. — Kl. Uukuniemi: Nikl.!; (p) Impilaks (!) Viipula: Backm., cfr 
Norrl. Symb. — Kol. Petrosavodsk et Suosaari (Simming ann. 
sed spec, haud reportavit): Norrl. On. [num hie locus in hac 
provincia?, cfr Norrl. On. p. 133]; Petrosavodsk spec, numerosa 
(Giinth. herb.): Kihlm. 

Oa. Kristinestad (Nystrom), Portom: Stromb.; r in insula 
extra oppidum Vasa (!): Laur. — Tb. st r Jyvaskyla Tourujoki, 
Viitasaari! Kohiseva: Broth., cfr Wainio Tav. or.; Viitasaari Vuo- 
rilahti!, Uurais Pellonpaa: Kihlm. — Sb. p: Mela, spec, e Kuo- 
pio!; Kuopio Poljansalmi: L. M. Runeberg! — Kb. Kide Koivikko: 
[Backman]!, cfr Chycl.; Tohmajarvi: K. Schroder in Herb. lye. n.; 
[Liperi] r ad deversorium Taipale!, Rotila!: Eur. & H.; Nurmes 
Lipinlahti: Wainio Kasv.! — Kon. Dvorets, Ashebnavolok, in- 
ter Vyrozero et Kusaranda plur. loc., probabiliter haud r: Kihlm., 
(vide etiam Norrl. On. p. 97). 

Om. st r Gamla Karleby!, Halso: Hellstr.; Gamla Karleby 
Halkukari: G. I. Osterman! — Ok. (p) Paltamo Tolonen Toivo- 
niemi, „Lukkariimurmen niemella" : Must. — Kp. Kostamus Te- 
triniemi: Wainio Kasv.! 

Ob. in „Siokari" [= ?] et ad Uleaborg: W. Nyl. Till. p. 304, 



68 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

.-pec. ex Hailuoto!: Uleaborg haud infreqvens: Zidb.; Muhos adMon- 
talampi! et Simo Marrostenmaki : Brenn. herb.; Tornea adTorpa: 
Kihlm.: [f: 0. R. Fries p. 169]: r et parce Ylitornio ad Har- 
rila, Rovaniemi (!) ad Tolonen et Tervo: Hjelt & H. — Kuus. 
Rukajarvi: B. Nybergl, cfr Wainio Kasv. 

Lk. r et parce in campis graminosis, Kolari ad Akaslompolo 
et Sieppijarvi!: Hjelt & H.: [Sodankyla] ad Anneberg duo spec.: 
Blom Bidr.f; Sodankyla Pelkonen et Niemela: Kihlm.: Kuolajarvi 
(>fq>): Eberh.! — Li. adhuc non ami. — [L.ent. reg. subalp. r: 
Laest.: Kaaresu'anto: L. L. Laestadius!, vide etiam Fries p. 252 et 
cfr Hartm. p. 545.] 

Urn. Kantalaks: vide supra et cfr N. I. Fellm. nomine B. 
rutaceum Sw. — Lv. Olenitsa: Mela herb. — Lt. Kola: Bren- 
ner!, cfr N. I. Fellm. nomine B. matrkarioides Willd., ut etiam 1. 
c. p. XXXVIII et LXXI. 

Botrychium virginiaimni (L.) Sw. 

In Fennia australi et media (ad 62° 45') rarissime et 
parcissime. 

Finland: Luerssen p. 593. 

Al. Eckero: Zetterberg! 

Kl. Impilaks prope praed. Viipula (Backm.!): Norrl. Symb.. 
spec, etiam leg. A. Genetz, cfr. Diar. 10, XI, 1866, cum novum 
salutatum est. — Kol. prope Petrosavodsk: Giinther!, cfr Gunth. 
p. 59: Petrosavodsk! spec, numerosa cum Ophioglosso vulgato. 
Eqviseto scirpoide, Botrychio Lunaria, etc.: Kihlm. 

Kon. rr Tiudie (Simming!): Norrl. On., cfr 1. c. p. 96; ad lac. 
Nigozero (Giinther), inter Dvorets et Mundjarvi spec, compl: Kihlm. 

..Fennia bor. ad fl. Kemi pr. Autti, spec, minora ut in Suecia bor. F. 
Xylander)": Eupr. Distr. p. 34, jfr Milde p. 208 och Led. IV p. 506; Fenn. 
bor.: Nym. Consp. p. 869 liksom Syll. p. 434. Alia dessa uppgifter bora tydligen 
tillsaninians. Ehuru icke osannolika, synas de mig dock erfordra bekriiftelse: 
i Sverige gar arten till Angermanland ocb Jemtland: Hartm. p. 545, hvarfore 
den angifna fyndorten i Ob. (omkr. 65° 45'— 65 ° 50') ligger vida nordligare. 
Mojligen afses B. mat ricariae folium eller snarare den senare sarskilda B. 
lanceolatum, se Fries p. 252. — Ik. Ehuru arten nog forekommer i Inger- 
manland. iir den dock ej bekant fran karelska naset: Meinsb. p. 480 — 481. — 
Kl. Arten ar ytterst siillsynt: ehuru Backm. ledsagade mig till fyndorten. 
kunde jag ej rinna nagot exemplar 1876. 



Gymnospermae. 

Coniferae, 

Taxus baceata l. 

In Alandia nunc saltern rarius tantum crescit In Fennia 
contin&nM maxime austr. - occidentali etiam indicatur, sed non 
omnino certa. 

Kalm; in rupibus insularum extimarum Alandiae (copiose): 
Prytz cont.; Alandia: Wirz. PI. off. et Nym. Consp. p. 677, cfr 
Trautv. I p. 39, Koppen p. 503—504, Ign. Geogr. p. 341 et Blom- 
qvist Cat. p. 4. 

Al. crescit (copiose) in extremis insnlis maris alandici: Taern- 
strom p. 58, cfr. Radl. p. 235; Gadd Plant. VIII p. 6, vide infra; 
r: Bergstr.: [Hammarland] Hellesbyskog: Bergstr. Beskr.; in taeniis 
australibns et orientalibns Jungfruskar [in par. Jomala prope 01- 
verby], Eckero: Tengstr.!; Lemland Jungfruskar: A. Liljenstrand!; 
Finstrom Bergo Granholmen: Erics.; Geta (!) Grandal 2 spec. 
(cT et $) Hago 2 spec. (^ et q) et Brando ad litus maris uni- 
cum spec, (tf), incolae dicnnt etiam in silva circa Grandalstra- 
sket hie illic ocenrrere: Hult aim.; Eckero Storby: Leop. ann.: 
Hammarland (!) Hamrndda, Foglo Jnddo Ojin fruticosa!, Foglu 
prope Xoto et ex indicatione incolarum ad Hastersboda: Arrh.; 
Geta Hamnskar et Mattskar: Hollm.; Lemland Sliitholmen: Laur. 
Fort.; Mariehamn, Snnd Hulta: E. Erics. 

Sodra och mellersta Finl.: Fries, beror troligtvis pa ett tryckfel. 

„Ab. Ar af de sallsyntare tradslagen, som vaxa i var skarg&rd . . , 
Idegran vaxer nog pa Kimito 6, mera allmiint pa Aland": Gadd Plant. VIII 



70 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

p. 6; Lojo 6 (Jalansaari): Hels., jfr Desideratkat. p. 32 och Ale: S. 0. Lind- 
berg. som forgafves sokt den pa Jalansaari, betviflar uppg.: Medd. VI p. 188; 
mellan Isosaari och Jalansaari i n. v. delen (apotliekar Hedberg): Al. Lagus 
(senare meddelande an Lindbergs). Ehuru saledes idegranens forekomst sar- 
skildt i Lojo (60° 15' lat. 41° 25' long.) tyckes vara sannolik, finnes dock ej 
a mm nagot exemplar i samlingen. Forekomsten pa Kimito, ehuru ej heller 
osannolik, ar annu mera i behof af bekraftelse. — Tilliiggas ma. att artens 
forekomst i Finland ej framgar af DC. Prodr. XVI, 2 p. 500. 

Tsernstroms och Gadds uppg. antyda, att idegranen fordom varit allman- 
nare pa Aland an tor narvarande ar fallet, och detta bekraftas afven af se- 
nare botanister; sa uppgifves: „Forut skall idegranen hafva varit vida all- 
mannare, men da den af folket dels for sin sega och karda ved begagnas till 
segelringar och anuat pa skeppen, dels nedhugg^s sasom besvarlig pa betes- 
marker, hvilket tyvarr forliden sommar [1875] hande vid Hago. sa blir den 
ar efter ar allt sallsyntare" : Hult ann., och Arrh. intygar att han flerfaldiga 
ganger varit i tillfalle att ofvertyga sig om det samma. 

„I allmanhet ar Taxus baccata pa Aland en liings marken krypande 
buske, hvars 1,2— 2, l m. [de ursprungliga matten iiro reducerade till meter] 
langa grenar resa sig blott 0,6—0,9 m. ofver jordytan. Det ofvan niimda 
exemplaret vid [Geta] Brando gor derifran ett anmarkningsvardt undantag. 
Uppmatningen af detsamma den 26 Juli [1875] gaf foljande resultat. Exem- 
plaret, en buske med tvenne hufvudgrenar, var 3.5 m. hogt. Den ena n. 
upprata hufvudgrenens liingd var 3,8 m., dess omkrets 0,5 m. ofver marken 
40 cm. Den andra, n. ratt utstaende hufvudgrenens omkrets vid samma hojd 
ofver marken var 30 cm. Stammens omkrets vid dessa bada grenars fore- 
ningspunkt omkr. 0,12 m. ofver marken var 64 cm. Pa alia honexemplar 
sutto [i Juli] omogna bar, pa hanbuskarne forvissnade blommor": Hult ann. 

Sasom odlad gar idegranen endast med svarighet afven i sodra delen 
af landet; sa gingo de fiesta exemplar pa Myllysaari vid Viborg ut under 
vintern 1879— 1S80: stationsinsp. G. Niklander i Medd. VI p. 260, der f. o. 
lemnas uppg. om nagra in- och utlandska barrtrads hardighet, se iifven den 
fullstandiga forteckningen i detta afseende af samma forf. i Tidning for triid- 
gardsodlare 1881. 

Juniperiis communis l. 

In iota Fennia et Lapponia usqve ad regionem alpinam 
freqventissime — freqventer et saepe copiose obviam. In regiom- 
hus superioribus in f. nan am sensim transit 

Fqq l ) aut fq in Femiia inveniri consentiunt omnes fere aucto- 

a ) Prytz cont., Bergstr., Arrh. Ann., Sael. 0. Xyl., Blom, Hjelt, Leop.. 
Norrl. s. 6. Taw, Wainio Tav. or., Hult, Broth., Mela, Must.; cop.: Fl. Kar.: 
fqq in toto territorio: Norrl. On. 



Juniperus communis. 71 

res [fq ad Nikola hand adn.: Elfv.], cfr Till, Kalm, Hell. p. 18, 
Prytz cont.; per totam Fenniam : Wirz. PL off.; maxima pars Fenn. 
et Lapp.: Fries; in silvaticis fere Europae totius a Lapponia, . . . 
Fennia . . .: DC. Prodr. XVI, 2 p. 479, vide etiam Nym. Consp. 
p. 676, Ign. Geogr. p. 341, Koppen p. 450—452 et infra. 

Lapp. fenn. (st fq) - fq variis locis aridis per totum ter- 
ritorium: Hjclt & H.; fq, saepe praesertim locis arenosis apertis 
sub forma ad J. nanam vergente occurril: Blom Bidr.; ubiqve 
scil. praecipue locis humidiusculis in parte silvatica, subalpina 
et inferalpina omnium Lapp, vulgatissime, ut etiam, in alpibus 
earumqve lateribus ubiqve fq: Wahlenb. p. 276, cfr 1. c. p. LXIII 
(partim ad var. nanam spectat, ut etiam seqvens); ubiqve: Fellm. 
Lapp.; locis irrigatis et subturfosis longe supra terminum betulae 
hinc hide penetrat, in reg. subalp. et subsilvatica fq - fqq, in 
alpium locis, ventis tempestatibusqve maxime expositis, tantum 
formae nana Willd. et subnana Ssel. reperiuntur et alibi qvoqve, 
ut jam in desertis inter Kultala et Rovanen sodankylensem, valde 
insignes vidimus, sed forma et dispositio foliorum in eodem fru- 
tice adeo variabiles esse possunt, ut varietates constantes haud 
constituere vicleantur, Pietarlauttasoaivi S 458 forma typica c. fi\, 
Peldoaivi SO 460 f. typ., SO 550 f. nana, Kudossuvannonpaa N 
395 f. nana, Ailigas SV 383 f. nana, [Rastekaisa SO 226 f. ty- 
pica, SV 415 f. nana]: Kihlm. Ant.; in reg. subalp. inf. fq: Arrh. 
ant. — [L.ent. reg. subalp. et silv. fq: Lsest.] 

Lapp. ross. ubiqve fq: Fellm. Ind.; fqq: N. I. Fellm. 

I afseende a enens utbredning ma tillaggas foljande: 
Kl. Suistamo och Palkjarvi p - st fq: Hjelt, jfr Hjelt Ant. p. 33. — 
Tb. I griinstrakterna mellan Saarijarvi och Yiitasaari ar enen sparsam och 
ej allmau, ehuru lampliga lokaler finnas i ofverflod; detta som exempel pa 
att utbredningen iifven af denna art ej ar alldeles jemn: Kihlm. 

Enen, ehuru i allmiinhet forekommande i buskform, antager dock 
sasom kandt nagon gang form af ett mindre trad och har jag i detta af- 
seende antecknat folj. uppg. — Ab. Reso Hintsa omkring 6 km. fran 
Abo vaxer alldeles ensam pa en stenig backe ett entrad, hvilket 1,5 m. 
fran marken eger en omkrets af 120 cm.: Finland 1885 N:o 84 A; Masku 
Odensaari niira till garden finnes ett entrad, hvars stam vid roten liar 
en omkrets af 141 cm. och 2,38 m. ofvan jordytan, der grenarna vidtaga 
en omkrets af 109 cm., stammens hela hojd ar inemot 5.34 m., dess al- 
der uppskattas till minst 200 ar: Abo Und. 1886 N:o 17S: en teckning af 



72 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

en 7,143 m. hog en i Lojo, gjord af Ing. Tnberg forevisas 2, III, 1878, jfr Bot. 
Not. 1878 p. 107. — N y 1. A Torsviks gards mark i Kyrkslatt finnas atskilliga en- 
trad, grupperade i en alle och hallande i medeltal 5,34 m. i hojd (Folkv.): 
Wasabladet 1885 N:o 63; „ad Nordsjo et ad praedium Esbogard forma ejus 
elegans cupressiformis obvia": W. Nyl. — Ka. I Orslahti by af Yirolahti soc- 
ken faldes senaste host ett entriid, hvilket i diameter pa bredaste stallet var 
44,5 cm. och pa smalaste 82 cm. Langden var 9,2 m. Pa samma trakt har 
det funnits ett annat entriid, hvilket pa 8,9 1 m:s hojd i diameter var 17 cm. 
samt hade stammen rak och utan grenar (Aamulehti): Helsingfors Dagblad 
1883 N:o 15. — Ik. Piillila 150 ar gammal, 13,76 m. hog, 20 cm. i diameter : 
Blomqvist Cat. p. 14, jfr Ign. Geogr. p. 341. — Sat. Tritdartade enar fore- 
komma flersti'tdes i Karkku: Hjelt. — Ta. [Enen] blir stundom tradartad sa- 
som vid Hirvijarvi, der exx. antraffades af anda till 20 cm. i diameter vid 
brosthojd: Leop. — Sa. Pa Metteli enbuske i Kristina socken ar [kronan] 
3.2 7 m. i omkrets nitra jorden, [stammen] 7,7 2 m. hog, kronan [upptillj 
29,7 m. i omkrets: Anteckning [af Prof. Bocker omkr. 1836] bland Apoth. 
Hobins papper. — Kon. I trakten af Schuja finnas triidlika enar af c. 4 
m. hojd: Kihlm. — Lm. Enen utbildar har upprata meterhoga stammar af 
anda till 30 cm. i diameter och nar en alder af mer an 500 ar: Kihlm., jfr 
Bot. Not. 1887 p. 269. 

I synnerhet a orter, der tegel under en langre tid blifvit branda, ut- 
bildar enen sin egentliga cypressartade form, sa t. ex. Nyl. Thusby, Ta. Asik- 
kala Varja m. fl. stallen: Norrl. ant.; Janakkala Leppakoski: Zidb. ann., se 
ilfven just ofvan under Nyl. 

Oni fruktens beskaffenhet hos enen, jfr Medd. VI p. 208. — Ar 1880 
led enen i storsta delen af landet skada genom den ogynsamma vintern: 
Medd. VI p. 253; likasa i trakten af Tammerfors eller „fran [Ta.] Toijala 
till [Sat.] Ylojarvi vintern 1887 — 1888 pa den sida som vetter mot soder": 
Tammerfors Aftonblad 1888 N:o 42; samma ar stallvis i Sat. Karkku: Hjelt; 
iillmant skadad i Ta. Asikkala varen 1888: Norrl. ant. 

Juniperus communis f. nana Willd. 
In regione alpina freqvens, in regionibus inferioribus Lap- 
jponiae freqventia minaitur, ut f. genuina in Lapponia infima 
jam rarissima sit, in scopulis autem maritimis etiam ad 60 ° lo 
lat. lecta. Cum forma typica sine termino confluit, et formae inter- 
mediae praecipue in regionibus inferioribus Lapponiae freqventes. 

Maxima pars Lapp.: Fries, cfr. Trautv. II p. 20 et 39, Nym. 
Gonsp. p. 676 et Koppen p. 466. 

Al. Kumlinge Krokarne in rupibus ad mare vergentibus: 
Arrh. & K. 



Jnnipertu communis. Ki 

Om. Gamla Karleby Yxpila: Kihlm. — Kar. ross. In ru- 
pibus altis in mari albo ex. gr. Keliak prope Kemi: Sahib. Bidr.; 
vide ceterum infra. 

Ob. [r: 0. R. Fries], vide ceterum sub f. subnana. 

Lk. st fq in montibus subalpinis, ubi etiam specimina a 
forma vulgata maxime cliversa vidimus: formae intermediae ta- 
men hie qvoqve freqventiores sunt, ut ambae formae vix discern i 
possint, formae ad var. nanam vergentes etiam extra montes 
subalpinos, etsi rarac, inveniuntur, ex. gr. in Kolari prope Joki- 
jalka: Hjelt & H.: [Sodankyla] in cacumine Kommattivaara unicus 
frutex mihi obvius: Blom Bidr.; Sodankyla Pelkonen-: Kihlm.; Kit- 
tila in parte maxime sept.: Saelan!, vide etiam Kihlm. Ant. sub f. 
typ. — Li. man: E. Nylander & M. Gadd!; Utsjoki st fq: Seel. 
Kat.: [Varanger] reg. subalp. - reg. alp. inf. fq: Arrh. ant., spec, e 
Naytamo!, vide ceterum sub f. typica. — [L.ent. reg. alp. fq, 
reg. subalp. p: Lsest., vide etiam Grape p. 1U4 et Norrl. Lappm. 
p. 267 nomine ,,en".] 

Lapp. ross. haud infreqvens; N. I. Fellm., spec. ex. gr. 
e Kantalaks! et locis magis septentrionem versus. 

Kar. ross. Eliuru f. nana nog torde forekomma pa klipporna vid Hvita 
hafvet, ar dock siikert hufvudformen afgjordt ofvervagande, hvarfore appg. 
hos Gomilefskij p. 93, att f. nana skulle ensam forekomma i Kemska och 
Povjenetska kretsarna ar alldeles oriktig; se afven Koppeo p. 451 ock 466, 
hvarifran citatet iir taget. 

Denna form, som motsvarar ft alpina hos Wahlenb., sarskiljes icke 
i afseende a utbredningen hvarkeu af konom eller Fellm. — Nym. Consp. 
p. 676 upptager densamma sasom en sarskild art. Att den atminstone hos 
oss icke kan betraktas sasom sadan, framgar af det ofvanstaende, se afven 
Eichler i Engler, „Die natiirlichen Pnanzenfamilien" II Abth. 1 p. 102. (jfr 
1. c. p. 55). 



Mellanformerna emellan denna och hufvudformen motsvara. sasom re- 
dan framholls under sjelfva arten, var. subnana Ssel. — Mela kasv. p. 194 an- 
vander beniimningen intermedia M. Dylika former linnas i H. M. F. Iran 
Ob. Alatornio Kalkkimaa! och Ylitornio Huitapera!: Brenner; Tornea: Saelan!; 
[Ylitornio] Aavasaksa: Brenner! och Nyberg! — Lk. Muonioniska („Muonio 
(jfverby'): F. W. Maklin!; Pallastunturit: Saelan!; — Li. Inari Karvaselka: 
Sselan!, se f. o. under hufvudformen och f. nana. 



74 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

Thuja occidentalis L. forekommer sasom odlad bl. a. i Sandviks park nara 
Wasa i Oa. och uthardar utan betackning, ehuru den ej trifves synnerligen 
val, jfr Schiib. p. 148; samma ar fOrhallandet i Sat. Karkku Kulju tradgard: 
Hjelt: den upptages iifven sasom odlad i Brenn. Flor. — G. Niklander uppger om 
densamma, att den „visar sig fullt lika hardig som nagot af vara inhemska 
barrtrad": Tidn. for Triidgardsodlare 1S81 p. 52. Tillsvidare odlas den dock 
ganska litet: Blomqvist Cat. p. 9. 

Picea excelsa Link 1 ). 

In tota Fennia et in Lapponia australi freqventer vel fre- 
qventissime obviam et sola (praecipue locis subturfosis) vel saepius 
pino betulaque mixta silvas efficit, ut, si Pinum silvestrem ex- 
cipimus, arbor maxime vulgaris et maximi ponderis sit Fenniae; in 
plagis quibusdam territorii minoribus tamen rarius vel fere deficiens. 
Septentrionem versus in parte maxime occidental i ad 68° 8' led. 
provenit (circ. 295 m. supra mare), deinde terminus septentrio- 
nalis procedit, ut ad 47° 5V long, a Ferro singulae arbores 
usqve ad 69 ° SO' lat. sint visae. In parte maxime oriental! 
paeninsulae lapponicae vix autem supra 67° crescit et silvae abi- 
egnae ultra 66° 10' non adhuc annotatae. 

Formae hujus speciei apod nos adhuc non satis exploratae 
et limites earum incerti, quare omnes hie inclusae sunt. 

Fq in tota Fennia inveniri consentiunt plurimi auctores 
(exceptiones vide infra), cfr Till, Kalm, Hell. p. 17; „per totam 
patriam usqve in Katkesuanto, Ivalojoki Lapponiae": Wirz. PL 
off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; „in Europa boreali . . . 
silvas densas et vastissimas constituens. In Lapponia tornensi et 
rossica, ubi extremum fere arborum limitem 2 ) inter Muonioniskam 
et Katkesuvandum 68 ° 10' attingere vidi, per . . . Fenniam . . . 
extensissimas silvas efformat, nunc sola, nunc cum Pino silvestri 
et Betula pubescente mixta": Parlatore in DC. Prodr. XVI, 2 p. 
415—416; Fennia: Nym. Gonsp. p. 674; „est aussi [comme P. syl- 



1 ) Pinus Abies L. auct. plur. fenn. Vide de hac arbore Blomqvist II, 
ubi descriptio praecipue oeconomica plena. 

2 ) Vix recte, vide infra. 



Picea excel-; i. i 5 

vestris] tres-comnmu el forme de vaates for&s au sud du Gercle 
polaire. La limite septentrionale a laquelle il atteinJ esl mar- 
quee par one ligne, qui d'un peu au nord de rOunastunturi (68 

20') aboutirait au village de Kyro (68° 45') uou loin de I'em- 
bouchure de I'lvalojoki dans le lac d'Inari. On en trouve pour- 
tanf des exemplaires isolcs dans le territoire laponais d'Inari par 
69° de latitude": Ignatius p. 13 et 14, cfr etiam Rein p. 7:;. 
Trautv. I ]). 31, Berg Verbr. p. 128, Blomqvist II p. 7, ut etiam 
1. c. p. 91 et 92, quae intra commemorantur, Ign. Geogr. p. 338, 
Blomqvist Cat. p. 3, Koppen p. 268—379 et praecipue p. 311— 
316, ubi expositio copiosa. 

Al. fqq, in KOkar et insulis adjacentibus deest [— ,,o Cso 
Sff"]: Bergstr., cfr. Bergstr. p. 10: nonnullas piceas in Kokar 
inveniri incolae dicunt: Arrh. — Ab. fqq: Arrh. Ann. — Nyl. 
cop.: His. et W. Nyl; fqq: Sael. 0. Nyl. 

Sat. fqq: Hjelt. — Kl. cop.: Fl. Kar. — Kol. fqq et co- 
piosissime praesertim in reg. silvatica: Elfv. 

Sb. fqq: Mela. — Kon. fqq: Norrl. On. 

Om. fqq: Hellstr. — Ok. fqq: Must. — Ivp. minore freqven- 
tia [qvam in Kol. et Kon.]: Sahib. Bidr. 

Ob. fq - fqq per totum territorium: Hjelt & H., vide sub 
Lapp. fenn. — Kuus. fqq: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. fq - fqq per totum territorium, plerumqve tan- 
tum cum aliis arboribus silvas constituens. Arbores saepe altae 
et crassae. Plurimi strobili f. medioximam W. Nyl. ostendunt, tamen 
f. typica etiam freqvens et var. obovata (Led.) non deest; nullam 
autem differentiam inter has nisi formam sqvamarum vidimus: 
Hjelt & H., vide etiam 1. c. p. 26—28 et 110; per partem silvati- 
cam totam omnium Lapponiarum svec. praesertim locis humi- 
diusculis vulgatissime, scil. infra Momeljaur, Kyro et partem su- 
periorem fluminis Ivalojoki Lapp. Kemensis; infra Peldovuoma, 
Songanmuotka et Svappavaara Tornensis: Wahlenb. p. 256 M, cfr 
1. c. p. XXXIX: usqve ad Paatsjoenniska, Sulkesjock, fontem 
Vaskojoki, Inarijoki ad Jorgaskek penetrat et attinet in infima 
Lapp, haud raro 32,5 m, [,,100 ped. par."] altitudinem: Fellm. 



l ) Partim ad f. medioximam aut var. obovatam spectat. 



7,i Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

Lapp. 1 ); austrum el austr. - occidentem versus a lacu Inari ad eirc. 
68 l / 2 ° liU. silvae magnae inveniuntur, magis septentrionem versus 
in litore occidental] Lacus [„i vester om trasket'^ arbor non magis 
est: Reio p. 74 l ); Kittila — Inari [rectius pag. Kyro in Inari] fq, 
una arbor in insula lacus Inari in parte australi dicitur esse, non- 
nullae ad amnem inter Muddus-et Paadarjayri crescunt: Seel, kat. 1 ), 
cfr Hot. Not. 1857 p. 176 not. et Bot. Not. 1867 p. 50, spec. 
tectum e Karvaselka in parte australi Inari!, cfr Kihlm. Ant. 
[>. 66; ad Koppelo una arbor, crebriores fiunt in media via 
Kyro versus, etiam visa ad Nautsisuvanto: Wainio Ann. *) ; in de- 
clivi australi montis Hammastunturit septentrionem versus aKultala 
silvas saepe cum Pino silvestri efficit [„allmant skogbildande u ], 
arbores solitariae in Pietarlauttasoaivi etiam supra Pinum cre- 
scunt; in ripa fluminis Ivalojoki inter Appisjoki et Kultala est 
Picea parcissima, sed magnae arbores oceurrunt. In ripa septen- 
trionali fluminis infra Kultala ad Toloskoski crescit, ad Pajakoski 
silvam mixtam constituens, infra catarrhactam Alakoski copiosior 
evadit usqve ad Mikkola, sed ad ostium fluminis non obviam; 
secundum Ivalojoki ad var. meclioximam maximam partem per- 
tinet, sed etiam strobili var. obovatae lapponicae lecti sunt. Extra 
terminum regionis silvaticae nobis obviam fuit ad Hammastun- 
turit usqve ad declive austro-orientale montis Hammasuro, 
ubi nonnullae arbores vetustiores, in Mahlattisaari in lacu Inari 
arbor unica tenera, inter infimam partem fluv. Tshiuttijoki et 
lac. Nitshijarvi ad 69° 12' lat. 11 aut 12 arbores [de magnitu- 
dine harum, vide infra]. Teste M. W. Waenerberg plur. loc. in 
vicinitate lac. Muddusjarvi ex. gr. ad orientem versus a Junnas 
trans Keptujoki nonnullae arbores 3,5 6 m. alt. et arbores minores 
ad Tirro crescunt. Plur. arbores ad stagnum orientem versus a 
Vastusjarvi (Nordling), in Inari in insula Roiro (P. Solitander) et 
lappon. J. Aikio elicit sescentas [„satoja u ] Piceas in media paeninsula 
magna Syrminiemi, qvae in lac. Muddusjarvi penetrat, ut etiam 
plures arbores 5 km. occidentem versus ab ostio flum. Tersto- 
joki inveniri: Kihlm. Ant. p. 64 — 66^ vide etiam mappam geogra- 
phicam ejusdem, ubi terminus reg. silvaticae superioris ad flum. 



l ) Partim ad f. meclioximam aut var. obovatam spectat. 



Picea excelsa. 77 

Ivalojoki positus est, qvod Qumen tantum in vie. amnis Re- 
pojoki et ad pag. Kyro paulo superat, sed nee ad Pontes nee 
ad ostium progreditur; ad lacum Salmijarvi [= jjC'olmijaur"] 
prope Svanvig: Boi Not. 1857 p. 174—176 et Th. Fries ftesa p. 
61 nomine Abies orientaUs, efr Th. Fries p. 199, Rupr. FL Samoj. 
p. 56, Hartm. p. 380, Schiib. p. 156. Blytl p. 391, eta, vide etiam 
infra; hoc loco 69° 30' lat. et 47 ° 51' long, primum a J. 15. Barth 
observata: Schiib. p. 156, cfr Blomqvist II p. 7: „der norwegische 
Forstassistenl Klerk hat mir bei der Uebersendung frischer Zweige 
und Zapfen der Fichte bei Salmijarvi [== „Kjolme-javre"] (im Sep- 
tember 1871) mitgetheilt, dass er auch beiBjornsund in Finland 1 ). 
nahe der norwegischen Grenze (69° 25' lat. 47° 50' long.), [so wie 
auch beim Binnensee Samejarvi (Lappen-See), der in Norwegen 
ungefar 16 km. westlich von Bjornsund (69 ° 27' lat. 47 : 35' 
long.) liegt], Fichten gefunden habe. Die grossten Exemplare 
waren ungefahr 9,4 m. hoch mit 23 cm. Diameter in Brusthohc. 
Herr Klerk bemerkt ausserdem von noch anderer Fundorten ge- 
hort zu haben, doch ohne die Localitaten selbst zu kennen": 
Schiib. p. 156 2 ), cfr Schiib. Yirid. p. 395; etiam circ. 5 km. septen- 
trionem aut sept. occ. versus a Salmijarvi (Mejdell): Schiib. Yirid. 
p. 395 2 ); [ad flumen Tenojoki (C. Sommerfelt): Blytt p. 391 2 )]: 
Ignatius, lege supra: vide etiam Friis p. 218 et 219, Ervasti p. 
344, Koppen p. 312 et 313, etc., ut etiam infra. — [L.ent. circ. 
21 km. meridiem versus a templo penetrat: Grape p. 103; piceae 
ultimae fere 27 km. [2V 2 m ^\ a Palojoensuu, paulo altius qvam 
Songanmuotka 295,5 m. supra mare: Buch p. 54: reg. subalp. r. 
reg. silv. fq: Lsest., vide infra: arbores tantum solitariae nsqve 
ad Palojoensuu: Lsest. p. 37; terminus septentrionalis in declivi austr. 
montis Onnasvaara septentr. versus ab Ounastunturi: Norrl. Lappm. 
p. 255; spec, ad var. obovatam pert.: Norrl. in Not. XIII p. 349: 
observandum ceterum est, limitem regionis abietinae etiam limit em 
prov. botanicae L.ent. esse: Norrl. in Not. XIII p. 272 et 273: vide 
ceterum Wahlenb., DC. Prodr. et Ignatius.] 

Lapp. ross. ..usqve ad sinum Kola el superiorem partem 
fluminis Petshenga [„Peisen"] locis humidiusculishaudinfreqvens: 

x ) Inter fines politicos Rossiae. 

2 ) Ad partem maximam ad var. obovatam aut f. medioximam spectat. 



78 A.cta Societati> pro Fauna et Flora Fennica V. 

Fellm. Ind. 1 ); „in Lapp. ross. (partibus maxime merid. occ.) fq: 
\. I. Fellm., vide ceterum infra; ad Tuloma circ. 5 km. meridiem 
versus a Kola pieeae singulae crescunt, magis meridiem versus 
crebriores fiunt et cum pinis mixtae sunt: Friis p. 211 l ); ultimae 
pieeae circ. 10 km. meridiem versus a pago Voroninsk: Kihlm. in 
Hot. Not. 1887 p. 266 J ): silva abiegna in vicinitate pag. Kil- 
din: 1. c. p. 267 x ) in Lujauri-urt etiam supra Betulam, qvam- 
vis humilis, penetrat: 1. c. p, 268 x ); inter Voroninsk et Jokonsk 
circa Lejavr, ubi mixta cum Betula odorata silvas efficit, tijpicam 
ad lac. Kontjavr! etiam observavi, deinde ad Porojavr parcius: 
Kihlm.. cfr Kihlm. 1. c. p. 269 l ); ad fluv. Keinjavrjok et Ponoj 
passim cop., ostium versus rarescit, sed adhuc ad litus prope osti- 
um frutices humiles (Palmen): 1. c. p. 270 x ); ad rivulum Rusi- 
niha c. 10 km. septentrionem versus a Ponoj frutices nonnullae: 
Kihlm., vide etiam Kudrawtsow p. 237, 253, 261 etc., Beket. p. 
594, Koppen p. 313—316 et praecipue infra sub var. obovata. 

Vid bestiimmandet af granens nordgriins maste framst tagas i betrak- 
tande, livilket formvarde bor tillerkiinnas P. obovata Led. 2 ). Ehuru Lede- 
bour genom att forvexla denna med P. orientalis gaf upphof at den asig- 
ten, att densamma vore en val skild art — en asigt som till en borjan omfat- 
tades af Th. Fries, Trautv. m. fl. — sa torde dock numera intet tvifvel rada 
derom, att skilnaden emellan begge formerna ej iir sa synnerligen stor. 
Enl. N. I. Fellm. p. 60— 62 holl iifven Kupr. densamma for en sarskild art, hvar- 
jemte ban forde en del af definska exemplaren till Pinus Abies var. obovata. 
Emellertid ger det 1. c. anforda brefvet af Rnpr. skill till den formodan, att 
ban ansett det Lappajarvi (i Om.) skulle ligga i Lappland 3 ) och att begge 
formerna i afseende a sin utbredning skulle atskiljas af en atminstone na- 
gorlunda bestitmd granslinie, livilket ingalunda iir fallet. Hartill kommer vi- 
dare, att, sasom si'trskildt X. I. Fellm. p. 58, Middend. p. 542 not. och isyn- 
nerhet Fr. Berg p. 28 framhalla, kottarne hos begge formerna allt efter stor- 
leken iiro iin upprata, iin lutande eller hiingande, hvilket, sasom jag sjelf sett, afven 
iir fallet i vestra Lappl. Ehuru jag hiir siirskildt jemforde begge formerna med 
hvarandra, [kottarnes storlek uppmattes dock ej] kunde jag ej finna den ringaste 
olikhet med undantag af kottefjiillens form. Denna var visserligen, savidt jag 



J ) Ad partem maximam ad var. obovatam aut f. medioximam spectat. 

2 ) Den temligen invecklade synonymin i afseende a granen framstiilles 
utom i DC. Prodr. utforligt af Fr. Berg; jag anser mig icke hiir behofva gora 
nagon framstallning af densamma. 

3 ) ,,Es konnte also Lappajarvi der Ort sein. wo ein moglichen Ueber- 
gang [beider Arten] statt findet". 



Picea excelsa. 19 

sag, pa samina trad ganska lika, dock ej tdentisk, men rexlade f. 5. med 
omarkliga ofvergangar Iran alldeles rund, helbriiddad till spetsig och tandad. 
Detsamma har X. I. Fellm. uppvisat for ostra Lappmarken och atr det ra- 
ven eger rum i sodra delen af landet framhalles af Hisinger: „Xagra ord om 
de i Skandinavien forekommande formerna at granen (Picea excelsa)" i Bot. 
Not. 1867 p. 49 — 53 med plansch. Annu mer belysande ar foljande uttalande: 
„sarskildt anmarkningsvi'trd var en af de storre kottarne fran det senare tril- 
det [X:o 5 tagen emellan Tshiuttijokis nedersta lopp och Xitshijarvi vid omkr. 
69 ° 12']; medan en del af kottefj alien hade den for var. obovata lapponica 
vanliga, bredt afrundade formen med nagra, nastan omarkbara ojemnheter 
i kanten, voro talrika andra fjall isynnerhet i ofre delen af kotten forsedda 
med en kort, men mycket tydlig forliingning af spetsen, temligen skarpt af- 
siittande sig mot den for ofrigt svagt konvexa kantlinien'': Kihlm. Ant. p. 66. 

Namnas ma likval i ett sammanhang att Friis, som ej nagonstiides niim- 
ner nagot om var. obovata och mahanda ej kilnner den, anfor p. 220: Saavel 
i russisk Lapland som i X^ordkarelen. men isaer maaske langs Imandrasoens 
Bredder. udmaerker Granen sig ved sin eiendommelige, slanke Ya-xt. Dens 
Grene voxe nemlig her nedentil ikke synderligt laenger ud fra Stammen end 
hoiere ojjpe eller saagodt som lige ved Toppen. Felgen heraf er, at den fear 
en besynderlig Lighed med et Lys og derved allerede paa lang Afstand syn- 
ligt adskiller sig fra den almindelige Gran, der lasnger sydpaa i Karelen och 
i Finland atter fremtrteder i sin saedvanlige Pyramide- eller Sukkertopform", 
jir iifven Wahlenb. p. 257, Blomqvist II p. 36, der det uppgifves att granen har 
samma form pa karrmark, Schiib. Yirid. p. 406, etc. samt Berg p. S3 och Blomqv. 
II p. 83, der den afbildas. Huruvida detta ar en egenskap, som i allmanhet 
tillkommer var. obovata, vagar jag ej afgora. — Efter att p. 58 o. 59 hafva 
lemnat en noggrann beskrifning af var. obovata, sager X". I. Fellm. ,,e Abide 
excelsa vix varietatis nomine segreganda, nisi ..." (se nagot langre fram;. 
Schiib., som p. 155—159 lemnar en vidlyftig framstallning af hithorande for- 
hallanden samt sarskildt en lang historik ofver granarna i Osttinmarken, 
instii ramer i den asigt som uttalas af Teplouchoff i Bull, de la Soc. imp. des 
naturalistes de Moscou Tome XLI 2 p. 251 o. 252 eller „dass Picea obovata 
Ledeb. nur als eiDe klimatische Form der gewohnlichen Fichte 'Picea vulga- 
ris Lk.) zu betrachten ist", jfr f. o. Teplouchoff 1. c. p. 244—252, Blomqvi^r 
II p. 72—76 (der iifven en plansch forekommer). Kihlm. Ant. p. 66, K5p- 
pen p. 274—279, Fr. Berg p. 33—37 samt 1. c. pi. XII der 12 kottar fran 
Kuusamo afbildas), etc. 

Afven den geografiska utbredningen af formerna torde ej vara si full- 
komligt olika, som man tidigare antagit. Visserligen ar, savidt man hittills 
ki'tnner. den typiska Picea excelsa alldeles ofverviigande i sodra delen af lan- 
det och var. obovata allmiinnare norrut, men ej heller i detta afseende torde 
nagra bestamda gri'tnser kunna appdragas. Ehuru niimligen X. I. Fellm. npp- 
gifver om hufvudformen „sinum Kantalaks vix attingit", jfr 1. c. i». XXYII 
och X. I. Fellm. Lettre p. 501, iifvensom fortsiitter det ofvan anforda citatet 
med orden ,.nisi distributio utriusqve tam conspicue diversa et notabi! 



30 A.cta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

3et", liar a ena sidan var. obovata sedermera iakttagits med stor freqvens i 
Kuus. och nagot langre soderut (se under denna) och a andra sidan har 
icke blott f. medioxima tagits i Li., Lt., Lv. och Lm. utan afven sjelfva huf- 
vudformen i Li. och Lm. (se ofvanj, hvarigenom X. I. Fellmans uppgift i 
v&sendtlig man modifieras, jfr afven Fr. Berg 1. c. 



Under det pa den Skandinaviska halfon tallen i allmanhet gar mer eller 
niindre hogt ofver granen, [se hiirom t. ex. Holmerz & Ortenblad p. 50 o. 
53], hvilket afven ar fallet i vestra delen af vart omrade, sammanfalla bada 
tradslagens utbreduingsliuier i det narmaste i trakten af Kola viken, hvaref- 
ter tallens nordgrans sjunker hastigare an granens, sasom afven fallet ar inom 
Ryssland och Sibirien. Detta anmarkningsvarda forhallande, som redan an- 
tyddes af Wahlenb. p. XIV, framhalles af flere forf. sasom Boehtlingkp. 201, 
Trautv. I p. 29, N. I. Fellm. p. XXVII, 57 och 59, Middend. p. 586, (der 
dock, antagligen genom misskrifning, det oriktiga pastaendet forekommer. att 
granen vester om Hvita hafvet skulle bilda skogsgriinsen), Friis p. 218 m. fl. 
Ehuru detta afven framgar af de sarskilda uppgifterna om dessa triidslags ut- 
bredning, ma har annu framhallas nagra uppg. som sarskildt berora ifragava- 
rande forhallande. — I Lent, beraknas tallen ga 231,5 m. ofver granen eller 
egentligen 133 m. lodratt uppat och ] / 2 grad nordligare: Buch p. 55, se afven 
Grape p. 103 (uppg. citerad langre fram p. 95). — I L i. framtrader tallregionen 
„skarpt utpraglad", men „6fverhufvud synes granens formaga att utharda kli- 
matets striinghet och sarskildt ett for vindarne exponeradt lage har [pa sodra 
sluttningen af Hammastunturit] ingalunda vara mindre an tallens": Kihlm. 
Ant. p. 64; ved Graenseelven Paatsjoki gaar Furuen, men ikke Granen op 
over 69V 2 °: Friis p. 219. — I Lt. heter det „es war oifenbar dass die 
klimatischen Verhiiltnisse hier [aufwiirts den Kola-Fluss] am Eismeere ou- 
ter mehr als 69° lat. 1 ) der Tanne besser zusagten als der Kiefer, da die 
ersten in der Nahe der Stadt Kola schon gesunden Wuchs zeigten, wahrend 
die Kiefer nicht selten sich im Absterben befand und haufig gipfeldurre 
Biiume dieser Art vorkamen . . . Nicht desto weniger erwuchs hoher auf- 
warts am Kola-Fluss die Kiefer rascher zu dicken Bauholz als die dort zu 
schmachtige Tanne": Middend. p. 555. — Lxn. „De forsta lefvande tallarna an- 
traffades c. 32 km. norr om Voroninsk och de forsta granarna c. 10 km. so- 
der om byn; langre soderut . . . undantriinges tallen allt mer af granen och 
eftersoktes forgiifves pa holmarne och uddarne i Lujaur": Kihlm. i Bot. Not. 
1887 p. 266; langre osterut ater vid Lejavr antraffades vid barrskogens 
griins eDdast gran: 1. c. p. 269. — Lim. Vid Umpjavr bildar tallen „en egen 
teml. skarpt begransad region neclanfor granens": 1. c. p. 268. — I Lp. vid 
Pjalitsa visar sig tallen, om man far tro inbyggarenes uppgift, ej pa niirmare 
iin 10 kms afstand fran kusten, da, man deremot cfter tillryggalagda tva km. 
moter de yttersta forposterna af granen: X. I. Fellm. p. XLII. 



') Koppen p. 315 antyder endast 6S ° 53'. 



Picea excelsa. 

Hvad Barskildt granens nordgriins ang&r, fcorde gransen for regio silva- 
tica till en borjan g§ Iran Songanmuotka, filer rattare fran en punkt nagot liingre 
upp, at NO och OXO nagot norr om Onnastunturi till PeltoYOoma, d. v. -. 
samma grans som redan nppdragita at' ^Yahlenb., se 1. c. p. XXXI och jfrafven 
Acerbi III p. 186 och Norrl. Lappm. p. 254. Sasom redan framhdlls, bar 
samma linie pa den bifogade kartan antagits till griins emellan de botaniska 
provinserna Lk. och L.ent. och saledes till botanisk grans emellan Finland 
och Skandinavien i inskrankt mening. jfr Norrlin i Not. XIII p. 272. En- 
staka trad deremot forekomma enl. Lrest. anna nagra mil hdgre up]), ehuru 
bans nppg. r i bjorkreg. d. v. s. ofvanom Palojoensuu (se liingre fram p. 
96 . knapt torde galla i narheten af finska gransen, emedan ban ajelf, B&- 
som ofvan framhallits, upptager just Palojoensuu sasom gransen for enstaka 
grantriid. Yisserligen omtalar Acerbi p. 266 ,,ouelques sapins disperses but 
les monticules et sur le bord de la riviere" vid ..Lappajerfvi" i L.ent. [= Lep- 
pijarvi'PJ, men jag tror att denna uppg. beror pa ett tryckfel (sapins i Bt. f. 
pins) eller eljest iir oriktig. Parlatores uppgift att granen skullc ga, nastan 
till skogsgransen (se ofvan p. 74), ar ej heller riktig. da sasom kandt, icke 
blott fallen, utan afven isynnerhet bjorken gar ansenligt hogre. — I Li. framgar 
saviil granskogens som de enskilda granarnas griins af det foregaende eller i 
hufvudsak af Kihlm. Ant. p. 64 — 66 och synes hiiraf, att iifven i detta land- 
skap den af Wahlenb. uppdragna gransen for granregionen fortfarande iir rik- 
tig. Hiir ma endast tilliiggas tvenne uppg. fran Norge niirmast finska grans 
sen: ,.Zwei ziemlich grosse Fichten in der Niihe des Tenojoki in Ostfinmar- 
ken, die eine ungefiihr bei 69 ° 18' lat. 43 ° 43' long, und die andere bei 69 ° 
30' lat. 43° 18' long.": Schiib. p. 156; ..husbonden pa Heikura, vid c. 69 ,J 27' 
lat niira Karasjokis mynning, beriittade att c. 3 km. pa andra sidan Tenojoki 
i Norge finnas 3 stycken omkr. 4,16 m. hoga granar pa sluttningen af en „vaara" 
ofvanom tallgriinsen; vi hade ej sjelfva tid att besoka stiillet och denna upp- 
gift omniimnes hiir endast under reservation": Kihlm. Ant. p. 66. Att gra- 
nen skulle ga till kusten, sasom Du Chaillu II p. 192 antyder (se under Pi- 
nus silvestris\). 97), iir deremot sakert oriktigt. — I afseende pa Lapp. ross. ma 
hiir anforas foljande uppgift, som antyder. hvad man fore den senaste Kola- 
expeditionen ki'tnde om granens utbredning i denna trakt: ..Saaledes lindes 
der nogle forkreblede Grantra?er paa Heiderne omkring Bunden af Kola-fjor- 
den, og paa den anden Side findes igjen — efter Schrenk — det ferste 
Grantrae, et Par Fod h0it, strax sondenfor Ponoi: Friis p. 219, jfr Boehtlingk 
p. 201 och N. I Fellm. Hvad ater granskogens griins angar, gar den, sasom 
framgar af det ofvanstaende och uppgifterna under var. obovata, fran Kola- 
viken nagot soder om staden mellan Lujavr och Voroninsk till Lejavr, som, 
s&vidt hittills iir kiindt, iir den liingst at nordost belagna punkt i vart florom- 
rade, der barrskog forekommer. Hiirifran gar gransen nagot mot sydost mot 
Ponojfloden, hvarefter den vander sig mot soder till Pjalitsa, der granskogen 
forekommer ung. 3 km. Iran kusten. (se N. I. Fellm. p. 57) eller mojligen 
mot Sosnovets: Middend. p. 541, jfr iifven Bode p. 29. 



82 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

<)m den vertikala hojd till hvilken granen nppstiger i vart land bar 
jag, atom Bachs uppg. Iran L.ent., endast antecknat folj.: „in Lapponia 
Tornensi ad 295,3 m. adscendens": Wablenb. p. XXXIX; pa tabellen 1. c. vid 
p. LIV upptages gransen i Lappland ofverhufvud till 262,85 m. (800 par. fot). 
I\i Pallastunturit i Muonioniska (68° lat.) 386 m. ofver hafvet. Palivaaraocb 
Xuurunen i Kuusamo (60° lat.) 386 m. ofver hafvet: Blomqvist II p. 16;Ham- 
mastunturit norr om Kultala i L i. i sydlig exposition vid 376 m.; : < i nordlig 
exposition iir gransen kanske nagot liigre 373 meter. Enstaka individer an- 
tra ffas dock iinnu langt bogre upp; det hogsta exemplaret var en 0,7 5m.h6g 7 
qvistig buske, med torrtopp och korta ban ocb vaxte vid 424 m., SV expos.": 
Kiblm. Ant. p. 64; pa Hammasuro i Li. pa sydostra sluttningen pa 390 m. 
hojd forekommer en grupp aldre trad c. 6 m. boga, topptorra med starkt 
konisk stam: 1. c p. 65 (jfr ofvan), se afven Koppen p. 377. — Sasom synes 
ofverensstanima icke dessa uppgifter riitt med hvarandra. Siirskildt anmark- 
ningsviirdt iir. att hojdgriinsen i Li. skulle ligga sa mycket hogre an i det na- 
•vot sydligare L. ent. (se dock ett nagot sa niir likartadt fall: t. ex. Holmerz 
& Ortenblad p. 48). — Angaende bojden ofver hafsytan bos granens nordli- 
gaste fyndort vid Salmijarvi har jag ej funnit nagra uppgifter. Da Inari 
sjo ligger 123,21 m. ofver hafvet (:Kiblm. Ant. p. 52), torde man dock kunna 
antaga, att Salmijarvi ligger lagre an 100 m. 



Granskogarues uuvaraude ntbredning i Finland (taget i politisk me- 
ning i belyses bast genom foljande utdrag ur Direktor Blomqvists arbete: „Eburu 
granen linnes nastan ofverallt i landet i de radande tallskogarne ocb i sallskap 
med loftraden, bildar den blott inom vissa delar af detsamma stora skogar i rena 
bestand. Dessa omraden, der granskog iir radande, iiro till det mesta trakter med 
gamma! odling, der svedjebruket sa godt som uppbort och der skogseldar 
redan iiro siillsynta. Bland dessa bora skildt namnas foljande: de fiesta sock- 
nar i sydvestra delarne af Abo Ian, at oster till Nylands och Tavastehus 
bins granser och at norr utofver Kokemiienjoki iinda till Hameenkyro 
och Ylojiirvi, med undantag likviil af kustsocknarna fran Yehma till Raumo 
och de trakter i den hire delen af liinet. der de storre sandasarne fram- 
stryka; nastan bela ostra delen af Nylands liin sasom: Helsinge, Sibbo. Borga, 
(sardeles framstaende), Borgnas, Perno, Stromfors, Elimaki. Lapptrask, An- 
jala, i mindre grad allena radande och lemnade betydligt rum at tallen inom 
Iitti, Artsjo, Orimattila. Morskom, Mantsala, Thusby och Nurmijard socknar; 
vidare jemte tallen bildande stora skogar och jemval rena bestand af betyd- 
lig utbredning inom Here socknar i sodra delarne af Tavastehus Ian, sasom i 
Hausjarvi, Janakkala. Karkola, Hollola, Koski, sydligaste delen af Lammi, 
Urjala, Tammela, Lempaala, Kangasala med flere socknar. I ostra Finland 
bor afven Viborgs socken namnas. I bela Yasa lans liins skargard och inom 
de fiesta kustsocknar, norrut atminstone till Gamla Karleby, iir granen all- 
deles radande. Tallen har i denna skargard blifvit undantrangd och af 
densamma antraffas numera endast lemninear i form af gamla stubbar samt 



Picea excel sa. 83 

at' enstaka, hitr och hvar vid nagon myrlagg staende, ofverariga och i hbgsta 
grad travaxte ofverstandare. Inom Laihia socken ar den iifven radande. I 
nordliga Finland liar jag icke sett nagra stora, rena granskogar, hvilka blifva 
alltmera siillsynta ju langre man kommer mot norden". 

„Det uppgifves dock, att granen inom Ii samt i vissa delar af Pudas- 
jarvi ocli Kuusamo skall forekomma i stbrre myckenhet, och att den i ostra 
delarne af Kuolajiirvi lappmark (riifctare Salla) skall vara sa radande, att 
dess virke allmiint anvandes till husbyggnad, men under mina resor och van- 
dringar i Pudasjarvi och Kuusamo har jag icke 1 ) der funnit nagra rena gran- 
skogar af namnvardt omfang. 

„Yid denna redogbrelse for tradets utbredning hafva vi nu endast ta- 
git i betraktande dess forekommande pa de viixtliga, icke af fbrsumpning li- 
dande skogsmarkerna, de sa kallade momarkerna. Dess nuvarande utbred- 
ning ar i langt mindre grad beroende af jordmanens beskaffenhet an af kul- 
turforhallanden, ty ehuru visserligen flere af de ofvannamda socknarna i 
sodra Finland innefatta de storsta och bbrdigaste lersliitter, som finnas i lan- 
det, har tradslaget dock sin vida viignar storsta utbredning pa krosstenssand 
och grus samt forekommer, under mycket skyddade jordforhallanden, till och 
med pa sandmoar' ; . 

„Om vi deremot endast taga i betraktande de laglanda och forsumpade 
markerna eller grankarren och de karraktiga markerna, sa tinna vi att trad- 
slagets utbredning ar ganska annorlunda. Niistan bfverallt i de soder om 
66:te breddgraden belagna delarne af landet ar granen det radande tradsla- 
get pa dylika marker, och iinnu i Paolanka, Pudasjarvi och Kuusamo fore- 
komma ganska stora granbeviixta karr, men till foljd af dessa markers geo- 
logiska natur att bilda afloppsvagarna for den afrinnande nederbbrden, in- 
taga de i de fiesta trakter dock en jemforelsevis ringare del af arealen. an 
man vore bojd att tro ; sa t. ex. inom Evo kronopark, pa en yta af V/ 3 geo- 
grafisk qvadratmil, 11 °/ af arealen. Minst ofta ser man granen i sadana 
trakter, der sand och grusmoar omvexla med flackmossar och tallmyrar, lik- 
som der, hvarest svedjebruket blifvit mycket intensivt bedrifvet. Det linnes 
salunda vissa socknar, der man pa vida nejder endast siillan ar i tillfalle att 
se en grantelning": Blomqvist II p. 91 — 93. Hiirigenom kompletteras de uppg. 
som lemnas af Rein p. 73 och 74, jfr iifven Berg p. 81 — 84, der det bl. a. 
uppgifves att granen i vart land uppnar sin basta vaxt emellan 62° o. 63° lat. 

Afven till de af Blonnivist nyss anforda socknarna kunna iinnu na- 
gra tillagg goras, sa t. ex. ar granen ufverviigande i Ta. Vanaja och Hat- 
tula: Asp. & Th. p. 33; likasa atminstone i sodra delen af Teisko i Sat. 
(pa sandjordi: Hjelt. Angaende granens och tallens furekomst i Pudas- 
jiirvi och Kuusamo gjorde Kihlm. foljande anteckningar under varen 1887: 
.,Redan mellan Taivalkoski och Inget i Pudasjarvi ar granen iifven pa hoj- 
dema ofverviigande i jemfbrelse med tallen; langa strackor verklig tallmark 
visa blott enstaka trad af tall, men ymnie y-ran. Liinos hela viiffen till Vat- 



1 1 ^e nagot langre tram. 



84 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

tula finnes ej alls tallskog; pa Vattula eldas med gran och farsk bjork; gar- 
den ar bygd af granstock. Pa andra sidan Kuusamo kyrka ar granen fort- 
farande forherskande, eliuru ej i samma grad som forut. Kring Kiitamajarvi 
anviindes ej gran som byggnadsvirke, men kring Tavajarvi iir detta niistan 
uteslutande fallet. Sluttningarna af Nuorunen aro tackta af granskog; enl. 
invanarnes utsago finnes der ej en enda tall och mycket litet bjork [detta 
framgar iifven af Nyb. Ber.]. Mellan Vainio ocli Vafcajarvi (Tavajiirvi-trakten) 
finnes tall blott bar och der i spridda exx., langa strackor synes blott gran 
och bjork. Vi sago mest endast laga, tvinande tallar. Vidare norrut iir tal- 
len fortfarande sparsam inula till Paanajiirvi, der den vid Korpela och Ruskea- 
kallio apptrader i nagot storre miingd". 

I Kon. finnes i trakten af Kusaranda och Vyrozero omfangsrika 
granskogar, hvaremot tallen apptrader endast enstaka eller i mindre grupper: 
kihlm. 

Blomqvist II p. 94 anser att landet, da det forst togs i besittning af 
dess finska befolkning, „varit bevaxt med valdiga barrskogar i hvilka granen 
var det ofVervagande och, i vidstriickta delar af landet, det radande trad- 
slaget'-, jfr f. 6. 1. c. p. 104, der det talas om granens aterviixt, och I p. 95. 
(En annan asigt hade tidigare uttalats af K. J. Numell i Finska Forstf. Medd. 
II p. 2-3). 

Uppgifter om granskogens beskaffenhet i enskilda trakter af landet 
lemnas f. o. 3 atom hvad redan ar anfordt, t. ex. Hbrrl. s. 6. Tav. p. 83 och 
87, Hjelt Ant. p. 52, Elf v. p. 119 [att reg. silvatica hos honom knapt har 
annat gemensamt med den lappska regionen iin namnet, torde ej behofva vi- 
dare framhallas], Norrl. On. p. 29 (och 30—31), Brenn. Reseb. p. 71 etc., 
Friis p. 220, jfr iifven Middend. Bericht p. 165. 



I afseende a den alder och storlek, som granen kan uppna, finnas fran 
iildre tid uppgifter fran Ab. Nagu hos I. Nordling „Nagra anmarkningar om 
vara furu- och granskogars ommare vard tagne af deras alder" Disp. Prses. 
P. Kalm, Abo 1757, p. 12 och fran nyare tid hos Berg p. 82 o. 83, Blomqvist 
Cat. p. 11 och framfor allt en fullstandig framstiillning hos Blomqvist II p. 
26 — 34 (om stammens bildning). 43—51 (tillvaxt och afkastning, alder) 84— 
87 (afbildningar), hvarur hiir endast ma anforas folj. „Anda till 8 a 10 ar 
iir hojdtillviixten [hos granen] ringa : '. deremot „st6rst under tiden fran 20:de 
till 40:de aret, da arsskotten kunna uppna en liingd af GO till 90 cm."; den 
ar fortfarande stark iinda till 60 a 80 ars alder, hvarefter den aftager, men 
den fortfar likval annu iinda till hog alder, sa att man hos 160 ariga och 
iinnu iildre granar tinner att tradets centralaxel arligen tillvaxt med nagon 
turn": 1. c. p. 29. — „H6jdtillvaxten hos de dominerande, hogsta triiden uti 
jemnariga och slutna granbestand pa viixtliga marker i sodra Finland iir en- 
ligt en miingd profmatningar foljande: vid 20 ar 4,16 m. . . . vid 60 ar 18,7 
m. . . . vid 100 ar 25,5 m. . . . vid 160 ar 30 m. i d. n." „For sa vidt det 
varit mojligt att utrona detta forhallande, tyckas triiden vid 100 iirs alder i 



Picea excel si. 80 

meliorate Finland atbilda omkring 3 m. [„10 fot"] och i nordliga Finland 
ytterligare omkring 3 m. kortare Btammar an vid samma alder i Bydliga 
delarne af landet, meD deremot synes deras hdjdtillvaxt under tidigare alder 
af anda till 60 ar icke der visa bS Btor olikhet Bom man Bkulle tycka att 
horde forefinnas. 1 hoga norden, Basom i Muonioniska, Kittila, Sodankyla 
och Inari, bildar granen slutligen blott en mycket kort och med qvistar iullr 

3tam u : 1. e. p. 31 o. 32, 

„Den storsta gran Bom veterligen viixt i Finland liar funnits i Lill-Evo bya 
skog i Lanimi Bocken ill " 15') och hade en langd at' 41,9 m. [141 tinska fotj. 
Under gynnsamma forhallanden appn&r tradet i Finland en hojd at' 35,6 m., hvilket 
dock redan forekommer mycket sallan: 1. c. p. 31; „i Finland har jag sett nagot 
enda trad som hallit . . . 89 cm. i diameter, men man far redan sdka lange fdr 
att tinna dylika med en tjocklek at' 7-1 cm. Det uppgifve- dock, att man pa 
vissa stiillen i Nyland skall hafva antraffat granar med en diameter af 119 
cm. I slutna bestand finner man der temmeligen ofta dylika trad at' anda 
till 59 cnr.s tjocklek vid brosthdjd": 1. c. p. 44. ..De i sodra Finland i'ore- 
kommande aldsta granskogarne aro vanligen hogst 130 till 150 ar, bestand at' 
170 till 200 Irs alder aro mycket sallsynta. Oftare ar man i mellersta och 
i nordliga Finland i tillfalle att, isynnerhet pa karrmarker, se gammal. rik- 
ligt lafbekliidd granskog at' 250 till 300 ars alder": 1. c. }». 50 1 ). 

Hartill ma annu anforas nagra spridda uppgifter isynnerhet Iran de 
nordligaste delarne af landet: 1 Kon. vid Kusaranda star en gran matande 
i diameter vid brosthojd 103 cm.; ofre delen af tradet iir afbruten. aterstoden 
10 a 11 m. hog: Kihlm. — I Ob. Alatornio [fiildesj en gran af 240 safringar 18,5 5 
m. langd och 81,4 cm. tjocklek: Kein p. 74. — Den hogsta appmatta gran i 
nordliga delen af landet hade en hojd af 29,7 m. med en diameter vid brost- 
hojd af 38,6 cm. och en alder af 175 ar, den viixte vid stranden af Oulanka 
elf i Kuusamo 66° 31': Blomqvist II p. 33. Ett trad om 5,34 m. hojd vid 
Xuorunen i Kuus. hade vid roten en tjocklek af 119 cm. i omkrets och at- 
smalnade oafbrutet mot toppen: Xyb. Ber. — Wahlenb. p. 257 sager att gra- 
nen i Lappland atminstone kan na en hojd af 14 till 17,s m. — Annu pa 
sodra sluttningen af Onnasvaara, belaget ett stycke norr om Ounastunturi 
och hvarest tri'tdslaget nar sin nordliga grans, innehade granen en hojd af 
18,1 m. och en diameter af 29.: cm.; pa det appmatta tradet niknades omkr. 
225 arsringar: Norrl. Lappm. p. 255. — Sasoni ett karakteristiskt exempel 
fran nordligaste delen af landet omniimnes „en gran fran Inari lappmark^ 68 ° 
30' lat,), hvilken, vid en alder af 190 ar och en diameter af 28,2 cm. 0,6 m. 
fran roten, hade en hojd af endast 5,34 m.": Blomqvist II p. 32. Nara Paatsjoki 
vid Naiitsisuvanto mattes en gran, som var 8,9i m. hog: Wainio Ann. Flere 
uppgifter finnas i Kihlm. Ant. p. 04 o. (jj, hvaraf har endast ma anforas att „trad 



! ) Sasom obestyrkt betraktar jag uppg. or S:t Petersburger Zeit. 1880 
N:o 3 att i O m. Pyhiijoki 1879 blifvit fald en gran med 1029 arsringar, se 
Koppen p. 307 — 308. hvarifran uppg. ar tagen. 



86 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

af 12—15 meters hojd Iiro ganska vanliga" |i Li J; af nagra proftrad fran 
Ivalodalen var det Btdrsta 230 ar gammalt 18, i m. hogt, (less diameter vid 
brostliojd 53 cm. For de mellan Tshiuttijokis nedersta lopp och Nitshijarvi 
antecknade granania ?oro dimensionerna: X:o 1 „hojd c. 6 m.. diameter 6 dc. 
fran marken 22,5 cm., vid brosthojd 19,5 cm., en nara marken betintlig gren 
ombildad till en 2,i m. hog stam; grenarne korta, nastan lika langa; toppen 
risig, afrundad, steril: lafvegetationen liksom hos de foljande obetydlig"; for 
den ofvan omnamda X:o 5 „hojd c, 9 m., diameter 21,5 och 17 cm., stam- 
men rak. De ofriga traden voro alia Kigre, 1,8 — 3 meter hoga". — I Lt. vid 
Tuloma 3 a 4 km. vester om Kola iiro granarna anda till 25 m. (12 — 13 
eastern*): Kudrawtsow p. 255 o. 237. — I Lp. sages om skogen midt emot 
Sosnovets (se under var. obovata): „Ich fand die Bi'tume dieses Waldchen — 
das laut Aussagen der Bewohiier das nordlichste auf der offenen Tundra 
stehende ist — aus 20 bis 30 hohen verkiimmerten, nicht iiber 30 cm. ini 
Durchmesser haltenden Biiumen gebildet": Middend. p. 541. Om skogen vid 
Pjalitsa se X. I. Fellm. p. XLIT. 



Tillaggas ma annu, att om granens blomning och frobildning linnes en 
fullstandig framstallning hos Blomqvist II p. 52—55 liksom en sarskild af- 
handling af samma forf. i Medd. I p. 47—52 (54), hvaraf framgar, att rika fru- 
ar iiro ganska siillsynta i Finland, sa att blott aren 1S65 och 1878 under 
de tva senaste decennierna [fore 1882] fortjena namn af rika froar: 1. c. II 
p. 54. — Ar 1886 har frosiittningen hos granen [atminstone i Ob. och Kims.] 
varit ymnig och allman: Kihlm. 



Af former upptagas virgata, viminalis, medioxima och obovata har ne- 
dan. Dessutom omnamnes en f. „foliis brevissimis 3—7,5 mm." Nyl. [Hog- 
land] Kellerkallio: Brenn. — F. chlorocarpa och erythrocarpa hafva iakttagits 
af Kihlm. i Esbo och forekomma antagligen ofverallt i landet. Ett trad, som 
troligtvis tillhbr f. versicolor Wittrock i Hartm. ed. XII p. 35, forekommer i 
Sat. Ylojarvi nara Pengonpohja : Hjelt. 

Yidare anmiirkes, att granen „har och hvar . . . invid hafc-stranderna sa- 
som vid Ealso[i Sat.] (!), Ostervillinge [i N y 1. niira Helsingfors] m. fl. stiillen" 
delvis fortplantar sig medels afliiggare: Blomqvist II p. 36; detsamma ar af- 
ven fallet i Alands och Abo skargardar, synnerligen i de yttre: Arrh. och 
i Inari nara norska gransen 68V 2 ° lat, 45° long. (Tellef Dahll 1869): Schiib. 
p. 163 och Schiib. Yirid. p. 416; det synes mig dock icke motiveradt, att pa, 
grund af denna afvikelse i viixtsattet uppstalla en egen var. stolonifera sasom 
Mela Kasv. p. 194. I Prot. finnas f. o. en mangd uppgifter om abnormiteter 
och kottar, som inlemnats eller forevisats, utan att dessa uppg. synas vara 
af storre intresse; se f. o. om granens former: Prot, 11, IY. 1885. 



Picea ex< 

Picea excelsa f. (lusus) virgata Jaqq. 

Usqye ad haec tempora cumlusu uiminali confuaa, cur 
dt8tributio nan ceria sit, qvantum autem constat, in Fennia 
,,. , / parcissime cres* it 

In montosis Alandiae rarius: Prytz cont aomine Pintcshy- 
brida. 

Al. Saltvik Ragnsby prope sinum: leg. M. Mattsson ded E. 
Erikson!, cfr Diar. 1. IN. 1884 aomine var. viminalis, sed vi- 
detur ad var. virgatam referenda; jam a Kadi. p. 235 enumerata 
nomine Pimis hybrida. — Nyl. Esbo Kaitans ster^ Kihlm. ami. 
spec lectum ad Svino!; [Anjala] Moisio anic. spec. 1885 jam cae- 
sum, depictum et deseriptum a Fr. Berg Tat', [et p. 6— 8, alteram 
spec. c. 10 m. altum aon autem typ. ad viam 11 km. a statione 
viae ferratae Kymmene et 8 km. ab Elimaki. tertium spec, ad 
Peljokorpi: Fr. Berg 1. c. et p. 12—13. 

Sat. Birkkala (Stark): Mela in Diar. 11. IV. 1885 aomine 
var. viminalis. sed ad virgatam probabiliter referenda auct Kihl- 
man< — Ta. Tammela Viikari prope viam pnblicam inter de- 
versoria Tenrois et Suonpaa, Hykkilii ad viam, etiam inter Forssa 
et Jokkis 3 km. a priore (A. L. Borenins), Tammela Jokkis 3 ar- 
bores. qvarum una in pago Mingio iK. Arboreliusi: Blomqvist II p. 
77— 7 ( J. ubi duo arbores priores depinguntur. aomine P()ia> 
excelsa var. viminalis, sed certe hue referenda, cfr Fr. Berg p. 
15. — Vide ceteram sub t viminali. 

Det var forst 1SS7. som Wittrock i Hartm. Fl. ed. XII och Fr. Berg 
har i norden p&pekade olikheten emellan ormgran och slokgran; Here af de 
uppgifter. som anforts under namn af viminalis, hanfora sig namligen i sjelfva 
verket till ormgranen: detta galler med sakerhet Blomqvists nppg. trail Ta . 
och, att doma at' beskrifningen, at'ven Erik^mi^ trail Al. och Starks frail Sat, 
hvarfore det ar antagligt, att detsamma ar forhallandet afven med icke -a fa 
af de ofriga appg. 

Picea excelsa 1*. lususi viminalis Sparrm. 

Certa tantum e Satakunta et ex Ostrobottnia, cum saepius 
cum lusu virgata confusa sit. 

Sat. it Karkku Tuomisto!- Kyro i? km. a pago Mahnala 



88 Acta Societatia pro Fauna et Flora Fennica V. 

una arbor, deniqve Vesilaks Onkimaki (E. Wellenius): Hjelt, 
cfr infra. 

Oa. r prope Vasa non genuina, sed huic proxima: Laur., 

vide infra. 

Ob. Oulu Pukki, unicum spec, ut etiam auct. P. G. Hallfors 
in Haukipudas prope ostium fluminis ejusdem nominis nonnullae 
arbores: Zidb., vide etiam infra. 

I enstaka exemplar antraffad hiir och hvar, sasom i Helsinge, Kisko, 
Tammela, Erajarvi, Asikkala med flere socknar: Blomqvist II p. 76. — 
Al. se under f. virgata. — Nyl. Helsingfors Meilans: Hult comm.; Thus- 
by Thomasby och vid jernvagen emellan Traskanda och Jokela omkr. 6 
km. fran den forra stationen etc ungt trad: Arth. Hjelt uppg.; ett enda triid 
pa Stor-Kroksniis pa Yiissolandet i Borga skargard: Ssel. 0. Nyl.!, jfr 1. c. p. 
23: Borga Dregsby ofvanfor Labbas fors tva trad: A. Neovius!, se iifven liingre 
ned. — Sat. se under f. virgata och liingre ned. — Ta. r [Vanaja] vid Hi't- 
tila by [nara Sairio] fanns for nagra ar sedan ett storre trad: Asp. & Th., 
jfr 1. c. p. 35; ett annat trad finnes vid det just onmiimda. livilket senare nu 
ar afhugget: 0. Collin!; rr ett mindre trad finnes [nara gransen emellan 
Hollola och Asikkala!] vid spangen mellan Laitiala och Kaitas nara Manskivi 
och Laitiala ragardet: Norrl. s. o. Tav., se iifven under f. virgata. — m. r 
Kronoby Boholm: Hellstr. — Angaende alia dessa uppgifter ar jag osiiker, 
huruvida de hiinfora sig till f. viminalis eller den tidigare ej siirskilda f. 
virgata. hvarfore ny undersokning erfordras. — Schiib. Yirid. p. 412 citerar 
Hellstroms uppg. under f. virgata. 

Sat. Vid Tuomisto i Karkku finnes ett storre triid, som med sakerhet 
bor foras hit. Det ofverensstiimmer visserligen i habitus ej fullt med teck- 
ningen af hela tradet hos Alstromer i Sv. Y. Ak. Handl. 1777 i det attgrenarna 
hanga vida mera nedat, sa att de vidrora marken, men de enskilda grenarna 
af andra ordningen likna teckningen 1. c. liksom iifven den 1. c. p. 310 — 
317 lemnade beskrifningen fullkomligt passar in pa ifragavarande triid. 
Utom detta triid finnas pa samma stalle ett par andra, som nagot skilja sig 
fran de vanliga granarna, utan att dock tillhora varieteten. iifvensom ett eller 
par belt unga, som mahiinda komma att hora dit. — Triidet vid Mahnala var 
da jag sag det pa 1870-talet ganska ungt, och en mojlighet vore. att det skulle 
tillhora f. virgata, hvaremot jag ej sjelf sett triidet i Yesilaks. — Oa. Folj. be- 
skrifning om det ifragavarande tradet, som enl. Laur. finnes ungefar en km. 
fran Yasa vid viigen till Smedsby, torde ej sakna intresse. „Stammen hojer 
sig forst ung. 4,16 m. utan att grena sig. Ung. 4," 5 m. (8 alnarj fran mar- 
ken skjuta grenar ut och strafva nedat och na de allra fiesta marken. Ett 
par grenar iiro mycket tjocka. utga forst i riit vinkel mot stammen 3 dm., 
hvarefter de fran liksom en tjock knut utsiinda en massa qvistar nedat. Trii- 
det paminner nagot om ett koniskt tiilt, ty de nedathiingande grenarna bilda 
vid marken en skiiligen regelbunden cirkel. Qvistarne mot insidan af detta 
„tiilt" iiro fortorkade, men pa den yttre sidan iiro de grona. En gren hojer 



Picea excelsa. 89 

sig rakt upp och pa den finnas qvistar boib aro annu mera enkla an de 5f- 
riga, sa att t. ex. en nagot dfver 0,6 m. ar fullkomligt enkel. Jag bar aldrig 
sett blommor p3 tradet. Omkr. 6 dm. Iran markeo ar granena omkrel 
em.; hdjd de redan namda 4.75 m. -\- en rak qvist af c. 2,68 m. a : U.Boehmi 
bref 1888. — Ob. Zidb. har godhetsfullt Bandt inig beskrifning och en 
farlig teckning af granen vid Pukki; haraf framgar, art det ar en ganska 
typisk viminalis; grenarna af andra ordningen „minst 0,6,kanske 1.2 m. langa", 
na enl. teckningen ej marken. Huruvida traden 1 Haukipudas aro dylika, 
kanner jag ej. 

I torn dessa nppg. finnas n&gra andra, 30m anna bdra bekraftas. — 
Nyl. Hisinger har 1849 inlemnat en var. pendulum, >ora antagligen afser 
denna form eller t. virgata. — Ob. P§ tvenne stiillen vid stranden af Kii- 
minki elf: Xvl>. Her.; ett exemplar inlemnadt Iran Kuus. ostra stranden at' 
Torankijarvi tillhor dock hufvudformen. — Ok.VidAlassalmiEmmalafinnesen 
egendomlig: gran: Must. p. 4L; manne ej denna form eller f. virgata och in- 
gahmda Plnus Cembra, sasom Must, antyder? — Kuus. Kyrkobyn: M. & J. 
Sahib.; da Wainio Kasv. ej omnamner uppgiften, torde yttermera bekraftelse 
erfordras. 

Picea excelsa f. medioxima W. Nyl. 

Verisimile est hanc formam intermediam per totum fere ter- 
ritorium distributam esse et saltern in partibus orientalibtis et 
septentrional thas territorii satis freqventer inveniri. Et rum 
forma typica et mm car. obovata sine termino confluit. 

,,Tres-repandue en Finland^-: W. Nylander in N. 1. Fellm. 
Lettre p. 501, not., nbi describitur; Europa boreali - orientalis 
(Lapponia, Fennia): Trautv. Incr. p. 721: videtur in tota Fennia 
crescere et a me in plurimis plagis visa, in Tavastia (fq), sed 
in Fennia orientali adhue freqventior et in Salmi eadem copia 
ac f. typica. In partibus par. Kuusamo, Kemijarvi, Sodankyla, 
Kittila et Muonioniska a me visitatis etiam ambas formas inveni: 
Blomqvist II p. 75, vide etiam Koppen p. 276 et 280. 

Al. Geta Ostergeta!, Hockbole, Finstrom Gibbolc: Arrh. & 
K., efr Koppen 1. c. — Nyl. Helsingfors: N. I. Fellman!, eir Kop- 
pen 1. c.; Sjundea ad var. obovatam accedens: [Brenner?]! 

Ta. plur. loc: Leop.: hand infreqvens : Norrl. s. 6. Tav., spec, 
ex A.^ikkalja!, vide etiam supra. — Kol. vide supra. 

Oa. com I. typica: Laur. — Sb. fq: M. & .1. Sahib. — Kon. 
hand infreqvens per totum territorium: Norrl. On., eir Giinth. p. 58. 



90 Acta Soeietatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

m. Lappajarvi: N. I. Fellm. p. 61. — Kp. in silvis sep- 
tentrionem versus a pago Kontokki st fq, cetcroqvin ad Luva- 
jaxvi vidi: Wainio Kasv. 

Ob. Hailuoto, li ei Vlitornio Ainiovaara: Brenner!; Pudas- 
jarvi: Nyberg!; Ylitornio prope Pellojarvi: Hjelt & Hult!, vide ce- 
lerum sub f. typica. — Kuus. fq: Wainio Kasv. — Kk. vide 
Wainio Kasv. 

Lk. Sodankyla: Blom!, vide ceterum supra et sub f. typica. 
— Li. septentrionem versus a pag. Kyro in Inari!, Nitshijarvi ! : 
Arrhenius & Kihlman, vide ceterum sub f. typica. 

Lapp. ross. nullo modo deest, ut elucet a N. I. Fellm. 
p. 59, cfr. N. I. Fellm. Lcttre p. 501 : spec, lecta sunt in Lim., 
Lv., Lt. et Lm. 

Markas ma i afseende a denna mellanform — eller kanske rattare 
sammanfattning af former — , att den forevisades af W. Xylander 28, II, 
1863. X. I. Fellm. p. 59 sager: ..Formae intermediae (v. medioxima W. Nyl.) 
in tota Fennia fq occurrunt. neqve in Suecia desiderantur ex Andersson in 
lift."; dock torde den knapt vara allman i alia delar af Finland. 

Enl. Fr. Berg p. 35 ar denna form atminstone i det niirmaste identisk 
med var. fennica Regel i PyccKaa jeHjpo.ioriii 1870 p. 18 och Gartenflora 
1863 p. 95 — 96, jfr ilfven Koppen p. 278. Da jag icke varit i tillfiille att 
taga kiinnedom om ifragavarande arbeten af Regel. kan jag endast anfora 
citaten. 

Picea excelsa var. obovata (Ledeb.) Auct. fenn. 

Praecipiie in Lapponia orientali freqventer obvicun, ut ibi 
omnis fere picea ad hanc varietatem pertineai; ocddentem et me- 
ridiem versus freqventia minuitur, ut infra 64 c rara videatur. 
In parte orientali tamen usqce ad fines australes indicatur y 
in occidentali non infra 63°. Cum forma antecedente sine li- 
mitibus confluit, cfr supra p. 78 et 79. 

Formam orientalem seu sibiricam offert, paeninsulam lappo- 
nicam Rossiaeqve partes orientales et Sibiriam inhabitat, occi- 
dentemqve versus sensim magis magisqve in Abietem excelsam 
typicam abit: N. I. Fellm. p. 59; in Finmarkia orientali prope 



Picea excelsa. 91 

Salmijarvi: DC. Prodr. XVI, 2 p. 415; cfr Trautv. I p. 32 1 ) etc., 
Middend. p. 542. Blomqvisl li p. 72—7(3. KoppeD p. 274— 278 el 

vide infra. 

Kol. ad Vosnessenje Leeta: Elfv., cfr R. Regelp.325, [num 

var. obovata genuina, f. medioxima non comm.|. 

Oa. r Vasa: Laur., [vix var. obovata genuina]. — Kb. non 
visa e1 verisimile est hanc var. non majore freqventia inveniri: 
Wainio Kasv. — Kon. typica rara esse videtur et ad Mundjarvi 
atqve in Saoneshje ad Velikaja-guba tantum milii obvia: NorrL On. 

Om. Lappajarvi: X. I. Fellm. p. 59. — Ok. meridiem versus 
freqventia minuitur, ni in Kuhmo v ex. gr. ad Koivuja el Kirkon- 
kyla: Wainio Kasv. — Kp. in silvis septentrionem versus a Kontokki 
parce qvamvis st i'q obviam, magis meridiem versus tantum in 
vicinitate lac. Luvajarvi, ubi non varietatem genuinam vidi: Wai- 
nio Kasv. 

Ob. Ylitornio Ainiovaara f. inter hanc et medioximam inter- 
media: Brenner!, vide ceterum sub f. typica. — Kuus. fq: Wai- 
nio Kasv.. cfr Middend. p. 542 et Blomqvist II p. 75. - - Kk. 
multo minore freqventia qvam in Kuus., meridiem versus copia 
immo minuitur: Wainio Kasv. 

Lk. Kolari Yllassari prope templum: Hjelt & Hult!, vide sub 
f. typica: [Sodankyla] (fqq): Blom Bidr. nomine var. lapponka, 
vide etiam Blomqvist II p. 75. — Li. Inari prope lac. Nitshijarvi: 
Arrhenius & Kihlman!: [ad Karasjoki Finm. or. 69° 7'— 8': Norm, 
ann. p. 53], vide etiam M. Blytt p. 391 et sub f. typica et cfr 
Hisinger [op. p. 79 cit.] p. bO. — [L.ent. Onnasvaara in declivi 
australi: Norrlin!, cfr Not. XIII p. 255 et 349.] 

Lapp. ross. Per paeninsulam lapponicam freqvens usqve 
versus ostium sinus Kola et pagum Ponoj. ubi in valli Quminis 
profunda, numqvam antem in locis apertis, arbores nonnullas hu- 
miles vidi; silva continua abiegna tamen non obvia friit, licet 
circa 32 km. in interiore paeninsula penetravi: N. I. Fellm.; 
contra insulam Sosnovets 5 km. a man: Middend. p. 541; spec, 
in H. M. F. adsunt e Lim., Lv. et Lm.: vide etiam N. I. Fellm. 

l ) Genom ett tiyckfel uppgifves hiir Sosnovets ligga 67 1 /, lur. i st. f. 
[i det niirmaste] G6 1 /, " lat., jfr Middend. p. 541. 



,,_) Acta Societatia pro Fauna et Flora Fennica V. 

p. XL1I [supra p. 80 p. p. impressa], Broth, exk. p. 78 et prae- 
cipue sub I'. typica. 

Till dot som ofvan p. 78 o. 79 anforts om denna formmaannu tillaggas, 
art Ledebour upptager densamma under namn af Finus orientates fran „territo- 
rium Kola et Lapponia Trautvetter -: Led. Ill p. 071. Nyman uppstaller 
den sasom en underart med namnet Abies extrema Th. Fr. Iran „Ross. arct. 
Norv. arct. Finm. or.", jfr. Trautv. Incr. p. 720. men upptager A. obovata sar- 
skildt Iran „Ross. or. rneiv': Nym. Consp. p. 074. 

Enl. Trautv. I p. 30 skulle den typiska Picea excelsa ej forekomma 
oster om en linie dragen Iran ostliga delen at' Kola ballon till Vjatkas inflode 
i Kama, jfr X. I. Fellm. p. 59; delta torde dock knapt vara riktigt, se Fr. 
Berg. p. 37 afvensom ofvan p. 79 och 80. 

Pinus silvestris L. L ) 

Omnium arborum Fenniae maxime vulgaris, et aut sola 
nut picea et betula mixta in toto fere territorio silvas saepe vastas 
effidt Septentrionem versus in parte occidentals singulae pini ad 
70° fere lat (vix 60 m. supra mare) et pineta solitaria usqve 
ad 69 ° 49' crescunt, sed silva pinea continua vix supra 69 ° 
42' procedit. In parte maxime orientali silvae non ultra 66° 
10' et ultimae arbores hujus speciei non ultra 66° 30' crescunt 

Fqq 2 ) (vel fq) in tota Fennia exceptis tantum Kuusamo et 
nonnullis insulis (vide infra) inveniri consentiunt omnes aucto- 
res, cfr Till., Kalm, Hell. p. 17, Prytz cont.: per totam Fenniam 
ad Palojoensuu et Inari Lapponiae usqve: Wirz. PL off.: maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries; in Lapponia usqve ad 68° 20' prope 
Maunu, in . . . Fennia: Parlatore in DC. Prodr. XVI, 2 p. 385: 
Scand. s. 1.: Nym. Consp. p. 675: „Le pin (Pinus silvestris), 
larbre le plus repandu en Finlande et le plus productif. On le 
trouve dans tout le pays sauf dans Textreme nord, on il cesse 

1 ) Vide Blomqvist I, ubi omnem banc arborem praecipue autem oeco- 
nomiam ejusdem perscribit. 

2 ) Bergstr. (vide intra in textu), Arrh. ami., Ssel. 0. Nyl., Hjelt,Leop., 
Norrl. s. 0. Tav., Wainio Tav. or., Broth., Mela, Hellstr., Wainio Kasv., (vide 
infra), Must., Norrl. On. et Hjelt & H.; cop.: Blom et Hult; copiosissime: His., 
W. Nyl., Fl. Kar.; fqq et copiosissime: Elfv.; fq silvas format: A. Nyl. et 
Brenn.: [silvas maximas efficit: Meinsh. p. 330]. 



Pinus silveetris. 93 

de se montrer, d'une part, dans les environs de Kelottijarvi (68° 
30'), d'autre part un peu au nord du lac dlnari (69° 30'). Le 
long des cours d : eau on le rencontre encore plus an nord, jus- 
qu'au confluent de FUtsjoki et du Tenojoki (09 ° 55'), mais tresra- 
bougri": Ignatius p. 13, vide etiam Trautv. I p. 22, Rein p. 73, 
Berg p. 67 (ipse non vidi), Berg Verbr. p. 129, Blomqvist I p. 7 
(vide infra), Schiib. Virid. p. 378, Ign. Geogr. p. 336—337, 
Blomqvist Cat. p. 2 et praecipue Koppen p. 68 — 71. 

Al. fqq, in Kokar et insulis adjacentibus deest, [= „o Cso 
Sff"]: Bergstr.: in sacell. Kokar 3 vel 4 arbores, qvarum una in 
insula Ido crescere dicitur, in Sottunga jam silvas efficit: Arrh. 

Kuus. a lacu Kuusamonjarvi et praecipue a lacu Tavajarvi sep- 
tentrionem versus fq - st fq et vix nisi in turfosis obviam, 
in vicinitate lacus Paanajarvi autem, praecipue in declivi ripae 
septentrionalis, plur. loc. silvas efficit. ut etiam a Kuusamonjarvi 
meridiem versus ad livaara silvae magnae hujus spcciei cres- 
cunt: Wainio Kasv., qvod cfr. vide etiam Middend. p. 627 not. 
et supra p. 83 et 84. 

Lapp. fenn. fqq per totum territorium persaepe pineta con- 
stituens: Hjelt & H.; fqq: Blom Bidr.; per partem silvaticam et 
subsilvaticam omnium Lapponiarum vulgatissime, scil. infra Naata- 
joki [= „Nautamjoki tf ] et Petsikkojavr nee non Vaskojoki Lapp. 
Kemensis; infra Peltovuomatunturi, Leppijarvi, Nunainen et Vuo- 
lasjoki Lapp. Tornensis . . . nee non in convalle ad Utsjoki, Ka- 
rasjoki et Inarijoki minores silvas constituens: Wahlenb. p. 255. 
cfr Wahlenb. Fl. Suec, p. XXXII; per totam Lapponiam exceptis 
alpibus et partibus borealioribus par. Utsjoki et Inari (!), ubi tan- 
turn in convalle Utsjoki et Naatajoki minores silvas constituit: 
Fellm. Lapp.; meridiem versus a tcmplo par. Utsjoki crescere de- 
sinit: Fellm. Ant. p. 11; ubi lacus Saytsjavr in Suovajavr et po- 
stea in Jeggejavr influit, pinus crescere incipit: 1. c. p. 130; 
nunc nulla pinus propius lacum Petsikkojavr qvam 10 km. ad 
Mierasjavr septentrionem versus crescit et meridiem versus frustra 
pinos propius qvam 21 km. a Petsikkojavr quaesivi: Fellman in 
Suomi 1846 p. 104 x ); pini solitariaead praedium sacerdotis in Utsjoki: 



) Hoc loco errata apud Sjogren p. 193 corriguntur. 



94 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

Sal. kat: ad Nummelin-koski septentrionem versus a lacu Vaa- 
lakkajarvi omnino desinit, fq et usui oeconomico aptus, qvamvis non 
copiose, ad Vaalakkajarvi. Meridiem versus a Saarivaara reg. sub- 
silvatica incipit: Wainio Ann., (vide infra): limes regionis subsil- 
vaticae ab austro-occidente ad septentr. - orientem versus pro- 
cedit et lacus Pyhajarvi, Muddusjarvi, Geggijayri et Jaajarvet 
includit, septentrionem versus a lacu Tuulijarvi ad orientem in- 
clinat, et 5 km. sept. - orientem versus a Pakananjoki prope limi- 
tes imperii austr. - orientem (OSO) versus proceclit. In latere nor- 
vegico pini tantum solitariae crescunt et ostium fluminis Naata- 
joki et Naytamo [= „Njavdamvuodna u ] haud attingunt. Juxta flu- 
men Tenojoki reg. subsilv. usqve ad vicinitatem catarrhactse Ou- 
takoski procedit: in valli fluvii Utsjoki pineta inter septentrio- 
nalem partem lacus Mierasjayri et Kuorruvuopiojayri adsunt et 
nonnulla km. ad utrumqve latus serpunt, etiam ad Kevujokinon- 
nihil procedit. Ad ripas lacus Hopukkajarvi et superiorem partem flu- 
vii Naatajoki pineta territorium angustum occupent. Ultra hos limites 
pineti et interdum longe ab his pini solitariae praeterea inveniuntur 
ex. gr. ad Tenojoki et Utsjoki usqve ad confluentem horum flumi- 
num, st fq qvamquam parce proveniens et mutila pinus est jam 
septentrionem versus a Syysjarvi in Inari, qvamvis pinetum non 
obviam ante 5 km. meridiem versus ab hoc lacu, etiam ad 
Puolmakjoki supra effluvium ejusdem in lacum Puolmakjayri: Kihlm. 
Ant. p. 66—67, cfr mappam ejusdem et Hult alp. Pfl. p. 163; 
pinetum ad fluvium Naatajoki cum eodem ad fluvium Pakananjoki 
conjunctum est („nach Aussage des Waldwarters am Pakananjoki"): 
Hult 1. c. p. 158: fq locis humilioribus usqve ad ... ^Polmajavr' 1 et 
Salmijarvi: Lund. p. 87; Tenojoki meridiem versus a Puolmak 
(circ. 70°) et in Varangria australi ad Elvenses et Jarfjorden 
usqve ad mare glaciale: Blytt p. 390: in Varangria australi usqve 
ad funclum sinuum, qvamvis non silvas efficiat, ex. gr. ad Elve- 
na3s ? Jarfjorden etc., [antea etiam septentrionem versus a sinu 
Varangrico]: Th. Fries p. 199: silvae per Varangriam austra- 
lem ad tractum fluminis Paatsjoki [= „Pasvigelv c: ], ubi planicies 
arenosae ampliores non occurrere videntur, plagas vastiores col- 
linas et monticulosas usqve ad lacum fennicum Inari vestiunt: 
Norm. Ind. p. 36: ad Elvenses hie illic nonnulla pinus: Ervasti 



Pinu- silvestris. 95 

p. 183; jam 5 km. meridiem -versus a Borisgleb crescere incipit: 
1. e. p. 187; vide etiam Th. Fries Resa p. 59, Schiib. p. 150, Friis 
p. 128 et 129, Du Chaillu II p. 219. Schiib. Virid. p. 124, Kop- 
pen p. 69 et infra. — [L.ent. 75 aut 86 km. magis septentrio- 
neui versus qvam Picea excelsa procedit: Grape p. 103; prima 
pinus cire. 5 km. supra Leppijarvi [= „Lippajarvi"] 405,6 *) m. 
supra mare: Buck p. 50: altius in vicinitate iluvii Palqjoki jam 
arbores siecae: 1. c. p. 47: reg. subalp. et silv. fq: Laest; pineta 
minora hie illic usqve ad Lunnainen: La?st. p. 37; 21 km. sep- 
tentrionem aut rectius sept. - occidentem versus a Kaaresu'anto 
desinit: Xorrl. Lappm. p. 254, efr 1. c. p. 262: primae pini saltern 
in latere fennieo ad Kelottijarvi: Ervasti p. 340: Wahlenb. vide 
supra, efr etiam Koppen p. 69 et vide infra.] 

Lapp. ross. (ubiqve) exeeptis alpibus, insulisqve et pae- 
ninsulis maris glacialis, ubi tamen pluribus loeis hand raro 
radices invenies: Fellm. Ind.: in parte occidentali hujus Lap- 
poniae usqve versus ostium sinus Kola, ubi terminum eundem 
atqve Abies attingit, ad oram vero austr. or. paeninsulae Lappo- 
nicae elimatis maritimi impatientior esse videtur qvam Abies, 
nam qvo longius orientem versus procedis oram maris magis 
magisqve fiigit, ut jam circa Pjalitsa, si famae fides habenda. 10 
km. ab ora crescere desinit": X. I. Fellm., efr 1. c. p. XXVIII et 
XLI1: juxta insulam Sosnovets in continente parum ab ora pinetum 
ex arbusculis humilibus: Boehtlingk p. 201, efr N. I. Fellm.: ad 
Petshenga [= ..Petsamonvuono-'] silva pinea bona 43 aut 54 km. 
ab ostio obviam esse dicitur: Ervasti p. 132: ad Uurajoki incolae 
dicunt pinos antea jam in vicinitate lac. Uurajarvi crevisse. nunc 
autem primas ad lacus Kalpajarvet obviam esse: 1. c. p. 64; sep- 
tentrionem versus a Kola inter oppidum et ostium iluvii Launa- 
joki inter betulas una alterave pinus visa, pinetum non incipit 
ante qvam circ. 5 km. ( r pari neljannesta") meridiem versus o 
Kola: 1. c. p. 55; Srednji: Broth. Wand. p. 10: ultiinae pini cii 
km. septentrionem versus a pago Yoroninsk crtscunt: Kihlm. in Bot. 
Not. 1887 p. 266; nonnullae pini in vicinitate pag. Kildin: 1. 
c. [k 267; tantum arbores solitariae ad Seidjavr et Lujavr, sed 



si ped. svec. tantum 370.2 m. 



96 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

ad Umpjavr cop.: 1. c. p. 268; ad fluv. Keinjaurjok et Ponoj pas- 
sim cop., propius ostium rarior evadit et 43 aut 54 km. a pago 
desinit (Palmen): 1. c. p. 270; cfr ceterum Schiib. p. 150. Beket. 
p. 595, Koppen p. 69—70. supra p. 80 et infra. 

Om forhallandet emellan granens och tallens nordgranser, se under 
den forra p. 80. — Hliraf foljer bl. a. att reg. subsilvatica 1 ) eller tallre- 
gionen (se Wahlenb. p. XXXII och XXXIII), hvilken i L.ent, enl. Norrlin 
Not. XIII p. 276 o. 277 framstar val karakteriserad fran regio silvatica eller 
granregionen, och afven i Li. „ar skarpt utpraglad": Kihlm. Ant. p. G4,i Lapp, 
ross. ej alls kan skiljas fran densanima. Det bor dock markas, att Lsest. p. 8 
och 36—37 ej antager nagon sarskild tallregion i L.ent., utan hanfor storre delen 
af densanima — anda till Palojoensuu — till bjorkregionen, hvaremofc resten 
jemte granregionen bildar hans barr-region; se harom Norrl. i Not. XIII p. 276 
—277. Pa Pallastunturit upphorde pa den sida (i det narmaste s. o.), der vi 
bestego fjallet, tallen nastan alldeles samtidigt med granen och bildade ej 
hogre upp nagra bestand; enstaka tallar sagos dock nagot hogre an granen, 
jfr Hjelt & H. p. 23. Blomqvist II p. 15 uppgifver, att granen pa „sistnamda 
fjalls sodra sida i skyddade insiinkningar uppstiger med dvergaktiga exem- 
plar af 2 till 3 fots storlek minst 30 m. hogre an tallen". Nagon tallregion 
forekommer ej heller pa bergen (tunturit) i SY delen af Lk.: Hjelt & H. p. 
22-23; om forhallandet i Li. se afven Kihlm. Ant. p. 64 (citerad har of- 
van p. 80). 

Tydligare an i afseende a nagot annat tradslag framtriider hos tallen nord- 
gransens liksom i allmanhet skogsgransens tillbakngaende. Af uppgifterna 
i det foregaende tyda Th. Fries' p. 199 (under Li.), Buchs p. 47 (under L.ent.) 
afvonsom Ervastis p. 64 och uppg. i Fellm. Ind. (under Lapp, ross.) otvety- 
digt harpa. Likasa uppgifver Fellman fran Li.: ,,I fordna dagar har afven 
den storre tallen vuxit vid och norrom Utsjoki. Annu kan man der finna storre 
fururotter" : Suomi 1846 p. 105, jfr Rein p. 74. Sardeles bestamdt framhalles 
detta forhallande afven i Kihlm. Ant. p. 72—74, hvarur har endastma anforas 
foljande: ,,Pa medfoljande karta har jag sa noggrant som mojligt sokt begransa 
detrakter. der tallen for narvarande upptriider bestandbildande, jag anser 
det likval vara otvifvelaktigt att dessa granser iifven under den historiska li- 
den undergatt miirkbara foriindringar": 1. c. p. 74. „Annu for par decennier 
?edan skall man i den pa Petsikkotunturi belagna poststugan begagnat i nar- 
heten vuxna tallrotter som briinsle, medan f. n. till narmaste tallskog iir ett 
afstand af c. 10 km.? [jfr iifven Finska Forstforeningens Medd. II p. 23J. 
En bland Utsjoki lapparne gangse tradition berattar att for c. 200 ar sedan 



\) Att Ruprechts reg. subsylvatica (i Fl. Samoj. p. 16) ej svarar mot 
regionen af samma namn i Lappland, utan snarare mot reg. subalpina fram- 
halles af honom sjelf 1. c, se afven Klinggriiff p. 46. 



Pinus silvestris. 91 

en haftig skogseld forstdrt tallskogeD langs Tenojokis nedre lopp, hvilken 
il;i skall hafva strackt sig anda till narheten af flodmynningen. Gamla tall- 
stubbar, sum annu antraffas bar och dor langt utom tallens narvarande ut- 
bredningsomrade, bara otvetydigt vittnesbord om, att denna sagen ej ar all- 
deles utan grund. I Wahlenbergs Flora lapponica [se kartao och I. e. ]>. 
XXXIY. jfr afven Schub. Virid. p. 124] uppgifVes, att tallen stracker sig 
anda ut till Naytamo [— Neiden el. Njavdamvuodna]; delta ar nnmera icke 
toiler, men mahanda ar en skoningslos afverkning af skogen har framsta or- 
saken till doss fdrsvinnande : 1. c. p. 73. Aiven i Sverige bar detta tillbaka- 
gaende blifvit iakttaget. (so t. ex. Holmerz & Ortenblad p. 51- 53 . 



I afseende a tallens nordgrans ma annu foij. tillaggas. I L. ent. upp- 
hor tallen p§ sluttningen af den hojdstrackning, som skiljer Kelottijarvi fran 
Maunu; pa sydsluttningen hiiraf Annas tallar: Norrl. ant. Harigenom be- 
kraftas riktigheten af den granslinie, som Wahlenberg uppdragit pa sin 
karta, (ett litet stycken. v. fran Latasenos infl5de i Muoniojoki forst at ONO ne- 
danfor Lavivaara, men sedan raktmot oster ofvanom Leppijarvi till Peltovaddo). 
Se afven Norrl. Lappm. p. 251 o. 262. Not. XIII p. 276, DuChailluI p. 91, der 
tallskogarne vid nedre Palojoki omtalas, I p. 95 : hvarest ban norr om Leppi- 
jarvi sager sig sett endast ett enda barrtrad, och II p. 241. Hos Acerb i 
III p. 186 torde deremot tallens grans ej vara riktigt angifven, i det ban 
upptager detta trad anda till Kontokeino. 

I Li. framhalles af Mere fdrf. att tallen gar till kusten af Ishafvet, Till 
de <>f van an ford a nppgifterna ma annu tillaggas: ..gar anda ned till knsten. 
fastan den blott i spridda och lagvaxta trad visar sig hogre app pi, bergen": 
'l'h. Fries 1864 p. 47; 5 km. („en halv Mil Longer indover fra Fjordbunden 
|i Sydvaranger] traaffer man paa store, sammenhsengende og ret frodige Fnru- 
skovo": Friis p. 128; „Furuskoven begynder at blive taet, naar man er 
kommen et Par Mile opover langs [Paatsjoki] Elven": Friis p. 129. An- 
markningsvardt ar derfore, att Wainio (liksom Ervasti p. 187) upptager saval 
tallskogens som de enskilda tallarnas grans icke sa obetydligt lamgreatsoder; 
mahanda hafva tallarna vid Ishafvet har, liksom i Naytamo trakten, blifvitutro- 
tade under don senaste tiden. - Da f. o. de af Wainio anforda lokalerna ej 
aterfinnas p§ de kartor, som varit mig tillgangliga, bifogas har folj. af ho- 
nom godhetsfullt ineddelade upplysningar: Vaalakkajarvi ar en af Paatsjoki 
genomfluten sjo norr om Salmijarvi nara Kongas [= Paatsjokis mynning]. 
Nummelinkoski ar en fors i Paatsjoki norr om Vaalakkajarvi. Saarivaara ar 
en trakt vid nordligare Paatsjoki. — Sasom alldeles grundlos och vilsele- 
dande betraktar jag folj. uppgift: ..Triiden blifva storre och storre inat fjor- 
darnes anda [vid Paatsjoki) och praktiga gran- och tallskogaf folj a oupphor- 
ligt p§ hvarandra": Du Ohaillu II p. 192, ty att „granskog u skulle fore- 
komma i dessa trakter strider bestamdt emot alia ofriga uppgifter. 



98 ' Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

I Lapp, ross, var nordgranseB fore den senaste Kola-expeditio- 
nen icke p§ langt nar lika val utredd; hvad man dessforinnan kande 
kunde sammanfattas i folj. uppg.: „Gransen mot nedre fjallregionen, som i 
det narmaste sammanfaller mod ofvannamda tradslags [tallens och granens] 
nordligaste vaxtstallen, stracker sig Mn nejden af byn Pjalitsa 66° IOmi. br. 
i ryska Lapplands sydostra del. genom okanda trakter till Kolafjorden, hvil- 
keii den beror ungefar vid doss midt och derifran vidare ofver ofra loppet 
af floden Petshenga till sjon Salmijarvi och Paatsjoki elf's nedersta lopp": N. 
I. Fellm. p. XXXV och XXXVI; „Ju langre bsterut man kommer desto mer 
aflagsnar sig tallen fran hafsbandet, och far man tro inbyggarnes uppgift,yi- 
sar den sig redan i trakten af Pjalitsa, . . . ej pa narmare iin 10 kms af- 
stand derifran: 1. c. p. XLTI; „Fra Kanfalaks av og ostover til Varsugagaar 
Gran- og Furuskoven lige ned til Havbredden. men henger ostover fore- 
kommer Naaleskoven iVirst i en Afstand af 5—10 km. fjernt fra Havkysten 
(efter Oplysninger. meddelte af Distriktets Forstmester)": Friis p. 220. jfr t'..o. 
under Betula odorata. — Af Ervastis m. fl. uppg. framgar att tallens nord- 
grans gar norr om staden Kola, ej soderom densamma sasom Blomqvist I p. 
7 uppgifver. — I Lp. upptages Pimis silwestris sasom forekommande p3 err 
stalle vid Pono.j: Knabe Pfl. p. 280. liksom afven Koppen ]>a sin karta X:o 1 
later granslinien ga angefar vid byn Ponoj. Da emellertid de manga till- 
forlitliga botanister. som bade fore och efter Knafbe besokt denna plats, ej 
saga m'igot om tnllens forekomst derstades 3 maste uppgiften betviflas, sa 
mycket mera som X. 1. Fellman. som dock trangde nng. 82 km. uppffir flo- 
den Ponoj, ej omnamner densamma derifran och Palmen uttryckligen for- 
klarar, ;*tt den upphdr 40 a 50 km. [4 a 5 mil] fran byn (se ofyan). 



Den hojd ofver hafsytan hvartill tallen uppstiger, upptages i Lappland 
i medeltal till nana. 390 m.: Wahlenb. tab. p. LIV. Pa PaUastunturit i Muo- 
nioniska [socken i Lk.| 68° lat. vaxer tallen rill 356 m. ofver hafvet; pa Ti- 
vaara och Nuorunen i Kuusamo <i<i" 50' lat. till nara 386 m.: Blomqvist I p. 
9. En hel serie hojdmatningar i detta afseende upptages af Kihlni. Ant. p. 
67—68; haraf framgar att tallregionens ofre grans kan i omradets [Li.] syd- 
ligaste del antagas vara 360 — 370 m. ofver hafvet; pi sluttningarne af Muot- 
katunturit c. 100 och i Utsjoki mer an 200 m. lagre: 1. c. p. 68; se afven 
Buch p. 50 under L. ent. — I Lt. nara Kola pa G-oralaja tundra 69° lat. 
uppgifves tradgransen till 137 m.. pa Hibina i Lim. (\7 ° 4~Y a 68° till 
250 m.: Kudrawtsow p. 240. jfr 1. c. p. 23(3 ; men antagligen bildas denna 
grans af bjork, hvilket bor framhallas mot Koppen p. 177. — Utsjokis myn- 
ning, der enligt Kihlman den nordligaste tallen sknlle forekomma, uppgifves 
enl. Roeders berakning ligga 52,55 m. ofver hafvet. Deremot ligger Pnol- 
mak (se Blytts uppg.) endast 21.3: m. ofver hafvet: Kihlm. Ant. p. 55. 



Pinua silvestris. 99 

S&som redan tidigare framhallits, ar fallen i stdrsta delen af landet det 
liei'Hkande tradslauet; nagon gang Sfvervager dock granen eller. dersvedjande 
in. in. forandrat den nrsprungliga vegetationen, bjorken, se Rein p. 73 o. 74, 
Wainio Kasv. p. 17. Blomqvist 1 p. 11 och 87 — 88. etc. men framfdr allt Blomqvist 
II p. 91 — 93 at'trvckt ofvan p. 82— 83). De trakter, som utmarkas genom dfver- 
flod eller brist pa* skog, uppraknas isynnerhet hos Rein p. 70. se afven Norrl. 
On. p, 28—30. in. 11. Blarkas maste afven ;irr fran olika hall klagats der6fver,att 
isynnerhet den grofva skogen alltmer nedhuggits. I detta afseende ma sar- 
skildt framhallas uppgifterna hos Blomqvist II p. !)2, jfr 1. c. p. 101. — Ob. 
P§ Ajos-landet (i Kemi skargard] finnes afven nagot tall, hvarigenom denna 
o skiljer sig fran de andra mindre holmarne: Brenn. Reseb. 1864. Tallen 
ar sallsynt i Alatornio; i hela Torpa skogen linnes blott 2 [storre?] trad: 
Hougb. not. I ett >enare meddelande upprepar Hougb. sin uppg. pa folj. 
>;itt: ..i Tornea trakten [ar tallen] ganska sallsynt, mot hafskusten allman- 
nare, i Kemi och Ylitornio aterigen allman". 

..Tallen forekommer i Finland rill det mesta uti rena bestand. Detta 
ar isynnerhet lallet i de norr om G4:de breddgraden belagna skogarnc, samt 
i mellersta och sodra Finland pa de torra tallmoarne och de genom skogseld 
till -in vaxtkraft forodda krosstensmarkerna, der icke andra tradslag kunna 
vaxa. Endast spar eller svag inblandning at' gran och bjork tinner man af- 
ven pa de>sa standorter. Pa frisk och bordig mark vaxa vara tvenne for- 
namsta barrtrad heist i blandning nied hvarandra, da afven bjorken och 
aspen saltan aaknas": Blomqvist I p. 87. 

Dpplysningar om tallskogens beskaffenhet i de olika delarne af landet 
meddela bl. a.: His. p. 3, W. Xyl. p. 11. Sal. 6. Xyl. p. 10. Lenp. p. 84 3 
Xorrl. s. 5. Tav. p. 82, Wainio Tav. or. p. 6— 8. Hult p. 130, Hjelt Ant. p. 
28 etc. Elfv. p. 119 och 128, Broth, p. 189. Xorrl. On. p. 28— 30 etc.. Hellstr. 
]». 133. Brenn. J{e>eb. p. 70, 71 etc. Wainio Kasv. p. 17, Xorrl. Lappm. p. 
255, 25!J. 260, Norrlin i Not. XIII p. ^77 och Kihlm. Ant. p. 71—74. 



Angaende den alder oeh storlek tallen i vart land kan uppna iiunas 
ganska manga uppgifter hos Nordling se ofvan p. s4 p. 9 — 11 och fran 
nyare tid hos Bery p. 69—75, Blomqvist I p. 22—25 och 38—18. der Here 
tabeller dfver tallens tillvaxt och afkastning framlaggas, Kihlm. Ant. p. 68 — 
70 och Blomqvist Cat. p. 11. Enstaka nppg. i detta afseende forekomma bl. 
a : Gadd F6rsok p. 45 och 46, Wahlenb. p. 25r>. Fellman i Suomi 1846 p. 
105. Rein p. 74. Friis p. 22o. Schub. p. 150—156. Middend. p 554, Kudraw- 
tsow p- 237o.24(). Ign. Geogr. p. 337, jfr. afven Middend. Bericht p. 164, Buhse 
(Kussisch Lapp! and mid seine Vegetation i Korr. blatt de- Naturf. Vereinszu 
Riga XXVI. Riga 1883 p. 3. Schub. Virid. p. 124 oeh 378. 6ch Koppen p. 69. 
Bartill kunna laggas Here tidningsnotiser, af bvilka dock en* del maste emor 
tagas med misstroende, sasoni den i Turun Lehti 1888 n:o 37. 



loo A.cta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V 

At' dessa uppgifter kunna har endast anfdras ett fatal. .,Den star- 
kaste hojtltillviixt eger rum fran 10:de till 40:de a 50 ale aret, da arsskotten 
ofta cog hafva en langd at' dm. och nagot derutorver, men anda till 80 a 
100 ars alder ar den pa vaxtliga marker iinnu ganska liflig. Hus trad, 8om 
vaxa i -dutna och jemnariga bestand, fortfar centralaxeln att forlanga sig 
anda till en alder af 120 till 130 ar. stundom fortfarande med om i'm mycket 
korta arsskott anda till 150 ar och i nordliga Finland iinnu nagot hdgre al- 
der . . . Pa mindre vaxtliga marker, sasom tallmyrar och berg, blifva traden 
atven kortvaxta, oftast blott 6 a 12 in. . . . Det mot norden kallare klimatct 
visar >itt starka inflytande uti en vid hvar.je breddgrad mindre hojd hos tra- 
den": Blomqvist I p. 22 o. 23. At den synnerligen upplysande tabellen 1. c. 
p. 2-1 ma har blott anforas, att vid 100 ars alder ar tallens hojd i medeltal i 
sodra Finland (till 61 ° 30' lat.) 25,09 m., i mellersta Finland (till 64 °) 21,38 
m. och i norra Finland 18,4 m. Yid 160 ars alder resp. 26,72 m.. 23.1 6 m. 
och 20,34 m. 

..Den storsta langd. som inig veterligen i Finland blifvit funnenhos tallen 
ar 35.6 m. (i Nyl. a Mariefors egendom i Thusby 60° 30' lat. 1 : i Evo krono- 
park (i Ta. vid 61 ° 15' lat.) bar ett trad af 33,56 m. langd blifvit uppmatt": 
1. c. p. 22; ,.har och hvar afven i nordliga Finland hafva trad af mig blifvit 
funna af 26 till 30 (eg. 29,7) m. och iinnu vid Alajoki bifiode till Ivalojoki 
(vid 68° 30' lat. i Li.) liar af Ofverforstmastaren E. Kancken en418argam- 
mal fura blifvit uppmatt med en totalhojd af 30 m. och en diameter vid 
brosthojd af 49.-~> em.; detta i en trakt af landet, der traden i allmanket re- 
dan hafva en mycket ringa hojd af endast 6 till 15 in.: 1. c. p. 25 : jfrKihlm. 
Ant. p. 69. ,,S. 0. Lindberg har i Lappmarken [trol. dock i svenska?] funnit 
en tall af omkr. 525 ars alder och Forstm. A. L. liorenius i Tammela socken 
[Ta.] en dylik af 520 ar." I nordl. Finl. aro skogstrakter. der de fiesta trad 
halla 300 ar ganska vanl.. men i „sodra Finland ar tallskogafhogrealder.au 
130 ar sallsynt": Blomqvist I p. 47 och 48. jfr Ign. Geogr. p. 337. Ett ovanligt 
tjockt trad ater omniimnes fran T b. Lankaa Saviola by Perintola gard den s. k. 
...Perintolan manty, som ar 356 cm. tjock [i omkrets] och hos hvilken kro- 
nans omfang utgor minst 17.8 m. i genomskaming. hojdenar endast 23.8 m. 
Ive-ki Suomi;: Waasan Lehti 1885 n:o 39. Sasom nagot anmarkningsvardt 
fortjenar iifven anmiirka- ..ett lot cm. langt arsskott- taget af Ing. I. In- 
berg i KuovesW: Medd. Ill p. 191. 

Hvad sarskildt tallens sterlek i de nordligaste delarne af landet angar, 
torde man har atminstone stallvis kunna tillampa hvad som yttrats om de sven- 
ska skogarna i Xorrbotten nam]. ..vid sitt narmande mot skogsgransen. salunda 
der lion iinnu bildar sammanhangande bestand. foreter fallen icke nagot i ogo- 
nen fallande deprimeradt yttre. forutsatt alt markens bordighet icke minskas-: 
Holmerz & Ortenblad p. 49. Helt annat syne- dock forhallandet blifva i lagre 
bjorkreg.; de tallar som omtalas derifran hafva blott en .,3—3.5 stundom 
anda till 5 m. bog. lagt ned <ivi>tig stam": Kihlm. Ant. p. 68 och „den nord- 



Pinns silvestris. loi 

Ijgaste .it oss observerade fallen aara (Jtsjokis mynning var eii liten nagra 
dm. hdg buske med torr topp": 1. c, jfr ftfveo Blomqvisl I p. 24. 



Rika froar hafva i s5dra och mellersta Finland intraffal I860, 1-71 
"eh 1875. Dessforinnau torde dylika a\r hafva infallit 1839, 1846 och 1854. 
Man kan derfore antaga att i medeltal 7 ar fdrflyta mellan rika froar . . . 
..Air t'robildningen i nordliga Finland maste vara annu^betydlig an 

i sydligare delar at lander, anser jag otvifvelaktigt, p§ grund af hvad 
kunnat iakttaga rorande SLtervaxten der": Blomqvist I p. 67—69, jfr Medd. I 
p. 48 -50. 



Teckniugar och beskrifningar ofver tallen i Finland finnas, savidl mig 
ar bekant, Berg p. 70—79 5 afbildningar) och Blomqvist I p. 55—66. 

At former omnamnas f. lapponica i motsats mot denna kallar Mela 
Kasv. p. 193 hufvudformen var. mdgaris Koch), -t j nedan, och f. brevifolia 
„foliis 12—13 mm. longis nee latioribus neqve in verticillis discretis perspicuis 
congestis. |Nyl.) Arbor anica 2,7 a 3 m. alta prope Fagervik ad viammag- 
nam a coemeterio novo non maltam distans, ante pancos annos succisa": 
His.!, jfr Brenn. p. 35 not. och Hartm. ed. XII p. 37 under namn af t. bra- 
chyphylla Wittr.: Esbo Ahlberga: elev K. E. Nyberg!, se f. 6. under f.lappo- 
nica. — Sat. en form, som nagot narmar sig denna. med 17 — 22 mm. langa, 
-mala, teml. tiittsittande barr i Karkku Makipaa karret; tradet, omkr. L,5 m. 
hogt, forekom bland normalt utbildade tallar och mellanformer saknades in- 
galunda: Hjelt. - Ta, Hollola Her>ala vid stranden af Vesijarvi pa lerjord 
a exponerad plat- 1.2 m. hogt: Norrlin!; barrens langd hos detta exemplar 
varierar Iran 8 till 30 mm., men ar oftast omkr. 15 mm. 

Vidare har f. erythranthera Sanio, vaxande tillsammans med den van- 
liga t'ormen, blifvit iakttagen flerstades af Sselan och Kihlman. 

Abnormt bildade grenar och qvistar omnamnas dessutom Here ganger i 
Prut., t. ex. under senare tid Not. XIII p. 472 och Medd. I p. 91, 



Pinus silvestris f. lapponica Fr. l j. 

Forma apud noa adhuc neglecta, qvare distributio "in unto 
incerta est 

..In Nylandia observata of: W. NyL Distr. p. 88; Lappon. 
Fenn.: Nym. Gonsp. p. 070. cfr Trautv. [ncr. p. 1'22 el Kling- 
graff p. 74. — Nyl. [HoglandJ Pohjoiskallio: Brenn.^ vi<l<> infra. 



Finns Friesiana Wich. 



102 Acta, Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

— Ob. el Lk. ad Quvios Tornio el Muonio cum P. silvestri: Du 
Ghaillu 1 p. 86 nomine P. Friesii; in valle Quminis Tornio (Th. 
Ortenblad): Hartm. ed. XII p. 37, cfr Holmerz & Ortenblad p. 14 
el vide infra. 

Nyl. Fagervik: Eerb. Mas. Fenn. p. 56 not., men Brenn. p. 35 not. 
framhaller „att denna endast ar en f. brevifolia med ofverallt strodda blad- 
knippen". Det samma torde vara fallet med folj. [Helsingfors] Koonala: 
W. Nyl. p. 70, hvariore uppg. i W. Nyl. Distr. egentligen grundar sig pa 
oriktig bestamning. — Om exemplaret fran Hogland sages 1. c. ,,f. foliis 
brevioribus 9 — 28 mm. in verticillis discretis perspicuis congestis verisimiliter 
f. lapponicw' : de barrbarande arsskotten torde hos detta vara omkr. fyra. 

Holmerz & Ortenblad p. 12 o. 13 upptaga endast var. lapponica sasom 
forekommande i Norrbotten och samma asigt delas af Y. B. Wittrock. som 
redigerat Gymnospermae i Hartm. ed. XII. Deremot liafva de finske bota- 
nisterne ansett denna varietet vara af mindre betydelse, se Blomqvist I p. 
53 ocli jfr Koppen p. 17i>. A andra sidan sages: .,Inom de nordliga delarne 
at' vart land |SverigeJ eger tallen en i pafallande grad tat barrdragt, fram- 
kallad derigenom att anda till 7 a 8 (nagon gang 9) arsskott aro barrbarande. 
S;i ar iitven forlnillandet i nordliga Finland, sasom vi vid besok derstade- 
funnit. Hum latt detta kan i'orbises, framgar af Finska forstforeningens med- 
delanden fjerde bandet I |bOr viil vara Band Illy] p. 29": Holmerz & Orten- 
blad p. II och not. — Hvad sarskildt de nordligaste tallarne i Finland an- 
gar, bnnes 1)1. a. folj. uppg.: Ett trad pa Ailigas XV sluttning hade endast 
arsgamla ban qvarsittande ; ett annat trad viixande pa Naamisvaara nara 
Mandojayri hade fcredje arets barr affallande: Kihlm. Ant. p. 68. Sasom 
Holmerz & Ortenblad 1. c. medgifva. ar denna karaktar saledes langt ifran 
konstant. Afven barrens langd varierar i hog grad t. o. m. hos samma in- 
divid. se under f. brevifolia). For att emellertid fasta iippmarksamheten vid 
denna form, har jag apptagit den under sarskild rubrik och bifogar nagra 
anteckningar ofver de exemplar, som finnas i H. M. F. fran de nordligaste 
delarne af omradet. 

Hos det exemplar, som tagits at Arrhenius och Kihlman i Li. Utsjoki ..in 
regione subalpina inferiore ad lac. Mandojayri", aro barren, da ett par for- 
krympta ej medraknas, IS— 35 oftast omkr. 25 mm. langa, 1,5 ;i 1,8 mm. 
breda. ej samlade i krans; savidt jag kunde bedoma, tycktes oftast 5 'i 
(; arsskott bara barr. men pa enskilda qvistar var antalet dylika arsskott 
afgjordt mindre. Ett exemplar fran Li. Inari: Sa3lan! har barren smalare 3 
men nagot narmade i kransar, troligtvis iinda till 7 arsskott barrbarande; 
ungefar likartadt ar ett ex. fran Lim. Rasnjarg: X. I. Fellman! — Exempla- 
ren Iran Lk. Kolari : Hjelt ct Hult!, Lim. Kantalaks: Brotberus! hafva omkr. 
30—40 mm. langa barr, langa arsskott med barren likformigt fordelade. an- 
talet barrbarande arsskott kan ej utredas, men synes icke vara alltfor stort. 



Pinus silvestris. L03 

I sodra Finland fOrsokte jag atl under en resa i trakten af Tammer- 
fors gdra n&gra lakttagelser ofver antalet barrbarande arsskott pa aufvud- 
axeln nos yngre trad. Tre dylika arsskott tycktea oftasl fdrekomma. nagon 
gang t'\r;i. och hos etl ungt, kraftigt exemplar nara ayssnamda stad funnos, 
s.i vidr jag ej misstager mig, fern. 

Tillaggas ma annu att antagligen f. lapponica afses med den egendom- 
liga jalhiiT. som beskrifves af Gomilefskij p. 89—90 i Kemska och Povje- 
aetska kretsarne [Kon. och Kp. p. p.], jfr Koppen p. 178, derifran citatet ar 
taget. Deremot uppgifves fr&n Lapp, ross., att tallens habitus nastan alls 
icke forandras: Kudrawtsow p. 238. 



Af harstades odlade barrtrad fdrtjena mahanda utom larktrads arterna 
foljande att i korthet omnamnas: 

Pinus cembra sibirica har pS senaste rider odlata har och der anda till 
67 ° i Tornio elfdal. 

Pinus strobus L. Trifves viil iinda rill Vasa 63° p§ vestkusten, men 
fcyckes ej g§ i det inre af landet laugre an rill 61 °. 

Abies pectinata DC. Tal ej val klimatet ens pa sydkusten och blir 
t. ex. viil Hel>ingfors endast forkrympt. 

Abies sibirica Led. Trifves godt i sodra delen af lander och odlas 
Id. a. vid Evo |i Ta.J: allt enl. Blomqvist Car. p. «.). jfr afven Breun. Flor. 

En uppg. i Crai. oMepm. <1>hhj. Hol>ingfors L.^40 p. (i7 (enl. Trautv. I p. 
37) att Abies sibirica skulle forekomma i Finland under 68V2 ° n - Dr - rattas 
af Trautv. 1. <•. — arbetet f. 0. af mig okandt. — Vestgriinsen tor denna art 
gar namligen enl. Bode p. 18 under 62° 6' n. br. vid (15° 35' long.; saledes 
mer an 148] km. 6ster om larktradets grans, jfr iifven Koppen p. 408. 
Deremot har samma art vid odling i botaniska tradgarden i Helsingfor- 
gifvit apphof at unga plantor och detta ar mojligen iifven taller a Frugard 
i Mantsala [i Nyl. |: Medd. Til p. 171 under namn af Pinus Pichta. 

Utom dessa uppraknas annu Abies balsamea Mill, och A. \Picea\ alba 
Michx i Blomqvist Cat. p. 9, de torde dock ganska sallan vara f6remal for odling. 
Likval trifvasde viil vid Helsingfors och den senare arten afven i Sa.Ruokolaks 
vid Neitsyniemi: Sael. ann. Ed forteckning ofver de barrtradsarter, som od- 
las vid Viborg pa kail jord, finnes af <;. Nfiklander] i Tidning for trad- 
gardsodlare 1881, der det iifven redogdres fftr deras olika hardighet. Af 
de 27 arter, som der uppraknas utom vissa vilda, betecknas 8 sa^om full- 
komliur hardiga, .jfr ofvan p. 7 1 och se om Here af de odlade arterna 
Berg Verbr. p. L36, Schtib. p. 1 55, Medd. VI p. 260, Schiib. Virid. p. 388 
och 435 och isynnerhet Finska Forstforeningens Medd. Andra bandet p. 
191 (Pinus cembra) afvensom Fjerde bandet p. 100—109 iayimerhet p. 108 
och 109). 



In I Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

Larix decidua Mill. l ) 

In Fennia nonnunqvam colitur. 

„Cet arbre non plus indigene, a etc cultive dans le pays depuis 40 a 
50 ans et se trouve dans differents endroits en petits massif's, par ex. dans 
les bois appartenant aux usines de Fiskars et d ; autres: Blomqvist Cat. p. 4; 
bis Uleaborg 2 ): Schub. p. 172 och Schub. Virid. p. 439, jfr Hartm. ed. XII p. 
36 och >e Koppen p. 2<>l — 202. 

Al r: Bergstr.j Foglo numera utgangen: Bergstr. Beskr. — Ab. [Pojo] 
Fiskars: Blomqvist, se ofvan. — Nyl. Helsingfors flerstades odlad: Hjelt. 
— Ka. Led skada under vintern 1870 pa Myllysaari vid Viborg: Medd. VI p. 
260. — Sat. Odlad i Karkku a Kulju egendom. liar den der uppnatt en hojd at' 
mer an 16 m. och gifvit upphof at nagra unga plantor: Hjelt [kottarne be- 
stamde af Sselan]. — Kl. Valamo [odlad]: Berg Verbr. p. 136. Det bor 
dock anmarkas, att Saalan 1881 sag der endast L. sibirica. — Oa. Vid 
Sandvikens villa nara Vasa iiro plahterade nagra trad af hvilka ett vid mans- 
hojd ar ofver lo<; cm. i omkrets och har en motsvarande hojd: Hjelt [kot- 
tarne bestamda af Sielan]. — Ob. I afseende a forekomsten vid Uleaborg bor 
framhallas, att alia kottar som Zidb. tagit derstades enligt Sudan tillhora 
L. sibirica, hvarfore mojligen en forvexling foreligger. — Angaende ofriga upp- 
gifter se under L. sibirica. Tillaggas bor dock att Sselan i Medd. VI p. 212 
nppgifver L. ewopaea sasom allmannare odlad hos oss an L. sibirica. 

Larix sibirica Led. :i ) 

Magnus numerus hujus speciei in Fennia austro - orientali, praecipue 
in Isthmo karelico, din cultus est, et arbor mine etiam in alii* plagis Fen- 
niae colitur. In insula maris albi Solovetsk spontanea invenvri indicator, qvod 
/amen confirmatione egeat. Terminus occidentalis hujus speciei ceteroqvin et- 
iam terminus orientalis florae Fenniac vel Scandinaviae ess, existimatw. 

..Hos oss . . . planteradt . . . bildar det ett vackert skogsbestand af omkr. 
7.4 hektar nara Raivola jernvagsstation i Kivennapa socken; enstaka hoga trad 
linnas i den s. k. Filipaeuska tradgarden i Viborg, i en parkanlaggning vid 
Villmanstrand och pa Fagernas egendom vid Kuopio ; vidare har detta tradslag 
under de senare aren uppdragits i Evo forstpark, i tradskolor pa Traskanda 
gard i Esbo socken och af hr G. Xiklander vid Viborg": Sselan i Medd. V p. 
247, jfr Blomqvist Cat. p. 3 och 4 afvensom Koppen p. 262. 

Ik. Larktradet ar planteradt i Nykyrka socken 1788*)pa Amiralitetets 

1 ) L. ewopaea DC. 

2 ) Kanske icke fullt saker uppgift. se langre fram. 

3 ) Pinus Ledeboitrii Endl.; Abies Ledebonrii Riipr. 
4 ,i Se langre fram. 



Larix sibirica. 105 

foranstaltande, deraf iinnu ofver 10,000 finnas viixande-: Knorr. p. 26, jfr Rein p. 
75 och Malmb., som kallar det allmi'tnt under nanin af Plans Larix; Rai- 
vola [pa gransen mellan Kivennapa och Xykyrka] o. s. v.: Srelan, se ofvan; 
Nykyrka Lintula: Koppen p. 252— 2G2, se liingre ned. — Kl. Valamo stat- 
liga trad: Srel. ami. — Kb. „Kide en liirktriidsskog, ungefiir en half verst 
lang, planterad af N. L. Arppe": Finl. 1887 N:o 222; enl. Enw. hav. ar 
den belitgen 2 verst fran Puhos bruk; Kide Koivikko forv.: Backm., af- 
ser antagligen samma skog. — Ob. I Uleaborg nara kyrkan star ett om- 
kring 40 ar gammalt trad, hvars hojd iir ung. 9 m., omkrets 1,2 a 1,5 
m. ofver marken ung. 88 cm., 3 dm. ofver marken 96 cm.; pa begrafnings- 
platsen finnas 3 trad, hvaraf det hogsta ar narmare 7 m. hogt ocli knapt 
torde vara ofver 20 ar gammalt, afven pa par andra stallen finnas liirktrad, 
af hvilka atminstone tvenne tagit skada under vintern 1887— 1888: Zidb. ann. 
[Kottarne, bestiimda af Srelan, iiro val utvecklade]. Se f. o. Sselan i Medd. V p. 
246—248, Finska Forstforeningens Medd. II p. 192—193 och IV p. 235—236 
och langre fram. 

I afseende a det i ostra Finland odlade Iarktradet synas visserli- 
gen de ryska botaDisterne redan nagot tidigare hafva mer eller mindre be- 
stamdt uttalat, ate detta icke var det vanliga europeiska Iarktradet (L. de- 
cidual, se Koppen p. 253 och 254, men dessa uttalanden torde har varit okanda. 
och af finska botanister var det forst Sa9lan, som 6, IV, 1878 och i Medd. V 
p. 246—248, jfr afven Medd. VI p. 195 och 212, framholl att dessa planteringar 
tillhorde L. sibirica, hvarjemte han 1. c. papekade olikheten emellan de begge 
arterna. Sasom redan framholls, egnar Koppen ofver 10 sidor ensamt at 
skildringen af Lintula skogen och dess historie. Det iir naturligtvis omojligt 
att hiir ens i korthet sammanfatta alia dessa uppgifter, utan anser jag mig 
endast bora omniimna ett fatal. Frona torde hafva tagits fran Archangelsk: 
1. c. p. 254 o. 255; sadden skedde redan 1738 pa befallning af Kejsarinnan 
Anna 1 ): 1. c. p. 253; ett icke ringa antal trad har uppkommit genom sjelf- 
sadd: 1. c. p. 259; de storre triidens antal ar 1842 steg till 1,342, hvarjemte 
en tabell och beskrifning om skogens utseende detta ar upptages: 1. c. p. 
257 o. 258. Xu (eller riittare ar 1882) iiro de storsta triiden ofver 40 m. 
(135 fot) hoga, 59 cm. i diameter pa en hojd af 1,5 m. ofver marken: Blom- 
qvist Cat. p. 3. jfr 1. c. p. 14 och Koppen p. 260. 

Fran aldre tid finnes folj. uppg.: ,. Liirktrad forekomma veterligen af- 
ven i Valkjiirvi (!) och Sortavala af Viborgs liin och a Marieberg i Lapptrask 
af Nylands liin, utom enskilda liirktrad, som i triidgardar kunna forekomma": 
Rein p. 75. Att alia dessa trad iiro planterade, kan man halla for siikert, 



J ) Huruvida Reins uppgift att planteringen egde rum 178S, beror pa ett 
tryckfel eller, hvilket kanske ar troligare, hiinfor sig till Raivola skogen, som 
Koppen ej siirskildt omniimner. vagar jag ej afgora. Afven Enw. hav. talar 
om plantering af liirktrad pa Kejsarinnan Katharinas tid. ehuru han oriktigt 
hiinfor uppg. till planteringen i Kide. 



106 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. 

men till hvilkendera arten de hora, torde vara svart att afgora utan ny un- 
dersokning; antagligen tiro hvardera arterna representerade. 



Fragan om vestgransen for det vildt vaxande sibiriska larktradet sam- 
manhanger pa det narmaste med fragan om Finlands naturhistoriska grans 
mot oster. I den uttommande framstiillning ofver den senare fragan, som 
lemnas af Norrl. On. p. 111—122, framhalles namligen p. 118, att larktradets 
vestra grans mojligen „i botaniskt afseende [utgor] den riktigaste demarka- 
tionslinien". Emedan dock denna „ej ar siirdeles langt aflagsen fran Onega 
och da denna sjo i ofrigt erbjuder manga fordelar, torde man iifven fortfa- 
rande kunna bibehalla den sasom naturhistorisk griins ofverhufvud for Skan- 
dinavien", se hiirom flere citat hos Norrl. 1. c. och af an senare forf. hos 
Koppen p. 240—242. 

Den punkt, som i afseende a denna griins erbjuder kanske storsta 
svarigheten, ar Solovetska oarne, hvilka pa den bifogade kartan foras till 
Kp. Middendorf, Koppen m. fl. draga namligen sibiriska larktradets grans 
vester om denna o. Den enda originaluppgift, som jag emellertid funnit, ar 
Maksimoffs i Toxh Ha ctBept [i 1S59 ars uppl. p. 230 enl. Middend. p. 530, 
i 1864 ars uppl. p. 119 enl. Koppen p. 226] CaHKn>-IIeTep6yprb 1871. Denna 
uppg. lyder i ungefiirlig, forkortad ofversiittning : Yagen pa on Solovetsk, da man 
far till Anserska on, gar genom en oransad skog, som pa manga stallen hade 
utseende af en vildmark. Allt deruti paminte om skogarne i vara guverne- 
ment vid Volga, samma hoga trad af flere omvexlande slag: bjork, tall, en. 
gran; har och der framskymtade till och med emellan dem ett larktrad: 1 
c. p. 130. — Ehuru originaluppgift en icke ar tagen ur nagot rent vetenskap- 
ligt arbete, synes det icke finnas nagot direkt skal att betvifla densamma. 
Beskrifningen ofver fyndorten visar att man svarligen kan tanka pa nagon 
senare plantering. Da, man tanker pa de stora larktradsodlingarna i s. 6. 
Finland och erinrar sig den lifliga forbindelsen emellan Solovetsk och Ar- 
changelsk, synes det mig deremot icke osannolikt, att man har antingen har 
att gora med en gammal, numera alldeles forvildad plantering, eller att liirk- 
tradet eljest har ar tillfiilligt; sakert ar, si\som iifven Koppen p. 226 fram- 
haller, att liirktriidets grans, om den gar till Solovetsk, derstades gor en 
skarp krokning at vester. — Det bor ihagkommas, att mig veterligen alia re- 
sande, som besokt Solovetsk, framhalla, det marken derstiides ar starkt ku- 
perad, naturen iifven for ofrigt ar omvexlande och vacker, sma sjoar ofta fo- 
rekomma, sa att trakten saledes ofverensstiimmer med Hvita hafvets vestra 
strand, men ar alldeles olik den ostra och sydostra; se isynnerhet Maksimoft 
1. c. p. 131, men afven Ervasti „Muistelmia matkalta Veniijiin Karjalassa ke- 
salla 1879. Oulussa 1880" p. 121, Edgren & Levander etc. 

Larktradets vestra griins skiir enl. Koppens karta N:o 3 Hvita hafvets 
sodra strand i dess sydligaste del, d. v. s. vid Onega viken nagot vester om 
mynningen af floden Onega. Derefter gar den at S eller nagot at [S]SO forb i 
Onegas flodsystem ungefar till bredden af Andozero; hiirifran ater gar linien 



Larix sibirica. lOV 

at S eller snarare SSV, sa att densamma, savidt man kan finna, foljer den 
bergsrygg, som stracker sig li'ings namda sjo till floden Vytegra och bildar 
vattendelaren mellan ostra tillflodena till Onega sjon, sasom Vodloj, Ando- 
nioj och andra, och vestra tillflodena till floden Onega liksom till sjoarna 
Latscha och Bosje. Dock kiinner man icke ett tillrackligt antal punkter af 
denna linie: Koppen p. 226 och 227 i ungefarlig ofversattning. Denna linie 
ofverensstammer i det allra narmaste med de iildre uppgifterna, att namda 
grans skulle ga fran Onega viken till sjon Latscha: Trautv. I p. 35, jfr f. o. 
Rupr. FL] Samoj. p. 56 och 57, Trautv. II p. 22, Schrenk Reise I p. 21, 24 
och 26 samt II p. 441 och 442, Bode p. 21, Middend. p. 530, Norrl. On. p. 
118, Beket. p. 595, Koppen p. 227 o. 228. Har ma iinnu anforas folj. origi- 
naluppg.: [I trakten kring sjon Onega finnes] L. sibirica i nordost begyn- 
nande halfvags Iran Pudosch till Kargopol, men den egentliga skogen borjar 
fran Kargopol 21 km. (20 verst) at norr: Giinth. p. 410 i ofvers. Slutligen 
ma tillilggas, att, enl. Koppen 1. c. och bans karta, granslinien, forr iin den 
Ofvergar till Solovetska oarne, skiir Ljatnji bereg i riktning mot oster eller 
nordost, sa att endast yttersta spetsen af denna kusfctrakt ligger utom 
namda linie. 






ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA V. 



CONSPECTUS FLORAE FENNICA 



AUCTORE 



HJALMAR HJELT. 



PARS II. MONOCOTYLEDONEAE 

LILTACEAE — CARICES HOMOSTACHYAE. 



Impressio facta 19 '90 _ — 92. 



*~#*$K?^ 



HELS1NGFORSIAE, 



EX OPPICINA TYPOGBAPHICA BEREDUM J. SIMELJI, 

189 2. 



Monocotyledoneae. 

Liliaceae. 

Gagea minima (L.) Dumort. 

In Fennia austro-occidentali freqventer (— satis frequenter) 
et interdum copiose — copiosissime invenitur, ceteroqvin in Fen- 
nia australi ad 62° fere plerumque passim (— satis freqventer) 
crescit, ad septentrionem versus rarescit et supra 63° tantum ad- 
venticia. 

Kalm; Fenn. austr. oca: Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. 
p. 725; Fenn. med.: Nym. Suppl. p. 304. 

Al. (st fq): Bergstr. — Ab. fq: Zett. &Br.; st fq: Arch. Ann.; 
fq: A. Nyl.; (p): Sel.; Vihti fq: Printz, cfr W. Nyl. p. 205. — 
Nyl. fq: His. et W. Nyl.; Borga st fq: Sael. Ofvers.; Borga, Ori- 
matlila (!), Artsjo, veris. plur. loc.: Ssel. 0. Nyl. — Ka. Fredriks- 
hamn (Qvist): Fl. Kar. p. 193, cfr Sael. 0. Nyl.; adest (Lojtnant 
Alfthan): Blom; r S:t Andreae circa templum aliqvot locis: Lin- 
den, spec, ex Hatula! — Ik. p: Malmb.; [st fq: Meinsh. p. 353]. 

Sat. st fq: Malmgr.; fqq et interdum copiosissime: Hjelt. — 
Ta. st fq: Leop.; fq: Asp. & Th. et Kek.; st fq interdum vere 
copiosissime in malis agris secali consitis [= „vissa varar i rag- 
akrar med dalig brodd hogst ymnig"]: Norrl. s. 6. Tav.; st fq in 
parte occidentali paroeciae [Gustaf Adolf]: Bonsd.: jam efflorata, 
quare non observata sit, Korpilahti JMutanen hand infreqvens in 
agris (K. Dahlstrom): Wainio Tav. or.: Ruovesi ad pag. Pynnas 
ad viam ferratam haud procul a Mantta cop., ut etiam ad Filp- 
pula: Hjelt. — Sa. in viciniis templi Ruokolaks st fq (Londen) : 
Hult. — Kl. usqve ad Sortavala (Relander): Fl. Kar: fq (Backm., 

8 



110 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, u. 1. 

C. Bergstrom): Norrl. Symb.; p: Enw. haw: Parikkala Verotikkala: T. 
Hannikainen! — Kol. Petrosavodsk (Giinther et alii): Norrl. 
On., spec. leg. Simming!; Petrosavodsk in agris, Solomeno locis 
umbrosis: Giinth. p. 54. 

a. Alavus plur. loc, Kauhava (Pesonen): Laur., cfr Medd. 
XV p. 201 et Hartm. XII p. 74, spec, ex Alavus prope templum! 
— Tb. r Jyvaskyla: Broth.; Jyvaskyla plur. loc: Wainio Tav. or.: 
Virdois prope templuni ! et Keuru ad viam ferrariam prope Kolho : 
Hjelt. — Sb. Leppavirta p: Enw.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 124, 
spec, etiam leg. Lackstrom ! ; r Nilsia (Sutinen): Mela, vide infra. 

Om. cum segete aut seminibus introducta: Hellstr. p. 137, 
spec, e Neclervetil !, cui adscriptum eff. in agro, cfr Ale. et Hartm. 
XII p. 74. 

Sb. Mahanda liar arten i Kilsia enclast varit tillfallig; uppri'tknas af 
Knabe p. 21 fran Kuopio, men da den ej omniimnes harifran af Mela, tarfvar 
uppg. bekraffcelse. — Ob. Kalajoki (1887): Zidb.; sakert tillfallig, uppgiften 
behofver dessutom bekriiftas. 

Sasom kiindt, hor arten till de tidigaste varblommorna, sa att man i 
Sat. i borjan af Juni oftast ser endast enstaka blommor och redan fore 
midsommar ar loken det enda som aterstar af liela vaxten. Till foljd h&raf 
ar den mangenstades forbisedd, mahanda ar sa iifven delvis fallet i ostra 
Finland. 



Gagea llltea (L). Ker. [-Gawler]. 

Li Alandia satis frequenter inveniri indicatur, ceteroqvin in 
Fennia aiistro-occidentali rarior est. Ad septentrionem versus ultra 
61° SO' Jat. incerta et ad orientem versus ultra 46° 20' long, non 
adnotata. 

Till.; Till. Icon. 151; Kami; Fenn. austr. oca: Fries; Fenn. 
mer.: Nym. Consp. p. 725. 

Al. st fq: Bergstr. — Ab. r: Zett. & Br.: ..in silv. runsalens. 
med. Apr. 1750": Leche p. 32; Abo: Hellstrom!; Kathrinedal: 
Hollm.; Kuppis: Gadol.; Pargas(!): Elmgr. p. 145; Uskela: Nikl.!; 
Tenala: J. A. Oberg in herb. lye. n.; [Pojo] («fq»): A. NyL, vide 
infra. — Nyl. Fagervik: His.!; Sjundea: alumn. K. Hjelt!; r in 
horto botanico(!) spoilt.: W. NyL: rr Borga Karsby: SaeL 0. Nyl.: 
Borga Dreggsby (Fastberg): SaBl. ann.^Bjorklifolm], Perno prope 



Gagea Intra. Ill 

templum: Ssel. 0. Nyl. add. [Brenner scripsit]. — Ka. Viborg Mon- 
repos* Zilliacus!, cfr Hartm. XII p. 75. — [Ik. p: Meinsh. p. 352]. 

Sat. (\)): Malmgr. .-pec. e KokemaM!; Bjorneborg (J. E. Arrhe- 
nius): Moberg Klim. p. 219: Huittinen [Leppakoski]: Lyd&j el R. 
T. Holmberg in herb. lye. n.; Tyrvaa: WareL; r Karkku Lanuaas- 
luoto prope praedium sacerdotis (D. J. Waden), Kauniais prae- 
cipue in Niemi! et Kulju in hortn, Birkkala(!) Korvola et Pitka- 
niemi: Hjelt, cfr Carls.-.: Tammerfors: Moberg Klim. p. 210. — Ta. 
Hattula Albacka: W. Levander! per 0. Collin, cfr Herb. Mus. Feim. 
II p. 124 et Hartm. XII p. 75; Hollola Nygard in horto vetusto: 
Norrl. ant. 

..In agris pinguioribus, hortis, pratis et rupibus a sinu Fennico ad 
Vasa, Laukaa [= Laukkas] : Wirz. PI. off. p. 27; ehuru uppgifven for Vasa af 
Aejmele, bar den dock aldrig aterf unnits ; afven uppgiften om artens fdrekomst i 
Laukaa ar mindre sannolik. — Ab. A. Nylanders uppg. om artens freqvens ar 
sannolikt alldeles vilseledande, arten upptages dock afven fran Pojo: Moberg 
Klim. p. 219. — Sat. Kyro: Asp; ganska troligt. men behofver dock bekraf- 
tas. — Ta. Hanbo: Herk. ; barom giiller detsamma; arten upptogs redan i 
Fort. 1852 ocb Herb. Mus. Fenn. fran T., jfr Suomen Kasvio p. 194 ocb Ale; 
jag kiinner dock ej bvarpa denna uppgift grundar sig. da Levanders exemplar 
forst inlemnats i senaste tid. Ehuru uppgiften fran Hattula harstammar fran 
en skolelev, torde den dock kunna betraktas sasom siiker. — Oa. Ylibarma 
prestgard (C. G. v. Essen): Moberg Klim. p. 219; jag niisstanker att uppgif- 
ten beror pa forvexling med G. minima, se f. o. om denna provins ocb Tb. 
under Wirzen. 

Fritillaria Meleagris l. 

In Fennia maxime australi rarissime inveniri indicator. Num 
omn'tno spontanea inveniatur, confirmations egeat. 

Al. Geta Bolstaholm sat cop. in prato udo (alumn. J. Mon- 
telllj: E. Renter in (Diar. 5, XL 1887) Medd. XV p. 215. cfrMedd. 
XV p. 227, Herb. Mus. Fenn. II p. 124 et Hartm. XII p. 72. 

Ehuru Reuter betecknar arten sasom ny for tinska floran, maste det 
enligt min tanke forst utredas. om arten pa det uppgifna stiillet verkligen ar 
vildt viixande, eller om den blott ar forvildad. — Ka. Viborg furvildad i en 
gammal park : lye. A. Berg ! 

Lilium bulbiferum L. 

In hortis no?inunqvam adventiciion. 

Sat. Karkku spridd afven ett litet stycke utom sjelfva triidgardarna 



112 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

t. ex. a Jarventaka och Kauniais: Hjelt. — Ta. Hollola Xygard sparsamt for- 
vildad i tradgarden, Upila i mangd: Norrl. ant. 

Sasom odlad trifves viixten anna nastan utan vard i Kajana trakten: 

Must, p. 41. 

L. Martagon L. har jag deremot endast sett inom tradgardar, ehuru 
den der sprider sig sjelf. Ingendera af dessa vaxter kan raknas till Fin- 
lands flora. 

Muscari botryoides (L.) Mill. 

In hortis nonnunqvam adventicium. 

Nyl. Pa en sophog [vid Bangatan] i Helsingfors (elev B. F. Forsman!); 
Brenner i (Prot. 6, II, 1886) Medd. XIII p. 241; da arten ofta foljer med 
tradgardsafskraden, ar uppgiften utan storre betydenhet. — Ta. Hollola Ky- 
gard forvildad flerstades kring byggningen: Norrl. ant. — Ob. Antraffad 
forvildad bland grits vid nagon af villoma pa Hietasaari nara Uleaborg 1886 : 
Zidb.; [blommar i tradgardar i Haaparanta: Hougb. not.]. 

Lloydia serotina Reich. 

En egendomlig lok, mojligen tillhorande den i ostra Ryssland och Si- 
birien forekommande Lloydia serotina. antraffades sommaren 1875 af Prof. 
Lindberg bland mossor. hemforda fran en kalkputt i det gamla kalkbrottet i 
Buskeala [i XI.]: Medd. Ill p. 191. Afven om bestamningen vore fullt saker, 
ar arten har antagligen tillfallig, da loken mojligen inkommit med ryska ar- 
betare. 

Ornithogalum umbellatum L. 

In Fennia australi rarissime ex hortis aufugiens. 

Al. [Sund] bar observerats vid prestgarden sasom iorvildad, vilxande 
pa yttre sidan om triidgardsmuren: Prim. p. 73. — Ab. Tenala Rilaks i kind 
nara sjostranden: K. W. Bruncrona, jfr Not, XI p. 157, der den omnamnes 
sasom ny. men genom bortfallandet af nagra ord, sasom tagen i [Nyl. Hel- 
singfors] "Tholo park, hvilket rattas Not. XIII p. 456; deremot forekommer den 
forvildad i Bot. tradgarden vid Helsingfors: eleverne V. Juslenius! och K. A. 
Granroth! — Sat. Karkku Kauniais forvildad i tradgarden: Hjelt. 

Ornithogalum nutans L. upptages „sall. forv." i Finland: Hartm. XII p. 
71; jag misstanker dock att uppgiften uppstatt genom forvexling. 

Allium scorodoprasum l 

In Alandia et taeniis Fenniae maxime austro-occidentalis 
rarius obviam. 

Fenn. austr. occ: Fries; Aland.: Nym. Consp. p. 735; Fenn. 
etiam Aboae: Nym. Suppl. p. 307, vide etiam Led. IV p. 163. 



Allium scorodoprasum. 113 

Al. r: Bergstr.: [Jomala] Ingbolc prope Farjsund: Bergstr. 
Beskr.; Jomala, Sund VTardo: Tengstr. in dupl.!; Geta Bplstaholm 
unicorn spec: Hull aim. et herb.: Hammarland Skarpnato!, Jo- 
mala in insula ejusdem nominis (Roslin): Arrh. & l\\: Kokar [do !) 
interdum cop. et Angholm, Foglo Degerby ad „tuUbron": Arrh.; 
Sottunga Masshaga, Vardo Listerbyholmen, Kumlinge Ingershol- 
men!, Brando Bjorko Espskar: Laur. Fort.; Saltvik prope Kugg- 
bole: Rob. et Ch. E. Boldt, vide etiam Radl. p. 235. — Ab. Nagu 
in taeniis: Ilmoni!: Sagu: A. af Schulten!, ci'r Medd. I p. 108. 

.,In pratis Alandiae et provinciarum Nylandiae et Careliae meridionalis 
ad sinum Fennicum sitarum, Villiuge. Kot-ka": Wirz. PI. off. p. 27 o. 28, jfr 
Pviipr. Diatr. p. 24: cm uppg. ofverhufvud liar nagon grand, grunclar den Big 
antagligen pa forvexling med A. oleraeeum. — Ab. Pojo: R. Haartman i herb, 
lye. n.; hogst sannolikt. — T a. Hauho: Herk. p. 59; kommer troligtvis al- 
drig att bekriiftas (kunde afven mdjligen afse A. oleraeeum, som ej upptages). 

A. scorodoprasum f. foliis marcescentibus in locis arenariis inter segetes 
lecta ad A. armarium accedens r: Bergstr.; samrna form omni'tmnes sedan 
under namn af * arenarioides [Bergstr.] r i en sadesaker niira Frebbenby [i 
Hammarland]: Bergstr. Beskr. Da denna form ej aterfanns af Arrh. & K. och na- 
got exemplar ej heller finnes i samlingen. aro narmare undersokningar af noden. 

Allium arenarium L. 

In Alandia raro obviam. 

Fenn. austr. oca: Fries. 

Al. r: (Sadelin): Bergstr.: Hammarland (A. Sadelin) Bergstr. 
Beskr.; Lemland Flaka in agro: Arrh. & K.!: Eckero circa pag. 
Storby in agris, Hammarland Frebbenby: Arrh. FL: Geta Finno in 
agro secalino, Saltvik in agris circa templum: Rob. et Ch. E. Boldt: 
vide etiam Hartm. XII p. 67 nomine A. vineale L. 

,,Scand. exc. Lapp.-: Nym. Syll. p. 375. — Upptages deremot ej alls 
fran Finland i Nym. Consp. p. 736. 

Allium strictum Schrad. 

In Karelia ladogensi rariss'tme et anno 1880 primum di- 
stlnetum; ad septehtrionem versus asqve ad 61° 40' procedit. 

Fenn. mer. or. (cl. Hult 1880): Nym. Consp. p. 738—739: 
Fenn. mer. or. (Carel. ladog.) a W. Nylanderjam 1850 lectum est: 
Nym. Suppl. p. 308. 

Kl. Valamo: W. Nylander!: Sortavala Tulolansaari : 0. Ta- 
penins!; specimina determinavit R. Hult, vide Medd. VI p. 243 et 
1. c. p. 247. 



114 Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, V, n. 1. 

Allium ursinum l 

In Alandia rarissime ledum est. 

In Alandia af Tengstrom (Mils. Fenn. cum adnotatione: Jo- 
mala Ramsholmen ad praedium sacerdotale) : W. Nyl. Distr.: ins. 
Aland (P. Nylander in lift): Led. IV p. 186: Aland.: Nym. Consp. 
p. 738. 

Al. rr: Bergstr.; ,,pa Ramsholmen (!) en liten bordig 6, ho- 
rande under Jomala prestgard": Tengstr.!, cfr Bergstr. Beskr., 
Hartm. XII p. 70 etc.: Jomala ad stagnum prope Dalkarby: Ar- 
rhenius & Kihlman! 

Allium oleraceum l. 

In Alandia satis freqventer, in reliqua Feunia maxime austro- 

oceidentali passim aut rarius, sed ceteroqvin rarias - rarissime 
usqve ad 61° 55 f invenitur. 

Till.; Kami; Fenn. mer. Carel. oneg.: Nym. Suppl. p. 309, cfr 
Nym. Consp. p. 741. 

A 1. (p) : Bergstr. ; st fq : Bergstr. Beskr. et Arrh. & K. : Foglo— 
Lemland, Jomala— Geta : Tengstr.!; Kokar etc. st fq: Arrh.: [Sund] co- 
piose ad praedium sacerdotis, sed ceteroqvin non tantum: Prim. p. 73. 

— Ab. „in montosis Runsaliae et alibi non infreqvens": Leche p. 11, 
cfr 1. c. p. 33; p: Zett. & Br.: Kathrinedal: E. Reuter!; Korpo: I. 
Ringbom: Abo Lillheikkila : Hellstrom!; Pargas p - st r [ex. gr. 
Lenholmen]: Arrh. Ann.: Kimito Hiitis st fq: Arrh.; Nystad Birk- 
holm et Puttsaari p: Hollm. ; Bjerno praedium Pojo: E. G. Printz. 

— Nyl. Fagervik r: His.!; Thusby in ripa lapidosa prope prae- 
dium Gammelby: Astr. & H.!; Helsinge Degero Jollas 1865: II- 
moni!; Kyrkslatt: Brenner!; Helsingfors in horto botanico: Kihlm. 
ann.; Borga [sacell. Borgnas] ad amnem prope Laha (Nerv.!): W. 
Nyl. p. 212 et Sael. 0. Nyl.; Borga Svartsa [Lokholm] (Fastberg!): 
Seel, ann.; Borga Emsalo: Sael. herb. — Ka. rr Sakjarvi Kaukiala 
in Ristiniemi: Blom!; Lavansaari: E. Nylander! et Brenn. — Ik. 
r Kakki Kaitasaari!, Sakkola (Nikl.!): Malmb. 

Sat. Raumo: W. Wallenius!; Euraaminne Puttsaari: Kl. Wahl- 
man!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 124. — Ta. Janakkala Haga: 0. 
H. A. Sundell! et Leop. ann.; plur. loc. ex. gr. [Asikkala] Reivila, 
Urajarvi, Kalkkis, Kurhila etc.: Norrl. s. o. Tav.; Asikkala Kurhila! 
et Keltaniemi! (in dupl.): Nikl.; [par. Gustaf Adolf] (st r) ad praed. 



Allium oleraceum. 115 

sacerdotis, Putkijarvi: Bonsd.! — Kl. Valamo: Fl. Kar. et Seelan!, 

vide infra. -Kon. it Jalguba (Giinther!): Norrl. On., cfr 1. c. p. 
95 et GUnth. p. 54. 

Storsta delen af Finl.: Fries; kan ej anses riitt. — Ab. Karis: H. Bo- 
ning i herb. lye. n., hogst sannolikt. — Kl. Det bor ihagkommas att W. Xy- 
landers exemplar hor till A. strictum, men da Sielaus exemplar fir B&kert, 
kan uppg. i FL Kar. likval anses riktig. — Se f. 6. under A. scorodoprasum L. 

Var. complanatum Fr. forekommer mycket siillsynt med hufvudformen. 
Endast folj. uppgifter arc- mig bekanta: 

Al. Finstrom Bergo: Arrh. & K. — Nyl. Borga Lokholm: Fastberg !, 
jfr Prot. 14, III, 1863. 

Allium schoenoprasum l. 

In litoribus maris baltici et sinus fennici satis freqventer — 
freqventer, in litoribus maris albi passim - satis freqventer, in 
vicinitate maris glacialis autem freqventer crescit, seel ad sinum 
bottnicum tantum inferiorem rarius inveniri videtur. In Fennia 
interiore rarius — rarissime obviam, sed in interiore parte Lap- 
poniae orientalis in multis locis visum. Praecipue ad rnaria sep- 
teidrionalia var. sibiricum saepius oecurrit. 

Till; Kalm; in calcareis insularum Fenniae meridionalis — 
Alandiae, Pargas, Kimito, Sibbo — et ad mare glaciale prope li- 
tora subhumida Finmarkiae: Wirz. PI. off. p. 28; st fq in taeniis 
exterioribns Fenniae australis, sed in interiore provinciaram lito- 
ralinm non invenitur, nisi in Artsjo . . .: Malmgr. Spar p. 13; Fenn. 
mer. or. (Carel.): Nym. Suppl. p. 310, vide etiam Led. IV p. 167. 

Al. cop. in insulis minoribus deprehenditur, ob usum, qvem 
culinae praebet, Alandis nota: Tsernstr. p. 57; fq ad oram: Tengstr.!; 
st fq: Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br.; p - st fq praecipue solo 
calcareo: Arrh. Ann.: fq: Sand, et A. Nyl.; Nummi in declivi ad 
ripam sinistram laens Myllyjarvi (0. A. Heikel): Sel.; Karislojo in 
promontorio Karkali in rupe: Al. Lagus; Lojo (aut Karislojo) r in 
promontorio Lofkulla: Ch. E. Boldt; Vihti (p) ex. gr. Juotila, 
[Vanhala] in monte Laukkaniaki: Printz et E. G. Printz; Vihti 
Kauppila: af Hallstr.! — Nyl. fq in taeniis: His. nomine A. sibi- 
ricum var. sclwenoprasoides Fr.; fq: W. Nyl. eodem nomine; Esbo 
fq in scopulis taeniarum: Kihlm. ann.; fq in taeniis: Sael. 0. Nyl. 
nomine A. sibiricum var. schoenoprasoides ; [Hogland] p in fissuris 



116 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

rupium, praecipue (fq) ad oram orientalem: Schrenck p. 157, cfr 
1. c. p. 149 et vide Led. IV p. 167: [Hogland] in petris (r): Brenn., 
vide ceterum sub var. — Ka. (r) [Sakjarvi] Kaukiala! in litoribus 
et in insulis Pattansaari, Korkeasaari! et Pitkapaasi: Blom: La- 
vansaari: E. Nylander!, cfr Brenn.: (fq) in taeniis Viburgi (E. Ny- 
lander): Fl. Kar. p. 191. nomine A. sib. var. schoenoprasoides [ad 
partem, ut credo, ad Lavansaari spectat]: st fq in taeniis par. Vi- 
borg: Malmb., vide ceterum sub var. — Ik. st fq in taeniis par. 
Kakki: Malmb.. spec, e Kakki Kaitasaari!: [in litoribus fq, in vici- 
nitate oppidi Petersburg ad ostium fluminis Neva fq in omnibus 
insulis, in partibus magis interioribus non crescere videtur: Meinsh. 
p. 353]. 

Sat. st r Raumo (Simming!): Malmgr; Euraaminne Ilavois: 
Kl. Wahlman! — Ta. vide infra. — Kol. rr supra rupem prope 
lac. Onega ad Schtjeliki (Sievers!): Elfv. 

Oa. st r: Malmgr.: Kristinestacl:] Stromb.. cfr Hartm. XII p. 
69: Qvarken in insula qvadam inculta prope Ronnskar in taeniis 
ultimis: Laur. 

Kon. Jalguba (Gimther!): Norrl. On., spec, etiam leg. Sahl- 
berg!, vide etiam Norrl. On. p. 70 et 95: in petris insulae Schar- 
danska, insula Ivanovska etc.: Gtinth. p. 54, vide infra. 

m. vide infra. — Kp. Matkatsh et plur. loc. ad litora ma- 
ris albi: Sahib. Bidr., vide ceterum sub var. 

Kk. Keret, Kouta: Fellm. Incl, vide ceterum sub Lapp. 
ross. et var. 

Li. in litoralibus graminosis subhumidis totius Finmarkiae 
ubiqve satis cop.: Wahlenb. p. 76 et 77 [foliis introrsum planius- 
culis instructum esse indicatur: 1. c. p. 77]: ad rivum Saytikko 
haucl procul a templo Utsjokiensi, ad Nuus et alibi ad flumen 
Tana p cop.: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant., vide ceterum infra et 
sub var. 

Lapp. ross. ad litora maris fq, ceterum ad flumina 
Kuollejok . . . Kiksesjok et Tuloma usqve ad lacum Nuotjavr: Fellm. 
Ind.: iisdem cum forma typica locis p: N. I. Fellm. nomine A. sibi- 
rievm var. schoenoprasoides; Hibina, Imandra etc.: Beket. p. 600, 
vide ceterum infra sub var. 



Allium seboenoprasum. 117 

Nyl. Pyhajarvi vid strandcn af Pybajarvi sjo fullkomligt vild. v-ixande 
pa ett berg: elev E. Candolin! genom 0. Collin; uppg. torde kanske bebofva be- 
krai'tas. — Ka. M&rkas bur att Blom upptager t 3 aibiricum sasom allmiin. 
hvilkct snarare galler hufvudarten. — Sat. Huittinen : Car. p. 23 och Lyden : 
oaktadt de samstammiga uppg. forefaller mig forekomsten osaker, mOjl. af- 
ses odlade exemplar. Bjurneborg Ri'tfsu: A. N. Nordblad i herb. lye. n. : 
hogst sannolikt. — Ta. Hauho: Herk.; bebofver bekraftas; r Lahdentaka i 
Tyrvanto kapell, enligt exemplar i Tavastehus gymna^ii herbarium, tagna af 
0. Idestam: Asp. & Tb., jfr Ale. ocb Desideratkat p. S; bebofver kanske be- 
kraftas. — Kl. fq: Backm., bvilken freqvens sakert ar oriktig; arten furekommer 
mojligen pa de yttre bolmarne i skiiren, [jfr Desideratkat. p. 8], men efter- 
soktes af mig fafangt pa Hunnukkaniemi i Impilaks. — Kol. se under Kon. 

— Oa. Malmgr. uppraknar ingen lokal harifran, utan blott fran Sat. ocb Om. 

— Kon. Enligt beniiget meddelande af Giinther aro de af bonom anforda 
orterna oar i Onega, som tillbura Petrosavodska kretsen och ligga inom Fin- 
lands naturbistoriska omrade, men buruvida de ligga i denna provins eller 
Kol. kiinner jag ej. — Om. ..i'tr funnen af mig vid bafvet. men iir som jag 
tror forvildad, sages forekomma pa de yttre bolmarne i skiirgardeu" : Hellstr. ; 
exemplar finnes fran Larsmo! troligen af Hellstrom sjelf ocb i herb. lye. n. 
fran samma stiille af Z. Scbalin. 3Ied stud af Hellstrums uppg. tror jag att 
uppg.: Pyhajoki (D:r Appelberg): Malmgr., jfr Ale, Desideratkat. ocb Hartm. 
XII p. 69, mojligen banfor sig till icke fullt vilda exemplar. — Li. Siirskil- 
jes varieteten, sa torde samtliga uppgifter harifran hura till denna; siirskildt 
framballes i Kiblm. Ant. att exemplaret fran Utsjoki bor till var. nbiricum. 

Allium schoenoprasum var. sibiricum (L.) 

A forma typica non rife distincta. In amwtationibus se- 
qventibus hoc nomen (aid A. s ibi r ic um L.) usurpation est. 

Fenn. bor. or.: Fries: Fenn.: Nym. Consp. p. 741: Lapp. fenn. 
et ross.: Nym. Suppl. p. 310. 

Ab. Vihti: W. Nyl. p. 205. „foliis teretibus" autem instruc- 
tum esse indicatur. — Nyl. r Morskom in monte Lokberget. 
Artsjo in Laukkakallio!: Sael. 0. Nyl., el'r 1. c. p. 17. — Ka. Veh- 
kalahti Siliakallio: Seel. 0. Nyl.!: (fq): Blom. vide etiam Fl. Kar. 

Kp. st fq ad litora maris albi ad Kemi: Malmgren!; Soroka: 
Selin!: Vig: Selin!. 

Kk. plur. locis ad mare album: Angstr. p. 51. 

Li. Utsjoki in vicinitate sacerdntii (Sil^nl): Kihlm. Ant.: fq 
in reg. maritima totius Finmarkiae: Lund p. 88 nomine A. sibi- 
ricum majus; Angsnas! et Karlbunden: Arrh. ant.: ad Varanger 
haud infreqvens: Blytt p. 1272. cfr Norm. ami. p. 56 et Hartm. 
p. 408: vide ceterum sub f. typica. 



V. :i. 1. 

maiwnam partem hqjus Lapponta 
sis laritimis fq. In pahotde profcndo ad pagum 
Omba inter Eriophon N Fellm.: Allium usqve ad 

men in 8, \. 1887 N 2tT8 - 

; in maxima parte Lapp, ross :n inter - 

Kihlnu n Broth. Wand. p. - in H. M. F. adsunt 

1 .v.. 1 .;\. 1 joa, I : I 

\ -. . - \vl. rill H. M. F. harifran 

le exeniplaret ar A. xko tm op rnsw m, hvilken ej tinues oninamd i 
l>renn. p. fttt A, schocnopms 

iricum. 
-kiljer man A, schocnoprasum ooh A. sibiricum. : 
franihalli:? rna frin de nord . :ie af lan- 

: _or Harnn. p.'4 

r Hartni. XII 8 I. FeDmans - won A. 

sdkomeprasHm eiteras med :__ .'.:1m. Ant. Pa emel- 

Kihlman. som varit i tilltalle an se arten vaxande saval Tid tinsk 
kens strander som i Lr ; s&,< ag ra atskil; rnier 

i Herb. Mas. Fenn. II. har jag ej heller gjort r. _ k hartill.. ehu. 

_ rskild rubrik de up- 

s namn blilvit anvandt. S \emplaren i H. M. F. underk 

; med saktrhet tie. ter byta plats. I Hartni. 

XII p. 60 bortlemnas op] ■ - dra Finland Iran var. sibiricum. 

a annu atl let ban upp: \ sibiricum 

under J. schomoprasHm till;. _ ^ - ^ cne 

der vollstandigsten allmaligen Ul •. . _ ■ _ i . . _ m bil- 

den" \ Alliorum ad: 3 : rummor. . > 

icum som egen art ooh i _ S _ 1.) enda>t 

denna Iran Finland . . Blytt p. S 1 1 : detta torde doek knappa s I 

Fries lorstar med JL. scAoenoprasum L. den odlade formen. >e haroni 
...:_.. yiricum x&t. schocnoptxi- 

Iran Finland. Atven hans uppg. om A. sibiricum ar toga up: :n an 

ej direkt oriktig, da Kar. ross. deninder kan . 

_ <chocnopra$um L. anda till I 

Enontekiainen: Grape p. 106. jt'r Sehub. Tirid. p. 336: den trifves v;Y. 

p. 41 oeh upptages at Fries sasom odlad i hela Finland. S&som od- 
lade i sodra Finland uppraknar I I I... A. p ot rum L., A. ctpa 
L. oeh A. pstulosum L.. hvilket torde i hutVudsak v ... A. jistnlosum 
..\ ratt bra vid Uleaborg. hvaremo: - arterna riss 
.. men ..sla liten rot**: Jul. p. 21. Se i. ft. em dessa arter Brenn. 
-V 

•jidenu namda. alvensom de I 111 — 112 uppraknade. odlas i 

Finland mer eller mindre allmant folj. arter. som hora till denna familj: 



Allium schoenoprasum. 119 

Tuhpa Gesneriana L.. Hemerocallis fulva L.. H. /lava L., se Brenn. Flor. p. 
178 o. 180 iifvensom Moberg Nat. p. 174. (Hyacinthus orientalis L.: Brenn. 
Flor. p. 180 odlas for det mesta i kruka, dock har jag i Oa. Vasa sett exem- 
plar, som enligt B. Carp varit hela vintern pa kalljord och blommade iifven 
i det fria den 1 Maj 1890). 

Anthericum ramosum L. 

Om Anthericum Fl. Suec. [ed. I] 277, [tryckfel i FL Suec. i st. for 267 ; 277 
ar ratteligen Acorns Calamus, se iifven Gadd Sat.] uppgifves ,,rara certe plan- 
tula, in Satacunda qvidem non adbuc a me observata, sed. . . dum iter faciebam 
in Tavastiae paroecia Akkas.,: Gadd Observ. p. 23, jfr Gadd Sat. p. 48; ma- 
lianda var arten fordom odlad och forvildad, men ar sakert icke vild; jag har 
dock icke ansett mig bora alldeles utesluta uppgiften. 



Sinilaceae. 



Polygonatum verticillatum (L.) All. 

A b. Abo nara Ispois: Wirz. M. S., uppg. har ej bekraftats. — Oa. Upprak- 

nas af Iproclis bland nbdbrodsamnen Iran Osterbotten i K. Sv. V. Ak. H. 
1742 p. 272, hvilken uppgift citeras af J. Fr. Wallenius, Afhandling om fin- 
ska allmogens nodbrod, Disp. Praes. C. N. Hellenius. Abo 1782 p. 13, m. fl. 
anda till Schiib. Virid. p. 210. Att harmed afses Polygonatum officinale ar 
otvifvelaktigt. I Xorge gar arten till Hammarfest, men ar osaker i Ostfin- 
marken: Blytt p. 1272. 

Polygonatum nmltiflorum (L.) ail *) 

hi Alandia satis retro, ceteroqvin in vicinitate orae maritimae 
australis raro, in interiore parte Fenniae tnaxime australis raris- 
sime invenitur; in septentrionem versus ad 61° SO' fere adno- 
tatum. 

Kalm: Fenn. austr. occ: Fries: Fenn. mer. occ: Nym. Consp. 
p. 717: Fenn. etiam mer.: Nym. Suppl. p. 300. 

Al. r: Bergstr.; [Kokar] Ido: Bergstr. p. 4: Jomala Ofver- 
nas, Ramsholm (!), Finstrom Godby: Tengstr.! et Bergstr. Beskr.: 
Finstrom Bergo Huso: Ericss.: Geta Bolstaholm. Mariehamn: Hult 
aim.: Saltvik Haraldsbyholmen, Jomala Mockelo et Ramsholmen: 
Arrh. & K.: Kokar Angholmen et Ido: Arrh.: Vardo Listerbyhol- 



Convallaria multiflora L. 



120 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

men: Laur. Fort.; Sund: Mela herb, [non a Mela coll.]: Finstrom 
Emkarby: E. Reuter; Geta Ramsholm [ad septentrionem versus ab 
Isakso]: Ch. E. Boldt. — Ab. r: Zett. & Br., spec, e [Reso] Ek- 
stensholm!; Abo Kuppis: E. Reuter: Korpo Krakskar: A. Liljen- 
strand in dupl.!; Pargas Smedsholmen [ad Qvidja]: [J. M. J. af 
Tengstrom]! et Arrh. Ann.: Nystad Birkholm Kapyli et Puttsaari 
Tevaluoto: Hollm.: Halikko Vaisakko: K. E. v. Bonsdorff!: Kimito 
Jungfrusund: H. M. Linden in herb. lye. n.: Pojo: G. H. Gronroos 
et Hj. Baer in herb. lye. n. — Nyl. Esbo: Palmen in Mela herb.: 
Esbo Kaitans parcissime 18S4: Kihlm. ann.: Helsingfors Estluotan: 
Ssel. ann.; ibidem cop.: Elfv. comm.: r Borga in Tunnholmen. 
Aggskar et Porto!, Pyttis in insula Tuuskas!: SseL 0. Nyl.; Lovisa 
Stromfors (R. G. Sucksdorff) : Hult herb.: Stromfors Kungshamn: 
C. J. Arrh. [veris. fere idem ac antecedens]. — Ka. Kymmene 
Munkfisket: Ssel. 0. Nyl.!; Yiborg Hapenasaari: C. Ahrenberg!: Vi- 
borg in insula contra Huusniemi: J. Lunelund & Zilliacus! [idem ac 
antecedens?]; r Raisala Napinlaks [in vicinitate Vuoksi]: Linden!, 
vide etiam Knorr. p. 29. — [Ik. p [= ..zerstreut"]: Meinsh. p. 
350]. 

Sat. r ad Raumo (Simming): Malmgr., spec, e Nurmis holme!, 
cfr 1. c. p. 6; Birkkala Tyrkkola: Carlss. p. 196, cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 124. 

Nyl. Hango: elev K. R. Bocker!; sannolikt. — Ka. Yiborg Kiiskila: 
J. Krohn i herb. lye. n.; uppg. behofver sasom icke oninamd af Malmb. ma- 
handa bekraftas. — Sat. Ulfsby: F. Stenberg i herb. lye. n.; hogst troligt. 

Var. bracteata (Thorn.) upptogs i Byteskat. Ill pa grund af exemplar 
fran Al. och Ab. och omnamnes afven i Laur. Fort, fran Al. Jomala, men 
om denna form sager Ledebour: ,.vix varietatis nomen meretur. E seminibus 
a cl. Thomas mecum communicatis in horto dorpatensi cultam in formam 
vulgarem mutatam observavi' ; : Led. IY p. 125. 

Polygonatum offlciiiale ail 1 ) 

In Fennia australi plerumqve (passim aid) satis freqventef, 
in nonnullis plagis etiam freqventer inveniUir, ad septentrionem et 
ad orientem versus rareseit et 63° 10' vix superat. 



l ) Convallaria polygonatum L. auct. fere omnium. 



Polygonatum officinale. 121 

Till.: Till. Icon. 31; Kalm; cop. in taeniis et in declivis mon- 
tium partis interioris: Hell. p. 8; (maxima pars) Fenn.: Fries; Scand 
exc. Lapp. Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 717. 

Al. (p): Bergstr.: st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. fq: Zett. & 
Br.: Pargas fqq: Arrh. Ann.: st fq: Sand.: fq: A. Nyl. et Printz; 
(p): Sel. - Nyl. p: His.: fqq: W. NyL; st fq: Sael. 0. Nyl; [Hogland} 
parce in silvis: Schrenck p. 157, cfr 1. c. p. 151: [Hogland] (r): 
Brenn. — Ka. Sippola: Sselan & Stromborg!; («rr>) Ristiniemi, in 
pago Kaukiala: Blom; p: Linden. — Ik. p: Malmb.; [p et parce: 
Meinsh, p. 350]. 

Sat. p: Malmgr.; st fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; fq: Asp. 
& Th.; st fq: Norrl. s. o. Tav.; (fq): Bonsd.; in parte occidentali 
par Luhanka st fq, ceteroqvin p in montibus majoribus ex. gr. 
Paljakko, . . . Rappukallio, Haukkavuori et Vallyvuori, omnes in Kor- 
pilahti: Wainio Tav. or.; in vicinitate lac. Paijane: 1. c. p. 41 [for- 
sitan partim ad Tb. spectat, vide etiam sub hac provincia]. — Sa. 
saltern circa Villmanstrand: E. Nyl. & Chyd., spec, e Kristina!: p: 
Halt fort.; S:t Michel: HasselbL; Punkaharju: Enw. hav. — Kl. 
(fq) usqve ad Ladogam borealem et ultra: Fl. Kar.; fq: Backm.; 
Palkjarvi p: Hjelt, cfr Hjelt Ant. p. 50. — Kol. Solomeno: Giinth. 
p. 54. 

Oa. Kristinestad (Nystrom): Stromb.; Nerpes: Nordl. p. 19; 
Lillkyro prope templum, Storkyro nonnulla km. septentrionem 
versus a templo, Vora ad fines pag. Andiala et Jorala: Laur., cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. 124 et Hartm. XII p. 76. — Tb. Korpilahti 
Vuarunvuori: Wainio Tav. or.; Jyvaskyla Vuorisalo parce in rupe : 
Gadol., cfr Prim. p. 53, vide etiam infra. — Sb. r: Mela, spec, e 
Kuopio Jynkkaniemi!, cfr Hartm. 1. c. — Kb. Kide (fq): Brand.!; 
Vartsila in campo graminoso (A. H. Petander): Kihlm. Beob. p. 
XXVI; r Liperi Parnanvaara: Eur. & H., cfr Hartm. 1. c. — Kon. 
st r Suunu in insula saxosa, Kivatsh (Selin!) [in sched. inter Schui- 
skoi et Kivatsh], Koselma! et Schuiskoi (Simming), in Saoneshje 
Asheb et insula quadam prope Schungu: Norrl. On.; Jalguba: 
Giinth. p. 54. 

„In saxosis et locis, ubi terra lapidibus substrata est, per Fenuiae pro- 
vincias australes et medias ad Leppavirta, Laukaa": Wirz. PI. off. p. 28; da 
hvarken Enw. upptager arten fran Leppavirta i Sb. eller Broth, fran Laukaa 
i Tb., sa torde uppgiften bora emottagas med reservation. — Oa. Uppraknas^ 



122 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 1. 

bland viixter som furekomma i niirheten af Gamla Wasa i ,.silva nemorosa" 
(Hallberg): Kihlm. Beob. p. XXIV; da emellertid Hallb. i sin „Florula" ej 
upptager arten och den ej observerats i denna trakt af Lauren eller nagon an- 
nan botanist, synes uppg. bora bekraftas. 

Tilliiggas ma att roten brukats till nodbrod: ..ex radicibus. . . quo- 
qve panem Tonstr. solent'-: Gadd Sat. p. 31, jfr Linne. Plantae esculentae pa- 
triae, Diss. Resp. J. Hiorth, Dpsala 1752, p. 13, Fl. Suec. p. 110, liksom Hell. m. fl. 

Convallaria majalis l 

In Fennia australi et media frequenter out satis frequenter 
et saepe eopiose crescit. Supra 64°, vicinitate sinus bottnici forsi- 
tan excepta, rarescit, sed ad 67° fere indicatur. 

Till.; Till. Icon. 144; omnium copiosissime provenit, qvantum 
rescire potuimus, in Suecia ac Fenningia nostra . . . neqve ta- 
men omnibus locis aeqve ubertim crescit, sed in borealioribus ra- 
rius, in alpibus vero prorsus clesideratur: De Convallariae specie 
vulgo Lilium convallium dicta, ex occasione Loci o Cantici II v. 1. 
Pars post. Praes. J. Brovallio prop. H. H. Lilius, Abo 1744. p. 25. 
nomine Convallaria Fl. Lapp. 112; ..O-botniensibus Haaroron": 
Fl. Suec. p. 109: Kalm: copiosissime in insulis taeniarum et in 
aliis locis: Hell. p. 8: in collibus dumetorum et pratis per totam 
Finlandiam centralem et mediam (ad G. Carleby et Kalajoki. Kemi): 
Wirz. PI. off. p. 28; maxima pars Fenn.: Fries: Fenn.: Nym. Consp. 
p. 717, (vide Nym. Suppl. p. 300). 

Al. fq: Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br.: fqq: Arrh. Ann.: fq: 
Sand., A. Nyl. et Printz: st fq: Sel. — Nyl. fq prtecipue in tae- 
niis: His.; fq: W. Nyl. et Sael. 0. XyL; [Hogland] (r): Brenn., jam 
a Schrenck p. 151 et 157 enum. — Ka. st fq: Blom: fq: Linden. 
— Ik. st fq: Malmb.; [st fq saepe copiosissime in silvis minus 
densis: Meinsh. p. 349]. 

Sat. fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. fq: omnes auet. — Sa. st 
fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. et Backm. — Kol. fq: Elfv. 

Oa. fq: Malmgr.: st fq: Laur. — Tb. fq - st fq: Broth. — 
Sb. fq: Enw. et Winter: (fqq): Mela; p: M. & J. Sahib. — Kb. fq: 
Brand, et Eur. & H.; st fq: Wainio Kasv. — Kon. fq, in deustis 
macrioribus saepe eopiose, in Saoneshje et Reg. occ. fq: Norrl. On. 
Om. fq: Hellstr. — Ok. r Sotkamo Naapurinvaara: Brenn. 
Reseb. p. G7, cfr Wainio Kasv. et Wainio Kasv. p. 90; Ristijiirvi 



Convallaria majalis. 123 

Saukkovaara: Brenn. 1. c. p. 70: (I'q) Paltamo el Kajana p, sed in 
Ristijarvi e1 Kianta ( fq ): Must.; Paltamo Kivesvaara, Hyrynsalmi: 
Brenn. Ber. 1869, vide etiam Moberg Klim. p. 220 e1 221. — Kp. ad- 
huc non adnotata, sed certe indaganda; [Repola si fq: WainioKasv.] 

Ob. st fq in li (!) in insulis: Jul. p. 278; (fq) exc. parte sep- 
tentr. - oriental! [=Kuus.]: Brenn. & N.; (r) Uleaborg a fluvio 
Oiilujoki ad septentrionem versus: Eberh.!; Kiiminki! LJkkola fq: 
Brenn. Ber. 1870; Kemi: M. Castren p. 334 et Brenn. Ber. 1864; 
Pudasjarvi prope tenipluni ad viam publicum: Brenn. Ber. 1870 
et Wainio ann.; r Pudasjarvi Timonen: Nyb. Ber.; Alatornio s1 
fq: Hougb. not.; [p: 0. R. Fries p. 165]: Aavasaksa: Acerbi p. 170: 
Rovaniemi Kunnari: Kihlm., vide etiam Moberg Klim. p. 220 el 
221: st. r Ylitornio ad Raanujarvi, in insula qvadam lacus Mieko- 
jarvi, circa Karhujupukka compluribus locis, deniqve ad Kanto- 
maa, [in monte Pullinki parte suecica cop.,] Rovaniemi paullum 
ad meridiem versus a Korinte! ad ripam fluvii Ounasjoki, inter 
Sinettajarvi et Sonkkajarvi: Hjelt & H., cfr 1. c. p. 95. — Kuus, 
(p): Sahib. Fort.; plur. loc. in declivitatibus et cacumine montis 
livaara!: Wainio Kasv., cfr 1. c. p. 112. — Kk. Oulanka [plur. 
loc] in Paanuorunen: Wainio Kasv., spec, e Kankahinen!; in pra- 
tis collinis ad flumen Keret r: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm., qui 
ipse non vidit, et N. I. Fellm. p. XXV (et XXXIX). 

Lk. r Sodankyla in luco prope cataractam Orakoski: Blom 
Bidr., cfr Hartm. XII p. 77; ad infimam partem hujus Lapp, rarius: 
Fellm. Lapp., cfr Led. IV p. 126; ad sacerdotium Kemitrask (H. 
Krank): Moberg Klim. p. 221, vide infra. 

Lira. Umba: Edgr. & Lev. 

Om. Pyhajoki endast pa Stockliolmen r: Lackstr.; da denna uppg. strider 
mot de Ofriga, (jfr dock Eberh.), har jag ej vagat fullt forlita mig derpa, 
men vill dock ej utesluta densamraa. 

Uppgifterna fran Lk. och Lim. harstamma (atom uppg. hos Moberg) 
fran allra senaste tid, sa att de ej inga i Herb. Mus. Fenu. II; de sta emel- 
lertid i ofverensstammelse med J. Fellmans uppgifter. En mojlighet vore att 
arten i Kemitrask sockens prestgard blifvit odlad. — Wablenberg upptager 
arten till nedre granreg.: Walilenb. p. XXX. 

Majaiithemum bifolium (L ) f w Schmidt 

hi tota Fennia freqventissime aut freqyenter crescit; in Lap- 
fonia septentrionali autem rarescit et ultra 69 c 4' vix progreditur. 



124 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Fqq x ) aut fq in Fennia inveniri consentiunt omnes fere auc- 
tores, cfr Till., Till. Icon. 11, Kalm; locis silvaticis per omnes pro- 
vincias usqve ad Lapp, inferalpinam: Wirz. PI. off. p. 12; maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. s. L: Nym. Consp. p. 717, vide 
etiam Led. IV p. 127. 

Lapp. fenn. fq — fqq et interdum sat copiose variis locis per 
totum territorium: Hjelt &H.; Sodankyla in silvis frondosis velmix- 
tis, abiegnis turfosis, locisque nemorosis (fq): Blom Bidr.; in lucis sic- 
cioribns per partem silvaticam Lapp, meridionalium usqve ad Pa- 
lojoensuu Lapp. Tornensis p parcius: Wahlenb. p. 78, vide etiam 
1. c. p. XVI; usqve ad Palojoensuu in districtu Tornensi et Sodan- 
kyla [= ,,Sodaukyla u ] in districtu Kemensi p: Fellm. Lapp. p. 101; 
Pallastunturit ad reg. subalpinam: Hjelt; Sodankyla septentr.-orient. 
tantum secundum fluvium Tankajoki et a Lokka ad meridiem 
versus: Hult Ant.; ad Kultala et in pago Kyro juxta flum. Ivalo- 
joki, deinde modo ad Konsavaara inarensem, lat. bor. 69° 4': Kihlm. 
Ant.; in Finmarkia orientali haud obviam: Blytt p. 1273. — [L. 
ent. reg. subalp. p, reg. silv. fq: Laest.] 

Lim. [in Lapp, ross.] haud infrequens: Fellm. Ind. [ad Kk. 
et Lira, certe spectat]; in parte meridionali occ. adhuc circa 
flumen Niva! (r) obviam: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXIX; Kantalaks 
duobus locis, Seredna, inter Shelesna et Seredna, Niva, Sashejka, 
Hibina (etiam herb.) et Porje-guba: Mela PL, cfr Beket. p. 599 et 
Broth. Wand. p. 7; ad Tuloma et Nuotjok: Enw. ann.; Umba: 
Edgr. & Lev. — Lv. Kuusreka: Mela PL; Olenitsa: Selin! — 
Lp. Tshapoma et Pjalitsa: Mela PL 

Al. st fq: Bergstr., men fq: Bergstr.Beskr. — Sb. p: M. & J. Sahlberg, 
siikert alltfor lag freqvens. — Ob. mera allman: Jul. p. 278. 

Paris qvadrifolia l. 

In tola fere Fennia satis freqventer crescit; ad septentrionem 
versus freqventia minuta ad fines usqve procedit. 

J ) Arrh. Ann., Blom, Linden, [Meinsh. p. 250], Hjelt, Xorrl. s. o. Tav., 
Wainio Tav. or., Broth., Mela, Wainio Kasv. et Sahib. Fort.; fqq, sed raro 
cop.: Leop.; cop.: Hult; fq - fqq: Elfv., Hjelt & H.; fqq, in nemorosis, locis 
apertis minus exsuccis et praesertim olim deustis cop. — copiosissime, nee 
non in silvis lucisqve frondosis vel mixtis vel subturfosis, in Reg. occ. fqq: 
Xorrl. On. 



Paris qvadrifolia. 12"» 

Till.; Till. Icon. 32: Kalm; [in] nemoribus ab oris sinus Fen- 
nici ad Lapponiam subalpinani usqve: Wirz. PI. off. p. 33; ma- 
xima pars Fenn. et Lapp.: Fries: Scand. s. L: Nym. Consp. p. 717, 
vide etiam Led. IV p. 120. 

Al. (st fq): Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br., Sand., A. Nyl. et 
Printz; st fq: Arrh. Ann. et Sel. — Nyl. st fq: His.; (p): W. NyL; 
Helsingfors st fq: Kihlm. ann.; st fq: Ssel. 0. Nyl.; Hogland ( fq>): 
E. Nyl. Ber., cfr Brenn. et Brenn. Till. p. 35; [Hogland] unicum 
spec, ad Purjeniemenpaallys: Brenn. p. 446. — Ka. (st r): Blom; 
st fq - fq: Linden. — Ik. st fq: Malmb.; [st fq et saepe cop.: 
Meinsh. p. 351]. 

Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Norrl. s. o. 
Tav. et Wainio Tav. or.; fq: Asp. & Th. et Bonsd. — Sa. (fq) [in 
tota Savonia]: E. Nyl. & Chyd.; (p): Hult; st fq: Hult Fort. — Kl. 
fq: Fl. Kar. et Backm.; (p -j st fq: Hjelt. — Kol. st fq: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr. et Laur. — Tb. p: Broth. — Sb. fq: Enw. 
et Mela. — Kb. fq: Eur. & H.; p- st fq: Wainio Kasv. — Kon. 
fq; in Saoneshje ad Velikaja-guba fq; in Reg. occ. ad Suojarvi 
et Mokko plur. loc: Norrl. On. 

Dm.] p: Hellstr. — Ok. p-st fq praecipue prope Kiannan- 
niemi et Ylajoki: Wainio Kasv.; st fq: Must., vide etiam Brenn. 
Reseb. p. 68, 70, 72. — Kp. p-st fq: Wainio Kasv. 

b. p: Jul. p. 282, Brenn. & N. [et 0. R. Fries p. 165]: st r-p, 
sed parce praecipue in lucis: Hjelt & H. — Kuus. Paanajarvi: 
Sahib. Fort.; p— st fq: Wainio Kasv. — Kk. p (- st fq): Wai- 
nio Kasv.; Kouta: Fellni. Ind. 

Lapp. Fenn. st r (— p) sed parce praecipue in lucis per 
totum territorium: Hjelt & H.; [Sodankyla] (r) in silva fron- 
dosa prope Anneberg, nemorosisqve ad cataractam Kelukoski: 
Blom Bidr., cfr Kihlm. Beob. p. XIX; locis humidis umbro- 
sis ( fq :.-): Fellm. Lapp., [minime, qvantum scio, fq]: p in lucis 
reg. silvaticae: Hult Ant.: Kultala ad flum. Ivalojoki et Toi- 
voniemi, in radice alpis Peldoaivi locis nemorosis reg. subalpinae 
copiosius, Puolmak! in reg. subalpina: Kihlm. Ant.; Utsjoki: S. 
Castren p. 353; Paatsjoki, Kongas etc.: Wainio Ann.; in reg. sub- 
alp, circa Varangriam [ex. gr. supra Nyborg]: Th. Fries p. 200, 
cfr M. Blytt p. 316 et Hartm. p. 413: Wahlenb. p. 100 et 101, 

9 



126 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Lund p. 88 et Blytt p. 1272 tantum e locis extra Fenniam enume- 
rant. — [L. ent. reg. subalp. r: Laest., (vide etiam L. L. Lsest. p. 
291); Ruotajoki: Malmberg!] 

Lapp. ross. ad flumina Paatsjoki, [Kouta] alibiqve r: 
Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm. p. XLV; ad oram peninsulae Lapp, 
meridionalem ad Jambruts [spec. leg. Selin!] et Umba (Selin) at- 
qve ad peninsulam Turii: N. I. Fellm.; Ponoj: N. I. Fellm. p. XLV; 
Rasnjarg: Karsten!; Kantalaks: Mela herb, et Brotherus!; Shelesna 
prope Kantalaks: Broth. Wand. p. 5; Hipina [= „Umbdek Dun- 
der"]: 1. c. p. 7; Tshapoma: Mela PL et herb.; Abramovaja pahta 
nonnulla km ad septentrionem versus a Kola: Brotherus! 

Lm, Herb. Mas. Fenn. p. 8, liar uppkommit genom forvexling; afser 
exemplaret fran Abramovaja pahta i Lt. enl. meddelande af Kihlm. 



Om Sparris, Asparagus officinalis L., niimner Schiib. Virid. p. 341, att 
den odlas annu i Tornea, ehuru endast sasom prydnadsvaxt. 



Colchicaceae. 

Veratrum Lobelianum Bernh. 

Ad oram maris glacialis et albi a Varsina Lapponiae rossi- 
cae (tire. 68° 30') ad 66° 20' fere in compluribus locis frequen- 
ter inveniri indicator, delude parcius ad sinum varangricum occur- 
rit et in meridiem versus ad 65° fere in insula Solovetsh ledum 
est. Ceteroqvin in interiore parte Lapponiae rossicae rarius ob- 
viam. 

[Locis humidis Finmarkiae orientalis Hopseidet: Wirz. PI. off. 
p. 81 x )] ; in pratis ad pagum Keret juxta mare album et in vici- 
niis Imandrae: Spic. I p. 31; Lapp. bor. or.: Fries 1 ); Fenn. bor. 
Lapp, or.: Nym. Suppl. p. 311, cfr Nym. Consp. p. 745. 

Kip. Solovetsk: Selin!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 124 et 
Hartm. XII p. 65. 

Kk. Keret: vide sub Lapp, ross., spec. leg. F. Nylan- 
der! et Brenner! 



a ) Nomine V. Album L. 



Yeratrum Lobelianum. 127 

Li. juxta rivulos alpinos locis humidis occultioribus Finmar- 
kiae maritimae interdum copiosissime, sciL ... [in Hopseidet et 
adjacentibus sinubus maris omnium copiosissime, ibiqve alte in 
alpibus adscendit], ut etiam ad Varanger parcius: Wahlenb. p. 

277 l ), cfr 1. c. p. XVII, LVII et LXV et Wahlenb. Fl. Suec. p. 
687 l ), (fq) in reg. subalp. [ab Hopseidet] ad sinum Varangricum a 
mari usqve ad terminum betulae: Lund p. 88 2 ), cfr Lund Beretn. 
p. 41, 43 et 48, Blytt p. 1270 2 ), vide etiam M. Blytt p: 304 -i, 
[Norm. p. 305] et Hartm. p. 414 2 ); Arrh. ant. non comm. 

Lapp. toss, ad Keret ac si satum esset, deinde ad ostia 
omnium fere fluminum usqve ad Kantalaks parcius : Fellm. Ind. 
p. 309 0; m pratis et juxta rivulos nee non in alpinis secus to- 
tam oram inter Keret maris albi et Varsina maris glacialis fere 
ubiqve, deinde autem vix anteqvam ad sinum Varangricum Fin- 
markiae visa. Etiam in viciniis lacus Imandra (Spic): N. I. Fellm. 2 ), 
cfr 1. c. p. XXIII, XXV, XXVI, XXXIV, XLV et XLVI, spec, e Po- 
noj!; Kantalaks ad radicem montis subalpinis Shelesna: Brothe- 
rus!, cfr Broth. Wand. p. 4 et 5; Varsina, Jenjavr, parce circa 
Tshilljavr et interdum cop. ad Keinjavr: Broth. Reseb.; vide etiam 
Broth. Utdr. p. 131, Broth, exk. p. 76 et 78 et Kihlm. Bericht p. 

14—15 et 22. 

Led. IV p. 208 *) citerar YVirzens uppg. under Finland, men andra 
uppg. under Lappl. och territ. Kola, hvilket maste anses vilseledande. Arten 
upptages fran „Kola, Jokonski ostrow" [i Lm.]: Beket. p. 600; antagligen 
afses territoriuni Kola och ej staden med sanima namn, da ingen annan bo- 
tanist upptager arten fran Lt. 

Narthecium ossifragum (L.) Huds. 

Sat. Huittinen: Car. p. 24, se afven Gadd Sat. p. 48. — T a. Hauho: 
Herk. p. 59; hvardera uppg. under namn af Anthericum ossifragum och sii- 
kert fullkomligt oriktig. 

Tofleldia foorealis Wahlenb. 

In Lapponia praecipue septentrionali freqventer crescit, ad 
meridiem versus freqventia minuitur; in parte maxime occidental* 

v ) Nomine V. album L. 

2 ) Nomine V. album var. Lobelianum Bernh. 



128 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 1. 

infra 65° 40' vix visa, in orientali antem usqve ad 62° 40' 
Jed a est. 

Kalm nomine Anthericum calyculatum ; Fenn. bor. or. et ma- 
xima pars Lapp.: Fries; Lapp. Fenn. bor.: Nym. Consp. p. 745; 
Fenn. or. (Garel. oneg.): Nym. Suppl. p. 311, vide etiam Led. IV 
p. 210. 

Kon. st r Selki! fq in paludibns propr. vel subsphagno- 
sis, ibidem qvoqve ad ripas uliginosas, inter Selki — Jankajarvi, in 
paludibus ad Kapselka (Simming!) et Juustjarvi (Sahlberg!): Norrl. 
On., cfr 1. c. p. 95 et Giinth. p. 54. 

Ok. Puolanka Honkamaki — Ayla: Brenner!, cfr Brenn. Reseb. 
p. 72; Kianta ad praed. sacerdotis et magis ad septentrionem ver- 
sus: Malmgren!: Kianta nonnullis locis usqve ad Merilaissuo [spec, 
leg. Lackstrom!] (A. Lonnbohm) et praedium sacerdotis (Malm- 
gren): Wainio Kasv. [vide sub seqvente], spec, e Kianta Hossa!; 
Kianta ad praedium sacerdotis in Merilaissuo, Ristijarvi et Pal- 
tamo Melalahti (E. Leinonen): Must. — Kp. adhuc non adnotata. 

Ob. Simo! Kalliokoski: Brenn. Ber. 1864; Simo Marrosten- 
maki et prope Palovaara: Brenn. Ber. 1870; Kemi: M. Castren p. 
338 et 340 nomine Helonias lorealis; Kemi in palude prope tem- 
plum: Hellstrom!; Pudasjarvi p: C. Brand.!; (st fq) circa Tornea: 
Jul. p. 278 nomine Anih. calyculatum; Alatornio Kantojarvi: 
Hougb. Not.!; Rovaniemi(!) Palovaara: Brenn. herb., cfr Hjelt & 
H.; Rovaniemi Tolonen ceteroqvin fortasse propter anni tempus 
non animadversa: Hjelt & H., vide etiam Hellstr. Distr. p. 9. — 
Kuus. st fq, qvamvis minore freqventia in partibus australibus: 
Wainio Kasv.; fq in septentrionali parte par. Pudasjarvi: Nyb. 
Ber. — Kk. nonnullis locis in par. Oulanka usqve ad Kontokki: 
Wainio Kasv.; Sonostrow: Mela PL 

Lapp. fenn. in paludibus et turfosis subpaludosis, ut etiam 
in abiegnis humidis, Kittila circa pagum ejusdem nominis et ad 
Kukasjoki st fq, ceteroqvin in Lapp, (st r): Hjelt & H., vide sub 
Ob.; [Sodankyla in vie. templi] in ripis lapidosis fluviorum fq, in 
sphagnetis qvoqve at parcius provenit: Blom Bidr., cfr Kihlm. 
Beob. p. XX; in uliginosis et paludosis turn alpinis ac praecipue 
subalpinis, inferalpinis et silvaticis totius Lapponiae vulgatissime 
usqve ad . . . templum Sodankyla Lapp. Kemensis, sed in sum- 



Tofieklia borealis. 129 

dais alpibus pardus provenit: Wahlenb. p. 89. cfr 1. c. p. XVII et 
XXX: in uliginosis paludosis, fluviis el rivulis abiqve fq: Fellm. 
Lapp., vide etiam Norrl. Lappm. p. 258; Sodankyla Tallavaara — 
Hietasuando, fq ad Kitinen magis ad septentrionem versus: Kihlm. 
[vide Blom]; st fq - fq: Wainio Ann.; fq in omnibus regionibus: 
Hull Ant.; in sphagnetis turfosis per reg. subsilv. et subalpinam 
fq, in ripis rivulorum et fluviorum locis apertis humidis vel non- 
nunqvam inundatis ubiqve, hie etiam in reg. alpinam paullum pe- 
netrat st fq, Pietarlauttasoaivi NO 425. SV 473, Peldoaivi SO 478, 
Kudossuvannonpaa N 373, Ailigas SV 420, [Rastekaisa 594]: 
Kihlm. Ant.; fq in reg. subsilv. et subalp. totius Finmarkiae a 
mari usqve ad terminum betulae: Lund p. 88; Varangria austr. 
reg. subalp. et alp.: Arrh. ant., vide etiam Blytt etc. — [L. ent. 
reg. alp. (fq), reg. subalp. fq, reg. silv. p : Laest, cfr Norrl. Lappm. 
p. 261.] 

Lapp. ross. in uliginosis et paludosis atqve ad fluvios ri- 
vulosqve fq: Fellm. Ind. nomine T. alpina; in uliginosis paludo- 
sisqve nee non ad fluvios totius Lapp. ross. st fq: N. I. Fellm., 
cfr 1. c. p. XXXVII; Hibina in reg. alpina: Broth. Wand. p. 8; 
spec, adsunt e Lira., Lv, Lt. et Lm.; Ponoj: Broth, exk. p. 
76, Knabe Pfl. p. 280 etc. 



Att uppgifterna under namn af Anthericum calyculatum L. iKalm, Jul. 
ock Li. Utsjoki: S. Castren p. 353 o. p. 60 i Vet. Ak. H.) afse denna art 
(= A. calyculatum Fl. Suec.) ock ej Tofieklia calycuiata (L.) Wahlenb. ar 
sjelffallet. 



Amaryllidaceae. 

Galanthus nivalis L. 

Ik. r ,in paroecia Muola [= „Mohla"] inventa est. ut dicitur. qvod ta- 
men ulteriore eget examine": Fl. Kar. — Da nagon bekraftelse ej kommit, 
kan arten endast betraktas sasom odlad, se t. ex. Moberg Xat. p. 174. 



Narcissus poeticus L. 

Al. r: Bergstr.; forvildad flerstades: Bergstr. Beskr.; ,.in Alandia se- 
cundum Bergstrand inquilinus factus": Trautv. Incr. p. 703: ekuru iifven ti- 



130 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

digare af Snellman enligt en anteckning af Wirzen uppgifven for Aland, hafva 
forvildade narcissor ej iakttagits af senare exkurrenter i denna trakt, hvar- 
fore arten troligtvis varit tillfallig; Hartm. XII p. 79 upptager att den sak- 
nas fran Finland. For ofrigt odlas den i hela landet och blommar iinnu i 
tradgardai i Haaparanta: Hougb. not. 

I'tom de naninda arterna odlas af denna familj, eliuru vida mindre an 
Narcissus poeticus, afren N. pseudo-narcissus L. och Lcucoiv.m vernum L.: 
Brenn. Flor. p. 183. 



Juncaceae. 



Juiicus conglomeratus l Auct. x ) 

In Fennia australi plerumqve satis freqventer crescit, supra 
62° rarescit; ad orarn sinus bottnici usqve ad 65° 50' lectus. 

Kalm; Fenn. austr. oca: Fries; Fenn. mer.: Nym. Gonsp. p. 
746; Fenn. med., occ. (Ostrob.): Nym. Suppl. p. 312, vide etiam 
Buchenau p. 234. 

Al. st fq: Bergstr.; fq: Tengstr.! et Bergstr. Beskr. — Ab. 
fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann.: fq: Sand.; p ex. gr. in fossis 
ad Morby cop.: A. Nyl.; p: SeL; (fq): Printz. — Nyl. st fq: His.; 
fq: W. Nyl.; p: SseL 6. Nyl.; fq: Seel. Ofvers. — Ka. fq: Blom: p 
adnotatus e Kirvu Kuismala, Vasikkala et Tietavala: Linden. — 
Ik. fq: Malmb.; [ubiqve fq: Meinsh. p. 355]. 

Sat. p: Malmgr. et Hjelt. — Ta. p: Leop. et Tikk.; fq: Asp. 
& Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; (fq): Bonsd.; st fq: Wainio Tav. 
or. — Sa. (fqq): Hult; [Valkiala] (r): Hult Fort. — Kl. (fq): Fl. 
Kar.; Sortavala p (G. Bergstrom): Norrl. Symb.; Suistamo et Palk- 
jarvi p - st r: Hjelt. — Kol. st fq - fq in reg. silv. et coll.: 
Elfv. 

Oa. (p): Malmgr.; Jurva: Simming!; (r) Lapua in complur. 
loc., Vasa nunc exstinctus, etiam ad viam ferratam: Laur.; Kurikka 
haud procul a Kakela, Ilmajoki in meridiem versus a Saarela, 
Seinajoki in meridiem versus a statione ejusdem nominis ad viam 
ferratam, Peraseinajoki! prope fines par. Virdois: Hjelt. — Tb. 
Jyvaskyla Norola: Wainio Tav. or.; [Pihlajavesi] ad Sillantaus: 



l ) J. Lecrsii Marss.: Buchenau p. 233, cfr 1. c. p. 234 Nota 2. 



Juncus conglomeratus. 131 

Norrl. n. v. Tav. p. 424! — Sb. Leppavirta Tanskansaari: Enw.; 

r a. 1871: Mela, spec, e Suonenjoki Mustikkamitki! — Kb. [Li- 
peri] (»fq?»): Eur. & H., vide infra. — Kon. r ad Suopohja (Sim- 
ming!), dein inter Prasha — Saamajarvi plur. loc. villi: Norrl. On. 

Om. in Perho! et Lestijarvi! p- st fq: Hellstr. — Ok. r Pal- 
tamo Hovelo prope praediolum Ahola: Must. 

Ob. Kemi: Hellstrom!, cfr Herb. Mus. Fenn. p. 124 et Hartin. 

XII p. 118. 

Nyl. Hogland: Schrenck p. 157; Brenn. p. 37 betviflar, mahanda utan 
skill, uppg. — Tb. Laukaa: Wirz. M. S., ganska troligt, men uppg. behofver be- 
kriiftas. — Kb. Upptages af Eur. & H. sasom fq?, men exemplaret hor till 
J. effusus; dock torde J. conglomeratus knappast saknas, om den ej heller i'tr 
allman. — Ob. fq: Jul. p. 278, jfr Jul. i V. Ak. H. p. 175; atminstone fre- 
qvensen ar alldeles vilseledande. — Kuus. st fq: Sahib. Fort., men Wainio 
Kasv. omnamner ej alls arten: det ar dock ingalunda omojligt att den skulle 
forekomma hiirstades och uppg. i Fellm. Lapp, under J. effusus hal'va afse- 
€nde pa denna art; Sahlbergs freqvensgrad ar dock sixkert oriktig. 

Var. dilatatus (lampligare namn iin effusus, som forekommer hos Mela, 
men latt ger anledning till forvexling) ar tagen t. ex. Sat. Karkku Mauri: 
gj e lt! — Huruvida detta ar samma form, som kallas J. Leersii var. subuli- 
florus (Drej.) Buchen.: Buchenau p. 233 och hvilken 1. c. betecknas sasom „var. 
rara", vagar jag ej afgora; beskrifningen skulle antyda detta. 

Juncus effusus l. 

In Fennia maxime aastrali satis freqventer (- freqventer) 
obviam, sed cito rarescit (jam infra 61°); in septentrionem versus 
qvamqvam rarissime usqve ad 62° 45' legitur. 

Kami; Fenn. non nisi in mer. indicator: Nym. Suppl. p. 312, 
vide etiam Nym. Consp. p. 746 et Buchenau p. 230. 

Al. fq: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. fq: Zett. & 
Br., Arrh. Ann., Sand, et A. Nyl.: p: SeL — Nyl. fq: His.: p: W. 
Nyl.; st fq: Sael. 0. Nyl.: Brenn. non ex hac prov. comm. — Ka. 
(r) ad Nisalaks, Ala Urpala, Kavalajarvi et Beinikkala!: Blom: La- 
vansaari: E. Nyl. Ber. et Brenn.!: st fq: Linden. — Ik. st fq: Malmb.; 
[fq: Meinsh. p. 356]. 

Sat. Huittinen: Lyden; Tyrvaa (Karsten): Malmgr.: it Karkku 
Jarventaka ad Riipilii ad var. compactum valde vergens!, Birk- 
kala Karlberg (non omnino cert.): Hjelt. — Ta. r?, Ammatta: 
Leop.; [Saaksmaki] p: Tikk.: parcior qvam seqvens [= J. conglo- 



132 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

meratus]: Norrl. s. o. Tav. ; Sysma Ravjaskorpi: Unon.!; (st fq): 
Wainio Tav. or., spec, e Luhanka Keihasniemi !, cfr 1. c. p. 41 ; 
Asp. & Th. et Bonsd. non comm., a Kek. autem ermmeratus. — 
Sa. Villmanstrand: Simming! et Sselan!; [Ruokolaks] it Kojolammi: 
Hult: Nyslott: Garlenius!, vide etiam infra. — Kl. p in parte me- 
ridional! provinciae [= Ka. et Ik. saltern ad maximam partem]: 
Fl. Kar.; ad viam publicam inter Sortavala et Otsois: Hjelt Ant. 
p. 67; Parikkala: T. Hannikainen ! ; Kirjavalaks: W. Nylander! — 
Kol. ad Mandroga! st fq - fq: Elfv.; Ladwa: Gimther!, vide cete- 
rum Norrl. On. p. 103. 

Tb. Jyvaskyla: Wainio Tav. or. — Kb. var. compactus Raak- 
kyla: U. W. Telen!; Liperi (r) ad viam inter deversoria Kasama et 
Sotkunia: Eur. & H.!, spec, ad var. compactum valde accedens; var. 
compactus Liperi in pago Riihilaks: Europseus & Hallstrom! no- 
mine J. conglomeratus, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 124. 

Storsta delen af Finland och Lappland: Fries; grundar sig hvad Lapp- 
land angar troligtvis pa Fellmans oriktiga uppgift. Ostrobottnia (F. Xylander 
in litt.): Led. IV p. 221, beror antingen pa forvexling med J. conglomeratic. 
som ej upptages, eller pa Julins oriktiga uppg. — Sat. Kyro: Asp; appg. ar 
ganska sannolik, men behofver bekriiftas. — Oa. Sodra Osterb.: Ale. och Suo- 
men Kasvio [= „Pe"J, uppg. behofver bekriiftas. — Ob. st fq: Jul. p. 278 r 
jfr Jul. i V. Ak. H. p. 175; siikert oratt. — Kuus. in Kuusamo rarius: Fellm. 
Lapp., jfr Wainio Kasv., som dock med ratta betviflar uppgiften, hvilken at- 
minstone icke torde hiinfora sig till denna art; uppgiften citeras af Led. 1. c. 
under Lappland. 

Om var. compactus Lej. sages „non raro occurrit": Buchenau p. 229. 
Denna varietet, som afven kallats var. conglomeratus Wimm.: Mela p. 155 och 
var. glomeratus: Byteskat. II. finnes utom fran K b. och Sat. (se ofvan) i EL 
M. F. afven fran Ab. Pargas: [J. 31. J. af Tengstrom]! och S a. Villmanstrand 
Lauritsala: S?elan!. 



Jimcus flliformis l. 

In tota fere Fennia et Lapponla freqventissime aid frequen- 
ter crescit, sed in regionem alpinam non penetrat. 

Fq aut fqq x ) in tota Fennia inveniri consentiunt fere omnes 



x ) Bloni, Linden, Hjelt, Leop.. Norrl. s. o. Tav., E. Nyl. & Chyd., Mela. 
Hellstr. et Hjelt & H.; fqq saepissime cop.: Hult; fq — fqq: Wainio Tav. or.> 
Wainio Kasv. et Elfv.; fqq et in pratis subhumidis copiosissime: Norrl. On. 



Juncus filiformis. 133 

auctores, cfr Kalm; maxima para Fenn.: Fries; Scand. s. L: Nym. 
Consp. p. 747, vide etiam Buchenau p. 225. 

Lapp. fenn. fqq et saepe cop. in pratis uliginosis, ad ri- 
pas etc. per totum territorium: Hjelt & H.: in paludosis turn 
silvaticis ac alpinis omniuni Lapp, etiam inferalpinaruni abiqve 

l'q: Wahlenb. p. 79: in humidis et paludosis fq: Fellm. Lapp.; (st 
fq) in reg. silv.: Hult Ant.: in locis graminosis, paludosis et sub- 
turfosis per reg. subsilv. et subalp. fq: Kihlm. Ant.; fq in reg. sub- 
silv. et subalpina totius Finmarkiae: Lund p. 89; Varangria austr. 
in graminosis humidis st fq — fq: Arrh. ant. — [L. ent. reg. sub- 
alp. et silv. fq: Laest] 

Lapp. ross. in humidis fq: Fellm. Ind.; locis paludosis to- 
tius hujus Lapp, (p): N. I. Fellm.; spec, in H. 1 M. F. adsunt e 
Lv„ Lp., Lt., Lm. 

A 1. p: Bergstr. ; st fq: Bergstr. Beskr.; att freqvensen ar Btdrre fram- 
gar af Arrh. & K. — Sat. ocli Oa. st fq: Malmgr.; alia dfriga furf. fran 
dessa trakter upptaga storre freqvens. — Ob. st fq: Jul. p. 278. meu fq: 
Brenn. & N. — Ok. p: Must., men fq-fqq: Wainio Kasv. 

Angaende \ a.r. pusillus Fr. ma anforas .,In Tornea-Lappmarken (haufig)": 
Buchenau p. 225; trol. i hela Skand., men ofversedd: Hartm. XII p. 116; na- 
gon uppgift fran Finlands botaniska omrade ar mig icke bekant. 

Hybriden J. balticus X filiformis [= J. inundatus Drej.] ar tagen just vid 
Finlands granser namligen [Ik. ..am Meeresstrande an vielen Orten gefunden 
Kronstadt. Siestarjoki [= Sestroretsk] etc. und meist sehr zahlreich beisam- 
men": Meinsh. p. 356 ocli Ob. „vid Tornea elf nara Kengis (Fristedt & Bjorn- 
strom i [Svenska] Ptiksmusei herbarium): Hartm. XII p. 117, jfr afven Buche- 
nau p. 216 och Nym. Suppl. p. 312. Den rinnes sannolikt afven hos oss. I 
sammanhang harmed ma foljande anforas. Ett exemplar, taget Ik. Metsa- 
pirtti : Malmberg! och antagligen inlemnadt under namn af J. filiformis, men 
alltfor ungt att siikert kunna macroscopiskt bestammas, kan pa grund af dess 
anatomiska byggnad icke foras till sistnamda art. Huruvida hiir fureligger 
J. balticus elier mahiinda J. balticus x filiformis, torde anna bora lemnas 
oafgjordt. For den senare tolkningen talar att exemplaret i afseende a de 
anatomiska karaktererna visar stor likhet med sakra svenska och danska 
exemplar af hybriden, allt enl. Arrh. 

Juncus glaucus Ehrh. 

In saburra. 

Ab. Pa barlast vid Abo slott (J. Linden!): Sselan i (Prot. 2. X. L886) 
Medd. XV p. 182; Nystad [pa barlast]: Hollm. 

Kk. se under J. balticus. 

Lp. N. I. Fellm. p. XLV upptager troligtvis genom ett skriffel denna 
art i st. f. J. balticus eller rattare J. arcticus sasom utmarkande for bjork- 
regionen vid Ponoj. 



134 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 1. 

Juiicus balticiis Wffld. 1 ). 

Ad litora sepientrionalis partis sinus bottnici saltern in non- 
nullis locis frequenter inveniri indicatur, ceteroqvin ad litora sal- 
tern partis orientalis sinus fennici, maris albi et lacus Ladoga raro 
aid rarissime crescere videtur. 

Ad litora arenosa maris baltici (in paludosis etc.), ad sinuni 
bottnicum et ad mare album a Keret ad Kantalaks: Spic. I p. 17 
(non omnino cert., vide infra): maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries: 
Fenn. bor. - occ. (Ostrob.), mer. - or. (Caret, mer., Isthm. caret.): 
Nym. Suppl. p. 312, cfr Nym. Consp. p. 746: lacus Ladoga: Buche- 
nau p. 216, cfr 1. c. p. 215. 

Al., Ab. et Nyl. adhuc non visus. — Ka. r ad litus in pa- 
gis Kaukiala et [Virolahti] Ala Urpala: Blom, spec, e Sakjarvi!: 
Lavansaari: E. Nyl. Ber.!, cfr Brenn.; Viborg in insula magna are- 
naria extra Horttana (Nerv.!): Malmb. — Ik. Sakkola Taipale in 
litore Ladogae: Nikl.!, cfr El Kar., El Kar. p. 122 et Malmb.; r 
Metsapirtti ! in ripa lacus Ladoga: Malmb.; [in litoribus arenosis 
saepe late distributa: Meinsh. p. 356]. 

Sat. vide infra. 

Oa. adhuc non lectus. 

Om. fq in litoribus arenosis ad mare: Hellstr., spec, e Pe- 
derso Orrskar! et Gamla Karleby Yxpila!: Jakobstacl: Z. Schalin!; 
Pyhajoki: Karsten!; circa Brahestad cop.: Hjelt. 

Ob. in parte septentrionali sinus bottnici fq ex. gr. Ii Maagrunni!: 
Brenn. Reseb. p. 77; fq ad oram maris: Brenn. & N.; Uleaborg(I) 
Simo et Alatornio fq: Hougb. not.; Kemi (!) prope oppidum: 
Hjelt; Tornea Roytta: Saelan!; [(r): 0. R. Fries p. 166], vide etiam 
infra. — Kk, ad litora maris haud procul a Keret: Fellm. Ind. 
nomine J. glaucus et Spic, cfr N. I. Fellm. et vide infra. 

[Li. Ostfinmarken r (Blytt herb.): Blytt p. 1267, cfr Hartm. 
p. 420; ut videtur extra Fenniam, vide Th. Fries p. 200]. 

Lim. Kantalaks: Spic, cfr N. I. Fellm. et vide infra. — Lv. 
Kusomen: Mela PI. et herb.; Kaskarantsa: Mela PL 

Ehura arten atminstone pa senare tider icke blifvit observerad vid de 
finska kusterna af Ostersjon, liar jag dock ej velat beteckna forra delen af 
uppg. i Spic. sasom oriktig, da det ju ar gauska mojligt att arten i sjelfva 

*) J. balticus Willd. var. a eitropaeus S. Engelmann: Buchenau p. 214. 



Juncus balticus. 135 

verket skall tinnas derstiides. omedau densamma enligt Buchenau, Die Ver- 
breitung der Juncaceen liber die Erde (Englers Jahrb. I h. 2 p. 106 — 107 

inom Europa liar sin storsta utbredning vid Ostersjon (..hauriger nur in Dii- 
nengebiete der Ostsee"). Standorten „in paludosis" forefaller deremot knap- 
past riktig. 

Sat. Ulfsby: elev Malin!; uppg. hugst sannolik, men behofver dock bo- 
kraftas, isynnerhet som arten mojligen kunde vara tagen pa barlast. 

Ob. Pa svenska sidan ar arten tagen vid Pajala vid Tornea elf (L. L. 
La?stadius): Hartm. XII p. 117. Den bor derfore uppsokas afvon pa rinska 
sidan. 

Lapp. ross. „ad litora arenosa juxta pagos Tshavanga et Ponoj: X. 
I. Fellm., jfr X. I. Fellm. p. XLV under namn af J. glaums, Beket. p. 601 
ocli Knabe Pfl. p. 280; saval exemplaret i PI. arct. N:o 244 (se harom i'tfven Bu- 
chenau p. 216, men jfr a andra sidan Xym. Consp. p. 746) som ett annat exemplar 
fran Tsliavanga! tillhor antagligeu J. arcticus och detta ar siikert fallet med ett ex. 
fran Ponoj taget af Brenner!, (jfr harom t. ex. Suomen Kasvio p. 100;, hvarfore 
hela uppg. antagligeu hanfor sig till denna art. Huruvida den senare delen af 
uppg. i Spic. iir fullt siiker, torde derfure afven kunna siittas i fraga. Melaa 
exemplar fran Kusomen, ehuru ej fullkomligt tvpiskt, torde deremot hora till 
J. balticus, hvarfore forekomsten af denna art vid Hvita hafvet, ehuru ej an- 
tydd i Herb. Mus. Fenn. II p. 8. torde kunna anses siiker, jfr 1. c. p. 124. 
Tillilggas bor att arten torde forekomma vid Archangelsk: FJ. Samoj. p. 9, 
jfr Buchenau p. 216. — Tsipnavolok (i Li.): Broth. Wand. p. 12. exemplaret 
hor till J, arcticus. 

Juncus arcticus WiM 

Ad oram maritimam Lapponiae raro, in Lapponia interior e 
ant em rarissime obvienn. 

Maxima pars Lapp.: Fries, cfr Nym. Consp. p. 747 et Buche- 
nau p. 222. 

Li. Nuolastunturi: Seelan!. vide infra: Varangria: Blvtt p. 
1267, cfr Hartm. p. 420: [Nyborg: Schiib. Virid. p. 128]. — [L. 
ent. reg. alp. r in dorso jugali (Fristedt): LaBst., certe procul a 
Fennia; Kilpisniemi: Malmberg!] 

Lv. Tetrina: Mela herb.; Tshavanga: N. I. Fellman! nomine 
J. balticus. — Lp. Ponoj: Malmberg!, Sahlberg! et Brenner! hie 
nomine J. balticus, cfr Knabe Pfl. p. 280: Tshapoma ad litora ma- 
ris: Kihlm. Bericht p. 22. — Lt. Tsipnavolok: Brotherus! nomine 
J. balticus. — Lm. Karabelnij nos: Brenner! 

Kuus. ,.ad flumen Iso rarius": Fellm. Lapp., jfr Led. IV p. 223 och 
Desideratkat. p. 7. Laget af denna flod iir mig icke med sakerhet bekant, 



Acta Societatis pro Faana et Flora Fennica, V. n. 1. 

ehuru dot pa grand at' Fellmans uttryck om Lonkcra cocruka iir troligt, att 
Jen ligger i Kaus,: redan pa denna grand maste appg. annu niirmare under- 
sdkas och n&gon senare appgift fran Kuus. foreKgger icke. — Li. Exemplaret 
trail Nuolastontnri &r inlemnadt under namu af J. fiUfonnis oeli paminner 
liabitnelt om denna art. men ar alltfur ungt att kanna sakert macroscopiskt 
hestammas: enligt Arrhenii bestamning star det pa grand at' de anatomiska 
karaktererna narmast J. arcticus. i hvarje fall iir det icke J. fiUfonnis. — 
..Hist og her i Fyrreregionen i Finmarken indtil Alton : Lund p. bi;», torde lik- 
BOm andra dylika appg. sa t. ex. om Majant/icium, J. bu.fonius m. rl.t knapt 
afse Finlands bot&niska omrade. 

Tilliiggas ma att Wahlenb. p. XVIII apptog denna art sasom karakte- 
ristisk for Lappland, men att den forst pa senare tid blifvit funnen i ryska 
Lappm. (se X. I. Fellm. p. XXIII . 

Juncus silvaticus (L.) ReicharA 

Saltern genuinus in Fennia vix crescit 

Sodra eller vestra Finl.: Fries; Fenn. mer.: Xym. Consp. p. 747. — 
Al. p: Bergstr. — Nyl. ..par. Inga in litore prope templam": His. — Lapp, 
fenn. r Locis uliginosis et paludosis per partem silvaticani totam omnium 
Lapponiarum fq . . . Multuui altius hyperborean! versus adseendit. qvam se- 
qvens species" J. articulatus]: Waklenb. p. £l o. 32; "haiid infreqvens": Fellm. 
Lapp., jfr Led. IV p. 220 o. 227. som dock anfur uppgiften, liksom F. Xylanders 
appg. att arten skulle forekomma i Finland, med frageteeken. Piedan Rapr. 
Diatr. p. 55 betviflade, att den form som har gatt under detta namn vore 
identisk med den i sodra och mellersta'Europa forekommande och alia nyare 
forf. utnionstra densamma or var flora. Brenner sager: ..Dess niedborgarriitt 
i Finland, ehuru af gammal hafd, iir mycket osiiker och grundar sig. atmin- 
stone delvis. pa iorvexling med upprata, hugviixta exemplar af J. lampocar- 
pus var. cuspidatus. Af de i Universitetets samlingar med namnet acutiflorus 
silvaticus Reich.) betecknade exemplaren kanna endast tva fran Al. Sund 
[tagna af Brenner sjelf!] mOjligen hora hit. men aro, sasoni pressade och 
mycket unga. svara att med sakerket bestamma. Fjiillens form och hinnkant 
samt de korta knippegrenarne tala dock for J. acutiflorus. I alia fall iir dess 
yttevligare efterforskning". hos oss af nuden": Brenn. June. p. 58. jfr Medd. 
XV p. 232 och Bot. Centr. Blatt XL p. 375. ^Species forte e flora fennica 
omnino excludenda": Herb. Mas. Fenn. II p. 124. ..Allt hvad atm. i Sverige 
och Norge ansetts for J. silvaticus . . . iir. att doma ai hvad turf, haft tillfalle 
att -e. endast storviixta former af J. articulatus": Hartm. XII p. 121. ..Fenn. 
probab. exelud.": Xym. Sappl. p. 312. jfr redan Blytt p. 1268 och den allmiinna 
utbredningen hos Buchenau p. 362. — Arten upptogs emellertid iinda till se- 
naste tider i floror. kataloger etc. Sarskildt uppriiknas den i Suomen Kasvio 
p. 190 fran [A. U. K.] Ab.. Nyl. och Kl. pa grund af exemplar i H. M. F. 
som tidigare betecknats med detta namn se under J. lampocarpus var. cu- 
spidal - . 



Juncus silvat ;. 137 

Hvud siirskildt uppgif tenia Iran Lappland ang&r, hade deras riktigiiet 
langt tidigare blifvit bestridd. Be redan Wahlenb. Fl. Suec. p. 221, afvensom 
Iran senare tid Kihlm. Ant. etc. Hvart dessa uppgifter bdra fdras, ar ej sii- 
kert; ni'trmast skulle val vara J. alpinus. som ar den enda af J. artkulati 
Fi\, som gar hugre mot norden och dessutom hvarken upptages at Wahlenb. 
eller Fellm., men a andra sidan ar clenna nog olik och Kihlm. Ant. hanfor 
Fellmans J. bottnicus till J. alpinus. Mahanda afse dock de bada appgifterna 
olik a former af samma art. 

Juncus lampocarpus Ehrh. 1 ). 

In Fennia australi freqvens; incertum est. qvatn longe in 
septentrionem versus procedat, sed forma hujus speciei saltern ad 
63° fere est lecta. 

Kalm; fq in partibus australibus patriae forsitan usqve ad 
Ostrobottniam, qvod in Suecia usqve ad Lapponiam Lulensem 
occumt; in H. M. F. tamen. excepto spec. var. cuspidati in Sb. 
Kuopio lecto. spec, a plagis magis in septentrionem versus sitis 
qvam Sat. Karkku, Ta. Evo. Sa. Vilhnanstrand. Kl. Kirjavalaks, 
Kon. Dvorets et Tiudie non adsunt: Brenn. June. p. 57, cfr Medd. 
XV p. 232: vide etiam Buchenau p. 379 et infra. 

Al. (fqq): Bergstr.: fq: Bergstr. Beskr. — Ab. fq: omnes auct. 
— Nyl. (fq): His.: (fqq): W. XyL: (fq): SaeL 0. XyL: (p) in locis 
humidis, Tytarsaari: Brenn.. vide infra. — Ka. Lavansaari: E. Xy- 
lander!, cfr Brenn.: fq: Bloni: p: Linden. — Ik. (fq): Malmb., vide 
infra; [(fqq): Meinsh. p. 358]. 

Sat. p: Malmgr.; p: Hjelt, spec, e Karkku Heinois! — Ta. 
fq: Leop., Asp. & Th., Xorrl. s. 6. Tav. et Bonsd.: (st fq): Wainio 
Tav. or. — Sa. (-fqq ): Hult. vide infra. — KL (fq): Fl. Kar.: Uu- 
kuniemi: Xikl.! — Kol. (fq): Elfv., vide sub J. alpino. 

Oa. (p): Laur., vide infra: Malmgr. non comm. — Tb. distr. 
non eerta: Broth., cfr sub J. alpino; [Pihlajavesi] (fq : Xorrl. n. v. 
Tav. p. 430. — Sb. ( l'q :: Enw.; (>fqq>): Mela, vide infra: var. 
cuspidatus Kuopio: Malmberg! nomine J. silvaticus, cfr Brenn. 
June. p. 57. — Kb. in vicinitate Pielisjarvi (st fq), ceteroqvin nou 
tan turn: Wainio Kasv. (incertus, vide infra). — Kon. fq: Xorrl. On. 

Storsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; Wahlenb. p. b2 upptager ar- 
ten ..in aqvosis Lapp, infimae p. hvilket torde hafva afseende pa Lulea Lappm., 

J ) J. articulatu.s L. auct. plur. 



138 Acta Societatia pro Fauna et Flora Formica, Y. n. 1. 

jfr Hartm. p. 421 och Hartm. XII p. 121; Fries appg. ar derfore oriktig; li- 
hvad skandinavien angar. uppg. ,,per totum territoriunr': Nym. Consp. 
p. 747. Det var forst Brenner, som (1888—1889) utredde denna arts egent- 
liga forekomst inom landet, i det att flere forf. tidigare forvexlat den med 
J. alpinus; sa tillhora bl. a. folj. exemplar, inlemnade under namn af J. arti- 
culatus, enligt Brenners bestiimning J. alpinus: Nyl. Inga: Hisinger!; Mdnt- 
salS Andersberg: Sa?lan! (f. congesta): Hogland (en del exx.) och Tytiirsaari: 
Brenner! — Ik. Metsiipirtti och Sakkola: Malmberg! — Sat. Karkku: Hjelt 
(t. vivipara). — Ta. Luhanka: Lang! (= var. arthrophyllus). — Sa. Ruoko- 
laks Utula: Halt! — Kl. Impilaks: W. Nylander! (iifven ett ex. fran Karelia 
rossica, jfr Herb. Mas. Fenn. p. 16). — Kol. Mandroga: Elfving! (== var. 
arthrophyllus). Emedan dock fran dessa provinser utoni Ik. och Kol.) fin- 
nas siikra exemplar, torde uppgifterna atminstone delvis afse J. lampocarpus, 
ehuru freqvensen iir osaker. Sarskildt bor det framhallas att Malmb. och 
Hult alldeles icke upptaga J. alpinus. Yid fornyad granskning af mina egna 
exemplar och uppgifter skulle jag numera tro. att J. lampocarpus i mellersta 
Sat. furekommer p (- st r), under det J. alpinus iir st fq, ehuru jag tidigare 
ansett forhallandet vara nara pa motsatt. 

a. I trakten niirmast Yasa har Laur. antecknat J. lampocarpus en- 
dast fran Yasa vid angqvarnen. hvarfore artens spontana fOrekomst der ar 
osaker. sa mycket mer som J. alpinus ej alls npptages. — Sb. Det bor miir- 
kas att Enw. ej alls upptager J. alpinus och Mela anger den sasom r, ehuru 
den antagligen ar ganska allman, hvarfore deras uppgifter till storre delen 
torde afse sistnamnda art. Att doma af Melas exemplar torde dock J. lam- 
pocarpus forekomma, hvarfore jag ej alldeles uteslutit dessa uppgifter. — Kb. 
fq: Eur. &, H., men exemplaret hor till J. alpinus. som ej alls upptagits. Af- 
ven Wainios uppgift behofver granskas, da bans exemplar fran Ok. enligt 
Brenner hor till J. alpinus. 

Om. st r Kronoby, Pedersure. Perho Polkki: Hellstr.; exemplaren saval 
fran Kronoby som Perho tillhora enligt Brenners bestiimning J. alpinus. — 
Ok. ..Kuhmossa otettu Lentiiran kylim luona. vaan ei tavattu pohjaisem- 
massa": Wainio Kasv. Enligt Brenner iir Wainios exemplar en monstros 
form af J. alpinus. Kuhmo Ontojiirvi: Brenn. Reseb. p. 75; af hans egen uppg. 
i Brenn. June, foljer att hiirmed siikert afses nagon form af J. alpinus. Fq: 
Mast, afser sannolikt belt och ballet J. alpinus. som ej upptages. — Kp. 
Solovetsk [= „Solovki"]: Beket. p. 60 i, ehuru uppg. ej iir osannolik, anser 
jag dock troligt, att den afser J. alpinus, som ej upprdknas fran niimnda stalle. 
men efter all sannolikhet finnes derstitdes. 

Ob. Ii och Kemi: Brenner!, exemplaren foras numera af Brenner sjelf 
till J. alpinus, men gafvo anledning till att arten upptogs i Herb. Mus. Fenn. 
II p. 8 fran Ob. — Ostrobottnia (F. Xylander in litt,): Led. IV p. 225 (jfr under 
J. supinus) afser iifven antagligen J. alpinus, som ej upptages. Likasa afser 
i Herb. Mus. Fenn. p. 16 enligt Brenners bestiimning sistnamda art. 

L[app. fenn.]: Suomen Kasvio p. 190 iir efter all sannolikhet ogrundadt. 

Annu ma tilldggas att, ehuru arten i Herb. Mus. Fenn. II p. 8 upp- 



Juucus lampocarpus. 139 

togs bl. a. fran Ob.. Oni., Ok., Oa. Tb., Sb.. Kb., sa anmarktes dock „Specc. 
ex Ob., Om., Ok., Tb. ad J. alpinum pertinere demonstravit cl. 11 Brenner 
[detsamma ar afven fallet med exemplaren Iran Ik. och Kol.J; indicationes 
itaqve ex Oa., Sb., Kb., qvoqve denuo perscrutandae: 1. c. p, 124, jfr ofvan. 
Brenner uppvisar att denna art icke kan vara Linnes ursprungliga J. 
articulatus, hvarfore namnet J. lampocarpus Ehrh. bur anvandas fur den- 
sajnma: Brenn. June. p. 48 etc.; angaende ortograrien af sistnamda namn se 
Led. IV p. 225 not. och Buchenau p. 370 not. 



Af former markas foljande, livilkas utbredning i landet ar foga utredd : 

Var. aqvaticus (L.) — Al. st fq i ustra delen af fasta Aland [=„B fc ]: 
Bergstr. — Ab. [Pojo] „p in insulis ad Dannskog adjacentibus": A. Nyl. — 
Sat. Birkkala (Simming): Malmgr., jfr Carlss. — I det niirmaste identisk med 
denna torde den „f. nodis radicantibus" vara, som omniimnes fran Nyl. Hog- 
land: Brenn. — Xagot fullt typiskt exemplar af denna form finnes icke i H. 
M. F. enligt Brenners bestiimning, hvarjemte det bur framhallas, att exem- 
plar fran Al. Hammarland: Tengstr.! och Kb. Liperi: Europaeus!, som tidigare 
gatt under detta namn, blifvit af Brenner bestiimda till J. supinus var. flui- 
ians. jfr Brenn. June. p. 53. 

F. vivipara. — Nyl. Forevisas af E. Juslin: Medd. I p. 93. — Ta. 
cum f. typica: Wainio Tav. or. — Kb. Tagen af Hallstrum: Medd. Ill p. 175. 
Huruvida uppgifterna afse f. vivipara af J. tampjocarpas eller af J. alpinus, 
synes mig osiikert; atminstone uppg. fran Kb. torde afse den sistnamda. Der- 
emot finnes J. lampocarpus f. vivipara t. ex. fran Ta. Kangasala!, men bur 
betraktas endast sasom en monstrositet, se bl. a. Brenn. June. p. 58 och Buche- 
nau p. 379. 

Yidare beskrifver Brenner tva nya varieteter, naml.: 

Var. affinis se Brenn. June. p. 57 och 

Var. cuspiclatus se 1. c, der det afven namnes att ,,dess utbredning 
sammanfaller med hufvudartens, striickande sig nordligare iinda till Kuopio u . 
Enligt Brenners bestiimning finnes denna sistnamda varietefc i H. M. F. fran 
Ab. Tenala: J. A. Oberg!; Vihti: elev Rehausen! — Nyl. Kyrksliitt Veik- 
kola och Kallijiirvi: Brenner!, jfr Brenn. June. p. 5G. — Ta. Evo: J. E. Fu- 
ruhjelm! — Kl. Joensuu (Leskelit) och Kirjavalaks: Chydenius! — Sb. Kuo- 
pio: Malmberg! (se ofvan). 

Jimcus alpiuus (vm.) Auct 1 ). 

I/i maxima parte Fenniae et Lappottiae satis frequenter (—pas- 
sim) inveniri uidetur, cum J. lampacarpo autem saepe confusus, 
avare distribute non omnino certa sit. 

In tota Fennia adesse videtur: Spic. I p. 17 nomine J. ustu- 
latus Hoppe; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries: Scand.: Nym. 



l ) J. fusco-ater Schreb.: Brenn. June. p. 50. 



140 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 1. 

Consp. p. 748; forma apud nos freqventissima et maxime variabi- 
lis omnium formamm confmium et per totam patriam distributa, 
forma typica usqve ad fluvium Oulujoki, ubi tamen humilis, varie- 
tates usqve ad mare glaciale occurrunt: Brenn. June. p. 5C. 

Al. [Sund] (fq) saltern ad Mangsteckta: Prim. p. 73. — Ab. 
p: Zett. & Br., Pargas plur. loc: Arrh.: Uskela Karlberg: K. E. 
v. Bonsdorff! nomine J. articulatus; in vicinitate lacus Lojo adsunt 
spec, e Lojo promontorium Orniis (Rob. Boldt) et Paloniemi pro- 
montorium Niemis: Ch. E. Boldt. — Nyl. (»r») Fagervik [Bykarr]: 
His.!; Esbo Finna: Kihlman!: Kyrkslatt Veikkola et Kallijarvi: Bren- 
ner!, cfr Brenn. June. p. 56: Helsingfors (!) p praesertim ad litora 
marina: Ssel. ami., (vide autem W. Nyl. p. 53 not): [Thusby] Gam- 
melby: Astr. & H.; Borga! Porto, ad stagnum Illby et Valkijarvi: 
Sael. 0. Nyl.; Hogland et Tytarsaari: Brenner!, vide ceterum sub 
J. lampocarpo. — Ka. (st r) ex. gr. Sakjarvi Valijoki [spec, ad- 
scriptum Vilajoki!]: Bloim spec, e Sakjarvi Salajarvi!; (r?) tantum 
in Raisala Sirlaks! et Jaaski Jaaskjarvi! vidi: Linden; S:t Andreae 
ad ripam flum. Vuoksi: Sael. herb. — Ik. Metsapirtti et Sakkola: 
Malmberg! nomine J. articulatus (spec, determinavit Brenner): 
[(fq) in tota Ingria: Meinsh. p. 358]: Malmb. non comm., vide ce- 
terum sub J. lampocarpo. 

Sat. st fq: Hjelt; Malmgr. ex hac pro v. omittit. — Ta. st 
fq? Salo, Haapamaki, Luopiois prope templum, Pento etc. : Leop.: 
st fq: Asp. & Th.: (r) Halvala verisim. plur. loc: Norrl. s. 6. Tav.: 
[Lammi] Evo: Norrlin!; (p): Wainio Tav. or.: Bonsd. omittit. — 
Sa. Villmanstrand ! et Lappvesi Yilkkajarvi: Sselan herb.; Ruoko- 
laks Utula: Hult! nomine J. articulatus (vide sub hoc). — Kl. 
(p): Fl. Kar. — Kol. specc. hujus speciei tantum ad Mandroga! 
legi, cum praecedente a me confusa: Elfv. 

Oa. p: Malmgr.! — Tb. distr. non certa, tamen freqventior 
qvam J. articulatus esse videtur: Broth. — Sb. Kuopio: E. Ny- 
lander!, cfr Knabe p. 22 et vide ceterum sub J. lampocarpo. — 
Kb. Ride: Brander!; Liperi: Europasus & Hallstrom! nomine J. 
articulatus; st fq: Wainio Kasv. — Kon. st fq-fq per fere to- 
tum territorium: Norrl. On.: ubiqve in pratis humidis: Giinth. p. 54. 

Om. fq: Hellstr. — Ok. st fq: Wainio Kasv. — Ivp. st fq: 
Wainio Kasv. 



J uncus alpinus. 141 

Ob. [si fq: 0. El Fries p. 166]: p- si r): Ifj.lt & H. — 
Kuus. si fq: Wainio Kasv. — Kk. si fq: Wainio Kasv. 

Lk. p (- st r) saltern usqve ad Kaukkonen in par. Kittilii!: 
Hjelt & H.; Sodankyla in ripis arenosis, locis humidis vel subu- 

liginosis per totum territorium (fq): Blom Bidr.: multis locis enum.: 
Wainio Ann.: in parte septentr.-orientali par. Sodankyla nonnul- 
lis semitis humidis reg. silvaticae: Hult Ant. - — Li. in semitis et 
locis pedibus depressis, humidis vel subuiiginosis per reg. subsil- 
vaticam et reg. subalpinam fluminis Tenojoki st fq parcius, extra 
terminum betulae tantum ad sinum varangricum: Kihlm. Ant.: hand 
infreqvens in reg. subsilv. et inferiore parte reg. subalpinae [usqve 
ad Alten et Tana]: Lund p. 89, vide etiarn M. Blytt p. 289 et Blytt 
p. 1209. — [L. ent. reg. subalp. p, reg. silv. fq: Lsest.] 

Lapp. ross. in regionibus tarn campestribus, qvam al- 
pestribus praecipue maritimis fq: N. I. Fellm. 

Redan under J. lampocarpus framholls, att denna art ofta forvexlats 
med J. alpinus och att Here af uppgifterna angaende den forra egentligen afse 
den senare. Det ar derfore sannolikt att J. alpinus. ehuru den icke uppta- 
ges fran manga trakter i sodra delen af Finland, dock torde forekomma gan- 
ska allmant i niistan hela landet (utbredningen pa Aland ar osaker . En moj- 
lighet ar emellertid a andra sidan. att dess freqvens ar ojemn; dess ringa ut- 
bredning i de delar af Ob. och Lk. jag besokte synes tala harfor. 

Brenn. June. p. 50 framhaller, att det ar lampligast att ersatta namnet 
J. alpinus med J. fusco-ater Sclireb.; jag har dock velat fasthalla nomenkla- 
turen i Herb. Mas. Fenn. II, sa mycket mer som slagtets monograf kallar ar- 
ten J. alpinus och uppstaller fusco-ater Reich, sasom varietet under densamma. 



Af varieteter omniimnas folj., som iinnu hos oss aro foga utredda. 

Var. microcarpus Brenn. June. p. 55. Endast i svdligaste delen af lan- 
det: 1. c. p. 56. — Nyl. nordligaste delen af Kyrksliitt: 1. c. 

Var. alpinus (Vill.) Brenn. June. p. 55. Anda upp till Ishafvet: 1. c, 
p. 56. 

Var. rariflorus Hartm. Likasa: I. c. — Lapp. ross. cum forma ty- 
pica: N. I. Fellm. Enligt Brenners bestamning finnes i H. M. F. exemplar 
af denna varietet fran Ik., Sat., Ta. Sb. och k. Antagligen helt niira denna 
star var. biceps La^st., som ej omniinines af Brenn.; den upptages fran Lapp, 
ross. „ad latera alpis Hibina": Spic. I p. 17. jfr N. I. Fellm. 

Var. uniceps Lcest. ..Ad latera alpis Hibina in Lapp, ross.": Spic. I p. 
17; ehuru sallsynt anda till Ishafvet: Brenn. June. p. 56. — S a. Villman- 
strand: Sa?lan! enligt Brenners bestamning. — Kon. Kivatsh: W Ny lander!, 

10 



142 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

jfr Norrl. On. — [L. ent. ,,ad Maunu locis siccis fq": L. L. Lsest. p. 294, der 
den beskrifves under namn af J. noclulosus var. imiceps, jfr Hartm. p. 422, 
exemplar fran Kaaresu'anto !] — Lapp. ross. se Spic. och jfr N". I. Fellm. 

Vidare finnes en f. congesta fran Nyl. Borga och Mantsala Andersberg : 
Sa?lan! (enligt Brenners bestiimning), jfr Brenn. June. p. 56 afvensom f. vivi- 
para t. ex. fran Sat. och Ta., jfr 1. c. och se under J. lampocarpus f. vivi- 
para. 

Slutligen beskrifver Brenner en ny underart * arthrophyllus Brenn. 
June. p. 56. Enligt Brenners bestamning tillhora folj. exemplar i H. M. F. 
denna form. — Nyl. Kyrkslatt Kallijarvi och Veikkola: Brenner! — Ta. 
Sysma Nya Olkola och Maatiaisa soder om Varila: Unonius!; Luhanka Tam- 
mijarvi: Lang! under namn af J. articulatus. — Kol. Mandroga: Elfving ! 
(ej typ.) — Sb. Kuopio: L. M. Kuneberg! — Kon, Suopohja: Simming!, jfr 
om alia dessa Brenn. June. p. 56 afvensom (Prot. 12, V, 1888) Medd. XV 
p. 231. 

Buchenau citerar Fellmans PI. arcticae X:o 247 liksom formerna uniceps 
och rariflorus under a genuinus Buchenau, hvilken varietet uppgifves vara 
.,arktisch-alpin i; . Tar. fusco-ater Reich, oninamnes fran mellersta och ostra 
Europa, men var. y insignis Fr. uppgifves forekomma iifven i Skandinavien: 
Buchenau p. 374. 

JunCUS SlipillUS Moench 

In Fennia australi et media rarius (interdum passim) obviam; 

in septentrionem versus 64° parum superat. Formae non rite di- 
stinctae. 

Fenn. mer.: Nym. Gonsp. p. 748: Fenn. med.: Nym. Sappl. p. 
313, vide etiam Buchenau p. 293. 

Al. [Jomala] Sviby in litore marine-: Tengstr.!, cfr Bergstr. p. 
132: Suncl prope templum!, Geta Djupvik: Arrh. & K.; Sottunga 
„Kyrklandet"! st fq, Kokar in insula coemeterii, Langskar, Helso 
et Karlo: Arrh. — Ab. Luonnonmaa: Al. Tigerstedt ! ; Hirvensalo 
prope urbem: Elfving!; Pargas p: Arrh. ant.: Uskela: Nikl.!: [Bro- 
marf et Finby] (fq), copiosissime ad Vattlaks, Kansjarvi! et Kivitok: 
Sand.; Vestanfjard Finsjo : alumn. E. J. Petterson in dupl.!; p: SeL; 
Lojo Storo Saarenpaa: Tikkanen & Hult herb. — Nyl. act Fa- 
gervik! (st fq): His., qui insuper f. repentem et fluitantem enume- 
rat; Esbo Punjo, plur. loc. circa Noks, Langtrask: Kihlm. ami.; 
Stromfors! Sarkijarvi, Hogland! Lounajarvi, var. fluitans l ) Strom- 
fors Pettjarvi: Ssel. 0. Nyl.: [Hogland!] locis paludosis, Tytarsaari!, 

1 Vide infra. 



Juncus supinus. 143 

var. repens l ) [Hogland] cum praecedente (fq), Tytarsaari: Brenn. — 
Ka. r Kirvu Kimiiiislainen: Linden': var. repens 1 ) st r, var. ftmtans l ) 

r Sakjiirvi in ripis lacuum [spec, e Salajarvi!], [Virolahti] Kavala- 
jarvi!: Blom [spec, ad f. typicam pertinent]. — Ik. [in plagis ad 
litus maris suis locis copiosissime: Meinsh. p. 358]. 

Sat. p: Malmgr., spec, e Raumo! et Siikais!: rr Karkku ad 
amnem Nohkua: Hjelt! — Ta. Salo! in vicinitate templi par. Luo- 
piois cop. et ceterum ad ripas lacus Kukkia plur. loc: Leop.; (p,: 
Asp. & Th.; st r [Holloia] Parinpelto, [Asikkala!] Kaitas et ad Uitto ad 
ripas lacus Paijane (Stromborg): Norrl. s. 6. Tav. — Sa. Lappvesi Lau- 
ritsala Huhmarinlahti : Saelan:: Sfct Michel in ripis lacuum ad ostium 
amnis Urpola: Hasselblatt!; nomine var. uliginosa; Nyslott: 0. Car- 
lenius!; rr [Ruokolaks] Utula: Hult! — Kl. Parikkala Argusjarvi: 
Sahlbergl; Parikkala Sikolampi: T. Hannikainen ! : r Suistamonjoki 
prope viam publicam: Hjelt Ant. p. 67! 

Oa. (>p>): Malmgr., Malaks f. : Karsten!, Laur. non vidit. — Kb. 
var. repens l ) Liperi (r) Viinijoki, Yiinijarvi ad deversorium Sot- 
kumaj, Rauan-! et Aisusjoki, in Polvijarvi (st fq): Eur. & H., vide 
etiam supra p. 139. — Kon. Formam hue pertinent em teneram 
ac J. nigritellus Koch in Loimala legi: Hjelt Ant. p. 07. 

Oin. var. repens 1 ) Halso, Perho Mottonen!: Hellstr. — Ok. r 
Kuhmo Tervasalmi: Wainio Kasv.!, cfr Must. p. 55. 

Storsta delen af Fiul. och Lapp].: Fries; finnes dock knappast i Lapp- 
land. — Kon. r ad catarrhactam Kivatsh: Fl. Kar.; i Norrl. On. fores exempla- 
ret ti)l J. alpinus var. uniceps Hartm. — Ob. Ostrobottnia et Fennia (F. Ny- 
lander in litt): Led. IV p. 227; da Xylander med Ostrobottnia vanligen for- 
star Ob., har jag sarskildt velat fiista uppmarksamheten vid denna uppgift; 
att arten finnes i a., Dm. och Ok. fraingar af det ofvanstaende. 

Sasom synes npptagas formerna repens och fluitans af flere furf. Emel- 
lertid torde uppgifterna under dessa namn delvis afse hufvudformen; atminstone 
ar detta fallet med Bloms nppg. fran K a. Om var. fluitans motsvarar den form 
som i nyare floror kallas uliginosus Eoth, (jfr t. ex. Hartm. XII p. 120 och 
121) torde enligt tidigare meddelande af Kihlm. endast exemplaren fran Oa. och 
Om. mojligen kunna foras dit. Hvad cxemplaret fran Kon. angar, torde det 
vara alltfor ungt att kunna fullt siikert bestammas; emellertid upptogs pa 
grund deraf var. nigritellus i Byteskat. II, jfr f. o, t. ex. Mela Kasv. p. 156. 
I livarje liiindelse behofves en narmare undersukning af dessa former, hvar- 
fore de ej siirskiljas i Herb. Mus. Fenn. II, eliuru var. repens upptogs i Herb. 



'J Vide infra. 



144 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 1. 

Mas, Fenn. fran N [= Fagervikj. — Enligt Buchenau p. 293 och 294 aro f. 6. 
dessa former med undantag af var. nigritellus af foga betydelse. 

Juncus sqvarrosus L. 

In Fcnnia. qvantum scimus. non adest. qvamqvam in vicinitate lectas est 

Kalm, jfr Led. IV p. 231; stGrsta delen af Finl.: Fries, jfr Xym. SylL 
p. 8S2; .,in Fenn. non lectus": Njm. Sup pi. p. 313. 

[Ik. ..sehr selten, bisher nur im Xordgebiete, von Pargola bis Bjelo- 
ostrowa. stellweise": Memsh. p. 357]. 

Sat. uppriiknas af Gadd Sat, p. 48. — [Kol. tagen nara intill Finland* 
grins vid Schliisselburg!: Sahlberg i Medd. VI p. 206]. — Ob. Uleaborg: Jul. 
i V. Ak. H. p. 175. — Li. „in districtu Fa?lles dicto Xorv. ultimae rarius": 
Wahlenb. Fl. Suec. p. 224, jfr Th. Fries p. 200; harom sages „errore quodam 
verisimiliter orta": Norm. ann. p. 68, se afven Blytt p. 1269. Emellertid ci- 
teras Wahlenbergs uppg., om afven forsedd med fragetecken, annu t. ex. 
Hartm. XII p. 115. — Da arten icke ar kiind pa niirmare hall an fran Schlus- 
selburg. maste den utga or nnska floran. 

Juncus compressus Jacq. 

In. ricinitate orae australis passim (— satis frequenter), in in- 
terioribus autem plagis raro occurrere videtur. In septentrionem 

versus usqve ad 63° fere lectus et ad 65° 50' indicatus est. Supra 
03° tamen eerte rarissime tantum ad oram maritimam occurrit, et, 
quae ex his plagis indieantur, forsitan confirmations egeant. 

Kalm: maxima pars Fenn.: Fries: Fenn. mer.: Xym. Consp. 
p. 748: Fenn. med.: Nym. Suppl. p. 313, vide etiam Led. IV p. 
229 et Buchenau p. 187. 

Al. p: Bergstr.: st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. Abo: Arrh., vide 
jam Leche p. 12: Pargas p: Arrh. Ann.: Nystad Birkholm: Hollm.!: 
Uskela Fulkila: K. E. v. Bonsdorff!; [Bromarf] cop. ad Soderstrand: 
Sand.: [Pojo] (fq): A. Nyl.; Vihti (p): Printz: Vihti Olkkala: af 
Hallstrom! — Nyl. Inga in taeniis prope Fagervik: His.: (fq): W. 
Xyl.: p in maritimis: Sael. 0. XyL: [Hogland] (r) in litoribus: Brenn.!, 
clr Schrenk p. 157. — Ka. Virolahti Pitkapaasi: Blom. — Ik. p: 
]Malmb., spec, e Kakisalmi!: p: Fl. Kar., certe etiam ad hanc et 
antecedentem provinciam referendum: [in tota Ingria (st fq): 
Meinsh. p. 357]. 

Sat. r Vesilahti Laukko!, Karkku Kauniais!, Kyro Herttuala: 
Hjelt, Malmgr. non comm. — Ta. [Tavastehus] (p): Asp. & Th. — Sa. 



Juncus compn 145 

Nyslott; Saltan! — Kl. Parikkala Kangaskyla in deversorio pristino: 
T. Hannikainen!; Sortavala: W. Nylander!; r Palkjarvi Tyydinsaari!. 

Kurkijoki [= Kronoborg] prope deversorium!: Hjelt, cfr Hjelt Ant. 
p. 4G: Fl. Kar. vide sub Ik. — KoL Petrosavodsk: W. Nylander! 

Oa. Qvarken (p), Oravais r: Laur.: Vasa cop. in Vassklot: 
Hjelt, Malmgr. omnino non comm.. vide infra. — Sb. r: Mela, - 
e Kuopio!, cfr Herb. Mas. Fenn. II p. 124. -^- Kon. in Saoneshje 
ad Schungu! fq in graminosis juxta ripas et secus vias, praecipue 
locis argillosis. Velikaja-guba! ad vias: NorrL On., cfr 1. c. p 
et Giinth. p. 54: Tolvoja, Vyrozero, Kusaranda! unico loco: Kihlni. 

Om. Nykarleby r: Laur., vide infra. 

Ob. Simo Ruikka: Brenn. Ber. 1870: Kemi prope oppidum: 
Hjelt. non omnino cert us; r in oppido Tornea: 0. R. Fries p. 16 '•. 
vide infra. 

Nigra exemplar, som en tid blifvit forda till denna art. visade sig i 
sjelfva verket tillhora J. Gerardi. hvarfore arten i Herb. Mas. Fenn. II app- 
togs hvarken fran Oa.. Om.. eller Ob. (Da 0. R. Fries ej upptager J. Ge- 
rardi kunde bans uppg. mdjl. afse denna.) Emellertid liar Lauren pa forfra- 
gan upprepat sin uppg. och Brenn. Ber. 1S70. som jag forst senare varit i 
tillfalle att genomga, upptager saval denna art som J. Gerardi fran Simo. 
hvarjemte det bor namnas att arten i grannlanderna forekommer spridd i 
Vesterbotten: Hartm. XII p. 115. atvensom vid Arkhangelsk: FL Samoj.p. 10 
och Beket. p. 601. — Ob. st fq: Jul. p. 278. afser att doma af freqvensen. 
antagligen den da annu ej atskilda J. Gerardi. — Om Li. se under J. G-: 
och om nomenklaturen Nym. Consp. p. 749. 



Juncus Gerardi Lois 

Ad Mora marium omnium adest et plerumqve freqventer ant 
satis freqventer crescit, 

Maxima pars Fenn.: Fries: Scand. s. 1.: Nym. Consp. p. 740. 
vide etiam Buchenau p. 189. 

Al. I st r i: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.: fq: Prim. p. 73. 
— Ab. fq: Zett. & Br., Arrh. Ann.. Sand, et A. Nyl. — Nyl. fq: 
Hi.<.: fqq: W. Nyl; fq in maritimis: SaeL 0. NyL; [Hogland] (p), Ty- 
tarsaari: Brenn. — Ka. ad Fredrikshamn (Qvist): FL Kar. p. 192; 
Lavansaari [= Laivasaari] (Baer), in portu Viborg Trangsund: 
Rnpr. Diatr. p. 22, cfr Brenn.: Virolahti Pitkapaasi: Blom! — Ik. 
Koivisto [= Bjorkol: Rupr. Diatr. p. :?:?: [ad litus maris a Koporje 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenniea, V, n. J. 

dsqve ad ostium tluminis Narowa suis locis baud fq: Meinsh. p. 
357 nomine J. b&ttnicus, onmino extra isthmum]. 
Sat. fq in litoribus: Malmgr. 

Oa. fq id litoribus: Malmgr. et Laur. 

Om. fq ad mare: Hellstr. — I\Lp. Solovetsk: Knabe!, spec. 
facie fere J. alphii, sed characteribus anatomicis eerte hue refe- 
rendum auct. Arrh.: inter Soroka et Shuja: Selin!; Kemi: Malm- 
gren ! 

Ob. Liminka fq: Brenn. Beseb. p. 78: Uleaborg: W. Xylan- 
der': li Maagrunni. Kempele! et Kemi!: Brenn. herb.: Simo Ruikka 
etc: Brenn. Ber. 1870, vide etiam Wahlenb. — Kk. Sonostrow: 
Mela PL, vide etiam sub Lapp. ross. 

Li. ad litora maris locis depressis subhumidis per totam 
Finmarkiam . . . . p cop., ut etiam ad sinum bottnicum copiose lec- 
tus: Wahlenb. p. 82 et 83. ubi describitur nomine J. bothnicus; 
fq in reg. maritima totius Finmarkiae: Lund p. 89 eodem nomine: 
fqq usqve ad Ostfinmarken: M. Blytt p. 291 et 292, cfr Hartm. p. 
423: Varangria austr. [Nyborg], Karlbunden et Barsnjarga in reg, 
subalp. liter.: Arrh. ant. 

Lapp. ross. in litoribus maris fq cop.: Fellm. Ind. nomine 
J. bothnicus: in litoribus marium sabulosis fq: X. I. Fellm., cfr 1. 
c. p. L1V: spec, in H. M. F., adest tantum e X.t.; Tnm . et Lp. 
enum.: INIela PL: Lv. vide X. I. Fellm. 

Li. ..ad ihimina Tana et Lutto parcins": Fellm. Lapp, under namn af 
J. bothnicus, jfr Led. IV p. 230 och Desideratkat. p. 7 under J. bidbosus ; 
Kihlm. Ant. misstanker att uppg. hanfor sig till J. alpinus VOL. som icke 
upptages at' Fellm.; huruvida detta iir riktigt vagar jag ej pasta (jfr under 
J. silvaticus), men emellertid vore forekomsten har det enda fallet der J. 
Gerardi i Finland skulle forekomma i det inre itagen inuti landet i Upp- 
land: Hartm. XII p. 115: ..Ross, interiorib. rarius": Nym. 1. c.'>. hvarfore be- 
kraftelse erfordras. Angaende forekomsten vid hafvet se under Lapp. ross. 

Lapp. ross. ..ad litora Lapp. ross. solum J. atrofuscus fq nee Ge- 
rardi": Fl. Samoj. p. 59, der J. atrofuscus beskrifves. Emellertid pastar X. 
I. Fellm. ..J", atrofusciim Rupr. 1. c. e J. Gerardi nullo modo distinguere va- 
lid, nam omnibus partibus conveniunf; detta framhulls redan tidigare af M. 
Blytt p. 291 och 292 samt Led. IV p. 230. Buchenau uppcager J. Gerardi 
var. atrofuscus. men tilliigger ..An vera varietas- - : Buchenau p. IBS och. 189; 
tillaggas mi att Rupr. 1. c. uppgifver ..in sinu bottnico forsan verus J. Ge- 
rardi, ut in sino fennico adest". Om nomenklaturen se afven Nym. 1. c. 



Juncus bufoniu?. 147 

Juncus Tnifonius L 

1,, tota I teptetitrionali 

■ ,1,11 freqrx In Lappo- 

i occurrii et in multis plagu 
no nan obviam. 

Fq (aut fqq) l ) in Fennia usqve ad 64 c inveniri consentiunt 

omnes auctores, cfr Kalin: maxima pars Fenn. et Lapp, austr. 

occ. et media: Fries: per totum territorium: Nym. Consp. p. 749; 

..in alien fiinf Erdtheilen verbreitet. iiberall besonders der men- 
schlichen Cnltor sich anschliessend imd ihr folgend. In den kal- 
ten zonen fehlend, jedoch noch im siidlichen Gronland auftre- 
tend": Buchenau p. 177, vide etiam Led. IV p. 231. 

Om. fqq: Hellstr. — Ok. fq: Wainio Kasv., cfr 1. c. p. 96; 
Must. — Kp. fq: Wainio Kasv. 

Ob. st fq: Jul. p. 278 let 0. R. Fries p. 166; st fq-fq - - 
peqve cop. in viis et ripis: Hjelt & H.. cfr 1. c. p. 115 not. — 
Kuus. (st fq): Sahib. Fort., cfr Wainio Kasv.. qvi de distributione 
ineertus est: Perno: Wainio ami.: Haataja: Brotherus cv F. v. Wright! 
— Ivk. (fq): Wainio Kasv.: ad infimam partem hujus territorii 
[== Lapponia orientalis] p cop.: Fellm. Ind.: ad pag. Knjiisha! et 
abhine meridiem Occident emqve versus p obviam: X. I. Fellm., 
ambo ad Kk. spectant. cfr 1. c. p. XXXIX. 

Lapp. fenn. r Kolari Jokijalka complur. loc. Sieppijarvi et 
cop. ad Koskenniemi, Kittila Kaukkonen!: Hjelt & H.: Sodankylii 
locis limosis pagi Sattanen et prope Onnela st r: Blom Bidi\: in 
parte infima silvatica Lapp, merid. et Lapp. Kemensis p locis hu- 
midis . . . Sed in adjacentibus regionibus fq occurrit: Walilenb. p. 
81; in humidis uliginosis ad lacurn Inari et pagos Luiro. Kaira- 
vuopio [= ..Kainacroopio"] atqve Pelkola in par. Sodankyla cop.: 
Fellm. Lapp., cfr Kihlrn. Ant.: Sodankyla Kairala. Kemyiirvi Ko- 
staino et prope templum: Wainio Ann.: usqve ad pag. Luiro: Hult 
Ant.: nobis haud obvia. in pag. Kyro tamen forsitan adest: Kihlrn. 
Ant.: [p in reg. subsilv. usqve ad Alien: Lund p. 89. non ad Fen- 



: Arrh. Ann., Sael. 0. Xyl.. Blom. Linden, pieinsh. p. 357], Leop.. 
Xorrl. s. <3. Tav.. Wainio Tav. or., Mela; ubiqve fq: A. Xyl.; fqq saepe cop.: 
Hult: fq— fqq: EltV.; fq in toto territorio: Norrl. On. 



14S Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

niam spectat]; Var. austr. Renoe: Th. Fries p. 200. cfr Th. Fries 
Resa p. 59, Blytt p. 1269 et Hartm. p. 423. — [L. ent. spec, adest 
in herb. Mela.] 

Lim. sine loco proprio : Mela PL, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 
9. — Lv. Kuusreka, Olenitsa, Kaskarantsa, Kusomen et Tetrina : 
]\Iela PI. — Lp. Pjalitsa: Mela PL et herb. 

Afvikande freqvens ar i den tryckta literaturen endast Tb. st fq: 
Broth. — Lp. Ponoj : Knabe Pfl. p. 280, da arten ej upptages af nagon an- 
nan botanist fran Ponoj, behofver uppg. bekraftas. 

Af former upptagas folj.: 

„Planta paradoxa, Pinheaded cobweb niusliroon Petiv. gaz. 51 f. 7 co- 
piose crescit ad Helsingfors Finlandiae, missa ab Abr. Argillandro, qvam de- 
mum asseveravit adolescere in Juncum biifonium u : Fl. Suec. p. 114, jfr 
W. Nyl. 

Var. fasciculatus Koch. Al. p: Bergstr. — „Forma sine ulla constan- 
tia saepe in formam remotifioram transiens" : Buchenau p. 176. 

F. parvula Hartm. Al. fq: Tengstr.! — Nyl. [Hogland] stranden vid Kap- 
pelsatama ymhigt: Brenn.! under namn af f. minima, jfr afven Byteskat. II, 
men se hiirom Buchenau p. 177. 

Juncus capitatus Weig. 

In Fennia austro-orientali v.nico loco 60° 52' led. anno 1878 
lectus. 

Fenn. non nisi in mer.-or. (Isthm. carel.: Sahlberg 1878): 
Nym. Snppl. p. 314, (cfr Nym. Consp. p. 750). 

Ik. Pyhajarvi prope pagum Kelia! copiose in ripa arenaria: 
Sahlberg in (Diar. 5, X, 1878) Medcl. VI p. 206, qvum primum in 
Fennia aclnotatus. 

Juncus castaneus J. e. Sm 

In regione litorali Lapponiae maxhne septentr -orient ali pas- 
sim copiose. 

In regione litorali Lapp. Ross. bor. ex. gr. a Kildin ad Tres 
insulas: Spic. II p. 6; Lapp. bor. or.: Fries, vide etiam Buchenau 
p. 403. 

Lapp. ross. in reg. litorali Lapp. Ross. bor. a Kildin (F. 
Nylander Spic!) ad Ponoj (!) p cop.: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XL VIII 
etc. (saltern in 6 paginis): Ponoj cop.: Knabe Pfl. p. 281, vide etiam 
F. Nyl. Und. p. 52, Broth, exk. p. 76 et 77 et Broth. Utclr. p. 131: 



Juncus castaneus. 149 

Karabelnij nos: Brenner!; Malo Gorodetzkaja (A. H. & V. F. Bro- 
therus): Wainio herb.; Kukovicha: F. Nylander!; Vaidoguba: Broth. 
Wand. p. 14! — (Adest igitur, qvantum adhuc constat, in prov. 
Lp., Lt„ Lm.). 

Lapponia (Schrenk pi. exs.), Fennia (Nylander): Led. IV p. 232; att 
Nylander citeras for Finland beror sitkert pa forvexling, da arten hos oss 
hittills ej blifvit funnen utom Lapp, ross., jfr t. ex. N. I. Fellm. p. XXVI 
not. 

Juncus stygius l 

In Lapponia et in tota fere Fennia, Alandia forsitan exeepta, 
crescit, qvamqvam plerumqve, praecipue in meridiem versus, rarior 
( — rarissimus) est 

Maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Ostrobottnia et Finl. bo- 
realis (F. Nylander in litt), Olonets (Olbricht pi. exs.): Led. IV p. 
233; Fenn.: Nym. Consp. p. 750; Finnland: Buchenau p. 393. 

Ab. Uskela: Nikl.!; r in pago Muro ad rivum per qvem Puu- 
jarvi in lacu Lojo influit: Sel. — Nyl. Fagervik Brannasflyet: His. 
p. 60!; Inga Baro Bohlsmossan et Borga Emsalo: Sael. ann.: r 
Borga Orrby, ad Pimijarvi [in schedulo et Seel. Ofvers. Valkijarvi!] 
prope Karsby, Stromfors Korto!: Sael. 0. Nyl. — Ka. Vehkalahti 
Kannusjarvi: Sael. 0. Nyl. — Ik. [certe indagandus: Meinsh. p. 
358]. 

Sat. rr Karkku Nohkua: Hjelt! — Ta. [Lammi] Evo in saltu 
publico haud nimis raro [= „icke sardeles sallsynt"] et qvam ob 
rem etiam in partibus par. Asikkala vicinis: Norrl. s. o. Tav.: 
Jamsa (!) Pitkajarvi: Sael. herb.; Iitti: alumn. R. K. Strahle in dupl.! 

— Kl. r Ruskiala: Fl. Kar.! — Kol. Led. vide supra; adnotatio 
forsitan ad praefecturam Olonets spectet. 

Oa. Jurva: Malmgr.! — Tb. st r Karstula, Viitasaari! et Pih- 
tipudas plur. loc: Broth.; [Pihlajavesi!] in sphagnetis et paludibus 
inter Koivumaki et Isomaki: Norrl. n. v. Tav. p. 424. — Sb. r: 
Mela; Iisalmi in septentr.-orientali parte: Lundstr.! — Kb. st r: 
Wainio Kasv., spec, e Nurmes Konnanlampi! et Lieksa Kivivaara! 

— Kon. st r in paludibus prope Tiudie! et Unitza!, Gorka [spec, 
adscriptum Gorskij pogost] et Dianova-gora (Simming), Jalguba 
(Giinther), in insula Poponsaari! lacus Suojarvi Reg. oca: Norrl. 
On., cfr Giinth. p. 54. 



150 Acta Societatis pre Fauna et Flora Feunica, V, n. 1. 

Om. p, in parte interiore [= „hogre upp i landet"] (st fq): 
Hellstr. — Ok. in par. septentrionalibus p, in australibus st r: Wai- 
nio Kasv.; Puolanka Kivari — Housuvaara: Brenner!; Paltamo: Lonn- 
bohm! — Kp. st r: Wainio Kasv. 

Ob. Prope Uleaborg (Stud. Lund), in Pudasjarvi!: W. Nyl. 
Till. p. 303: Ylikiiminki in vicinitate tempii, Simo prope Marros- 
tenmaki: Brenn. herb.; r tantum in Kemi legimus: Hellstr. Distr. 
p. 10 et 18!: [(p): 0. B. Fries p. 166]: r in paludibus Rovaniemi (!) 
Alajaaska et Tolonen: Hjelt & K. — Kuus, p: Sahib. Fort, et 
Wainio Kasv.: var. uniceps Hannila: Nyberg!, cfr Byteskat. II. — 
Kk. p: Wainio Kasv.: Knjasha (Karsten): N. I. Fellm. 

Lapp. fenn. r in paludibus Kittila Kaukkonen! cop., Kolari 
prope Jokijalka ad viam in Lompola versus: Hjelt & H.: Sodan- 
kyla r in paludibus aqvosis turfosisqve apertis prope Onnela et Pe- 
tajasaari: Blom Bidr., spec, e Lomsa!; in paludibus aqvosis per 
partem silvaticam et subsilvaticam Lapp, suecicarum usqve ad 
Inari ejusqve lacum Hastemjarvi p cop.: Wahlenb. p. 83, cfr Kihlm. 
Ant.; in paludibus aqvosis denudatis (ubiqve): Fellm. Lapp.; Kuola- 
jarvi: Eberhardt!; tantum ad Kaamas, Vayla!, Pakananjoki legimus, 
verisimile autem est, plantam in reg. subsilv. qvidem haud raram 
esse: Kihlm. Ant.; Utsjoki: Sael. Kat. — [L. ent. reg. subalp. r: 
Lsest.; Kaaresivanto : Montin!] 

Lapp. ross. in paludosis profundis (p): Fellm. Ind., cfr N. 
I. Fellm. et 1. c. p. XXXIX; Porje-guba [in Lim.]: Mela PL et 
Sahlberg!; Kuusreka [in Lv.]: Mela herb. 

Sat. Birkkala: C. W. Torngren in herb. lye. n.; behofver mahanda be- 
kriiftas. 

Juncus triglumis L. 

In superiore tantum Lapponia crescit ; de freqv entice auctores 
dissentiunt. 

Maxima pars Lapp.: Fries, cfr Nym. Consp. p. 750 et Buche- 
nau p. 389. 

Lk. Raututunturi ad Koptusvanka in reg. silv., Saariselka, r 
in reg. silv. et subalp.: Hult Ant.; Muonionvaara [in L. ent.?]: G. P. 
Lsestadius! — Li. locis uliginosis et irrigatis in regionibus alpinis et 
subalpinis omnium Lapponiarum vulgatissime, . . . juxta flumina 



Juncus triglumis. 151 

subsilvatica Lapp. Torn, p descendit: Wahlenb. p. 84, cfr Kihlm. 
Ant; cum praecedente [J. sfygio] fq: Fellm. Lapp.: Inari Verkko- 
jarvi: Silm!: in ripa fluni. Yaskojoki p ex. gr. ad Tirro, Jibmon- 
suanto!, sine clubio in alpibus multis locis: Kihlm. Ant.; haud in- 
i'reqvens in [reg. alp. et] subalp. t.otius Finmarkiae: Lund p. 89, 
cfr Lund Beretn. p. 43: Varangria austr, Angsnas. Karibunden et 
Barsnjarga in reg. subalp.: Arrh. ant., vide etiam M. Blytt p. 286 
etc. — [L. ent. reg. alp. et subalp. p, reg. silv. r: Lsest.; Maunu et 
Enontekiainen: A. Montin!; Enontekiainen Xaimakka: Malmberg!] 

Lapp. ross. Praecedente [J. biglumi] vulgatior et occur- 
rit ubiqve in paludibus proi'undis a Kivirega usqve ad Kolmesoi- 
vemadaketsa: Fellm. Ind.; Kildin : F. Nylander!, cfr de ambis X. 
I. Fellm.: Jokonga (F. Nylander), nullibi vero mihi obvius fuit: X. 
I. Fellm.; ad Ponoj spec, unicum legi: Brenn. add.; Hibina: Mela 
PI. et Brotherus!, cfr Broth. Wand. p. 7: in cacumine montis Go- 
ralaja 7 km ad septentrionem versus a Kola et ad ostium fluminis 
Teribjerka: Beket. p. 602, qvod cfr; Jokostrw: Malmberg! et Sahl- 
berg!; ad superiorem partem fluminis Keinjavr: Palmen!: Ponoj: 
Mela PL: ad pagum Ora copiose in paludoso: Enw. ann.: Tsipna- 
volok: Brotherus!: Tshavanga in Lv„ fq ad Orloff, etc.: Kihlm. 

Ostrobottnia et Finl. borealis (F. Nylander in litt.): Led. IV p. 233; 
harmed skulle val afses Kuus., men da ingen bekriiftelse harpa forefinnes, 
maste uppgiften tillsvidare forkastas. J. triglumis: Wainio Kasv. p. 82 ar 
namligen tryckfel fur J. irifidus, se Medd. IV p. 161. 

Tillaggas ma att denna art enligt Suomen Kasvio p. 188 ar allmilnnare 
an J. biglumis. (Uppg. ar antagligen affattad i analogi med Hartm. p. 424 
och Blytt p. 1268). — Lk. Da arten, savidt nu ar bekant, endast forekommer 
i n. 6. hornet af denna lappmark, hvilket furst under allra senaste tid be- 
sokts af nagon botanist, bar jag fort Wahlenbergs och Fellmans uppg. ute- 
slutande till Li. 

Juncus biglumis L. 

Ut antecedent. 

Maxima pars Lapp.: Fries, cfr Xym. Consp. p. 750 et Buche- 
nau p. 388. 

Lk. reg. silv. multis locis et in Baututunturi et in Saariselka, 
reg. subalp. p in Saariselka: Hult Ant. — Li. [locis altioribus 
saltuosis irrigatis summarum alpium turn septentrionalium ac prae- 
cipue meridionalium fere ubiqve fq uti: in Bastekaisa Finmarkiae 



152 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

orientalis, in Harimatskaidi prope Puolmak . . . sed infra alpes 
haud descendit: Wahlenb. p. 84, cfr 1. c. p. XVIII (et LXI)]; ad 
templum Utsjoki (!) in terra uliginosa, de cetero acl alpes tantum 
superiores: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; Inari Paloivi: Silen!; 
in nliginosis et in terra aqva nivali irrigata reg. alpinae fq, in 
reg. subalpina p, in alpe Ailigas, Hammasuro ad lac. PeldojarvL 
Puolmak; etiam ad flum. Vaskojoki! [ex. gr. Jibmonsuanto !] reg. 
subsilvaticae multis locis: Kihlm. Ant.; fq in [reg. alpina et] supe- 
riore parte reg. subalpinae totius Finmarkiae: Lund p. 89; Varan- 
gria austr. reg. subalp. — reg. alp. st fq: Arrh. ant., spec, e Karl- 
bunden!; in reg. alpina in viciniis Utsjoki freqventior qvam in vi- 
ciniis Inari: Hult alp. Pfl. p. 181 et 182, vide etiam M. Blytt p. 
286 etc. — [L. ent. reg. alpina et subalp. p: Lsest.; Termesvaara: 
Malmberg !] 

Lapp. ross. locis uliginosis sterilibus irrigatis alp. Hibina 
Tuoddar et ad lacum Imandra: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm.; Hi- 
bina! et Kildin!: F. Nylander, cfr N. I. Fellm.; ad pagum Ponoj (!): 
N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XLIX et Knabe Pfl. p. 280; Tshun (etiam 
herb.), Deveatoi: Mela PL; Tuatash haud infreqvens: Enw. ann., 
spec, vidi ab Hollm. lectum in herb. lye. n.; Semostroff: Brothe- 
rus in herb. Mela; Tsipnavolok: Brotherus!; Voroninsk in LmJ 
cop., Lp. interdum saltern fq ex. gr. inter Orloff et Ponoj etc.: 
Kihlm. 

Anmarkas ma att det iir denna art som forekommer i Samojedernas 
land och pa Novaja Semlja, hvaremot J. triglumis ej blifvit derstades an- 
tecknad. 

Juncus trifldus l. 

In alpinis et subalpinis Lapponiae regionibus praecipue in 
montibus maxime vulgaris, acl meridiem versus in montibus Fen- 
niae septentrionalis ad 65° 35' descendit. 

Maxima pars Lapp.: Fries; Ostrobottnia et Fennia borealis 
(F. Nylander in litt.): Led. IV p. 234 [ad Kuus. spectat]; Lapp. 
Ostrob. . . . alp.: Nym. IV p. 750; Fenn. bor. (Kuusamo, nee Ostrob.): 
Nym. Suppl. p. 314, vide etiam Buchenau p. 183. 

Kuus. Pudasjarvi Iso Syote prope cacumen: Brotherus in 
Mecld. XIII p. 227 et Broth. Ber. 1883; in cacuminibus montium 
Ukonvaara!, Nuorunen(!) et Mantytunturi : Wainio Kasv.; Pyhii- 



Juncus tritidus. $53 

vaara, Rukatunturi! Naatikkavaara (Brotherus & F. v. Wright): 

Broth, in litt. — Kk. in cacuminibus montium Kivakka el Paa- 
nuorunen: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. in omnibus montibus subalpinis fqq et saepe 
copiosissime, variat floribus albis!: Hjelt & H.; Sodankyla r in 
cacumine alpis Kqmmattivaara parce: Blom Bidr., spec, e Pyha- 
tunturi!; locis siccis apricis petrosis per latera inferiora omnium 
alpium et in montibus alpinis ac subalpinis omnibus, etiam di- 
strictus silvatici usqve ad Pyhatunturi Lapp. Kemensis, Nonainen 
Lapp. Tornensis etc., nee non in campis subalpinis jugo adjacen- 
tibus ubiqve vulgatissime. Sed in loca inferalpina et extra alpes 
de caetero non descendit: Wahlenb. p. 81, cfr 1. c. p. XXXI. 
XXXIY [et XXXVII]: locis siccis apricis per latera omnium alpium 
et in montibus alpinis subalpinisqve ubiqve fqq: Fellm. Lapp., vide 
etiam Xorrl. Lappm. p. 258: PalJastunturit fq in reg. alp. et sub- 
alp.: Hjelt: Kuolajarvi Sallantunturi: Eberh.: fq in reg. alpina et 
subalpina, st fq qvamqvam parcius in reg. silvatica, sed longius 
ab alpibus r: Hult Ant.: in locis glareosis apricis reg. alpinae fqq 
et subalpinae fq in subsilv. qvoqve reg. ex. gr. juxta fluni. Vasko- 
joki multis locis, inter Tuulijarvi et Pakananjoki fq, ad Kultala: 
Kihlm. Ant.: fq in reg. [alp. et] subalpina totius Finmarkiae: Lund 
p. 89; Varangria austr. reg. subalp. lit or. — reg. alp. fq: Arrh. 
ant. — [L. ent. reg. alp. fq, reg. subalp. p, reg. silv. r: Laest., cfr 
Xorrl. Lappm. p. 258.] 

Lapp. ross. locis siccis apricis per latera omnium alpium et 
in montibus alpinis atqve subalpinis ubiqve fq: Fellm. Ind.; locis 
siccis apricis Lapp. Ross, praecipue borealis fq: N. I. Fellm.; She- 
lesna et Krestovaja-gora prope Kantalaks etc.: Broth. Wand. p. 5 
etc.; Imandra in ripa sabulosa: Mela herb.; Tshapoma prope li- 
tora: Kihlm. Bericht p. 22. 

Ob. st fq: Jul. p. 278 iir oratt, da uppg. knappt kan asyfta Kuus. — 
Buchenau p. 182 for var form uteslutande till a vaginatus Xeilr. — Visserli- 
gen upptages var. monanthos Horn, fran Lapp, ross.: Fellm. Ind., och 
denna form fores af Buchenau till t 3 foliosus Xeilr., men jag skulle snarare 
tro att Fellman asyftar en form motsvarande uniflorus Tausch. af vaginatus. 
F. 6. har Fellmans uppg. ej bekraftaSs af senare forf. 



154 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 1. 

Luzula nemorosa E. Mey. ! ). 

In Fennia australi rarissime disseminata)-. 

„In stidlichen Norwegen, Schweden and Finland selten unci an einzel- 
nen Stellen, vermuthlicli nur eingesckleppt": Buclienau p. 95; Fenn. (Saelan 
1883), probab. introd.: Nym. Suppl. p. 314. 

Nyl. f. albida fhusby Lepola pa tidigare odlad iing: Arth. Hjelt 
enl. exemplar. — Sa. f. rubella Hoppe nara Yillmanstrand i mangd i borjan 
af Aug. 1883 med mogna frun: angen ej besadd pa mycket lang tid, sa att. 
om den afven tidigare varit besadd, hade arten bibehallit sig i aratal: Sa?lan 
i (Prot. G, X. 1833) MedcL XIII p. 166 o. 167. der utforligare beskrifning 
meddelas ; exemplaret fran Yillmanstrand Parkkarila I — I afseende a nomen- 
klaturen se Buclienau p. 95. 



Luzula parviflora (Ehrh.) Desv. 

In regione subalpina Lapponiae fennicae passim out praed- 
pue ad flumina freq&entius obviam, uncle etiam raro et inferlus 
cleseendit et supeHus adscendit; in Lappenia rossica plerumqve mi- 

nore freqventia occur fit ; in meridiem versus qvamqvam rarissime 
ad 67° 40' adnotata. 

Maxima pars Lapp.: Fries: Lappon.: Nym. Consp. p. 751: in 
plagis arcticis Enropae: Bnchenan p. 110 nomine L. parviflora 
var. fastif/iata Bnchenan. 

Lapp. fenn. rr nnienm spec, in lnco ad Kukasjoki inter fln- 
yios Liukajoki et Aakennsjoki in par. Kittila vidimus: Hjelt & H.!: 
in nemorosis humidis juxta flumina per partem subalpinam Lapp. 
Torn, p cop., nee alibi a me visus: Wahlenb. p. 8b, cfr 1. c. p. 
XVI: in nemoribus juxta flumina ad Utsjoki p: Fellm. Lapp.: ad 
iluvium Muonio inter Huukki et Kihlanki: Laestadius!: Pallastun- 
turit st fq in reg. subalp., etiam in reg. silvaticam descendit: Hjelt, 
cfr Hjelt & H. p. 80: Ounastunturi: Malmberg!: Saariselka in summa 
reg. subalpina in Lumikuru inter Ukselmapaa et Seisomankiven- 
paat: Hult Ant.: Kultala st fq - p: Wainio Ann.: locis nemorosis 
reg. subalpina e p parcius. sed ad fluni. Tenojoki! inter Ylikongas 
et Puolmak st fq, in alpibus Ailigas et Rouvuoaivi terminum betu- 
lae paullum superat et ad Kultala in reg. subsilvaticam parcissime 
descendit, Ailigas VSV 365. Kuarvekods h. 400 [Rastekaisa NO 

J ) = L. angustifolia Garcke eller L. albida DC. 



Luzula parviflora. 155 

412]: Kihlni. Ant; p in reg. subsilv. et subalp. totius Finmarkiae: 
Luncl p. 89, cfr Lund Beretn. p. 43: Naytamo: E. Nylander & Gadd!; 
in Var. merid. ad traetum praedii Elvenaes: Norm. p. 311: Va- 
rangria australis in locis graminosis siccioribus reg. subalpinae p: 
Arrh. ant., vide etiam M. Blytt p. 294, Blytt p. 1269 et 1270, 
Hartal, p. 425 etc. — [L. ent. reg. alp. r, reg. subalp. fq, reg. 
silv. p: Laest., cfr Norrl. Lappm. p. 262.] 

Lapp. ross. ad flumina Paatsjoki et Tuloma parcius: 
Fellm. hid., cfr N. I. .Fellm.; in humidis juxta paguni Ponoj (!) et 
piscinam Harlofka maris glacialis: N. I. Fellm. nomine L. spadi- 
cea var. parviflora, cfr 1. c. p. XXXIV et XLL Broth, exk. p. 76 
et Knabe Pfl. p. 280; Tshun (!), Hibina. Ponoj: Mela PL: Tshun, 
Tuatash et Nuorti: Enw. ann.; Lujauri-urt fq ad rivulos in reg. al- 
pina, p in reg. silvatica praecipue prope terminum arborum, Svja- 
toj-noss, Orloff baud infreqvens in salicetis et in terra lapidosa 
humidula, Rusiniha in nemorosis, Voroninsk parcissime ad fluvium. 
Porojavr copiose in betuleto: Kihlm. 

Upptogs i Fort. 1852 fran 6 [= Osterbotten] ; uppgiften torde dock med 
sakerhet bero pa nagot misstag, da den ej upprepas i Herb. Mus. Fenn. — 
Att Baclienau for var form till sin var. fastigiata antyddes redan ofvan. 



Luzula Wahlenbergii Rupr. 1 ). 

In vicinitate totius fere orae septentr -orientalis Lapponiae 
satis freqventer aid passim inveniri indicatur, ceteroavin in Lap- 
ponia vara. 

Maxima pars Lapponiae: Fries nomine L. glahrata L.; Lapp.: 
Nym. Consp. p. 752, vide etiam Buchenau p. 113 nomine L. spu- 
dicea y Wahlenbergii (Rupr.). 

Li. locis siccis duris per latera omnium alpium etiam mari- 
timarum totius Finmarkiae fere (ubique fq): Wahlenb. p. S6 no- 
mine Juncus spadiceiis; in Utsjoki ad Sjakkaljock et alibi rarius: 
Fellm. Lapp, eodem nomine: Inari Paloivi! et Kuurunaudsche!: 
Silen: ad Veitschinjarga! juxta flum. Tenojoki reg. subalpina, 
[Rastekaisa NO 536]: Kihlm. Ant.: Varangria austr. reg. subalp. in 
graminosis et rupibus humefactis st fq - p: Arrh. ant., spec, e 



l ) Luzula spadicea (All.) DC. y Wahlenbergii (Rupr.): Buchenau p. 113. 



156 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 1. 

Karlbunden!; Varangria austr. usqve ad 69° 57': Norm. ann. p. 61, 
vide ceterum M. Blytt p. 295 et 296 etc. et infra. — [L. ent. reg. 
alp. p: Lsest.; Kilpisjarvi: Malmberg!; Saanavaara: Mela herb.] 

Lapp. ross. ad Petshenga [= Peisen] tantum legi: Fellm. 
Ind. nomine L. spadicea; secus totam oram maris glacialis e Pet- 
shenga (Fellm. Ind.) usqve ad Krasnisholk! [in Lp.] inter Pja- 
litsa et Ponoj (!) maris albi st fq etiam ad sinum Kola!: N. L 
Fellm. nomine L. spad. var. Kuntliii E. Mey.; Hibina: Angstr. p. 
52, nomine L. glabrata, Mela herb, et Broth. Wand. p. 8!; Tua- 
tash etc.: Enw. ann.; in H. M. F. etc. ab haud paucis locis non 
tantum in Lp., seel etiam in Lm. et Lt. invenitur. 

Li. „Almindelig i Fyrre og Birke-Regionen over hele Finmarken fra 
Havets Niveau til over Birkegraendsen": Lund. p. 89 under namn af L. spa- 
dicea DC.(L. glabrata anfores pa satt och vis sasom synonym); att arten vore 
allman i tallregionen synes mig mindre sannolikt, hvarfore uppg. behofver be- 
kraftas, den upprepas dock af Blytt p. 1270. — Lim. Enligt en anteckning 
i Mela PI. synes arten afven forekomma pa Tshun. 

Papekas bor att Luzula glabrata (Hoppe) Koch ej ar kand fran fin- 
ska omradet. Utom Fries' uppg. under namnet L. glabrata, som redan t. ex. 
af Hartm. p. 426 m. fl. fores till L. Wahlenbergii, bora afven uppgifterna fran 
Hibina: Angstrom p. 52 och Lapp, ross.: Herb. Mus. Fenn. p. 16, jfr Fort. 
1852. otvifvelaktigt foras dit. — Lund rattar sjelf p. 89 uppg. i Beretn. p. 44. 

Luzula pilosa (L.) wnw. 

In tota Fennia et in inferiore parte Lapponiae frequenter, in 
Lapponia superior e plerumqve satis frequenter ant passim occurrit, 
sed in region e alpina vix obviam. 

Fq in tota Fennia inveniri consentiunt fere omnes auctores 
[exceptiones vide infra], cfr Till, [tantum Luzula] et Kami; in sil- 
vis per totam patriam ad [,,Mounioniska u — ] Muonioniska usqve : 
Wirz. PI. off. p. 29: maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. 
s. 1.: Nym. Consp. p. 752 nomine L. vemalis DC, vide etiam Buche- 
nau p. 84. 

Lapp. fenn. st fq - f q in silvis, rarius in campis per totum 
territorium: Hjelt & H.; in pinetis arenosis, abiegnis turfosis, sil- 
visqve mixtis vel frondosis nee non in ericetis fq provenit: Blom 
Bidr.: in sterilibus ericetis per partem silvaticam et subsilvaticam 
omnium Lapponiarum vulgaris usqve ad Sotajoki Lapp. Kemen- 
sis: Wahlenb. p. 84 et 85; haud infreqvens : Fellm. Lapp. ; in parte 



Luzula pilosa. 157 

septentr. -oriental i par. Sodankvla fq in reg. silv. , st fq in reg. sub- 
alp., sed e reg. alp. non adnotata: Hult Ant; in reg. subsilv. 
Konsavaara, Kettumatti, locis nemorosis reg. subalpinae alpium 
Muotkatunturit st fq, ad Ailigas et Naytamb* reg. subalp., in reg. 
alpina territorii non lecta, Pietarlauttasoaivi S .'555, Tuarpumoaivi 
N 267, Peldoaivi SO 323, Kuarvekods h. 400 [Rastekaisa So L86 : 
Kihlm. Ant.: p in reg. subsilv. et inferiore parte reg. subalpinae: 
Lund p. 89: Yarangria (:>fq»): Th. Fries p. 200: in Var. merid., (unde 
hactenus non memorata), prope cataractam inter Klostervand et 
Goalsejavre, inter Goalsejavre et Bossojavre, latere rossico ad 
Galgoaive: Norm. p. 311, cfr Norm. ann. p. 61. — [L. ent. reg. 
subalp. p, reg. silv. fq: La?st.; in reg. subalp.: Norrl. Lappm. p. 262]. 

Lapp. ross. haud infreqvens: Fellm. Ind.: in silvaticis ad 
pagos Tshavanga et Kantalaks (!) et abhinc meridiem versus haud 
infreqvens: N. I. Fellm., (cfr 1. c. p. XLIII); Ponoj in declivi ad 
meridiem versus (etiam herb.), Tshapoma, Kuusreka etc.: Mela 
PL. cfr Knabe Pfl. p. 280; Srednji: Broth. Wand. p. 9: Ora, Nuorti, 
Sashejka: Enw. ann.: Voroninsk fq et cop. in betuleto humidulo, ad 
meridiem versus a Leejavr etc.: Kihlm. 

Ab. A. Nyl. har bortglomt liela sliigtet. — Nyl. p: Brenn. — Sat. fqq: 
Hjelt. — Tb. st fq: Broth. — K on. fqq: Norrl. On. — Ob. st fq: Jul. p. 278; st 
fq- fq: Hjelt & H.; se under Lapp. fenn. 

Luzula campestris (L.) DC l ). 

In Alandia freqvens esse videtur; quod in reliqva Fennia 

indicator, saltern majorem partem ad var. multijioram (Hoffm.) 
pertineat. 

Kalm; Fenn. hab. in sola mer. - oca: Nym. Suppl. p. 314, cfr 
Nym. Consp. p. 752 et vide ceterum infra. 

Al. (st fq): Bergstr.!; fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & ID. — 
Ab. Abo!: Halikko Viurila: Nikl.! — Nyl. Inga Noton: Hisinger!: 
cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 124 et Hartni. XII p. 127. 

Ehuru det till och med ar antagligt, att den iikta L. campestris DC. a 
vulgaris forekommer iifven pa andra ortcr i sodra P'inland an de, hvarii'ran 
exemplar forefinnas, afse dock uppgifterna till allra storsta delen var. multi- 
flora, hvarfore de upptagas i ett samraanhang; med * har jag betecknat att. 
bade L. campestris och var. multi flora upptagits. Storsta delen af Finl. ocli 

a j =L. campestris (L.) DC I var. vulgaris Gaud, apod Buchenau p. 158. 

11 



158 Acta Societatis Pro Fauna et Flora Fennica, n. V, 1. 

Lappl.: Fries *; Fennia (Schrenk in litt.): Led. IV p. 219 * der flere uppg. 
citeras. — Ab. fq: Zett. & Br. *; p: Sel. * — Kyi. Fagervik: His. *; fq: W. 
Nyl. *j st fq: S«l. 6. Nvl. *; Hogland: Schrenk p. 157, jfr Brenn. p. 37, som 
betviflar uppg. — Ik. fq: Malmb. * [och Meinsh. p. 359 *]. — Sat. st fq: 
Malragr. * — Ta. fq: Asp. & Th. * ocli Bonsd. * jfr iifven Fort. 1852. — Kl. 
fq: FK Kar. * — Oa. st fq: Malmgr. * — Ok. fq: Must. — Ob. st fq: Jul. 
p. 278, jfr Jul. i V. Ak. H. p. 175. — Lapp. fenn. Wahlenb. se under var. 
■multifiora; „ubiqve a : Fellm. Lapp.; „almindelig i Fyrre - og Birke - Ee- 
gionen over hele Finmarken": Lund p. 89, se iifven M. Blytt p. 296 och 
Hartm. p. 426. — [L. ent. se c Martins p. 185]. — Lapp, ro.ss. „ubiqve~: 
Fellm. Ind.; ,,in silvis et pratis collibusqve duris totius Lapp. ross. st fq": 
X. I. Fellm. * se iifven Beket. p. 601 ocli Broth. Wand. p. 9 och 11. 

Likasa upptogs L. campestris i Herb. Mus. Fenn. * fran ftere provin- 
ser, ehuru exemplaren numera foras till L. multiflora; dessa aro enl. den nar- 
varande beteckningen Sat., Nyl. p. p., Ta., Savolaks, Kl., Ob. [el. Kuus.] 
och Lapp. fenn. Pa samma siitt Lapp. fenn. och Lapp, ross.: Suomen 
Kasvio p. 189 *. 

De nyaste mig tillgiingliga arbeten upptaga Luzula campestris sasom 
en kollektiv art, se isynnerhet Buchenau p. 141 och 155, der 10 former upp- 
stallas under densamma. Angaende var. I vulgaris Gaud, siiges sarskildt „Im 
gemassigten Europa nicht selten, sonst Aveit seltener als L. campestris var. 
multifiora: Buchenau p. 158. Sasom ofvan synes liar tlertalet af de finska 
botanisterna upptagit L. campestris sasom en sarskild form i motsats mot 
L. (eller var.) multifiora, hvarfore det for att undvika fOrvexling varit nodigt 
att har forfara pa samma siitt. 



Luzula campestris var. multifiora (Hoffm.) 

In iota fere Fennia frcqr enter aid freqventissime crescit; 
etiam in Lapponia saltern in regionibus inferioribiis frequenter aut 
satis frequenter occurrit. 

Maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries: Scand. s. L: Nym. Gonsp. p. 
752 nomine L. erecta Desv., vide etiam Buchenau p. 162 (var. V). 

Al. st fq: Arrh. & K. — Ab. fq: Zett. & Br.: fq-fqq: Arrh. 
Ann.: fq: Sand., Sel. et Printz. — Nyl. fqq: His.: fq: W. Nyl., Sael. 
0. Nyl. et Brenn. — Ka. fq: Blom et Linden. — Ik. fq: Malmb.; 
[fq saepe cop.: Meinsh. p. 359]. 

Sat. (st fq): Malmgr.: fq: Hjelt. — Ta. fqq: Leop., Norrl. s. 
6. Tav., Wainio Tav. or.: fq: Asp. & Th. et Bonsd. — Sa. fq: Hult. 
— Kl. fq: Fl. Kar. et Hjelt. — Kol. fq-fqq: Elfv. 

Oa. (st fq): Malmgr. et Laur. — Tb. fqq: Broth., vide etiam 



Luzula campestris. 159 

Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fqq: Mela; fq: M. & J. Sahib. - 
Kb. fqq: Wainio Kasv. — Kon. fq: Norrl. On. 

Om. fq: Hellstr., (cfr 1. c. p. 137, quod forsitan errore ortum 
sit). — Ok. fqq: Wainio Kasv.: (>p>): Must. p. 55. — Kp. fqq: 
Wainio Kasv. 

Ob. [fq: 0. R. Fries p. 166]: fq et nonnunqvam satis cop. 
in campis etc. per totum territorium: Hjelt & H. — Kuus. fqq: 
Wainio Kasv. — Kk. fqq: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. fq: Hjelt & H., vide sub Ob.; in locis gramino- 
sis siccioribus declivibusqve arenosis et ripis fluviorum fq: Bloni 
Bidr.; locis siccis duris universae Lapp. scil. per partem silvati- 
cam ubiqve. subalpinam et inferalpinam fere ubiqve, et per alpes 
omnes passim parcius, ubi locis uliginosis in var. /? [= var. sii- 
cJeticcrm] abit: Wahlenb. p. 87 nomine Juncus campestris L.: fq: 
Wainio Ann. et Hult Ant,: in reg. subsilvatica saltern st fq: Kihlm. 
Ant.: in tota valli fluminis Paatsjoki fq: E. Nylander & M. Gadd!: 
Yarangria austr. in reg. subalp. st fq — fq: Arrh. ant. — [L. ent. 
reg. silv. fq: Laest.] 

Lapp. ross. iisdem cum forma typica locis: N. I. Fellni.: 
spec, adsunt ex omnibus partibus hujus territorii. 

Yilseledaude iir Fennia bor. (Schrenk in litt.): Led. IY p. 220. 
Var. congesta Thuill. uppgifYes fran Nyl. [Hogland] ang nordvest om 
Suurkyla: Brenn., pa grund livaraf varieteten upptogs i floror (se t. ex. Mela Kasv. 
p. 158) och vitxtforteckningar. Emellertid uppgifver Kihlm. i bref, att denna 
form ej ar identisk med den congesta han sett fran Tyskland, livilken senare 
form alldeles saknas i vara samlingar. Nagra exemplar hafva viil i H. M. 
F. tidigare gatt under detta namn, men de tillhora atminstone delvis var. 
sadetica. Sa torde afven vara fallet med uppg. Li. „ikke ualmindelig i den 
ovre Deel af Birkeregionen over liele Finmarken": Lund p. 89, der dessutom 
var. sudetica citeras sasom synonym. Tilliiggas ma, att om var. congesta 
(Koch) Buch. siiges „vorzugsweise in mittleren und nordlichen Europa", af- 
vensom att den iikta congesta ofta forvexlats med andra former, som tillfiil- 
ligtvis hafva mera hoptrangd blomsamling: Buchenau p. 163 (var. 71). 

Luzula campestris var. sudetica (Willd.) Gelak. 

In Lapponia snperiore freqventer crescere videtur, uon autem 
rite distincta. 

Scand. alp. alpestr.: Nym. Consp. p. 752 nomine L. nigri- 
cans Desv.: in territorio arctico-alpino late distributa: Buchenau 
p. 165 (var. IX). 



160 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Lapp. fenn. in uliginosis alpinis: Fellm. Lapp. 1 ), cfr etiam 
Wahlenb. p. 87 sub var. multiflora; per reg. subsilv. et subalpi- 
nam ad terminum betulae usqve, ut videtur, fq, hanc varietatem 
a praecedente [var. multiflora] non bene distinximus in adno- 
tationibus nostris: Kihhn. Ant.! ! ): Inari (!), Utsjoki fq: Ssel. kat. 2 ); 
Varangria austr. Angsnas— Barsnjarga in reg. subalp.: Arrh. ant. *)!, 
vide ceterum sub var. congesta. — [L. ent. reg. alpina et subalp, 
fq, reg. silv. p: Lsest. 2 )] 

Lapp. ross. per totam hanc Lapponiam passim vulga- 
ris: N. I. Fellm. 2 ), spec, e Kola! 

Sodra el. vestra Finl.: Fries 2 ), beror mojligen pa nagot tryckfel. — 
K b. Nurmes : Fl. Kar. 2 ), varieteten omnamnes ej af Wainio Kasv.. hvarfore 
jag icke vagat fullt forlita mig pa, uppgiften. 

Denna varietet upptages hvarken i Herb. Mus. Fenn. II eller Hartm. 
XII, der det p. 127 uppgifves, att denna form „synes ej med sakerhet kunna 
skiljas fran ,3" [multiflora]. Da den emellertid sarskiljes af Buchenau, bar 
jag ansett mig bora fasta uppmarksamheten vid densamma. — Tilliiggas ma, 
att utom exernplaren fran Lappmarken finnas i H. M. F. antagligen sakra 
exemplar fran Kk., Kp. etc. och dessutom andra som aro mer eller mindre 
osiikra, hvarfore vidare undersokning erfordras. 



Luzula campestris var. pallescens (Wahlenb.) 

In tota fere Fennia Lapponiaque, regione alpina tantum ex- 
ceptor, satis freqventer aid passim occurrere videtur, qvamqvam non 
ab omnibus auctoribus distinct a est. In media parte Kareliae orien- 
talis autem freqventissime crescit. 

Maxima pars Lapponiae : Fries ; Scand.: Nym. Consp. p. 752: 
in silvis siccis Europae borealis et mediae, orientem versus fre- 
qventior fit: Buchenau p. 164; Fenn.: Nym. Suppl. p. 314. 

Al. p: Bergstr.; (st fq): Bergstr. Beskr. — Ab. st fq- p: Arrh. 
Ann.; Bromarf Kansjarvi: Sand.; circa lacum Lojo verisimiliter 
(fq), qvamqvam tantum e paucis locis adnotata, Gerknas et Jalan- 
saari (Bob. & Ch. E. Boldt), promontorium Karkkali (Bob. Boldt): 
Ch. E. Boldt; p: Printz. — Nyl. (r) Karis ad Bejbole! et prope 
Fagervik: His.; p: W. Nyl.; [Hogland] in prato septentr.-occ. ver- 



1 ) Nomine var. sndetica. 

2 ) Nomine var. nigricans Desv. 



Luzula campestris. 161 

sus e Suurkyla: Brenn.; Sad. 0. Nyl. non comm. — Ka. (st fq): 
Blom. — Ik. [(fq) saepe cop.: Meinsh. p. 359]. 

Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Norrl. s. 
6. Tav. et Wainio Tav. or. — Sa. (fq): Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. 
— Kol. ad Mjatusova lecta: Elfv.! 

Oa. st fq: Malmgr. — Tb. st fq: Broth. — Sb. fq: Enw., 
Mela et M. & J. Sahib. — Kb. st fq: Wainio Kasv. — Kon. fqq: 
Norrl. On.: ubiqve: Giinth. p. 55. 

Om. p: Hellstr. — Ok. st fq: Wainio Kasv. — Kp. st fq: 
Wainio Kasv. 

Ob. [st fq: 0. R. Fries p. 166, vide etiam Murbeck in Bot. 
Not. 1890 p. 72]; st r-p cum L. multiflora: Hjelt & H. — Ku*s. 
st fq: Wainio Kasv. — Kk. st fq: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. st r-p: Hjelt & H.; in lncis et fruticetis siccis 
sterilibus per partem subalpinam omnium Lapponiarum p cop.: 
Wahlenb. p. 87, ubi describitur nomine Juncus pallescens ; q con- 
valli flnminis Vaskojoki! et regione circa lacus Muddusjarvi et Vas- 
tusjarvi adnotata: Kihlm. Ant., spec, e Toivoniemi! et Kaamas!: 
fq in reg. snbsilv. et subalp. totius Finmarkiae: Lund p. 89, ad 
var. multAfloram verisimiliter p. p. spectat: Varangria austr. Paats- 
joki ad cataractam primam et tertiam: Murbeck in Bot, Not. 1890 
p 72. — [l. ent. reg. subalp. et silv. r ad Enontekiainen Gun- 
narinkorva: Laest; Termesvaara! et Hietavaara!: Malmberg, vide 
etiam Murbeck 1. c] 

Lapp. ross. p (rarior): N. I. Fellm., spec, e Kola! et El- 
din!; e Lm. reportavit Kihlm. 

S. Murbeck i Bot. Not. 1887 p. 149 faster uppmarksamheten vid att 
L. pallescens (Wahlenb.) Schwartz ar skild fran L. pallescens H o p p e, 
som blott ar en skuggform af L. multiflora, hvaremot den forra, som huf- 
vudsakligen forekommer i norra och mellersta delen af Skandinavien, ar tydligt 
skild fran L. multiflora. En utforligare framstallning af samma forf. finnes 
i Bot. Not. 1890 p. 68—73, der det namnes att den akta L. pallescens (Wah- 
lenb.) i Finland antagligen har „en vidstriicktare utbredning och iir ofver- 
hufvud taget en ostlig art": 1. c. p. 73; se afven Bot. Centr. XXXI p. 324 och 
Buchenau p. 164. Med anledning haraf skrifver Norrlin: jag misstanker, att 
en del af hvad har kallats L. * pallescens hor till den ofvanniimda skugg- 
formen af L. multiflora; sarskildt galler detta i afseende a lorekomsten i de 
sydliga och vestliga delarne af landet: Norrl. ant. 



162 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Luzula arcuata (Wahienb.) Sw. 

In regime alpina Lapponiae crescit, a L. confusa mttem 
non rite distincta, qvare freqventia non certa sit. 

Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp.: Nym. Consp. p. 753; (fq) 
in Europa arctica: Buchenau p. 124. 

Lapp. fenn. locis uliginosis durissimis per alpes omnes vul- 
gatissime J ), ibiqve altius adscendit et frigore longius patitur in 
campis a glacie devastatis, qvam alia quaedam planta: Wahienb. 
p. 87 et 88 J ), cfr 1. c. p. XVIII et LXI, ubi describitur nomine J. ar- 
cuatus; per omnes alpes vulgaris: Fellm. Lapp. 1 ); Pallastunturit : 
Sselan!, cfr Norrl. Lappm. p. 259; Ounastunturi: Malmberg!, cfr 
Norrl. 1. c; duobus locis in reg. alpina montis Saariselka, scil. in 
Ukselmakuru et in rima [=„klyfta u ] nivosa inter Riitelmapaat : 
Hult Ant. 1 ); tantum in alpe Harmitschokka utsjokensi lecta: 
Kihlm. Ant.!; [(fq) in reg. alpina totius Finmarkiae: Lund p. 89 ^ 
vix ad Fenniam spectat]; cum L. confusa in reg. subalp. supe- 
riore — reg. alp. in devexis siccioribus p: Arrh. ant., vide etiam 
M. Blytt p. 299 et Hartm. p. 427. — [L. ent. reg. alp. fq: Lasst. l ), 
spec, e Moskana! et Kutosoivi!] 

Lapp. ross. Ad alpem Hibina et alias regiones alpinas T 
unde ad mare glaciale fluviosqve qvasi descendere videtur: Fellm- 
Ind. *), cfr N. I. Fellm. et 1. c. p. LIII; Hibina: F. Nylander!, cfr 
Angstr. p. 52 et vide Beket. p. 601 J ); Tshun: Malmberg!; Deyja- 
toi, Ponoj: Mela PL 1 ); Tshun, Tuatash: Enw. ann. x ); Muotka- 
vuoma: Brctherus!; Jenjavr — Nisnjavr: Broth. Reseb. ^; e Lm. 
reportavit Kihlm. 

Da flertalet af de Mr anforda forfattarena ej upptaga den senare sar- 
skilda L. confusa, om hvilken uttryckligen sages „haufiger als L. arcuata unci 
L. arctica u : Buchenau p. 126, se afven Kihlm. Ant., sa synes det mig san- 
nolikt att uppg. atminstone delvis afse denna art. Anmiirkningsvardt ar f. o. 
att Buchenau om exemplaret af L. arcuata i Fellm. PI. arct. (N:o 239) upp- 
gifver „ad L. arcticam accedens": Buchenau p. 124. 



Var. spicata Kupr. — Lapp. ross. Nokulewskaja-guba: Fl. Samoj. p. 
59, der den beskrifves; jfr N. I. Fellm., som siiger „forma mihi ignota". 



x ) Ad L. confusam Lindeb. (=J. arcuatum /? Wahienb.) saltern ad par- 
tem spectare videtur. 



Luzula arcuate. 1G3 

Var. subspadicea Beurl. Upptogs i Byteskat. II pa grund af ett exem- 
plar i H. M. F. Da detta exemplar emellertid iir hogst daligt och osakert, 
bor varieteten utga fran finska floran; se f. 0. om densamma Buchenau p. 124. 



LllZllla COnfllSa Lindeb. 

Saltern in Lapponia inarensi freqventer crescit et in Lappo- 
nia rossica in multis loots adest, vide ceterum sub L. arcuata 
et L. hyp erborea. 

Lapp, alp.: Nym. Consp. p. 753, vide etiam Buchenau p. 216. 

Li. locis glareosis, nudis lapidosisqve reg. alpinae totius ter- 
ritorii fq: Kihlm. Ant.!; [haud infreqvens in reg. alpina totius Fin- 
markiae : Lund p. 89, nomine L. arcuata hyperborea, vix ad Fen- 
mam spectat], cfr Hartm. p. 427. 

Lapp. ross. Locis aridis in partibus maxime orientalibus 
p copiose: N. I. Fellm. nomine L. arcuata var. hyperborea R. Br. 
(verisimiliter ad hanc speciem spectat, cfr infra), spec, e Ponoj!, 
Panfelofka! et Krasnisholk! (etiam in PL arct. N:o 240): Kola: F. 
Nylander ! ; e Lm. reportavit Kihlm.!, vide ceterum sub L. hyper- 
borea. 

Exemplaret i Fellm. PI. arct. (X:o 240) under namn af L. arcuata var. 
hyperborea anfores af Buchenau p. 126 under L. confusa liksom Kihlman for 
N. I. Fellmans och Brenners exemplar i H. M. F. till sistnamda art; det sy- 
nes derfore sannolikt, att N. I. Fellmans uppgift hor hit, ehuru den citeras 
under L. arcuata af Buchenau p. 123. 

Troligtvis afses delvis L. confusa med flere af de uppgifter, som publi- 
cerats under namnet L. arcuata, och atminstone i det narmaste af alia fran 
vart floromrade under namn af L. hyperborea (se iifven under dessa). 

L. confusa upptages (liksom i Nym. Consp.) sasom sarskild art af 
Buchenau, se 1. c. p. 121, hvariore jag ansett mig bora anfora den pa samma 
satt, ehuru den i Herb. Mus. Fenn. II p. 10 och Hartm. XII p. 126 endast 
anfores sasom varietet. 

Enligt Buchenau p. 126 hor L. arcuata var. sudetico-arcuata Rupr. Fl. 
Samoj. p. 58 till denna art; „est forma magna L. confusae": 1. c, se redan 
Herb. Mus. Fenn. II p. 124. Fuljande uppgifter anfuras under detta namn: 

Li. „in pineto sicco ad Pakananjoki": Kihlm. Ant., der beskrifning 
lemnas. — Lapp. ross. „Legi ad Ponoj et Panfelofka Lapponiae Ross, 
orientalis. Etiam juxta oppidum Kola (F. Nylander pi. exs.) u : N. I. Fellm., 
jfr I. c. p. XXVI, L och LX afvensom Broth. Utdr. p. 131, Broth, exk. p. 
76 och Knabe Pfl. p. 281 ; mellan Ponoj och Orloff : Broth, exk. p. 79. — 
Afven exemplaret i Fellm. PI. arct, (X:o 241) fran Panfelofka under detta 



164 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

namn, kvarom sages „specimina a cl. Ruprecht ipso determinata", anfores af 
Buchenau 1. c. under L. confusa; jfr Nym. Suppl. p. 315. 

Luzula hyperborea R. Br. 

Mgot sporadisk i Lappland: Fries. — Li. Varangerfjordens Bund: 
Lund Beretn. p. 43; Puolmak: Th. Fries Resa p. 26, jfr M. Blytt p. 298 och 
299. — [L. ent. fjallreg. r Moskana: Lsest, jfr Backm. & H. p. 81.] 

Lapp. ross. „ad alpem Hibina": Fellm. Ind. under namn af L. ni- 
valis, jfr Led. IV p. 218; „locis aridis in partibus maxime orientalibus passim 
copiose": N. I. Fellm. sasom var. af L. arcuata; Krasnisholk: N. I. Fellm. p. 
XL1V, jfr afven 1. c. p. L ; Ponoj : Knabe Pfl. p. 280 och 281, jfr afven Suo- 
men Kasvio p. 187. 

Denna art uppfattas af Buchenau p. 121 sasom kollektiv och innefat- 
tande L. arctica, L. arcuata och L. confusa. De ofvanstaende uppg. torde 
dock atminstone for det mesta afse uteslutande den sistniimda. For Li- 
framhalles detta af Th. Fries p. 200. I afseende a Lapp. ross. se under 
L. confusa. Emellertid upptogs L. hyperborea sasom en sarskild art i floror 
(t. ex. Melas), forteckningar, etc. 

Tillaggas ma att den typiska L. arctica Blytt (= L. hyperborea Hartm. 
p. 426) annu ej tagits inom floromradet, se N. I. Fellm. p. LXIY. Att den 
ej heller forekommer i L. ent. framgar af Hartm. XII p. 126 under L. ni- 
valis Laest. Se emellertid under L. arcuata. 



Luzula spicata (L.) DC 

In regions alpina Lapponiae freqventer et saepe copiose cre- 
scit, uncle etiam in regionem subalpinam passim aid satis freqven- 
ter, seal inferius rarissime tantum descendit; ad meridiem versus 
usqve ad 66° 10' in Fennia septentr.-orientali lecta. 

Fennia bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; Fenn. bor. 
(Kimsamo): Nym. Suppl. p. 315, cfr Nym. Gonsp. p. 753 et Bu- 
chenau p. 129. 

Kuus. r Nuorunen in summo cacumine [Sahib. Fort.]: Wai- 
nio Kasv.!, spec, etiam leg. Nyberg! — Kk. Knjasha: N. I. Fellm. 
p. XXV, vide sub Lapp. ross. et cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 124. 

Lapp. fenn. locis siccis duris per omnes alpes praecipue 
inferiores vulgatissime usqve in Pyhatunturi Lapponiae Kemensis, 
Nonainen Lapponiae Tornensis . . . descendens, ut etiam in campis 
subalpinis et locis exaridis apricis inferalpinis . . . Finmarkiae: Wah- 
lenb. p. 88, cfr 1. c. p. XXXIV; locis siccis duris fq: Fellm. Lapp.: 
Pallastunturit fq et cop. in reg. alpina et reg. subalp. superiore!, 



Luzula spicata. 165 

etiam in reg. subalp. inferiore: Hjelt, cfr Norrl. Lappm. p. 259 et 
Hjelt & H. p. 78 et 79; Ounastunturi: Malmberg!, cfr Norrl- 
Lappm. p. 259; p in reg. alpina montium Raututunturi et Saaii- 
selka, secundum rivulos in Saariselka usqve ad reg. subalpinam 
et silvaticam qvamqvam r descendit: Hult Ant.; [Li.] in reg. al- 
pina cum praecedente [L. arcuata var. confusa] fq, in reg. sub- 
alpina p-st fq, ad Kultala qvoqve in reg. subsilvatica; intra ter- 
ritorium nostrum plerumqve 12 — 13 cm altam, sed ad sinum va- 
rangricum saltern duplo altiorem legimus: Kihlm. Ant.; fq in reg. 
subalpina [et alpina] totius Finmarkiae: Lund p. 89; Varangria 
austr. in reg. alp. — reg. subalp. litor. fq in locis siccioribus: Arrh. 
ant., vide etiam M. Blytt. p. 300 et 301 et Hartm. p. 427. — 
[L. ent. reg. alpina fq, reg. subalpina p: Leest.] 

Lapp. ross. (p): Fellm. Ind.; locis siccis duris totius 
Lapp, orientaiis, meridiem versus saltern usqve ad pagum Knjasha 
descendens: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVII: vide ceterum infra. 

Lk. Anmarkas bor att arten icke torde forekomma pa de sydligare 
bergen sasom Yllastunturi m. fl. — Lapp. ross. Att arten afven liar har 
en hog freqvensgrad framgar af de specialuppgifter som finnas icke blott hos 
Beket. p. 601 etc., utan framfor allt i Mela PL; den sydligaste fyndorten, som 
der upptages, ar Volosna nara Kantalaks. I H. M. F. finnas exemplar fr&n 
alia provinser inom detta omrade. 

Af former upptogs f. glomerata Miel. : Byteskat. II pa grund af exem- 
plar fran L. ent., se om denna Buchenau p. 129. Den hos oss furekom- 
mande formen fores af Buchenau p. 128 till a typica. 



Iridaceae, 

Iris pseudacorus l. 

In Fennia cmstrali et media passim, inveniiur (interdum sa- 
tis frequenter, interdum rarins); ad septentrionem versus in parte 
maxime occidentali territorii usqve ad 66° indicatur. 

Till.; Till. Icon. 5; in Ostrobottnia (omnium) copiosissima: 
Fl. Lapp. N:o 16 p. 14; Kami; st fq ad rivulos et ripas lacuum: 
Hell. p. 3; in pratis humidis, fossis, aqvis stagnantibus et ad ri- 
pas rivulorum fluviorumqve per australes mediasqve provincias 



166 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Laukaa, Kristinestad, Rantasalmi: Wirz. Prodr. p. 20, cfr Wirz. 
PL off. p. 8; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn. mer.: Nym. Gonsp. 
p. 702; Fenn. hab. etiam med. et bor.-occ. (Ostrob.): Nym. Suppl. 
p. 295. 

Al. p: Bergstr.; Foglo, Kokar, Sund: Bergstr. Beskr.; Fin- 
strom Bergo(!): Ssel. ann.; Geta Grandal, Hammarland Postad: 
Hult ann.; Finstrom Godby et Langtrask, Jomala(!) prope Dal- 
karby, Lemland Lembote: Arrh. & K.; pag. Jomala: Laur. Fort. 
— Ab. (»fq»): Zett. & Br., vide etiam Leche p. 29; [Eura] Lam- 
mijarvi: Lindstr. p. 116; S:t Martens: Elmgr. Beskr. p. 182; in 
Pargas non certa: Arrh. Ann.; st fq ex. gr. Vattlax: Sand.; (fq) 
A. NyL; p: Sel.; Vihti (fq): Printz, cfr W. Nyl. p. 204. — NyL 
p: His.; p in rivulis et piscinis: W. Nyl., cfr Kihlm. Beob. p. VIII 
Thusby st fq: Astr. & H.: st fq: Ssel. 0. NyL; Brenn. ex Hogland 
non comm. — Ka. (r) in „turan" ad pag. Koivnniemi, Alahames, 
Ala-Urpala in Urpalanjoki: Blom; Viborg Tamminiemi: Nerv. in 
herb. Mela; r Raisala Tuulankoskensaari, Kaukola Mertsalmen- 
lampi!, Kirvn in amne inter Kirvunjarvi et Torajarvi: Linden. — 
Ik. p: Malmb.; [plus minusve fq: Meinsh. p. 349]. 

Sat. p: Malmgr.; p-st r: Hjelt; Ikalis Veneskoski: Garlsson 
p. 4. — Ta. p in plurimis amnibus: Leop.: [Saaksmaki] p: Tikk.: 
st fq: Asp.' & Th.; st r: Norrl. s. o. Tav.; p: Bonsd., cfr 1. c. p. 
59; Sysma Nya Olkola: Unon.; p in amnibus et ad Paijane in ri- 
pis: Wainio Tav. or. — Sa. Valkiala p: Hult Fort.; Villmanstrand 
Parkkarila: Ssel. ann.; st r Siitola, Utula, Ronkiain, Helisevajoki: 
Hult; S:t Michel Punkalampi: Hasselbl.!; Juva Ryhala (A. Poppius) : 
Moberg Klim. p. 218; Nyslott: Budden. — Kl. p usqve ad Lado- 
gam borealem: Fl. Kar.; (fq) [in Impilaks]: Backm.; Palkjarvi st r : 
Hjelt. — Kol. p, ad Vosnessenje copiosissime (Sahib. Bidr.): 
Elfv.; Solomina (Simming): Norrl. On. 

Oa. p: Malmgr.; Kristinestad, Oravais Kimo, verisimiliter (p) 
qvamqvam parcius per totam praefecturam Vasa: Stromb.; Nerpes: 
Nordl. p. 19; r Oravais Kimo, Iskmo: Laur., cfr etiam Hellstr. 
Distr. p. 15. — Tb. st r: Broth., spec, e Viitasaari!; Jyvaskyla Lo- 
hikoski: GadoL, cfr Prim. p. 51. — Sb. plur. loc. [in Savonia] ex. 
gr. Saynajasalo ad Kuopio(!): E. Nyl. & Chyd.; Varkaus in vicini- 
tate canalis [= „Kanavan metsa"] infra Kamarinkoski : Winter; 



Iris pseudacorus. 167 

Leppavirta Konnussalmi et Osmajarvi Vanhalahti: Enw.; r - st r: 
Mela, spec, e Kuopio Likolaks! — Kb. Kide, Raakkyla, Liperi (E- 
Winter): Chyd.; Liperi st fq ex. gr. Vainolampi!, Niva Huistinvaara 
etc.: Eur. & H. et Hallstr.; Wainio Kasv. omnino non comm. — 
Ivon. st r Suunu, Palarvi— Jyrkanmaki, Tiudie et Unitza, Koselma 
et Suopohja (Simming), [Povjenets (Kullhem)], in Saoneshje ad Ve- 
likaja-guba: Norrl. On.: Saosero: Giinth. p. 54 [forsitan ad Kol. 
aut ad locum extra territorium spectet]. 

Om. p Nedervetil!, Teerijarvi: Hellstr.: Pyhajoki r tantum ad 
Luotoahdet in amne Pyhajoki: Lackstr., cfr etiam Hellstr. Distr. 
p> 15. _ok. rr [Paltamo?] Sokajarvi ad ostium rivi pone Xirva: 
Must. 

Ob. per totam provinciam [= Ostrobottniam tot am] lecta est, 
licet admodum rara, nonnisi p procedat. In super. Simo-elf le- 
git jam Rev. D:r M. Castren: Hellstr. Distr. p. 15; r Simo, Kemi 
etc.: Zidb.: r Kemi: Jul. Fort. p. 102, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 124; 
in amne Kuivaniemi (F. Xylander) [et 5 km a Haaparanta latere 
suecico]: Hougb. Not., cfr Hartm. XII p. 81; Simojoki inter Ruona 
et Portimo (p): Brenn. Ber. 1870. 

Odlas i Kajana trakten och trifves val pa lerjord, eliuru den sallan 
blommar: Must. p. 41. 

Iris sibirica L. 

Olonets (Olbricht): Rupr. Diatr. p. 31, jfr Led. IV p. 96, Fl. Kar. p. 
191 och R. Kegel p. 323. Mojligt ar att arten varit odlad, hvarjemte det, 
sasoni W. Nyl. anmiirker, ar osiikert, om den funnits inom Finlands granser ; 
den maste derfore utga ur finska floran, se Hartm. XII p. 81. 

Gladiolus communis L. 

In Fennia maxime australi rarissime disseminatur. 

Ab. Funnen aren 1865 och 1866 pa en ang vid Fiskars a [i Pojo 
socken] vaxande i ymnighet: L. Aspelin!, jfr Prot. 10, XI, 1866 och Bytes- 
kat, I; utgangen derstades 1874 enl. Hult. — Nyl. Helsingfors Lappviks 
triidgilrd: Sselan! 



Flere arter odlas f. o. af denna familj, sa t. ex. Iris germanica L. 
och Crocus vermis (L.) Wolf.: Brenn. Flor. p. 184, se afven Moberg Klim. p. 
218. Angaende den sistnamda arten ma tilliiggas: Nyl. arligen blommande 
i flere exemplar pa en sophog vid Helsingfors (B. F. Forsman !) : Brenner i 



168 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

[Prot. 6, II, 1886) Medd. XIII p. 242. — S a. har pa Parkkarila nara Vill- 
manstrand hallit sig i flere ara tid forvildad pa graslinda i tradg&rden, 
eh urn den icke mera odlas derstlides: Ssel. ann. 



Typhaceae. 



Typha latifolia h. 

In Fennia australi et media rarius-passim, praecipne in vi- 
cinitate marium, non autem in parte orientali territorii, occurrtt. 
Ad septentrionem versus usqve ad 66° 40' adnotata. 

Till. Icon. 109 e Fries ofvers.; Fenn. austr. oca: Fries ; Fenn. 
mer.: Nym. Consp. p. 757: Fenn. med., bor.-occ. (Ostrob.): Nym. 
Suppl. p. 316. 

Al. in stagno ad Godby! et in stagno australi prope tern- 
plum par. Finstrom: Bergstr. p. 132; [Geta] Bolstaholm: Bergstr. 
Beskr.; Finstrom Godby, Langtrask et Grelsby: Arrh. & K.: Kokar 
Karlo in stagno Karlby: Arrh.;! stagnum Vardo, Seglingeklobben 
in Delet: Laur. Fort. — Ab. r: Zett. & Br.; Abo Hirvensalo: Arrh. 
& Hollm.; Pargas Attu (Elfving): Arrh. Ann.; stagnum Kuusto: 
Lundstrom in herb. Mela; Uskela r: Nikl.!; Bromarf (fq) in stag- 
nis et in sinubus limosis: Sand. — Nyl. Fagervik: His.; Kyrkslatt 
Sundsberg, Esbo Skiilorn, Helsingfors Somas, „Wiks ladugard", 
Helsinge Aggelby : Kihlm. ann.; Helsingfors Somas (Nikl.), Helsinge 
Nordsjo (Chydenius): Sael. ann.; Thusby ad viam ferratam Q prope 
praediolum Granbacka haud procul a Jokela: Hjelt, cfr Astr. & 
H.; p in Borga in sinu Valaks et Perno! in taeniis Harkapaa: Ssel. 
Ofvers.; p in maritimis: Sael. 0. Nyl.; Lovisa: Arrh.; Perno Sarflaks 
et Tjusterby: Gadol. — Ka. r Raisalii Tiurinkoski ster., Kirvu in 
amne inter Kirvunjarvi et Torajarvi!, Tietavala, S:t Andreae Ha- 
tula: Linden. — Ik. r Rautu prope praedium sacerdotis, Sakkola 
(Nikl.!): Malmb., cfr Knorr. p. 30 ; [in tota Ingria (st fq) : Meinsh. 
p. 375]. 

Sat. p in maritimis etiam in Loimaa (E. R o 6nnback): Malmgr., 
spec, e Sastmola!; Raumo: W. Wallenius! et A. G. H.!; r Tyrvaa 
Vankimusjarvi! et Kyro Mahnala!: Hjelt. — Ta. Lempaala prope 



Typha latifolia. 169 

Viiala ad Tampere versus ad viam ferratam: Hjelt; in Mertojarvi 
cop., etiam in Palkane ad Kirpu (Zidback): Leop.; Saaksmaki r 
ad fines par. Akkas prope Konhoff: Tikk.: Janakkala: alumn. Hiis- 
sa! [forsitan Hiiska], cfr Asp. & Th.; r [Hollola] Laitiala in fossa, 
Padasjoki: Norrl. s. 6. Tav.; Sysma Majuvesi inter praedium sa- 
cerdotis et Hovila (K. Renqvist): Unon.; rr Korpilahti Hantlampi 
in betuleto paludoso: Wainio Tav. or.! — Sa. adhuc non visa. — 
Kl. Valamo ad laterariam: Ghyd., [in H. M. F. adest spec, a Ghyd. 
lectum sine loco proprio]; Parikkala Koiralampi: T. Hannikainen! 

Oa. (p) in maritimis: Malmgr., spec, adscriptum Qvarken!; 
Portom in lacu Lilltjanssjo : Stromb.; Vasa Langviken et sat cop. 
ad Toby: Hjelt; p ad oram: Laur., spec, vidi e Langskar Djup- 
halet. — Tb. rr Pihtipudas prope deversorium Aho: Broth.! — 
Sb. Joroinen: N. B. Grotenfelt in herb. lye. n.; r: Mela; „Savonia 
Stromsdal" [=== Juvankoski in par. Nilsia]: P. Suhonen!; Nilsia: 
Enwald! — Kb. Liperi Vainolampi! et Kokonlampi: Hallstr. 

Om. Nykarleby: N. M. S. et Wirz. ann. ; (p) saepius in vici- 
nitate maris: Hellstr. 

Ob. r: Jul. p. 3; in amne per pratuni Limingoense fluent e: 
Hult coll.; Ylikiiminki, Pudasjarvi in Ranuanjoki inter Haara ad 
Siurua et Ellala ad Ranuanjoki, Alatornio Yliluukas: Brenn. in 
litt.!; Alatornio Uusijarvi ad Kantojarvi: Hougb. not.; Tervola: 
Brenner!; rr Turtola ad Paamajoki sterilis, sed sat cop. (Hult): 
Hjelt & H., cfr 1. c. p. 95 et Herb. Mus. Fenn. II p. 124. 

Ab. Muurla: A. 0. Blomberg i herb. lye. n., saunolikt. 

Sat. I afseende a forekomsten i Vankimusjarvi ma tillaggas, att all- 
mogen, som val kande vaxten (finska namnet „kahvilanpaa"), uppgaf att den 
ofta forr blommat derstades, men sedan sjon omkr. 1857 blifvit fald varit 
steril; ar 1882 funno-s dock ater nagra fa blommande exemplar, af hvilka ett 
med tva, honax!; ett likartadt exemplar har jag ilfven sett fran a. Yasa 
Langviken, der arten 1883 forekom teml. rikligt med frukt: Hjelt. — T a. 
Loppi: A. W. Lg. i herb. lye. n., ganska antagligt. — Kl. p: Backm., fre- 
qvensgraden forefaller alltfor hog, men uppg. upptages till vidare undersok- 
ning. — Kb. pa griinsen mellan Kide och Riiakkyla enl. uppg.: Hjelt, anfores 
till vidare undersokning. — Om. Kronoby (Snellman), Lohtaja: Wirz. ann.; 
hogst sannolikt. — Kuus. fanns pa ett stalle i Kuusamo: Fr. Nyl. Utdr. p. 
153, uppgiften anfores med ett fragetecken och behofver saledes bekraftas, 
sa mycket mer som Wainio ej sag arten. 



170 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Typha angustifolia l. 

In Fennia australi et media usqve ad circ. 63° plerumqve 
rarius, qvamqvam interdum copiose, crescit. 

Till, [forsitan spec, antecedentem includens] ; Kalm ; maxima 
pars Fenn.: Fries; Ostrobottnia (F. Nylander): Led. IV p. 2; Fenn. 
mer.: Nym. Consp. p. 757. 

Al. p in Alandia continenti [=„A. Bv."]: Bergstr.!; Geta 
Finnvik: Hult ann.; Sund Finnby, Eckero Bole, Finstrom stagnum 
Godby, Langtrask et Bergo, Lemland Lembote: Arrh. & K.; stag- 
num Vardo: Laur. Fort.!: Finstrom Emkarby, Grelsby: E. Renter. 
— Ab. „i en Insjo ofvanfor Friskala pa Hirvisalo oen": Leche p. 
36: Hirvensalo: A. Tigerstedt!; Runsala in aqva salsa: Hollm.; 
Pargas Piukala in fossis calcariis (Elfving): Arrh. Ann.; Bromarf 
cop. in stagno Refbacka prope templum: Sand.; circa lacum Lojo 
p (Rob. Boldt): Ch. E. Boldt; [Vihti] (st fq): Printz; Vihti in 
freto Irjala, Kirjava: E. G. Printz, cfr W. Nyl. p. 212. — HyL 
Ekenas: E. Juslin in herb. lye. n.; Raseborg: Hult comm, 
Esbo Skalorn, Helsingfors „Wiks ladugard", Somas: Kihlm. 
ann.; Helsinge Nordsjo (Ghydenius): Ssel. ann.; Thusby ad viam 
ferratam inter Hyvinge et Jokela: Hjelt, cfr Astr. & H.; ad ostium 
fluminis Borga: Ssel. Ofvers.!; (p): Ssel. 0. Nyl., spec, e Stromfors!; 
in vicinitate opp. Lovisa (G. Bjorksten): E. Nyl. Ber. — Ka. r ad 
Fredrikshamn : Fl. Kar.! spec, ster., folia usqve ad 7 mm lata; 
Brakila: I. A. Werving in dupl.!; r Virolahti in aqva subsalsa 
[=„turan u ] ad praedium sacellanis!, Ala-Urpala: Blom; r Jaaski 
Jarvikyla Pieppolanlampi copiose: Linden! — Ik. r Kakki (D. 
Hahl): Malmb., vide etiam Knorr. p. 30; [haud procul a Lachta 
ad fluvium Kamenka, ad Lissi-Noss et Kronstadt haud freqvens: 
Meinsh. p. 376]. 

Sat. Raumo folia tantum (Simming): Malmgr. p. 41, vide 
etiam infra; Euraaminne in amne Lappo: Kl. Wahlman!; rr Tyr- 
vaa Vankimusjarvi ster.: Hjelt!, vide etiam infra. — Ta. Kangas- 
ala: A. Donner in herb. lye. n.; Luopiois prope templum in Hal- 
tianselka copiosissima et procera, Padankuosi, Puutikkala, Haa- 
pamaki in Jouteselka, in Mertojarvi ad templum par. Sahalahti: 
Leop.; r Saaksmaki Jutikkala: Tikk., spec, vidi in herb. Hult; Hauho 
Hauhonselka et Innnola (st fq): Leop. ann., cfr Herk.; Asikkala r: 



Typha angustifolia. 171 

NikLI; r |Asikkala] Kalkkis, Kartanomaki, in Vesijarvi ad [Hollola] 
Laitiala Pykalisto cop.: Norrl. s. 6. Tav.; Sysmii in freto Hovila: 
K. Renqvist!: [par. Gustaf Adolf] p: Bonsd.; Rautavesi cop. in 
Kautnenpohja et Leppalahti: Bonsd. p. 59; r Korpilahti Viljamen- 
salmi! et, ut dicitur, Luhanka Kesain: Wainio Tav. or., cfr Prim, 
p. GO. — Sa. adhuc non visa. — Kl. Parikkala Tivianlampi: T. 
Hannikainen! — Kol. adhuc non adnotata. 

Oa. Vasa prope oppidum: Stromb., forsitan non omnino 
certa, vide infra. — Sb. r: Mela, spec, e Kuopio(!) Rauhalahti!, 
cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 124 et Hartm. XII p. 106; Haukivuori 
[sacell. par. Pieksamaki] Tervaniemi: Wainio herb. — Kb. Kide 
Puhois (E. Hartman): Enw. hav.; r Liperi Vainolampi, Kokon- 
lampi et Satoislampi: Eur. & H., cfr Hartm. XII p. 106. — Kon. 
st r ad Kendjarvi, Suunu et Tiudie vidi, Saoserie (Giinther), in 
Saoneshje prope Schungu: Norrl. On.; Logmosero, Velikaja-guba 
et Schungu: Giinth. p. 52. 

Hvad Till, angar banfor 0. Hjelt Xat. Till. Icon. 109 till denna art ; 
Fries Ofvers. daremot till T. latifolia. — Sat. Raumo, Bjorneborg: 0. Hjelt 
M. 8., uppg. fran Bjorneborg anfores till vidare undersokning. Angaende 
Raumo se ofvan. — Kl. Ruskeala niira mynningen af Soanjoki: Hjelt, da 
vaxten observerades pa af stand, iir jag ej saker om bestiimningens riktigbet, 
jfr Hjelt Ant. p. 47. — Oa. Mahanda bebofver Strombergs uppgift bekraftas, 
da Lauren ej sett arten; for dess riktigbet talar att arten upptages af Aej- 
mele och att Linne Fl. Suee. N:o 830 p. 322 sager „0- botniens. [vocant] 
Klubbgras", jfr afven Led. IV p. 2. — Orisberg: Wirz. ann.; upptages till 
vidare undersokning. — Ob. r: Jul. p. 3; raindre sannolikt. 

Framhallas bor folj. uppg. „Formae (bybr.), inter banc speciem et T. 
laiifoliam mediae, ubi ambae crescunt, non rarae sunt": Nym. Suppl. p. 316; 
dylika former bora uppsokas iifven hos oss. 

Sparganium raraosum Huds. 

In Fennia australi rarius-passim, in media jam plerumqve 

raro-rarissime obviam, sed in parte occidentals territorii ad sep- 
tenbrionem versus saltern usqve ad 65° ledum est. 

Fenn. austr. oca: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 757. 

Al. (st r): Bergstr.; r Finstrom Basto: Bergstr. Beskr.: Fin- 
strom Godby et Jomala! Dalkarby: Arrh. & K.; Jomala Ulfsby: E. 
Ericss.; Eckero et Saltvik Qvambo: Rob. & Ch. E. Boldt; spec. ex. 
Al. etiam leg. Tengstr.! — Ab. Hallis (G. J. Arrh.): Zett. & Br.: 



217 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, d. 1. 

Abo „Svinbron" (C. J. Arrh.), Runsala et Ispois: Arrh. & Hollm.: 
Uskela (p): Nikl.!; Bromarf in stagno prope Vattlaks cop.: Sand.; 
Pojo Fiskars: Hult comm.; (p): Sel; (r) Karislojo in rivo haud 
procul a praedio Kaukola, Lojo Gerknas ad rivulum inter 
Lillsjo et lacus Lojo: Ch. E. Boldt; V^ihti (p): Printz. — Nyl. 
p: His., spec, e Fagervik!; Esbo Finna, Helsingfors Somas: 
Kihlm. aim.; r in rivis: W. Nyl.: Helsingfors Gumtackt: Kihlm. 
aim. et Wainio herb.: Thusby prope Gammelby: Hjelt & Astrom; 
Tlmsby Jokela et Askola Grefvas: Sael. ann.; p ex. gr. in Borga! 
[ad Veckjarvi: Sael. Ofvers.], Lovisa, Morskom, Artsjo!: Sael. 0. 
Nyl.; in vicinitate opp. Lovisa (G. Bjorksten): E. Nyl Ber. — Ka. 
r Kaukola in vicinitate templi (vide sub Lemna polyrrhiza), Kirvu 
Tietavala ! aliqvot locis, Jaaski in anme Kasila : Linden, spec, etiam 
e Kaukola Mertsalmenlampi! — Ik. p: Malmb. spec, e Pyhajarvi 
Kiimajarvi!; [(st fq): Meinsh. p. 377]. 

Sat. Euraaminne (Simming!): Malmgr.; Nakkila: A. G. H. in 
dupl.!; Huittinen: Lyden [forsitan non omnino certum]. — Ta. 
Saaksmaki Jutikkala: Kihlm. herb.; Palkane Luikala et in anme 
Kyllo (Zidback): Leop.; Lammi Paajarvi p: Leop. aim.; rr [Hol- 
lola!] Vesijarvi ad Lehmoniemi: Norrl. s. 6. Tav.; Hollola Okeroin: 
Wainio herb.; [par. Gustaf Adolf!] (p): Bonsd.; Sysma (!) : in freto 
Kiio ad praedium sacerdotis (K. Renqvist!): Unon. — Sa. adhuc 
non adnotatum. — Kl. (p): Fl. Kar.; Uukuniemi: Nikl.! — Kol. 
[Gubernatorium?] Olonets (Olbricht pi. exs.): Led. IV p. 4, vide 
infra; (p) in reg. campestri [= Kol.]: Sahib. Bidr.; Petrosavodsk: 
Kihlm. 

Oa. Vasa inter oppidum novum et vetustum circ. 5 km a 
praecedente: Hjelt!, jam ab Aejmele ann.; Mustasaari Helsingby: 
Laur. — Sb. r: Mela, spec, e Tuusniemi Putikko! — Kb. r Li- 
peri in anme ad deversorium Ylamylly fluente: Eur. & H.! — 
Kon. r in ripa fluvii inter PaTarvi — Jyrkanmaki, Perttijarvi (Sim- 
ming!), in Saoneshje ad Schungu: Norrl. On.; Saosero: Giinth. p. 
b'2, vide infra. 

Ob. in amnibus par. Limingo (W. Xylander!): Hellstr. Distr. 
p. 24; Limingo in anme Temmes: Brenn. in litt.!; Uleaborg: \\\ 
Xylander!, cfr Hellstr. Distr. p. 6. 

Kol. Ehuru Led. 1. c. blott upptager Olonets, anser jag uppgiften 
galla guvernementet och icke staden af samma namn, da t. ex. Tiudie i Spic. 



Sparganium ramosum. 173 

vid Carex paradoxa afven anfores under namnet Olonets. — Om. Hellstr. 
anser att arten bor finnas, ehuru ej iakttagen. — Ob. Upptages iinnu for 
Kemi (Ch. Keckman): Zidb., hvilket mahanda erfcrdrar bekraftelse. 

Sparganium simplex Huds. 

In maxima parte Fenniae occidentalis saltern ad 04° fire- 
qventer ant satis freqventer crescit, in parte orientali minor e fre- 
qventia occnrrit: ad septentrionem versus freqventia minuitur, sed 
usqve ad 68° 40' indicatnr, ubi tamen rarum aut rarissimum est. 

Till: Till. Icon. 15; Kalm; Fenn. (media): Fries; Scand. s. 1. 
(exc. Lapp, plur.): Nym. Gonsp. p. 758; in Lapp, suec, fenn. et 
ross. adest: Nym. Suppl. p. 316. 

Al. st fq: Bergstr. — Ab. st fq: Zett. & Br.: st fq - p 
Arch. Ann.; fq: Sand., Sel. et Printz; A. Nyl. omittit. — Nyl. st. 
fq: His.; fq: W. Nyl.; st fq: SsbI. 0. Nyl; [Hogland] Ruokolahen- 
jarvi (E. Nyl. Ber.): Brenn. — Ka. (st r): Blom; (r) tantum in 
Kirvu in amne Vasikkala, Tietavala et in rivo inter templum et 
Sairala mihi obviam: Linden. — Ik. (fq): Malmb., [vide etiam 
Meinsh. p. 377]. 

Sat. fq: Malmgr.; st fq: Hjelt. — Ta. (p): Leop.: fq: Asp. 
& Th.; st fq: Norrl. s. o. Tav.; fq: Bonsd.; st fq: Wainio Tav. 
or. — Sa. st r: Hult!; Valkiala st fq: Hult Fort. — Kl. fq: Fl. 
Kar.; st fq: Hjelt. — Kol. (rr) Sermaks in ripis argillosis: ElfV. 

Oa. fq: Malmgr.; p: Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb. fq: 
Enw.!; (fqq): Mela; (p): M. & J. Sahib. — Kb. fq: Eur. & H.; st 
fq _ p praecipue circa lacum Pielisjarvi, ut etiam in Repola: 
Wainio Kasv. — Kon. baud fq esse videtur, specimina vidi e 
Tiudie (Kullhem), [spec, etiam e Kendjarvi!], Lehtiniemi (!), Gorka 
(!) et Perttiniemi (Simming!); in Saoneshje ad Schungu st fq, 
Yelikaja-guba: Norrl. On., cfr Giinth. p. 52. 

Om. fq: Hellstr. — Ok. st fq - p in Kuhmo, adhuc in 
Kianta septentrionali ad Hossa visum: Wainio Kasv.; (fq): Must. 
— Kp. st fq - p in vicinitate lac. Nuokkijarvi et Luvajarvi: 
Wainio Kasv.; Kemi: Selin!, cfr Beket. p. 595. 

Ob. st fq: Jul. p. 3 nomine Sp. erection; Simo prope Ruikka 
et Portimo, Pudasjarvi Ellala, etc.: Brenn. Ber. 1870: [(fq): 0. R. 

12 



174 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Fries p. 166]; st r in lacunis coenosis etc. Ylitornio Portimo- 
jarvi et Turtola, Rovaniemi Lohiniva, inter Uurtamo et Tervo: 
Hjelt & H. — Kuus. tantum varietas longissimum adhuc lecta 
(vide infra). — Kk. Koutajarvi: N. I. Fellm.! 

Lk. r Kittila ad pagum ejusdem nominis! et ad Alakyla: 
Hjelt & H., vide sub Ob.; Sodankyla in ripis limosis udis fluvio- 
rum (p): Blom Bidr., spec, e Jesio ad Emaus! — Li. Koppelo: 
Wainio Ann., forsitan ad varietatem spectet. 

Lira, in aqvis Lapp. Ross, infimae r ex. gr. ad Umba 
(Selin!): N. I. Fellm, cfr 1. c. p. XXXIX [etiam ad Kk. spectat]. 

— Lv. enumerate in Mela PL, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 11; 
adnotatio forsitan ad Pjalitsa spectet. — Lp. Pjalitsa: Sahlbergi. 
et Mela herb., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 124. 

Sparganium simplex f. longissima Fr. 

Gum forma typica, qvacum sine termino conjiuit, praecipue 
ad septentrionem versus crescit, ubi forsitan freqventior sit qvam 
forma typica. 

Nyl. KarisBrodtorp: Hisinger!; Artsjo: Sselan & Stromborg! 

— Ka. (r) Kirvu in amne Vasikkala cum f. typica: Linden, 

qvod cfr. 

Sat. Siikais: Malmgren!; Tyrvaa Vankimusjarvi sat cop. et 
verisimiliter plur. locis: Hjelt. — Ta. Hollola Vesijarvi: Norrlin!, 
f. recedens; nonnullis locis: Wainio Tav. or.; Jamsa: Sselan! — 
Kl. Uukuniemi: Nikl.l; Kirjavalaks: Ghydenius!; Impilaks et Janis- 
jarvi!: Hjelt, cfr Hjelt Ant. p. 48. — Kol. in Svir ad Ser- 
maks: Elfv.! 

Oa. Gamla Vasa in canali: Laur. — Kb. Liperi Simanan- 
niemiUkonlahti: Europseus &Hallstrom!; plur. locis: Wainio Kasv. 

Om. Ofvervetil: Hellstrom! — Ok. plur. loc: Wainio Kasv.: p: 
Must. p. 55; Sotkamo haucl procul a praedio sacerdotis: Brenner! 

— Kp. plur. locis: Wainio Kasv. 

b. Utajarvi Myllyranta et Pudasjarvi Ranuanjarvi : Brenner !; 
Ylitornio Pessanlompolo!, Rovaniemi Sinettajarvi: Hjelt & H. — 
Kuus. plur loc: Wainio Kasv.; (fq): Sahib. Fort, nomine var. 
boreale Hartm. — Kk. plur. loc: Wainio Kasv. 

Huruvida samtliga nu anforda uppgifter hanfora sig till fullkomligt 
samma form synes mig tvifvelaktigt, men da de alia i Herb. Mus. Fenn. II 



Sparganium simplex. 175 

p. 11 afses under namnet Sparganium simplex f. longissima, torde det dock 
vara lampligt att upptaga dem i ett sammanhang. 

Antagligt ar att denna form ej sallan torde hafva blifvit furvexlad 
med Sp. natans (se under denna), hvarjemte det icke synes mig osannolikt, 
att de Bterila Sparganium-h\&d, som sa ofta forekomma isvnnerhet i de 
nordliga trakterna (se Wainio Kasv. under Sp. natans etc.), till nagon del 
torde tillhora Sp. simplex longissimum. Da man emellertid pa en del statien 
endast ovanligt varma somrar antraffar blommor (sa liar jag funnit forhal- 
landet vara redan i relativt taget sydliga trakter som Kl. och Sat.), blir f6r- 
hallandet ganska svart att utreda. Anmarkningsviird ar i detta afseende den 
troligtvis dock allttor hoga frerivensgrad som tilldelats formen i Kuus. — 
Tillaggas ma. att denna form under namnet boreale Hartm. upptages fran 
[== Ob. eller Kuus.]: Herb. Mus. Fenn. p. 14, men hvilket exemplar som 
harmed afses, vagar jag ej afgora. 

Lim. Xuortijoki: Emv. ann.; hogst sannolikt; exemplar foreligga 
dock ej. — Li. Se under hufvudformen. 

Sparganium glomeratum kest. 1 ) 

In nonnullis plagis Fenniae interioris passim (satis 
qventer), ceteroqvin in Fennia australi et media rarius invemri 
indicator; qpantum adhuc constat, in nonnullis provinciis ex. gr. 
in Alandia deesse videtur, sed forsitan multis in locis indagan- 

dum. Ad septentrionem versus usqve ad 64° 45' ledum est. 

Fenn. mer. - oca: Xym. Consp. p. 758; Fenn. mer., med.: 
Nym. Suppl. p. 316. 

Ab. Pargas r Terfsund et Qvidja: Arrh.: in vicinitate opp. 
Nystad p: Hollm.: Salo Kaukelma (T. Wasz): Hollm.: Sammatti:. 
Malmgren!, cfr Sel. — Nyl. Kyrkslatt Kantvik, Esbo Skalorn et 
prope templum: Kihlm. ann.; Helsingfors Alkarr: Saelan!; Hel- 
singe Drumso: Hult!: Helsingfors inter Gammelstaden et Vik: 
Kihlm. ann.; Borga! Emsalo: Sael. herb.; Perno Hardom: Arrh.: 
Hogland in ostio rivi in stagnum fluentis: Saelan in Not IV p. 
2521, cfr Brenn. — Ka. st r in partibns interioribus, Kirvu ad 
pag. Kuismala! plnr. locis, Jaaski ad deversorium Laitila et Mut- 
kalampi: Linden. — [Ik. in Isthmo: Meinshausen in ,,Die Spar- 
ganien Russlands" p. 170.) 

Sat. p: Malmgr.; p - st r ex. gr. Karkku Jarventaka! cop. 
et Koljas! etc. etiam in Ikalis hand prociil ab oppidulo: Hjelt: 



) Sp. fluitans Ft. 



176 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Birkkala: Carlss. — Ta. st fq: Leop.; p: Asp. & Th.; st fq: Norrl. 
s. 6. Tav.; p: Wainio Tav. or.!; Korpilahti: Norrlin!; Sysma: Uno- 
nius in Herb. lye. n.; Bonsd. non comm. — Sa. Villmanstrand 
Palto: Sselan!; Nyslott: Carlenius! — Kl. Parikkala Kirjavala: T. 
Hannikainen!; Kirjavalaks: Chydenius!; Impilaks Suistamo st fq 
[prope Laitiois cop.!], Ruskiala Koirinvaara!: Hjelt Ant. p. 68; 
Ruskiala Leppalaks: Nikl.! — Kol. Petrosavodsk plur. ioc: 
Norrl. On., cfr. Giinth. p. 52. 

Oa. p ex. gr. inJurva!: Malmgr. — Tb. Viitasaari plur. Ioc.: 
Broth.! — Sb. r: Mela, spec, e Kuopio!; Pielavesi: Lundstr., 
spec, autem e Maaninka!; Rautalampi: E. Nylander! — Kb. 
Lieksa ad pagum ejusdem nominis, Nurmes Mujejarvi: Wainio 
K asv . _ Kon. ad Perttiniemi Pyhaniemi! et inter Gorka-Suunu 
legi; in Reg. occ. ad Mokko: Norrl. On., cfr Giinth. p. 52; Loi- 
mala: Hjelt Ant. p. 68!; Kusaranda plur. Ioc.!, Vyrosero: Kihlm. 

Om. verisimiliter obviam: Hellstr. — Ok. Kajana ad Leihu- 
vaara: Brenner!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125. — Kp. Kostamus 
ad pagum ejusdem nominis: Wainio Kasv.! 

Ob. Utajarvi Myllyranta : Brenn. Reseb. p. 73 nomine Sp. 
simplex fluitans ; num ad hanc speciem pertineat. 

Sp. simplex fluitans upptogs redan i Fort. 1852 p. 48 fran 6 [== Oster- 
botten], men detta maste dock liafva berott pa nagot niisstag, ty i Herb. 
Mus. Fenn. p. 14 upptages denna art under samma namnendast fran Nyl., jfr 
SaBl. 6. Nyl. — Ok. r Kuhmo (Wainio): Must. p. 55, beror sakert pa ett 
misstag, da Wainio ej upptager arten fran Kuhmo. 

Sp. fluitans longissimum. Ok. p: Must. p. 55, afser sakert, sasom Must, 
sjelf antyder, varieteten af Sp. simplex. 

I afseende a nomenklaturen se Hartm. XII p. Ill not. 

Sparganium speirocephaluin Neum 

Qvocl his temporibus distinctam est, distributio adhuc ignota 
fere est; verisimile est speciem hand nimis raram esse, vide sub 
Sp>. natanti. 

Fenn. (Garel. bor., Ostrob. mer., Savol. mer. ex Neum.): 
Nym. Suppl. p. 316; in Ta., Sa., Oa. et Kb. adest auctore Arrh., 
cfr Hartm. XII p. 109. 

[Sp. longifolium Turcz. upptages Ik. ,^vol im Nord- wie auch im 
Sud-Gebiete nicht selten, Murina-.-": Meinsli. p. 377. I ett senare arbete 
,.Die Sparganien Russlands" (Bull, de la Soc. Imp. des nat. de Moscou 1889, 



Sparganium speirocephalum. 17 1 

I) upptages alldeles icke denna art, men i stallet beskrifver Meinshausen 
tvenne nya arter Sp. ralis och Sp. septentrionale, hvardera fran „Xord-Ge- 
biete Ingriens- • • nicht hiiufig": 1. c. p. 174 o. 175. Det bor i sammanhang 
harmed namnas att Meinsh. ej upptager Sp. affine Schnizl. sasom sarskild 
art, utan fur namnet sasom synonym till Sp. natans L. Fr.] 

Sparganium natans L. Fr. 

Cum aliis formis confusum est, (pare distrihutio omnino in- 
certa sit. Editiones seqventes ad hanc speciem aid ad Sp. spei- 
rocephalum spectare videntur. sed iterum perscrutandae sunt. 

Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries, cfr 1. c. p. 560: 
Fenn. : Nym. Consp. p. 758; deest in Fenn. bor.: Nym. Suppl. 
p. 31G. 

Al. vide infra. — Ab. r: Zett. & Br.; Uskela: Nikl. ! ; (>fq>): 
A. Nyl.; p: Sel.: Lojo Kiviniemi: S. 0. Lindberg!: fq in lacnbus 
Lojo'et Horma: Ch. E. Boldt; Vihti Olkkala: af Hallstrom! — 
Nyl. (>fq») : His.!; saltern in Borga et Artsjo: SaBl. 0. Nyl.; W. 
Nyl. et Brenn. non comm., cfr W. Nyl. p. 53. — Ka. (fq) in la- 
cubus, ad maximam partem sterile, floribus parce in Kirvunjarvi 
et copiosein Jaaskjarvi!: Linden. — Ik. p: Malmb.; [saepe copio- 
sissime: Meinsh. p. 378, Sp. minimum continens et maximam 
partem ad hanc spectans]. 

Sat. st fq: Malmgr.; p interdum cop.: Hjelt. — Ta. in la- 
cnbus majoribus fq: Leop.; Vesijarvi et Paijane: Norrl. s. o. Tav.: 
[par. Gustaf Adolf] (st fq): Bonsd. ; plur. loc: Wainio Tav. or.. 
Asp. & Th. non comm. — Sa. (rr) in sinu lacus Saima prope 
pag. Utula: Hult!; Villmanstrand: A. Brotherus! — Kl. (>fq>): 
Fl. Kar. ; minime fq: Hjelt. — Kol. [Praefectura?] Olonets (01- 
bricht pi. exs.): Led. IV p. 5, vide sub Sp. ramoso; prope Petro- 
savodsk: Giinther! 

Oa. (st fq): Malmgr. — Tb. Jyvaskyla Jyvagarvi: Wainio!: 
Saarijarvi Hannila: Kihlman!, vide etiam Prim. p. 50. — Sb. 
(fq): Enw.; circa Kuopio (fqq): Mela; p ex. gr. Palojarvi, Ahmon- 
saari!: M. & J. Sahib. — Kb. Liperi r ad templum, Simanan- 
niemi! et in lacu Kasama: Eur. c< t H.; p - st fq?: Wainio Kasv., 
vide sub Ok. — Kon. Perttijarvi (Simming): Norrl. On.; Nim- 
"arvi, Tiudie, Mundjarvi: Kihlm., vide ceterum infra. 

Om. Perho Jangenjarvi!, Penninkilampi! et Tiala: Hellstr. — 
Ok. distributio incerta, qvod spec, typica florentia non vidi, sed 



17S Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

si e foliis judicaverim, p - st fq per totum territoriam invenia- 
tur: Wainio Kasv.; (fq): Must. — Kp, vide sub Ok. et infra. 

Ob. vide infra. — Kuus. vide sub Ok. — Kk. Valasjoki f. 
simplex: Wainio!, vide ceterum sub Ok. et infra. 

Arrhenius. som granskat exemplaren i H. M. F., har endast ansett 
exemplaren fran folj. provinser fullt siikra: Ab. Lojo sjo [oratt lord till 
Nyl.], Tb., b. ock Ob., se Hartm. XII p. 109, der uppgifterna citeras med 
ett fragetecken. Deremot liafva exemplar fran folj. provinser blifvit forda 
till Sp. speirocephalum Neum. Ta., Sa., Oa. och Kb., se Hartm. 1. c, der ett 
fragetecken bifogas. — Att hvardera formen forekommer flerstiides, synes sa- 
lunda vara siikert, men tills vidare ar det omojligt att saga nagot bestanidt 
om deras utbredning. En del uppgifter afse Sp. affine, sasom den angifves 
i Herb. Mus. Fenn. II, hvilket framgar af det foljande, kvarjemte det bor 
ikagkomnias att de aldste forfattarene under namnet Sp. natans innefattade 
icke blott de nu mimda arterna, utan afven Sp. minimum (och Sp. hyper- 
boreum). Slutligen bor det framkallas att jag uteslutit flere otryckta upp- 
gifter. 

Al. p: Bergstr. ock fq: Bergstr. Beskr.; da emellertid Sp. minimum 
ej upptages ock senare botanister sett endast denna och ej Sp. natans ar det 
antagligt att sistniimda art saknas pa Aland liksom pa Oland och Gottland 
enl. Hartm. XII p. 109. — XI. Upptages Iran K: Herb. Mus. Fenn. p. 14, 
men jag kan ej afgora hvilket exemplar harmed afses. 

Kon. Jalguba (Giinther): Norrl. On., jfr Giinth. p. 52; Kihlman for 
exemplaret till Sp. affine. 

Kp. Uppgiften i Herb. Mus. Fenn. II p. 11 torde, savidt jag vet, afse 
exemplaret fran Valasjoki i Kk.; se under sistniimda provins. — Ob. Utajarvi 
Myllyranta: Brenn. Reseb. p. 73; Kihlman for exemplar af Brenner fran 
detta stalle till Sp. affine, hvarfore det ar mojligt att uppgiften afser sist- 
niimda art; en mojlighet vore dock a andra sidan att bada arterna fore- 
komma. Upptages st fq: Jul. p. 3 afvensom Kemi: M. Castren p. 340, men 
namnet var da kollektivt, hvarfore det ar sannolikt att dessa uppgifter afse 
andra arter. Antecknad fran sjoarna Baanujiirvi och Pessanlompolo i Yli- 
tornio: Hjelt & H. Emellertid for Kihlman det exemplar som tagits fran 
Baanujiirvi till Sp. affine, hvarfore det ar antagligt, att hela uppgiften afser 
denna art. — Kk. „Legi in lacu Koutajarvi et, ni valde fallor, sterilem 
etiam e Kola reportavi": X. I. Fellm., jfr 1. c. p. XXXVIII. Kihlman for 
Fellmans exemplar till Sp. affine; antagligen afser iifven den senare delen 
af uppgiften denna art. — Likasa anser jag sannolikt att Wainios uppgifter, 
atminstone fran de nordliga delarne af det omrade han undersokte, snarast 
afse sistniimda art. Exemplaret fran Valasjoki fores dock af Kihlman till 
Sp. natans (f. simplex); exemplaret fran Kp. Jyvalahti torde knapt kunna 
bestiimmas. — Skoroduma och Ruanjarvi: Mela PI.; emedan uppgiften hiir- 
stammar fran en tid, da namnet Sparganium natans togs i annan mening an 
numera, anser jag mindre troligt att de afse denna art, men har dock velat 
papeka forekomsten af hithorande former. 



Sparganium natans. 179 

Lapp. fenn. Kolari Sieppijarvi: Hjelt & H., afser troligtvis Sp. affine 
(se under Ob.). „In fluviis et aqvis paluclosis per partem Bilvaticam et sub- 
silvaticam omnium Lapp. suec. fere ubiqve parcius, in septentrionali parte 
Lapp. Kemensis earn haud vidi": Wahlenb. p. 222 (angaende minimum se 
under Sp. minimum); „in aqvis fq a : Fellm. Lapp., jfr Led. IV p. 5 m. fl. 
Da ingen annan Sparganium upptages, iir det antagligt, att dessa uppgifter 
till storsta delen afse andra arter, sa mycket mer som Hartm. 1. c. upptager 
Sp* natans endast till Neder-Kalix ocli arten i Norge ar osaker, se Blytt p. 
1230. — Lapp, i-oss. „in fluviis et lacubus haud infreqvens": Fellm. Ind., 
jfr Led. IV p. 5 ocli Beket. p. 595; om denna uppgift galler detsamma 
som om uppgifterna fran Lapp. fenn. — Angaende N. I. Fellmans upp- 
gift se under Kk. — Pjalitsa: Mela PI.; hiirom galler detsamma som om 
uppgiften fran Kk. 

Var. simplex Fr. upptages K a. r Kirvunjarvi ocli Jaaskjarvi: Linden, 
se afven Brenn. Flor. p. 194; ehuru det stnndom nnnes enkla eller nitstan 
enkla former af denna art, ofverga dock dessa utan grans i den typiska : 
dessutom kunde namnet gifva anledning till forvexling, hvarfore det Hartm. 
XII p. 109 utbytes mot f. gracilis Neum., som dock ej heller tillerkannes 
nagon storre betydelse. Det ma likval tillaggas att oberiiknadt mlgra mer 
eller mindre osakra exemplar i H. M. F. hora hit folj.: Sat. Karkku! och 
Birkkala!: Hjelt. — Sb. Iisalmi Ahmonsaari: M. & J. Sahlberg! — Kb. 
Kide: Brander! — Kk. Valasjoki: Wainio!, se ofvan. 

Sparganium affine Scimizi. 

Distributio nondum satis explonda, vide Herb. Mus. Fenn. 
II p. 125. 

Fenn. non nisi in Lapp, kemens. et ross. : Nym. Suppl. p. 316. 

Kl. Parikkala Argusjarvi: Sahlberg! 

Kon. Jalguba: Giinther! nomine Sp. natans. 

Ok. Puolanka Leililampi: Brenner! 

Ob. Utajarvi Myllyranta: Brenner!: [inter Kalix et Tornea] 
(st fq): 0. R. Fries p. 166, ubi descriptio]; Ylitornio Raanujarvi: 
Hjelt & Hult! nomine Sp. natans. — Kk. Kouiajarvi: N. I. Fell- 
man! nomine Sp. natans. 

Lk. vide sub Sp. natanti. — Li. locis vadosis lacuum reg. 
subsilvaticae, ex. gr. Inari, Vastusjarvi, Syysjarvi, Sparganium 
qvoddam foliis longis natantibus hinc inde abundat, sed sterilia 
tantum vidimus specimina: Kihlm. Ant., vide infra; prope amnem 
Paatsjoki [Pasvig] inter cataractam secundam et tertiam: Th. 
Fries Resa p. 60, Salmijarvi [C*olmejavreJ et amnis Paatsjoki 
ster.: Th, Fries p. 200; inter Jarfjorden et Elvena?s in lacubus 



180 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. I. 

subalpinis: Th. Fries 1864 p. 48 et 50; in Varangria mend, usqve 
ad 69° 40': Norm. ann. p. 60. — [L. ent. reg. subalp. et silv. 
(fq) sed ster.: Laest., cfr 1. c. p. 43; ubiqve in reg. subsilv. in 
fluvio Muonio: Norrl. Lappm. p. 268, vide etiam Trautv. Incr. 
p. 738]. — Vide ceterum sub Sp. natanti. 

I analogi med Th. Fries' uppgifter fran Sydvaranger bar jag fort Kibl- 
mans uppgift fran Li. under denna art; mahanda vore Sp. speirocephalum 
lika sannolik ocli mojligt ar att afven andra ofvan anforda uppgifter afse- 
sistnamda art. 

I afseende a bestamningarna bar jag belt ocb ballet foljt Kiblman, 
som emellertid sager: „I)ubitatione modo banc speciem, a formis simplicibus 
praecedentis in berbario qvidem aegre distinguendam, enumeramus; Spargania 
in prov. borealibus saepissime sterilia tantum inveniuntur, qvare cognitio 
eorum difficillima" : Herb. Mus. Fenn. II p. 125. Likasom Kihlman har jag 
uteslutit nagra alldeles osakra exemplar. For ofrigt bor det ibagkommas, att 
rlere uppgifter i den otryckta literaturen under namn af Sp. natans mahanda 
afse Sp. affine. 

Sparganium minimum Fr. 

In maxima parte Fenniae satis frequenter inveniri videtur;. 
(in nonnullis plagis passim, in aliis frequenter crescere indicator) ; 
ad septentrionem versus distribtitio adhuc incerta est, qvod a Sp, 
hyper bor eo non rite distinction est. 

Scand. s. 1. (exc.--- Lapp, plur.): Nym. Consp. p. 758. 

Al. Geta p: Hult arm.; st fq: Arrh. & Kihlm. — Ab. (p): 
Zett. &Br.; st fq: Arrh. Ann.; (fq): Sand.; p: Sel.; (fq): Printz. — 
Nyl. (p): His.; fq: W. Nyl., Seel. 0. Nyl. et Brenn. — Ka. p: 
Blom et Linden. — Ik. p: Malmb.; [fq: Meinshausen in „Die Spar- 
ganien Busslands" p. 173—174, cfr Meinsh. p. 378]. 

Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. p: Leop., Norrl. s. o. 
Tav., Bonsd. et Wainio Tav. or.; (fq): Asp. & Th. — Sa. st. fq: 
Hult. — Kl. fq: El Kar.; st fq - fq: Hjelt. — Kol. st fq: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr.; fq: Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb. 
(fq): Mela; (r) Iisalmi in vicinitate templi: M. & J. Sahib.! — 
Kb. (fq): Eur. & H.; st fq - p: Wainio Kasv. — Kon. fq, in 
Saoneshje fq: Norrl. On. 

Om. st. fq: Hellstr. — Ok. p: Wainio Kasv.; (r): Must. — 
Kp. p: Wainio Kasv.; Solovetsk: Selin! 

Ob. UleaborgHailuoto: W. Nylander!; (fq): Brenn. & N., spec. 
eSimoMaksniemi!; [st fq: 0. B. Fries p. 166; (r) Pajala: Backm. 



Sparganium minimum. 181 

& II. p. 225]; (st r), adnotatum ex Ylitornio ad Kaaranes et infra 
Karhnjupukka, Rovaniemi ad Alajaaska, lortasse partim ad Sp. 
hyperboreum spectet: Hjelt & H., vide sub Lk. — Kuus. p, 
Paanajarvi plnr. loc. : Wainio Kasv. — Kk. p: Wainio Kasv. ; 
Kouta: Mela PI. et herb.; Knjasha: N. I. Fellman!, vide ceterum 
sub Lapp. ross. 

Lk. st r in paludibus et lacunis coenosis esse videtur, ad- 
notatum e Kolari Sieppijarvi, Hietanen et fortasse ad Monaoja, 
Kittila! [cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125] plur. loc. ex. gr. ad pa- 
gum ejusdem nominis et Kaukkonen, specimina ad Sp. hyper- 
boreum intermedia et adnotationes partim fortasse ad hoc spec- 
tant: Hjelt & H.; eandem fere ac Sp. simplex habet distributio- 
nem: Blom Bidr. 

Lapp. ross. in parte meridionali infra Kantalaks p [ad 
Kk. ad partem maximam spectat], etiam in paludosis adTsha- 
vanga: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XLIII, Beket. p. 595 et vide infra. 

Al. Arten upptages ej af Bergstr., men bans Sp. natans afser troligtvis 
Sp. minimum, se ofvan. — Lapp. fenn. Sp. natans (3 minimum „ in pallidum 
marginibus et ripis fluviorum, praecipue in Lapp, infima" : Wablenb. p. 222 
torde knapt kunna foras hit, utan till Sp. hyperboreum. Anmarkningsvardt 
ar att Lsest. ej alls upptager arten; nordgransen maste f. 6. tillsvidare be- 
traktas sasom outredd, (se under Lapp. ross.). Antagligt ar emellertid 
att arten ej gar nordligare an till Kittila (67° 40'), men exemplaren fran 
sistnamda ort aro, sasom ofvan frambolls, ej fullt typiska. INorge gar arten 
endast till 66° 34': Norm ann. — Lapp. ross. N. I. Fellmans uppgift afser 
tydligen for det mesta Kk. Hvad sarskildt Kantalaks angar. har ett exem- 
plar derifran af Sablberg, hvilket inlemnats under namn af Sp. minimum. 
visat sig tillbora Sp. hyperboreum, hvarfore den forstnamda arten i Herb. 
Mus. Fenn. II p. 11 hvarken upptogs fran Lim. eller Lv. Nagot direkt skill 
att betvifla Fellmans uppgift forefinnes emellertid icke. 

Sparganium hyperboreum Uest. 

Distributio aclinic non satis explorata; in Lapponia multis 
in locis occurrit et in Fennia septentHonaU usqve ad 03° 50' ad 
meridiem versus ledum est. 

Lapp.: Nym. Consp. p. 758; Fenn. (Ostrob. bor. et med.): 
Nym. Suppl. p. 317. 

Om. Halso!, Perho in rivulo prope Mottonen!: Hellstr., cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. 125 etc., etiam adest e Gamla Karleby! — 
Ok. Kajana prope Leihuvaara!, Puolanka Honkamaki - Ayla: 
Brenner! 



182 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 1. 

Ob. adflaviumKemi: Meinshausen in „Die Sparganien Buss- 
lands" (vide sub Sp. speirocephah) p. 175 nomine Sp. angusti- 
folium Michx.; Kemi: Brenner! — Kuus. Lima Maanselka: Ny- 
berg! — Kk. in aqvis ad pag. Knjasha: N. I. Fellm.!, cfr Beket. 
p. 595; Kouta: Mela PI. 

Lk. Kittila ad Aakenusjoki baud procul a pago ejusdem 
nominis [= prope molendinas !] et ad Alakyla!: Hjelt & EL vide 
sub Sp. minima. — Li. Kaamas (Silen!); ad Jevjejoki et Jevje- 
jarvi specimina nonnulla cum fructibus anni praecedentis vidi- 
mus: Kihlm. Ant.; Utsjoki Nuorgam: Zidb.; [supra Nyborg: Th. 
Fries p. 200]; in montibus subalpinis inter Jarfjorden et Elvenses 
in lacubus: Th. Fries 1864 p. 50, cfr M. Blytt p. 386 et Blytt p. 
1280; Elvenaes c. fr.: S. Henscben in herb. Mela; in Varangria 
mend, usqve ad 69° 57—58': Norm. ann. p. 61. — [L. ent. reg. 
alp. r. reg. subalp. fq, reg. silv. p: Leest., spec, e Kaaresu'anto!; 
Jukkasjarvi etc.: Backm. & H. p. 225; Mukkavuoma: Malmberg!] 

Lapp. ross. vidi act oppiclum Kola, nee non in fluvio 
Kurengi! r, in stagno fere exsiccato juxta Olenji! maris glacialis 
legi specimen foliis longissimis tenuissimisqve fructibus autem 
non rite evolutis: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 595 et Trautv. Incr. 
p. 738: Kantalaks: Sablberg!: Hibina, Tshun (Sahlberg), Kusomen, 
Ponoj (Sahlberg): Mela PI.; Jokonga: Emv. ann. ; ut videtur ad Jenjavr 
inter Nisnjavr et Ayrmanjavr, ut etiam ad Keinjavr: Broth. Reseb. 

I stallet for namnet Sp. hyperboreum Lcest. (1853) anvandes i Hartm. 
XII det nagot aldre Sp. submuticum Hartm. (1843;, och af Meinshausen det 
vida aldre Sp. angustifolium Michx. I „Uppstallning af de i Sverige fore- 
kommande arter af Sparganium" [1853J citerar L. L. Loestadius Sp. submuticum 
sasom synonym; namnet Sp. angustifolium betecknas sasom „amhiguum'". Det 
torde derfore ej vara skill att bortlemna det mest anvanda namnet Sp. 
hyperboreum. hvilket 1. c. betecknas sasom „certissimum". 



Araceae, 

Calla palustris l. 

In Fennia australi et media satis freqventer — freqventer 
in parte occidentali ad 66 c fere, in parte orientali vix ad 64° 



Calla palnstris. 1S3 

occurrit; magis ad septentrionem versus subito rarescit, sed usqvt 
ad 67° 10' lecta est. 

Till.; Till. Icon. 39; Wehka Finnonibus: Fl. Lapp. p. 250; 
Ostrobothnis Mass: Fl. Suec. p. 319: Kalm: in paludosis totius 
patriae, usqve in Lapponiam: Wirz. PL off. p. 75; maxima pars 
Fenniac et Lapponiae: Fries: Scand. s. 1.: Nym. Consp. p. 754; 
fq (in Lapponia)--- Fennia: A. Engler in Dec. Prodr. Cont. II p. 
214; Lapp, solum in umensi et kemensi: Nym. Suppl. p. 315. 

Al. p in Alandia continent^ non autem in taeniis adn. 
[= „A, Bm, v, D"]: Bergstr.; in montibus par. Greta: Hull ann. 
— Ab. st fq: Zctt. & Br.; p - st fq: Arrh. ann.: fq: Sand.: p: 
A. Nyl.; (fq): Sel. — Nyl. Iq: His.; p: W. Nyl.: fq: Sael. 0. NyL; 
p in paludosis, Tytarsaari: Brenn. — Ka. st fq: Blom; fq: 
Linden. — Ik. st fq: Malmb.; [in tota Ingria latissime distribute 
et fq: Meinsh. p. 374]. 

Sat. fq: Malmgr.; st fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; fq: Asp. 
& Tli.; st. fq: Norrl. s. 6. Tav.; fq: Bonsd.; st fq: Wainio Tav. 
or. — Sa. fq: Hult; (p): Hult Fort. — Kl. fq: Fl. Kar. et Backm.. 
vide etiam infra. — KoL st fq: Elfv. 

Oa. iq: Malmgr. et Laur. — Tb. fq: Broth, et Norrl. n. v. 
Tav. p. 430. — Sb. fq: Enw.; fqq: Mela: p: M. & J. Sahib. — 
Kb. fq: Eur. & H.; st fq: Wainio Kasv. — Kon. st fq, in Sao- 
neshje fq: Norrl. On. 

Om. (fqq): Hellstr. — Ok. Kuhmo tantum in nonnullis locis: 
Wainio Kasv.; [Paltamo] (fq): Must. — Kp. usqve ad pag. 
Vuokkiniemi ad septentrionem versus : Wainio Kasv. ; Soroka et 
Solovetsk [= Solovki]: Beket. p. 596. 

Ob. st fq in paludibus limosis: Jul. p. 293: Tornea fq: 
Sael. kai; Alatornio iq: Hougb. not.; [fq: 0. R. Fries p. 166]; in 
ipso limite infimo Lapponiarum (meridionalium) ejusqve paludi- 
bus rarius copiose at in Vesterbottnia Lapponiis adjacente infra 
Torneam superiorem • • • ubiqve: Wahlenb. p. 220, cfr 1. c p. 
XVII, XXX et LVI; Aavasaksa (Julin): Acerbi p. 170: Turtola 
(fq): Hjelt & H., qvocl cfr: Rovaniemi ad septentrionem versus a 
deversorio Vikajarvi non visa: Hult Ant. — Kuus. in vicinitate 
tcmpli, Hannila: Sahib. Fort., cfr Wainio Kasv. [nomine Hanni- 
nen]; st r lijoki, Iivaara!: Wainio Kasv. — Kk. ad paludes 
districtus Kouta, alibi vero a me non observata: Fellm. Ind., cfr 



184 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, d. 1. 

N. I. Fellm., qvi ipse non vidit, 1. c. p. XXV et XXXIX, Led. IV 
p. 11 et Beket. p. 596. 

Lk. usqve ad Sieppijarvi in sacell. Kolari: Hjelt & H., cfr 
1. c. p. 96 et Herb. Mus. Fenn. II p. 125; in paludibus Lapp, in- 
ferioris p: Fellm. Lapp.; Kemijarvi in vicinitate templi: Wainio 
Ann.; Wahlenb. vide sub Ob. 

Lam. Umba: Edgr. & Lev. 

Kl. For min del sag jag ej arten i den del af Palkjarvi, der jag ex- 
kurrerade, och i Ruskiala endast vid Juttulampi, Suistamo p: Hjelt. — 
Viixten anvandes sasom nodbrodaamne, bvilket redan framballes af Linne i 
Fl. Lapp. p. 251, se afven Dissertatio botanica de Calla, Praeside C. N. 
Hellenio resp. J. F. Sacklen, Abo 1782. 

Acorus Calamus l. 

In partibns Fenniae maxime aiistro-occidentalis rarissime et 
verisimilUer cuUurae antiqvae super stes invenitur. 

Till.; Kalm; a me tantum ad amnem Reso visus, aliis locis 
tamen copiose inveniatur: Hell. p. 8; Fenn. austr. occ.: Fries; 
Fenn. mer. occ. • • • Planta indica, sed ex antiqva cultura nunc in 
multis terris europaeis omnino qvasi spontanea, semina tamen 
non maturans: Nym. Gonsp. p. 753 et 754; Scandinavia exclus. 
Lapponia: A. Engler in Dec. Prodr. Gont. II p. 217. 

Ab. r Korpo [= „D"] (Wilenius): Bergstr., cfr Bergstr 
Beskr.; r: Zett. & Br., spec, ex amneReso!; circa Aboam: Wirz. 
PI. off. p. 29, vide infra, et Rupr. Diatr. p. 24; in fluvio Aura: 
Arrhenius!, cfr Ale; St. Marten cop.: Elmgr. Beskr. p. 181, vide 
infra; Pojo xlminne in amne: Tikkanen & Hult herb.; Vihti in 
ripa amnis, qvi per pagum Suksela prope templum fluit, sat co- 
piose: alumn. A. A. Hellstrom !, etiam a Printz et E. G. Printz etc. 
adnotatus. — Nyl. Fagervik ad Finpada in amne: His.! — [Ik 
in vicinia Lissi-Noss rr: Meinsh. p. 374, cfr 1. c. p. XXXV.] 

Ta. Somero: G. Borg!, cfr Hartm. XII p. 103. 

„In rivulis et fossis circa Aboam et Haavisto Birkalensium" : Wirz. 
PI. off. p. 29. Oaktadt triigna exkursioner kriDg Haavisto (i Sat.) har jag 
ej sett spar af vaxten, ej beller upptages den af Carlsson, hvarfore uppgiften 
i detta afseende antagligen iir oriktig. — Ab. Anmarkningsvard itr folj. 
uppg.: Kalmusroten som bar [i St. Martens socken] vaxer ymnigt, men eljest 
torde forekomma pa bogst fa stallen i vart land, skall enligt en obestyrkt 
siigen bafva blifvit inford till Finland af Prof. Gadd omkring 1750: Elmgr. 



Acorus Calamus. 

Beskr. p. 183, der iifven dess anvandning omnamnes. Att den ?arit odlad tyckes 
iit'ven I'ramga at' Gadd Unders. p. 35. da den der uppraknas med en stjerna; 
deremot uppraknas den ej Gadd Ron. — Xystad: elev Liljeros 1S79 i Herb, 
lye. n., upptages till vidare undersokning. 



Leinnaceae, 

Lemna trisulca l. 

In nonnullis plagis sinus bottnici majore freqventia inveniri 
indicatur, ceteroqrin vara, sed usqve ad 68° adnotata. In Fen- 
n'xa. qvantum scio, sterilis tantum occur rit. 

Kalm; maxima pars Fenn.: Fries: Ostrobottnia ([F.] Ny- 
lander in litt): Led. IV p. 17; Scand. s. 1. (exe. Lapp, plur.): 
Nym. Consp. p. 756. 

Al. r: Bergstr., Finstrom Godby: Bergstr. Beskr.!; Geta 
Bolstaholm [ibidem cop.: E. Reuter], Finstrom Langtrask et cop. 
ad Stromsvik, Lemland Lembote: Arrh. & K.; [Sund] cop. in 
stagno magno in pago Mangsteckta: Prim. p. 73; Jomala Bjorsby: 
Laur. Fort.!; Sund prope ruinas Kastelholm: Rob. & Ch. E. Boldt. 
— Ab. in aqva ad viam versus Kathrinedal: Leche p. 18; Run- 
sala: Al. Tigerstedt!: Pargas r Sydmo et Mustfinn: Arrh. Ann.: 
l.^kela r: Nikl.!: [Halikko] Vaisakko: Nikl.!; r [Karislojo] in fossa 
inter pagos Pellonkyla et Tallnas: Sel.; rr Lojo in sinu Hump- 
pila: Rob. & Ch. E. Boldt; Ekenas: A. Brotherus!, cfr His.; var. 
glauca Abo Ekstensholm: A. H. Gajander! — Nyl. ad Fagervik: 
His.!; Helsingfors in sinu pon<* Gammelstaden : Kihlm. ann.: st r 
ex. gr. in Borga, Lapptrask, Stromfors!: Ssel. 0. Nyl.; Borga ad 
ostium fluvii Borga, prope Ruskis: Sael. Ofvers.; Hinkabohle, 
Stromlors in freto inter Bullers et Reimars: C. J. Arrh.; Sibbo 
Loparo: Sael. ann. — Ka. Kotka: Seel. 0. Nyl.!; st r a Viborg! 
ad Onegam: Fl. Kar.; Viborg in fossa arcis: Wainio herb.; r 
Kaukolanjarvi: Linden! — Ik. r Rautu [in lac. Osmina]: Malmb.! 
et herb.; [per totam Ingriam: Meinsh. p. 373]. 

Sat. p in aqva 2—4 m. protunda inter Charam asperam: 
Malmgr., spec, e Sastmola! — Kl. Impilaks in Halinoja (Backm.): 



186 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Norrl. Symb., spec. leg. C. Bergstrom! et Europseus! — KLol. in 
reg. silv. st r: Elfv., spec, e Nikola!; Petrosavodsk : Simming!, cfr 
Norrl. On. 

Oa. p: Malmgr., vide sub Sat, spec, e Vasa!; Malaks, ut 
dicitur, Qvarken nonnullis loc: Laur., spec, e Qvarken Langskar! 
— Kon. st r Snopohja (!), Perttijarvi et Unitza (Simming), ad 
Tiudie (Sahlberg), in Saoneshje ad Schungu plur. loc, Velikaja- 
guba: Norrl. On., cfr 1. c. p. 96, Fl. Kar. et Gimth. p. 52; Kusa- 
randa: Kihlm. 

Om. (fq) praecipue in mari: Hellstr., spec, e Gamla Kar- 
leby!; Saraisniemi in Likasenlampi ad pag. Neittava: Must.; in 
amne Temmes: Brenn. Ber. 1870. 

Ob. Uleaborg: W. Nylander!; Hailuoto: Brenner!; Muhos: 
Brenner!, spec, non typ.; Liminka Haara, Simo Buikkala: Brenn. 
herb.; [r: 0. R. Fries p. 166]. — Kuus. prope templum in ripa 
lacus Kuusamonjarvi: Wainio Kasv.! 

Lk. Kuolajarvi Salla: Wainio Ann.; in vicinitate pag. Muo- 
nio: Norrl. Lappm. p. 268, cfr Herb. Mus. Fenn. II. p. 125. — 

[L. ent. vide infra.] 

Sat. KyrO: Asp. — T a. Hauho: Herk.; hvardera uppgiften mindre 
sannolik. — Sa. ocli Sb. p: E. Nyl. & Chyd.; freqvensen ar sakert oriktig, 
men det ar ej omojligt, att nppg. dock skulle hafva nagon grund, hvarfore 
den upptages till vidare undersokning. — Om. Pyhajoki i landsvagsdiket vid 
Luoto: Lackstr., hogst troligt. — Ob. tend. allm. i triisk: Jul. p. 3, jfr Jul. 
i V. Ak. H. p. 176; freqvensen ar sakert oriktig, likasa standorten. — [L. 
ent. bjorkreg. r Karajoki vid qvarnen ej langt fran Kaaresu'anto by (L. L. 
Lffist.): La9st, jfrHartm. XII p. 105. Denna fyndort ligger visserligen utom den 
till Finland i politisk mening horande delen af L. ent., men fortjenar dock 
framhallas sasom belagen vid 68° 25'. Wahlenb. p. 22 upptager arten endast 
till Umea Lappm ark. J 

Lemna gibba L. 

Xalm, jfr Led. IV p. 17; sodra (el. vesfcra) Finl.: Fries; Scand. exc. 
Lapp.: Xym. Syll. p. 385. — Al. vid Finstroms prestgard i hafsviken nedan- 
for Stromsvik: Bergstr. p. 132, jfr Herb. Mus. Fenn. p. 16, Suomen Kasvio 
p. 186 etc. Emellertid papekar Kihlm. i Medd. XIII p. 177, att Bergstrands 
exemplar Iior till L. minor ocli att han ej heller 1878 kunnat finna arten vid 
Stromsvik; da de ofriga originaluppgifterna angaende denna art afven aro 
oriktiga, maste den saledes atminstone tillsvidare utga ur finska floran; den 
upptages af Ale, Mela I, Byteskat. I o. II etc. Framhallas ma att L. gibba 
pa svenska sidan gar anda till Lulea (G. Lagerheim): Hartm. XII p. 105. — 



Lemna minor. 187 

Kol. Olonets (Selin): N. I. Fellm. p. LXIK och R. Kegel p. 323, som med 
ratta betviflar uppgiften; exemplaret hOr till L. minor. — Ob. teml. allm. i 
triisk : Jul. p. 3, tydligen oratr. 

Lemna minor L. 

In Fennia australi et media plerumqve frequenter crescit, 
qvamqvam freqventm in nonnullis plac/is minuitur; supra 64 c 
rarescit, sed usqve ad 65° 50' lef/itur; jlorens autem raro obviam. 

Till.; Till. Icon. 128: Kalm; maxima pars Fenniae: Fries: 
Europa tota exc. max. bor. sc. Norv. bor., Lapp., Fenn. bor., Ross, 
bor.: Nym. Consp. p. 756, vide etiam Led. IV. p. 1(3. 

Al. (fqq): Bergstr. ; fq: Bergstr. Beskr.: Iq, floribus Sund 
Domarbole, Finstrom Godby et Langtrask, Jomala Moekelo!: 
Kihlm. Givers.; florens [Sund] Mangsteckta: Prim, p. 73. — Ab. 
fq: Zett. & Br., Sand., A. Nyl. et Sel.; st fq: Arrh. Ann.: florens 
[Reso] Bagarla: Nikl! — Nyl. fq: His. p. (30; fqq: W. Nyl. et 
Sael. (J. Nyl.; florens Thusby Nuppilinna: Srclan!; Brenn. non 
comm. — Ka. (p): Blom; st fq: Linden. — Ik. fq: Malmb.; 
[multo freqventior qvam Spirodela polyrrhiza: Meinsh. p. 373]. 

Sat. fq: Malmgr. : in interiore p, bis in Karkku prope Pal- 
viala florens: Hjelt. — Ta. fq: Leop., Asp. & Th. et Norrl. s. o. 
Tav. ; (p): Bonsd., spec, false designatum; st fq: Wainio Tav. or. 
— Sa. Yalkiala st fq: Hult Fort.; [Ruokolaks et Rautjarvi] (r) 
Rautio (v. Weymarn), Kojolammi: Hult; Lauritsala: A. Brotherus!; 
Villmanstrand Palto c. flor.: Sselan! — Kl. (fqq): Fl. Kar.; tan- 
tum in Impilaks, ubi st fq, mihi obviam: Hjelt. — Kol. st 
fq?: Elfv. 

Oa. fq: Malmgr. et Laur. — Tb. r? cum L. polyrrhiza: 
Broth. — Sb. Varkaus fq: Winter; Leppavirta fq: En\\\: (fqq): 
Mela, spec. flor. e Kuopio!: Pielavesi: Palm.; M. & J. Sahib, non 
comm. — Kb. Kide: Brand.!; Liperi fq: Eur. & H.!: Wainio 
Kasv. ex hac prov. non comm. — Kon. st fq saltern per partes 
meridionales, Saoneshje ad Velikaja-guba fq, Schungu: Norrl. On.; 
ubiqve in aqva stagnante: Giinth. p. 52; ad Schungu florens: 
Kihlm. 

Om. (fqq): Hellstr. ! — Ok. Paltamo (>fq ): Must. — Kp. 
non adnotatum. 



188 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Ob. Liminka et Ii Kemila!: Hjelt; (st fq) in stagnis: Jul. 
p. 3; prope Uleaborg ex. gr. ad Koskenniska: Zidb.; Simo Ruik- 
kala: Brenner!; Alatornio Torpa: Hougb. not., cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 125 et Hartm. XII p. 105: [r: 0. R. Fries p. 166]. 
— Kuus. Iivaara in ripa rivuli: Wainio Kasv.!, cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 125. 

Sasom fraingar af ofvanstaende finnas blommande exemplar i H. M. 
F. fran Al., Nyl. (senare inlemnade), S a., S b. och Kon, (men ej fran Kb. 
sasom uppgifves i Herb. Mus. Fenn. II 1. c), hvarjemte den observerats blom- 
mande i Sat. afvensom enligt Norrlin i s. 6. Ta. 

Spirodela polyrrhiza (L.) Schieid. 1 ) 

In Fennia vara, sed usqve ad 63° 50' legitur. In Fennia 

sterilis tantum occurrere videtur. 

Kalm; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. 
p. 756; Fenn. occ. (Ostrob. mer. etc.): Nym. Suppl. p. 316. 

Al. (p) in Alandia continenti: Bergstr., vide infra; Arrh. & 
K. non viderunt. — Ab. r: Zett. & Br.; Pargas r Alon in Must- 
finntrask, ad Ersby (!) et Simonby: Arrh.; Pargas Kirjala Tr ask- 
by, in palude: Ssel. herb., cfr Hartm. XII p. 105. — Ka. r 
Kaukola [prope templum] haud procul a lacu Mertsalmenlampi ! 
in stagno cum Stratioti, Hydrocharide et Sparganio ramoso: 
Linden. — Ik. r in Ladoga meridionali ad Taipale [in par. Sak- 
kola]: Fl. Kar.; r Rautu! et Kuolemajarvi!: Malmb.; Sakkola Koti- 
lampi: Nikl.!; [(»fq») in tota Ingria: Meinsh. p. 373.] 

Kol. Derevannaja: Giinther!, cfr Norrl. On. et Gunth. p. 
52, ubi nomen scribitur Derevjanna. 

Oa. r Vasa Langvikstrask ! ad oppidum novum et ad opp. 
vetustum (!): Laur. et Hjelt!, cfr Ale. — Tb. rr Pihtipudas prope 
deversorium Alio cum Lemna minor e et Hydrocharide morsns 
ranae: Broth.!, cfr. 1. c. p. 190. 

Om. (p) in lacubus stagnantibus minoribus prope mare, 
Gamla Karleby Yxpila!, Kelvia: Hellstr., cfr Herb. Mus. Fenn. II 
p. 125. 

Al. Ehuru Bergstr. upptager den fran A. B. d. v. s. hela fasta Aland 
och t. o. m. sasom teml. allm.: Bergstr. Beskr., synes dess forekomst pa 



l ) Lemna polyrrhiza L. 



Spirodela polyrrhiza. L89 

Aland n&got osaker. — Ta. Hauho: Herk.; uppgiften fdrefaller hdgst os&ker. 
— Ob. teml. allm. i triisk : Jul. p. 3: uppgiften synea mindre sannolik; at- 
miiistone iir freqvensen vilseledande. 



Cyperaceae. 



Scirpus compressus (L) Pers. 

Specimina certa ex Alandia sola, uhi passim aut satis fn - 
qventer crescit, adhuc lecta sunt. 

Fenn. austr. occ: Fries: Aland: Nym. Consp. p. 763. 

Al. p: Bergstr.; [Kokar] Ido: Bergstr. p. 4: Jomala ad praed. 
sacerdotis, Geta in via publica etc.: Tengstr.!; Eckero Bole: 
SrL-lan!: Hammarland Skarpnato: Elfving!; Saltvik Haraldsby, 
Hammarland Posta(d), Eckero: Halt ann. et coll.: Geta Bolstaholm, 
Eckero Storby, Lemland Lembote!, Finstrom Godby (!): Arrh. iV K. . 
[Sund] copiose prope praedium Tritsk in prato humido in silva: 
etiam in Soderby in ripa stagni: Prim. p. 73: [in taeniis circa 
I\Iariehamn et in taeniis orientalibus] (fq): Laur. Fort., spec, e 
Jomala! — Ab. et Nyl. vide infra. 

..Tn pratis humidis apricis litoralibus Fenniae australis ex. gr. Aboae 
versus ostium amnis, Helsingforsiae etc.": Spic. I p. 7; „in humidis litorali- 
bus prov. meridionalium p Helsinge Drumso, Hango Jungfrusund. Alandia. 
Kymmene": Wirz. Prodr. p. 24; har ocli der i Finlands sydliga delar : And. 
Cyp. p. 4. Om dessa uppgifter galler: „speciniina, qvae e vicinitate Helsing- 
forsiae vidi nominata Scirpus compressus, Blysmo rufo pertinuerunt. qvem 
qvoqve solum in Drumso vidi, ubi Bl. compressus obvenire dictus est" : W. 
Nyl. p. 49 Xot. — Ab. Spic. se ofvan. — Nyl. W. Nyl. citerar uppgiften i 
Spic, men tillagger noten. Sibbo Nevas (Lundahl): Wirz. M. S. upptages 
till vidare undersokning. — Sat. uppraknas harifran Gadd Sat. p. 50 under 
namn af Carex 748 (i Fl.Suec. ed. I); att nagot misstag foreligger torde vara 
siikert. — Kp. Solovetsk [Solovki]: Beket. p. 603, torde bero pa fGrvexling 
med Scirpus ruf us. — Ob. Uleaborgs minefalkalla : Jul. i V. Ak. H. p. 17(5 under 
namn af Carex uliginosa, siikert en alldeles oriktig uppgift. 

ScirpilS rilfllS (Huds.) Schrad. 

In ora Fenniae australi rarius (- passim) crescit^ ceteroqvin 
raro- rarissime, sed usqve ad Lapponiam (ad 67 c 1C fere)Uctus. 

13 



190 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Ad litora maris albi juxta Gridina, Keret et baltici ex. gr. 
ad insulam Loparo par. Sibbo cum Sc. glauco: Spic. I p. 7; in 
insulis et promontoriis sinus fennici hinc inde cop. nee non in 
(Spic. citatur): Wirz. Prodr. p. 24 et 25, uterque plantain ad va- 
rietatem balticam refert, cfr And. Cyp. p. 5; maxima parsFenn.: 
Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 763. 

Al. Jomala Mockelo: Arrh. & K.!: Kokar Karlby, Foglo 
Gripo: Arrh.: Jomala Ramsholmen: E. Reuter et Laur. Fort.!: 
[Foglo] Lagskar: Laur. Fort. — Ab. Korpo Kalo: Tengstr.! et 
Rupr. Diatr. p. 23, cfr Zett. & Br.; var. baUicus [Pojo] (fq): A. 
Nyl., vide infra. — Nyl. Inga prope templum (Tikkanen & Hult): 
Kihlm. herb.: Esbo Kaitans!, Skalorn. Skataorn, Torro: Kihlm. 
ann.: [Helsingfors] p (fq): W, Nyl.; Helsingfors Edesviken: Hult 
coram.; Helsingfors Drumso: W. Nyl. p. 49 not; Sibbo: Spic. 1. c, 
cfr Rupr. Diatr. p. 23: Borga Ramsholmen: J. A. Fastberg!; Borga 
Tirmo: Jusl. herb.; r Stromfors Lofo!, Hoglancl (Edv. Nylander): 
Sael. 0. Nyl., cfr 1. c. p. 23; [Hogland] (fq) in litoribus (E. Nyl. 
Ber.): Brenn. — Ka. Lavansaari: E. Nyl. Ber.!, cfr Brenn. 

Ob. Ulea: Eberhardt!, vide infra. 

Kp. [Suma: F. Nylander!, cfr N. I. Fellm.j, vide etiam supra 
sub Sc. compresso. — Kk. Gridina, Keret: Spic, vide supra et 
cfr N. I. Fellm, 1. c. p. XXV et LIV et Beket. p. 603. 

Lim. Kantalaks in litore maris in sinu intimo: Mela PI.!, 
spec, etiam leg. Sahlberg! 

Al. Eckero: Ale; ehuru uppg. ej ar osannolik. misstanker jag dock 
att den genom ett skriffel i'att iuflyta vid denna art i st. f. vid Sc. com- 
pressus: sa ar sakert fallet med uppg. Ido : Desideratkat. p. 5. Emellertid 
uppgifv'es arten fran Eckero Storby af Gadol. — Ab. Ehuru det ar hogst 
antagligt att arten forekommer i Pojo, tror jag dock att A. Nylanders fre- 
qvens ar alldeles vilseledande; pa sin hojd torde den pa nagot stalle vara 
ymnig. — Ka. ,,In t^niis Wiburgi (E. Nylander)": Fl. Kar. p. 192, jfr.Malmb.; 
att uppgiften antagligen hanfor sig till Hogland och Lavansaari framgar af 
E. Nyl. Ber. — Ob. Mahanda behofver uppg. harifran bekraftas, da W. Nylan- 
der ej namner nagot om artens forekomst harstades, den pa Svenska sidan 
enl. Hartm. p. 446 ej gar hogre an till Uppland och vatrnets salthalt vid 
Tleaborg tydligen ar mindre an t. ex. i Sat. Nagot direkt bevis for att 
exemplaret' vore lorvexladt eller arten pa nagot satt tillfallig finnes dock ej, 
hvarfore arten upptagits fran Ob.: Herb. Mus. Fenn. II p. 12. — Li. Ost- 
Finmarken: Hartm. p. 446: M. Blytts uppgift att arten skulle forekomma i 
Ostfinmarken bestrides af Blytt p. 1213 och Norm. ann. p. 71. 



Scirpus rufus. 1!>1 

Huruvida den finska formen belt och hallet hor till var. balticus Fr. 
sasom F. Ny lander (liks. Wirz6o och A. Nylander) antager, vagar jag ej ai- 
gora; Wirz. Prodr. upptager „a in litoralibus maris septentrionalis Tromso 
(Wahlenh. ". s&ledes utom Finlands nu antagna naturaltiistoriska gri'tnser. — 
Wied. & W. p. XC upptaga Scirpus balticus fran Finland. 



Scirpus silvaticus l. 

In Fennia australi et media ad 63° fere satis freqventer ant 
passim crescit; magis ad septentrionem versus plerumqve tantum 
raro invenitiir, sed usqve ad 66° 15 f indicator. 

Kalm; in pratis humidis silvaticis praesertim pro vinci arum 
australium passim cop., Alandia, provincia Aboensis, Satakunta 
Eura, Tavastehus, Kakisalmi, Valamo: Wirz. Prodr. p. 22, cfr 
And. Gyp. p. 5; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. 
p. 763: Lapp, etiam fenn. deest: Nym. Suppl. p. 318, vide etiam 
Led. IV p. 250. 

Al. (st r): Bergstr. ; Finstrom, Hammarland Basto : Tengstr.! 
Geta: Hult ann.; Sund prope iemplum, Eckero Bole, Finstrom 
Godby et Langtrask: Arrh. & K. — Ab. Pargas Stortervo, Teri- 
sund et Qvidja, Attu plur. loc., Kimito Skinnarvik: Arrh.; Salo 
Kaukelma: Hollm.; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; (fq): 
Sand., A. Nyl. et Printz: p: Sel.; st fq: Gh. E. Boldt; Zett. & Br. 
omittunt. — Nyl. p: His. et W. Nyl.; st fq: Sael. 0. Nyl. — Ea 
p: Blom; fq - st fq in ripis amnium et rivulorum: Linden. — 
Ik. st fq: Malmb. [et Meinsh. p. 386]. 

Sat. p: Malmgr. ; st fq: Hjelt. — Ta. st fq: omnes auct. — 
Sa. st fq: Hult: p: Hult Fort. — XI. (fq): Fl. Kar.; st fq: Hjelt. 
— Kol. (fq): Elfv. 

Oa. (p) Malmgr.; Laur. e Vasa non eomm. — Tb. st fq: 
Broth. — Sb. Leppavirta (fq): Enw.; p: Mela; Pielavesi: Lundstr.; 
Iisalmi r Iimaki!, Keli: M. & J. Sahib. — Kb. st fq: Eur. & H.!; 
r in vieinitate lac. Pielisjarvi, ad Nevala! in par. Lieksa et ad 
Konnanlampi in par. Nurmes: AVainio Kasv. — Kon. st fq - fq: 
Norrl. On. 

Om. Nykarleby in Brunnsholmen: N. M. S. et Wirz. M. S.; p 
ad ripas amnium in parte interiore: Hellstr., cfr Hellstr. Distr. 
p. 15, spec, ex Ylikannus! — Kp. adhuc non adnotatus. 



192 Acta Societatis pro Fauna et Flora Formica. V, n. 1. 

Ob. Liminka: Hellstrom in dupl.!: haud forsan ultra fl. 
Uloense longius septentrionem versus obvenit: Hellstr. Distr. p. 155 
Uleaborg: W. Nylander!, efr Hellstr. Distr. p. 6; Pudasjarvi Ra- 
nuanjoki: Brenn. herb.: Kiiminki Perttila, Pudasjarvi Ellala, Simo 
ad Simojoki inter Ruona etPortimo: Brenn. Ber. 1870. — Kuus. 
r Paanajarvi: Sahib. Fort., cfr Wainio Kasv., 1. c. p. 130 et Herb. 
Mus. Fenn. II p. 125. 

Scirpus liiaritimus l 

In oris maritimis Fenniae australis, praeeipue austro-occi- 
dentalis, passim (— satis freqventer), ceteroqvin rarius usqve ad 03°, 
ide autem (car. compactus) in Lapponia orientali ad 67 c 10' 
fere lectus. 

Kalm : in litore maris ab ostio fluminis Neva usqve in 
Kristinestad: Wirz. Prodr. p. 22, cfr And. Gyp. p. o et 6; Fenn. 
austr. occ.: Fries; Fenn. mer. -occ.: Nym. Gonsp. p. 763; Fenn. 
mer. et Lapp. Imandrae (ad mare album): Nym. Suppl. p. 318. 

Al. (p): Bergstr., cfr 1. c. p. 4; st fq: Bergstr. Beskr. — 
Ab. p: Zett. & Br.; Nagu. Piikkis Joensuu contra pag. Gavala 
[= ?] cop.: Leche p. 12, qvod cfr; Pargas st r ex. gr. Attu 
Sorpo: Arrh. Ann.; Bromarf et Finby (fq) in sinubus limosis: 
Sand. — Nyl. in taeniis ad Fagervik p!: His.; Esbo Rulludd et 
Kaitans: Kihlm. aim.; r Botby (Sibbo): W. Nyl.; (p) in maritimis: 
Sael. 0. Nyl.: Borga r Traskholmen prope Kardrag: Sael. Ofvers.; 
Hogland (E. Nylander!), Tytarsaari!: Brenn. — Ka. Lavansaari 
(E. Nyl. Ber.): Brenn.; [Fredrikshamn] Brakila: I. A. Werving!: 
Virolahti! Koivuniemi verisimiliter freqventior: Blom. — Ik. 
Kakki: Malmb.; Koivisto [Bjorko] (Wirzen): Rupr. Diatr. p. 22. 

Sat. Raumo (!): Malmgr.; Euraaminne Ilavais [,,Ivalois"]: 
Kl. Wahlman! 

Oa. Kasko: Malmgr.!; (p) ex. gr. Nya Vasa Matmorsviken, 
Sundom Messviken, praeeipue autem in Ovarken: Laur. et Laur. 
in litt., spec, e Vassklot!, cfr. Herb. Mus. Fenn. II p. 125. 

JLim. var compactus Koch Niva (F. Nylander!): N. I. Fellm., 
cfr 1. c. p. XXL XXVI, LIV et Beket. p. G03. 

Ka. „in taeniis Viburgonsibus (E. Nylander)" : Fl. Kar. p. 192; E. Nyl. 
Ber. upptager arten endast Iran Lavansaari. bvarfore det ar antagligt att 



Scirpus maritimus. 

appg. hanfor Big dit — Sat. Bjdrneborg: 0. Hjelt M. S., anfdrea rill vidare 
undersokning. — Ob. fq: Jul. p. 27_>, antagligen oral ■ n annan sett 

arten i dessa trakter och Hellstr. ej omniimner densamma Iran Oni.; fre- 
qvenseo g6r dessutom appg. misstanklig. 

[Sc. radicans Schkuhr anfdres sasom ,,haufig im Litorale": Meinsh. p. 
• ten osakert Bynes mig om detta galler stranderna af Isthmus.] 

Scirpus lacustris l. 

Ik in, excepta maxime sep 

\U /• aut satis /.■■■ q m , '< r so tm. In hac 

parte '•'■ in Lapponia inj ad G7° SO' issim 

"/ septentrionem y< i • aut n 

Itur. 

Till.; Kalm; in lacubus, fluviis et amnibus per totam Fen- 
niam in Lapponiam silvaticam usqve fq, Kellojoki par. Sodan- 
kyla (Wahlenb.) : Wirz. Prodr. p. 21 et 22; maxima pars Fenn. 
et Lapp.: Fries, efr And. Gyp. p. G; Europa tota exc.--- Lapp: 
plur. : Nym. Gonsp. p. 704, vide etiam Led. IV p. 249. 

Al. st fq: Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh. 
Ann.; fq: Sand.; (p): A. Nyl.; fq: Sel. et Printz. — Nyl. fq. 
His., W. Nyl. et Ssel. 0. Nyl. — Ka. Lavansaari: Brenn.: (st r): 
Blom: p - st r interdum cop. ex. gr. in Kaukolanjiirvi et Jaaski 
in Pieppolanlampi in fundo limoso: Linden. — Ik. fq: Malmb.; 
[in omnibus fere lacunis saepe copiosissime : Meinsh. p. 384]. 

Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. fq et cop.: Leop.; fq: 
Asp. <N: Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; fq: Bonsd.; in Paijane fq: 
Wainio Tav. or. — Sa. (p): Hult; st fq: Hult. fort. — Kl. fq: 
Fl. Kar. ; stfq: Hjelt. — Kol. p fq, e reg. coll. baud adnotatus: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr.; fq: Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb. 
fq: Winter et Enw.; (fqq): Mela; (p): M. cV J. Sahib. — Kb. fq: 
Eur. e v c H. et Wainio Kasv. — Kon. fq - fqq et in lacubus 
fundo limoso baud raro cop., in Saoneshje fqq: Norrl. On. 

Om. fq: Hellstr. et Lackstr. — Ok. usqve ad Kiannanjarvi 
st fq: Wainio Kasv.; p: Must. — Kp. usqve ad Kuittijarvi st 
fq : AVainio Kasv. 

Ob. Liminka fq: Brenn. Reseb. p. 7«s; fq: Jul. p. 272; [st 
fq: 0. R. Fries p. 166]; p in fluviis praecipue majoribus et lacu- 
bus totius territorii: Hjelt & H. — Kuus. minore distributione 



194 Acta Societatis pro Fauna et Flora Formica. V. n. 1. 

[.,levenemisella u ] : Wainio Kasv. — Kk. in par. Oulanka mi- 
nora distributione: Wainio Kasv.: Keret: Beket. p. 603; Ruan- 
jarvi: Mela PI. 

Lk. p in fluviis praecipue majoribus et lacubus totius tcrri- 
torii [maxime ad septentrionem versus in Akasjoki supra lacum 
Akaslompolo ad Jasakoski et in Ounasjoki complur. loc. inter 
Kittila et Alakyla]: Hjelt & H., spec, e Kolari Naamijoki prope 
Kojumaa!; Sodankyla in fluviis Kitinen et Kelujoki locis tran- 
qvillioribus p, in stagnis qvoqve at parce: Blom Bidr.: in fluviis 
minoribus et lacubus, per silvaticas partes inferiores Lapp, sueei- 
carum p. Mihi obvius fuit ad Kellojoki par. Sodankyla...: Wah- 
lenb. p. 16; p ex. gr. ad Inari et Sodankyla: Fellm. Lapp., cfr 
Kihlm. Ant. et Herb. Mus. Fenn. II p. 12b:' Kuolajarvi ad Salla, 
Sodankyla in Kitinen ad Sattanen, Sodankyla Hietasuanto, Kai- 
rala, in Pyhajoki st fq: Wainio Ann.: Sodankyla in Riestojoki et 
Luirojoki, ut etiam ad pag. Mutenia st r: Hult Ant. — jL. ent. 
in Enontekiainen non mihi obviam: L. L. Laest. p. 290; reg. 
subalp. r: Lsest.] 

Lapp. ross. [in parte inferiore] p: Fellm. Ind.: ad Umba 
(Selin!), Kantalaks!: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXIX et Beket. p. 
603; ad ostium fluminis Lutto in Xuotjavr: Enw.; in Lv. adest ex 
Herb. Mus. Fenn. II p. 12. 

Angaende sterila exemplar af Butomus. som L. L. Lrestadius hanfort 
till Sc. lacustris, se under Butomus umbellatus. 

Scirpus lacustris * Tabernsemontani G. C. Gmel. 1 ) 

In oris maritimis passim— raro; ad septentrionem versus ad 

65° lectus. 

Fenn. austr. occ. : Fries: in Fennia rarior: And. Gyp. p. 6; 
Fenn. mer.-occ: Nym. Consp. p. 764: Fenn. occ. mer.: Nym. 
Suppl. p. 318. 

Al. (st fq): Bergstr.; Saltvik Haraldsbyholmei] : Arrhenius 
& Kihlman!; Brando Jurmo: Hollmen! — Ab. Korpo: J. Ringbom!, 
cfr Zett. & Br.; Pargas (st fq) ad litora vadosa: Arch. Ann.; Us- 
kela Salo: Nikl.!; p ex. gr. ,.Tvarminne-6n": A. Nyl. — Nyl. r 



l > Sc. lacustris var. glaucus (Sm.) aut Sc. glaucus Sm. auct. fere omnium. 



Scirpus lacustris. 195 

Fagervik in sinu Backaviken!, in Norrstrand, ad Noton el ad 
fretum Barosund: His.: st r: W. Nyl.; Sibbo Loparo: Spic 1 p. 7; 
p in maritimis: S®1. 0. NyL, spec, e Stromfors!; Pernio Harkapaa: 
Sael. Ofvers. — Ka. ad Fredrikshamn (Qvist): II Kar. p. L92. — 
[Ik. st fq) in litoribus uliginosis sed parcior qvam 8c. lacustris: 
Meinsh. p. 885. 

Sat. adhuc non adnotatus. 

Oa. Kasko: Malmgren! 

Om. ad litora insularum maritimarum ad Gamla Karleby 
(admodum freqventem) legi: Hellstr. Distr. p. 15, spec, e Norrnas! ; 
p ad mare: Hellstr. 

Ob. in Hailuoto aut Karld: W. NyL Till. p. 302, spec. leg. 
F. Nylander!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125. 

Scirpus caespitosus l. 

In maxima parte Lapponiae, at etiam in Fennia septentr.- 
orientali, freqventer et eopiose crescit; in reliqva Fennia passim- 
rarius, in parte maxime austro-occidentali autem rarissime obviam. 

In paludibus profundioribus granito superjacentibus per 
totam patriam, in Lapponia copiosissime provenit, in meridiona- 
libus vero parcius legitur provinciis: Wirz. Prodr. p. 23, vide 
ceterum infra: maxima pars B'enn. et Lapp.: Fries; Scand. s. 1.: 
Nym. Gonsp. p. 765, vide etiam Led. IV p. 247 et And. Gyp. p. 
8 'et 9. 

Al. Geta Grastrask: Oh. E. Boldt, cfr Diar. 2, XI, 1889. — 
Ab. Bromarf Kansjarvi: Sandell!: r Sammatti in paludoso Loh- 
nassuo parcius: SeL vide ceterum infra. — Nyl. r Pyttis! in 
Aggmossen, Hogland ad basim rupis Haukkavuori: Sasl. 0. NyL, 
cfr 1. c. p. 22: Hogland plur. loc. (E. NyL Ber.!i: Brenn, — Ka. 
r sacell. Sippola! in Karhusuo, Vehkalahti ad Kannusjarvi: Sael. 
0. NyL, cfr 1. c. p. 19; Lavansaari fE. NyL Ber.): Brenn. — Ik. 
Metsapirtti inter Umpilampi et Ladoga: Malmb.!: [cop. sed tantimi 
in Istlimo, Laclita (editiones veteres) et in vicinitate Bjeloostrova 
ad Levaschova versus: Meinsh. p. 383]. 

Sat. (>p>): Malmgr., cfr Suomen Kasvio p. 177-178, vide 
infra. — Ta. Padasjoki in vicinitate templi: Wainio ami.: Luhanka 
Sarvensuo, Korpilahti ad Hantlampi et Soima: Wainio Tav. or. 



19(! Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V. n. 1. 

— Sa. Joutseno Konnussuo: Sael. ann. — Kl. (p): Fl. Kar. : 
ITikuniemi: Nikl.!; Sortavala: Zidb.; Ruskiala Sammallampi: 
Hjelt !, cfr Hjelt Ant. p. 42. — Kol. adhuc non adnotatus, sed 
sine dubio reperiendus. 

Oa. (p): Malmgr., spec, e Jurva!; Lappo prope Hirvijarvi!, 
Qvafken Vallgnmd Admossan: Laur. — Tb. st r: Broth., spec, 
e Laukaa!: [Pihlajavesi!] in paludibus, turfosis et ad ripas plur. 
loc, etiam in colle herbido prope templum: Norrl. n. v. Tav. p. 
424. e Pihlajavesi Sillantans vidi spec, in herb. Wainio. — Sb. 
r:Mela. spec. eKuopio! — Kb. Tohmajarvi Everila cop. in palu- 
doso: Hjelt!; [par Lieksa et Nurmes] (fq), minore freqventia in 
vicinitate lac. Pielisjarvi (!): Wainio Kasv. — Kon. ad pag. 
Selki fq et in paludibus cop., Mundjarvi, Jankajarvi, Kapselka 
(Simming !), in Reg. occ. pluribus locis vidi: Norrl. On.: Loimala 
st fq: Hjelt, vide etiam Giinth. p. 55. 

Om. ut Efioplwrum alpinum [r propius oram maritimam. 
(fqq) in vicinitate jugi dorsalis = .,landtryggen"]: Hellstr.. spec, 
e Perho! — Ok. [in parte orientali] fq: Wainio Kasv., cfr Hellstr. 
Distr. p. 10 et W. Nyl. Till. p. 302; [Paltamo] p: Must. — Ivp. 
fq : Wainio Kasv. 

Ob. Kiiminki: Nybergl; Simo: Brenner!: Kemi fq ([M.] 
Castren): Jul. Fort. p. 101; [fq: 0. R. Fries p. 166]; p saepeqve 
cop. in turfosis aliisqve locis paludosis, in Rovaniemi tantum ad 
Tolonen adn.: Hjelt & H., cfr 1. c. p. 90. — Kuus. fq: Wainio 
Kasv., cfr W. Nyl. Till. p. 302. — Kk. fq: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. (p) saepeqve cop., circa pagum Kittila fq: 
Hjelt & H., vide sub Ob.: in sphagnetis turfosisqve apertis p: 
Blom Bidr.: in paludibus et paludosis per universam Lapponiam 
turn silvaticam ac alpinam omnem vulgatissime: Wahlenb. p. 13; 
ubiqve vulgaris: Fellm. Lapp.; inter plantas in reg. silv. freqven- 
tissimas enumeratus: Norrl. Lappm. p. 2oQ, vide etiam Hjelt & 
H. p. 78; fq in omnibus regionibus: Hult Ant; in turfosis pini- 
feris et apertis, praesertim in intervallis caespitum per reg. sub- 
silv. et subalpinam fq - fqq, in terra nuda, aqva nivali irrigata 
reg. alpinae fq, Ailigas SV 483, Hammasuro SO 390, Rastekaisa 
588: Kihlm. xAnt.; fq in reg. subsilv., subalpina [et alpina] 
totius Finmarkiae: Lund p. 90; Varangria australis in reg. 



Scirp - 107 

subalp. st fq - fq: Arrh. ant. — [L. ent. peg. subalp. el silv. fq: 
L^t.: in reg. subsilv. copiosissime: Norrl. Lappm. p. 260.] 

Lapp. ross. ubiqve vulgaris: Fellm. Ind.; usqve ad lacum 
[mandra et pagum Tshavanga(!) mihi obvia, Kola (Fellm. pi. e 
N. I. Fellm. (cfr 1. c. p. XXXVI) el vide infra; Hibina in 
alpina: Broth. Wand. p. <S: Tshapoma, Devjatoi, Ponoj, etc: Mela 
PL: in multis locis in JLp. et Lt. adnotavit et e Lm. reportavit 
Kihlm. 

Ab. ..{) v. c. ad Bjorskar": A. Nyl.; den jemfSrelsevis hoga freqvensen 
gor uppgiften misstanklig. Visserligen upptages arten sasom ..allm. i mosaar" : 
Sand., men denna uppgift bor ovilkorligen tolkas sasom: ymnig i mossar. — 
Sat. Birkkala: Carlss.; Kyro: Asp; dessa uppgifter skulle jag for min del 
betvilia, i Jet att jag ej sett nagot spar af arten i dessa trakter och den ej 
upptages i de val undersokta. angransande delarna af Ta. Afven Malm- 
grens freqvens ar oriktig och sannolikt ar att arten linnes endast i Parkano 
etc. narmast Oa.; det bor dessutom markas att Malmgr. raknade hit bl. a. 
Virdois och Riiovesi, der arten antagligen forekommer (den upptages for den 
senare socknen i Wirz. M. S.), men dessa socknar foras numera till Tb. — 
Sa. och Sb. flerstades [i Savolaks] : E. Nyl. & Chyd., hvilken uppgift for- 
tjenar anforas, ehuru det ar osakert till hvilken del af landskapet den han- 
for sig. — Lapp. ross. Det synes sannolikt, att N. I. Fellmans uppgift 
ar mindre noggrann an fadrens (jfr langre fram under EriopJiorum alpinum); 
atminstone upptager Wainio Ann. pa gransen mot Li. arten med stor fre- 
qvens anda till Ishafvet och i Mela PI. upptages arten fran flere stallen utom 
de ofvan anforda. 

Scirpus paueiflorus Lightf. 

Qvamqvam e provinciis maxime australibus ad 67° 10' legi- 
tur et in nonnullis locis, praecipue in vicinitate marium } majors 
freqventia ant copia obviam, tamen planta satis rara est et multis 
plagis territorii, praecipue partis interioHs, omnino deficiens. 

in litoralibus udis Fenniae p ex. gr. Helsingforsiae, Ulea- 
borg cop.: Spie. I p. 7; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries: in 
(australi parte) Fenniae: And. Cyp. p. 9; Scand. s. 1. (exc. Lapp. 
plur.j: Nym. Consp. p. 765. 

Al. FOglo: Brenner!; Finstrom Bergo: Saelan!: Geta Bolsla- 
holm, Eckero Storby!, Hammarland Posta et Skarpnatu!, Fin- 
strom Godby, Jomala ^Iockelu, Lemland Lembote, Kumlinge ad 
pag. ejusdem nominis: Arrh. & K.: Foglo Juddo, „Sottunga kyrk- 
landet k - et Kokar Helso: Arrh.: Finstrom Emnas: Laur. Fort.!; 



198 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 1. 

Geta Finno: Ch. E. Boldt. — Ab. Nagu Sando: Arrh.!: Pargas 
Attu in Kuru, Ersby, sine dubio plur. loc: Arrh. Ann.: in ripa 
lacus Enaanjiirvi in pago Kiikala: Sel. : Lojo Ojamo: S. 0. Lind- 
berg! — Nyl. p: His., spec, ex Inga Jakob-Ramsjo ! ; Esbo Kai- 
tans et Rulludd!: Kihlra. ann.; p fq: W. Nyl.; p ex. gr. in Borga 
[ad -opp. Borga: Seel. Ofvers.], Stromfors! ad Bullers, Pyttis ad 
Hinkabohle, in Hogland: Ssel. 0. Nyl.; Hoglancl in litore orientali 
(E. Nyl. Ber.), Tytarsaari!: Brenn. — Ka. Lavansaari (E. Nyl. 
Ber.): Brenn.; rr Sakjarvi ad pagum Kaukiala: Blom! — [Ik. 
(>fq») in vicinitate maris, etiam in interiore parte multis locis: 
Meinsh. p. 383.] 

Kl. Valamo ad litora: PL Kar. p. 192!; Parikkala Tyrja: T. 
Hannikainen! — Kol. rr in palude ad Schtjeliki: Elfv.!; Solo- 
meno (Simming!): Norrl. On. 

Sb. r: Mela, spec, e Kuopio Savonkyla! — Kon. locis 
uliginosis ad TiudieJ fq, Selki!, Pyhaniemi!, in Saoneshje ad 
Shungu fq, in insula Poponsaari Reg. occ. : Norrl. On.: Pertti- 
niemi, Ashebnavlok, Kusaranda: Kihlm., vide etiam Giinth. p. 55. 

Om. [Gamla Karleby!] st fq in taeniis: Hellstr., cfrMalmgr.; 
Jakobstad Bakholmen: Sahlberg!; Brahestad Bredskar: Blom! 

Ob. Liminka et Uleaborg act septentrionem versus a Top- 
pila: Brenn. herb.; Uleaborg (!) Hailuoto: F. Nylander!, vide supra; 
Kuivaniemi Rantala: Hjelt; Ii: Brenner!: Simo Ruikka in litore 
maris: Brenn. Ber. 1870; Kemi: Hellstrom!: [r in litore marino: 0. 
R. Fries p. 167]; rr Rovaniemi ad boream versus a Tervo cop. 
ad ripam fluminis Ounasjoki : Hjelt & H.! — Kuus. ad Muosalmi ! 
in ripa lacus Kuusamonjarvi et ad Paanajarvi! ad ripam fontis 
[„hetepaikalla u ] in vicinitate Paloniemi: Wainio Kasv. — K.k. 
Oulanka ad Sohjenansuu in ripa lacus Paajarvi: Wainio Kasv.! 

Lim. Kantalaks plur. loc. et Jokostrow: Mela PI., spec, e 
Kantalaks report. Sahlberg! — Lp. Tshapoma: Mela PI. 

„In pratis turfosis et paludosis nee non in paludibus et litoralibus per 
australem Fenniae partem, Hattula, Savitaipale, Uleaborg (F. Nyl. Spic.; u : 
Wirz. Prodr. p. 23. Hvarken fran Hattula (i T a.) eller Savitaipale (i Sa.) 
omnamnes arten af nagon annan botanist, hvarfore hvardera uppgiften er- 
fordrar bekhittelse. — Ka. „in maritimis Tiburgi (Edv. Nylander)": Fl. Kar. 
p. 192, jfr Malmb.; E. Nyl. Ber. upptager arten Mn Hogland och Lavan- 
saari. hvarfore clet synes sannolikt att uppg. hanfor sig till dessa orter. — 



Scirpug pauciflorus. 199 

Sat. Kvro: Asp; osiikert, ehuru ej osannolikt. — T a. och S a. se ofvan. — 
Li. ..]> i Fvrreregionen indtill- • ■ Faellesdistricterne" : Lund p. ;><»: uppgiften 
forefaller osaker. Blytt p. 1263 siiger „efter min Erfaring horer den ikke 
til do almindelige Planter" [i Norge]. Norman upptager den ej fran B 
var anger; Wahlenb. p. 14 endast fran Lyngen. jfr 1. c. p. KVII. Kihlm. Ant. 
ocli Wainio Ann. upptaga ej alls arten. Visserligen upptogfl den fran Lfapp- 
land]: Herb. Mus. Fenn. p. 14, men denna uppgift after ett gammalt exem- 
plar fran „Lapponia", som knapt torde vara taget inom Finlands nuvarande 
naturalhistoriska granser. 



Heleocliaris palustris (L.) r. Br. 

In Fennia, excepta maxime septentrional^ freqventer (-fre- 
qventissime ) saepeqve copiose obviam; in Lapponia autem 
esse videtur, sed usqve ad summum fere septentrionem indicator. 

Fq in Fennia usqve ad 64° inveniri consentiunt plurimi 
auctores, cfr Kalm: in litoribus ct ad ripas usqve in Lapp, sub- 
silvaticam: Wirz. Prodr. p. 23; maxima pars Fenn. et Lapp.: 
Fries, cfr And. Gyp. p. 10: per totum territoriam: Nym. Consp. 
p. 767, vide etiam Led. IV p. 244. 

Ok. fq: Must.: Wainio Kasv. nihil elicit, qvam late sit in 
hac provincia planta distribute. — Kp. fq [in tota Karelia 
orientali], sed praecipue ad mare album: Sahib. Bidr. [ad partem 
ad *uniglumem spectat]; in australi parte inde ab Uhtua fq: Wai- 
nio Kasv. 

Ob. fq: Jul. p. 272 [et 0. R. Fries p. 167], cfr Brenn 
Reseb. p. 78: Pudasjarvi Simojoki prope Tolia et in multis locis ad 
meridiem versus: Brenn. Ber. 1870; st r in lacunis coenosis Tur- 
tola et in lacu Portimojarvi, Ylitornio Pello, Rovaniemi Tervo: 
Hjelt. & H. — Kuus. p excepta ad ripas lacus Kuusamonjarvi, 
ubi fq: Wainio Kasv. — Kk. par. Oulanka in ripis lacus Paa- 
jarvi st fq: Wainio Kasv.; Susijarvi: N. I. Fellman!: Fedosersk: 
Brotherus!, vide ceterum sub Lapp. ross. 

Lapp. fenn. st r in lacunis coenosis, Kolari ad Joki- 
jalka, Kittila! ad pagum ejusdem nominis et ad Alakyla: Hjelt cV 
H.; Sodankyla in pratis paludosis, ripisqve humidis tluviorum st 
r: Blom Bidr.; (p): Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant., qvi ipse non 
vidit; Kemijarvi ad pag. ejusdem nominis. Kostamo et ad Vuosti- 
movaara fq, Sodankyla Kairala, Inari Koppelo cop.. Kongas ad 



200 Acta Soeietatis pro Fauna et Flora Fennica. V, n. 1. 

mare: Wainio Ann.; Svanvik ad Salmijarvi: Th. Fries p. 200, 
cfr Th. Fries Resa p. 61, Kihlm. Ant. et Herb. Mus. Fenn. II p. 
125; Elvenses: Th. Fries 1864 p. 48, vide etiam Blytt p. 267— 268, 
Hartm. p. 448 etc. — [L. ent. in Enontekiainen non obviam: L 
L. Laest. p. 290.] 

Lapp. rose, (p) : Fellm. Ind.; in parte meridionali [ad 
Kk. spectat] usqve ad pagum Umba (Selin!) st r: N. I. Fellm., 
efr 1. c. p. XXXIX et Beket. p. 602; e Lv. enumerator in Mela 
PL, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 12; Kola ad pag. Ora: Enw. ann. 
[fortasse ad * uniglumem spectat] . 

Al. (fqq): Bergstr. — Ka. st fq: Blom; fqq: Linden. — [Ik. fqq et 
saepe copiosissime : Meinsh. p. 381]. — Sat. (st fq): Malmgr. — Ta. fqq: 
Leop. och Norrl. s. 6. Tav.; fqq -- fq: Wainio Taw or. — a. (st fq): 
Malmgr. — Tb. (st fq): Broth. — Sb. fqq: Mela. — Dessa afvikande uppg. 
antyda att arten stundom ar mycket allman ; de inom parentes vederlaggas 
mer eller mindre af senare undersokningar. — Anmarkningsvardt ar att 
Walilenb. p. 14 blott upptager arten fran de sodra Lappmarkerna och staller 
dess grans langt suder om de finska. — Var. minor Walilenb. „in litore 
maris ad sinum Lyngenfjord :" Wirz. Prodr. p. 24 afser * uniylumis. 

Heleocharis palustris * uniglumis (Link) Schult. 

hi litoribus marium austraiium plerumqve satis freqventer- 
frequenter saepeqve copiose obviam; in litoribus maris alhi et gla- 
cial is, ut etiam sinus fennici intimi, passim- raro crescere videtur. 

Maxima pars Fenn. et Lapp. : Fries; Scand. s. 1. (exc. Lapp.?): 
Nym. Gonsp. 767, vide etiam Led. IV p. 245 et And. Cyp. p. 10. 

Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. fq: Zett. & 
Br.; st fq - p: Arrh. Ann. — Nyl. fq: His. et W. NyL; fq in 
taeniis: Ssel. 0. Nyl. — Ka. Lavansaari: Brenn!; cop.: Blom. — 
Ik. r Rautu: Appelberg! et Malmb.; p in maritimis: Fl. Kar. [ad 
banc prov. et ad Ka. spectat]; [in litoribus et in ripis flum. 
Neva: Meinsh. p. 382]. 

Sat. fq in litoribus: Malmgr. 

Oa. fq in litoribus: Malmgr.; p: Laur. 

Om. st fq: Hellstr. — Kp. Kemi: Beket. p. 602. 

Ob. Liminkafq: Brenn. Reseb. p. 78; Toppila: Brenn. herb.; 
Kuivaniemi Rantala: Hjelt; Simo, Kemi: Zidb. — Kk. sine du- 
bio obviam. 



Heleocharis palustris. 20^ 

Li. Elvenaes: Th. Fries 1864 p. 49, vide etiam M. Blytt p. 
268, Th. Fries p. 200 et Hartm. p. 448; Arrh. ant. non comm;; 
Lund p. 90 ad Alten progredi dicit. 

Lapp. ross. usqve ad opp. Kola! p obvia: N. I. Fellm., 
cfr 1. c. p. (XXIX et) XXXVIII. 

Heleocliaris acicularis (L.) R. Br. 

In Fennia australi et media ad cire. 64° satis freqventer 
(—freqventer) saepeqve copiose crescit, magis ad septentrionevn vt 
sensim rarescit, yd usqve ad summumfere septentrionem indicatur. 

Kalm; in inundatis exsiccatis (paludosis) et ad ripas am- 
nium et rivulorum per totam patriam usqve in Lapp, subsilvati- 
cam p cop.: Wirz. Prodr. p. 22 et 23, cfr And. Gyp. p. 11 et 
12: maxima pars Fenn.: Fries: Scand. s. 1. exc. Lapp. plur. : 
Nym. Consp. p. 767, vide etiam Led. IV p. 244. 

Al. (»fqq»): Bergstr.; (fq): Bergstr. Beskr. — Ab. (p): Zett. 
& Br.; (fq): A. Nyl., Sel. et Printz. — Nyl. (p): His. et W. Xyl.: 
fq: Ssel. 0. Nyl.: Brenn. non comm. — Ka, p, copiose in ripa 
septentrionali lacus Veijolanjarvi: Linden. — Ik. fq: Malm])., 
[vide etiam Meinsh. p. 382]. 

Sat. p: Malmgr.; st fq - p et interdum cop.: Hjelt. — Ta. 
fq et cop.: Leop.; (p): Asp. & Th.: ad ripas et in aqva st fq: 
Norrl. s. o. Tav. ; (p): Bonsd.; st fq: Wainio Tav. or. — Sa. st 
fq, saepe cop.: Hult. — • Kl. p: Fl. Kar. et Backm. — Kol. in 
ripis argillosis ad Nikola fq, etiam ad Sermaks et Humbaritsa 
visa: Elfv. 

Oa. p: Malmgr. et Laur. — Tb. (st r): Broth., spec, e 
Pihtipudas! — Sb. fq: Emv. et Mela. — Kb. ad ripas lacuum et 
amnium: Eur. & H.; in par. Lieksa et in vicinitate lac. Pielis- 
jarvi (!) st fq [ktav], ad pagum Lieksa fq, ceteroqvin st fq [jtav], 
etiam in Repola: Wainio Kasv. — Kon. fq: Norrl. On. 

Om. p freqventior in taeniis: Hellstr. ; Pyhajoki (fq): Lackstr. 
— Ok. ad ripas aqvarum in par. Kuhmo nonnullis locis: Wainio 
Kasv.; p: Must. — Kp. usqve ad Kuittijarvi visa: Wainio Kasv. 

Ob. Uleaborg: W. Nylander!; li et Pudasjarvi: Brenn. herb.; 
Kemi: Brenner! et Hellstrom!: ad summum sinus bottnici usqve: 



OQO Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V. n. I. 

Hellstr. Distr. p. 6: [p: 0. R. Fries p. 167]: (it) et sterilis tantum 
ad Pello in flumine Tornea: Hjelt & H. — Kuus. ad ripas la- 
cuum lijarvi, Kuusamonjarvi et Vuoselijarvi (B.Nyberg!): Wainio 
Kasv.; plur. loe. ad ripas lacus Yli- et Ala-Kitkajarvi, Sahkilon- 
vaara (F. v. Wright & Brothenis): Broth, in litt., spec, ex Hyva- 
niemi! _ ivk. (in parte meridionali infra circulum polarem) ra- 
rior sec. spec, in Herb. Fellmaniano, ipse earn modo in lacu 
Ruanjarvi vidi: X. I. Fellm., cfr Beket. p. 602. 

Lapp fenn. (rr) et tantum sterilis in lluminibus majoribus 
Koskenniemi ! in flumine Tornea, fortasse etiam ad pag. Kittila in 
flumine Ounasjoki: Hjelt Cc H.: (p) cop.: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. 
Ant., qvi ipse non vidit: par. Kemijarvi ad pagum ejusdem no- 
minis et Vuostimovaara, Sodankyla Sattanen: Wainio Ann. 
Inari: Zidb. [forsitan confirmatione egeat] ; in Finnmarkia orientali 
plur. loc. (Deinboll): Th. Fries p. 200, cfr M. Blytt p. 26V: vidi 
suo loco copiosius nascentem ad sinulum lacus fluminis Paatsjoki 
Tasvigelv]: Norm. Ind. p. 44; Elvenses (Deinboll et Norm. Ind.): 
Th. Fries 1864 p. 48 [ad eundem locum atqve antecedens 
spectati. cfr de his Kihlm. Ant., M. Blytt p. 269, Blytt p. 1265, 
Norm. ann. p. 72. Herb. Mus. Fenn. II p. 125 etc. — [L. ent. reg. 
subalp. et silv. (>fq>): Last.] 

Lapp. ross. (p) cop.: Fellm. Ind. [ad Ivk. saltern ad 
partem maximum spectati; Xuotjavr plur. loc: Enw. ann: N. I. 

Fellm. vide sub Kk. 

Antagligt ar att denna art for sin litenhet flerstades blifvit forbisedd, 
men sakert synes dock vara, att den i de inre delarne af nordligaste Fin- 
land och sodra Lappland forekommer pa ganska fa stiillen. Anmarknings- 
vardt ar att Wahlenb. p. 15 blott upptager densamma efter Linne fran sodra 
Lappland. Lcestadii uppg. Iran L. ent. torde derfore hvad freqvensen angar 
vara vilseledande: den uppraknas ej heller bland de allmannare vatten- 
vaxterna i Muonio elf af Xorrl. Lappm. p. 268. — Lapp. ross. Att N. I. 
Fellmans uppgift helt och hallet afser Kk. framgar af sjelfva uppgiften, 
liksom afven att sa atminstone till en stor del ar fallet med uppg. i Fellm- 
l n d. — [L] ira. i Herb. Mus. Fenn. II p. 12 afser Enwalds uppgift. 

Eriophorum latifolium Hoppe. 

In terntorlo plerumqve passim antra fins obviam; in nonnuUis>\ 
plagis, ubi terra calcis plenior est et palndes sensu magis propria 



Eriophorum latifolium. 203 

abundant, praecipue in media parte Fenniae oriental is, freqven- 
tissime aut freqventer et saepe copiose crescit, sed in aliis plagis 
praecipue ad occidentem et septentrionem versus adhuc non visum. 
In paludibus et pratis humiclis paludosis per totam patriam 
australem et meridionalem. Exemplum legi plantae in Muonio- 
niska Ofverby : Wirz. Prodr. p. 20: maxima parsFenn.: Fries: in 
tota australi parte Fenniae: And. Cyp. p. 12 et 13; Scand. s. 1. 
(exc. Lapp.): Nym. Consp. p. 761, vide etiam Nym. Suppl. p. 318 
et Led. IV p. 254. 

Al. r: Bergstr.; (st r) Kokar, Sund!: Bergstr. Beskr.; Eckero 
Bole: Sselan! et Lauren! — Ab. Uskela st r: Nikl.!; r Lojo Gerk- 
nas Stenkulla, Karis Svarto et ad rivum inter Klefvens et Biskops- 
nas: Ch. E. Boldt ; Vihti (!) (st fq): Printz, vide W. NyL et Herb. 
Mus. Fenn. p. 14 sub N. — Nyl. Esbo Finno: Kihlm. — Ka. r 
Kirvu Kuismala in prato paludoso satis cop.: Linden! — Ik. p: 
Malmb., spec, e Pyhajarvi!; [haud infreqvens: Meinsh. p. 387]. 

Sat. parce: Malmgr.; Kyro: Asp [forsitan inc.]; non vidi: 
Hjelt. — Ta. [in parte austr.-orientali] p: NorrL s. 6. Tav.: Asik- 
kala p: Nikl.!; r Luhanka Sikolahti: Wainio Tav. or.! — Sa. r 
[Buokolaks] Immala!, Narsakkala: Hult. — XL p saltern usqve 
ad Buskiala!: Fl. Kar.; Palkjarvi Valkeavuori!, Suistamo Leppa- 
syrja: Hjelt Ant. p. 68. — Kol. st fq in reg. silv. et collina: Elfv 

Sb. (p): Mela. — Kb. adhuc non visum. — Kon. fqq 
saepeqve in paludibus et pratis ex iis ortis vel interdum aliis 
pratis uliginosis, turfosis copiosissime. In Saoneshje ad Schungu 
atqve inter Tolvoja - Velikaja fq, in Reg. occ. ad Mokko! plur. 
loc. et in insula Poponsaari: Norrl. On. 

Ok. Paltamo Melalahti! et Ristijarvi Saukkovaara!: Brenn. 
Reseb. p. 68 et 70: Puolanka (fq): 1. c. p. 72; r Ristijarvi ex.gr. 
in Juurikkakorpi: Must. — Kp. adhuc non adnotatum. 

Ob. Kiiminki (fq) ceteroqvin r: Brenn. Reseb. p. 78: Kemi: 
Hellstrom!; Rovaniemi! ad fines par. Tervola: Brenn. Ber. 1864; 
r Rovaniemi ad Sinettajoki: Hjelt & H. — Kuus. Karhunpera! 
prope Valijarvi!, Hannila: Sahib. Fort., cfr Wainio Kasv. [ubi 
Hanninen]; Iivaara!, Nuorunen et prope Vatajarvi, in vicinitate 
lac. Paanajarvi p : Wainio Kasv. — Kk. Oulanka ad Kankahinen 
et Kiestinki plur. loc. in vicinitate Vuarankyla: Wainio Kasv.; (in 



204 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, A", n. 1. 

parte meridionali) inter lacum Paanajarvi et mare album, rarior 

tamcn, supra eirculam polarem nullibi vidi: N. I. Fellm,, cfr I. c. 
p. (XXIX) et XXXIX, Schiib. Virid. p. 124 et Beket. p. 603; 
Sonostrow: Mela PI. 

Lk. r in paludibus, Kittila prope Kukasjoki! et plur. loe. 
circa pag. Kittila: Hjelt & H.; Sodankyla Lokka, Kuolajarvi Salla: 
Wainio Ann., vide etiam supra. — Li. paree in reg. subsilv. in 
Finmarken usqve ad •• • Fsellesdistricterne : Lund p. 90, vide infra; 
in Var. merid. ad paludes vastas inter Klosterwand et montes 
V;etsjer parcissime visum: Norm. p. 319 et 320, qvod vide, ut 
etiam Norm. ann. p. 72, et cfr Kihlm. Ant., qvi ipse non vidit, 
Herb. Mus. Fenn. II p. 125, ete. 

Se om artens utbredning f. 6. Wainio Kasv. p. 130. Li. Lunds 
uppgift betviflades af Blytt p. 273 och Th. Fries p. 200, men uppgiften liar 
sedan i afseende a Sydvaranger blifvit bekraftad; se isynnerliet Norm. p. 320. 
— Lapp. ross. ubiqve fq: Fellm. Ind. hanfor sig med sakerhet till E 
angiistifolium. som ej upptages, jfr X. I. Fellm. 

Erioplionmi angustifolium Roth 

In tota fere Fennia et Lapponia freqventissime ant fre- 
qventer saepeqve copiose crescit. 

Fqq ! ) aut fq in tota Fennia inveniri consentiunt fere omnes 
auctores, cfr Till.. Kalm: in paludibus et paludosis totius Fenniae 
usqve in Lapponiae alpes: Wirz. Prodr. p. 26, cfr And. Gyp. 
p. 12; Scand. s. L: Xym. Gonsp. p. 762, vide etiam Fries et Led. 
IV p. 255. 

Lapp. fenn. Iq (- st fq) per totum territorium praecipue 
in paludibus et ripis uliginosis interdum cop.: Hjelt & ' H. : in 
pratis humidis vel udis, paludibus limosis, turfosis piniferis et 
apertis, sphagnetisqve turfosis etc. fq: Blom Biclr.: in paludibus 
et uliginosis sterilibus per universam Lapponiam etiam alpinam 
ubiqve cop.: Wahlenb. p. 18 nomine E. polystachion, vide etiam 
Norrl. Lappm. p. 256; fq in omnibus regionibus: Hult Ant.; per 
omnes regiones territorii [Li.] fq - fqq: Kihlm. Ant.: fq in reg. 
subsilv. et subalpina totius Finmarkiae a mari (usqve ad termi- 



x ) Bergstr.. W. Xyl.. Blom, Hjelt (in Rat.), Norrl. s. o. Tar., Hellstr., 
Mela et Norrl. On.; fq — fqq: Wainio Tav. or.: cop.: Hult. 



Eriophorum angustifolium. 205 

num betulae): Lund p. 90, [multo longius proeodit, vide ex. gr. 
Blytt p. 1266]; vulgatissima: Norm. Ind. p. 45: Fellm. Lapp. 
tantum enumerat. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: L®st, cfr 
Norrl. Lappm. p. 260.] 

Lapp. ross. ubiqve fq: Fellm. Ind. nomine E. latifo- 
lium et N. I. Fellm. 

Sat. och Oa. p: Malmgr. — Ob. fq (- st fq): Hjelt k H. — Ok. 
Must, upptager ej arten. — Kol. st fq — fq: Elfv. Af dessa afvikande uppg. 
yederlaggaa Malmgrens genom senare undersokningar (se not). 

I Norm. Ind. p. 45 yttras om denna art „vulgatissime in hac provincia 
[= Finmarken] nascens, occurrit saepius, nescio an semper, polygamum, nunc 
freqventius dioicum nunc minus freqventer monoicum, spica terminali tota 
v. ex parte hermaphrodita lateralibus foemineis". 

Formernas utbredning ar foga kiind; folj. angifvas: 

Var. elatius Koch. — Ta. Hirvijarvi och Ammatta pa sandjord: Leop. ; 
p: Norrl. s. o. Tav. — [Ob. upptages af 0. R. Fries p. 167.J — Lapp. ross. 
„legi ad Lumbofski Lapp. Ross. bor. or." X. I. Fellm.! — Finnes dessutom i 
H. M. F. Iran Al.. S a., Kb., Ob. och Kon. 

Var. minus Koch upptages af Wainio Kasv. och Norrl. On. 

Yar. monostachyum. — Li. p bland hufvudformen : Th. Fries p. 200. 

Var. triquetrum Fr. — Ab. Bromarf Kagra pa gungfly i ett trask : Sand. 
— Ta. flerstadespakarriingar: Leop.; stfq: Norrl. s. o. Tav.; Luhanka Mark- 
kula: Wainio Tav. or. — Lapp. ross. Pollomjavr: Fellm. Ind., ar dock 
antagligen enl. N. I. Fellm. E. triquetrum Hoppe = E. gracile Koch. 

Eriophorum gracile Koch. 

In nonnidlis plagis, ubipaludes (sensic magis proprio) abun- 
dant, praecipue in media parte Fenniae orientalis fre>jventis- 
sime aid freqventer crescit, ceteroqvin plerumqve passim - rarius 
in toto fere territories, Lapponia orientali excepta, obviam. 

Maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per Fenniam distributum : 
And. Cyp. p. 13; Scand. s. L: Nym. Consp. p. 762; Fenn. exc. 
Lapp, plur.: Nym. Suppl. p. 318, vide etiam Led. IV p. 255. 

Al. r: Bergstr.; Sund: Bergstr. Beskr.; Finstrom Godby, 
Bergo!: Arrh. & K. — Ab. Uskela st r: Nikl.!; p: A. Nyl; p in 
par. Pojo-Vihti: Hult comm., spec, e Lojo ; Vihti p ex. gr. in 
silva praedii Kourla: Printz. — Nyl. (r) Inga Stormossen! et ad 
Fagervik: His.: p in Nylandia occ: Hult comm.; st r: W. Nyl.: 
p: Stel. 0. Nyl., spec, e Pyttis! et e Ka.; Borga r ad Trasknas 
et Valkijiirvi: Sael. Ofvers. — Ka. Vehkalahti: Saelan c\c Strom- 

14 



20G Acta Soeietatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

borg!; r Kaukola in vicinitate templi!, Jaaski Laitila Mutkalampi 
in palude: Linden. — Ik. p: Malmb.; [r, sed interdum copiose: 
Meinsh. p. 388]. 

Sat. p: Malmgr., spec, ex Ikalis!; Karkku! r Makipaa, Jar- 
ventaka ad Sorvijarvi, Kyro p - st fq: Hjelt. — Ta. Palkane ad 
stagna Mustalammi et Aivojarvi: Zidb. ; Lammip-st r: Leop. 
ant.; st r: NorrL s. 6. Tav.; Asikkala st r, Jamsa: Nikl. !; Sysma 
Vaikkyla (Renqvist): Unon.; Luhanka Markkula et Hietala!, Korpi- 
lahti prope Soima!: Wainio Tav. or. — Sa. r [Ruokolaks] Halo- 
niemi, Narsakkala!: Hult, vide etiam sub Sb. — XL (fq): Fl. Kar. [ad 
Kon. ad partem maximam verisimiliter spectatj; r Hiitola Vavoja: 
Linden; Uukuniemi: [Nikl.]!; Kirjayalaks, Ruskiala ad marmorarias 
baud fq: H. Neiglick & J. L. Lupander!; non visum: Hjeit Ant. p. 68. 
— Kol. Nikola! st fq - fq in pratis paludosis, Mandroga: Elfv. 

Oa. p: Malmgr.; Gamla Yasa ad Grundfjarden: Ale. coram.; 
r inter Vora et Yliharma plur. loc: Laur. — Tb. p-str: Broth., 
spec, e Jyvaskylal; [Pihlajavesij fq, in paludibus suis locis cop.: 
Norrl. n. v. Tav. p. 424; Jyvaskyla Tuomiojarvi: Prim. p. 50. — 
Sb. r: Mela: p in tota Savonia: E. Nyl. & Ghyd., spec, e Sav. 
bor.!; Iisalmi p: M. & J. Sahib., spec, e Soinijoki! — Kb. Pielis- 
jarvi: W. Nylander!; p: Wainio Kasv. — Kon. fqq et in palu- 
dibus aqvosis copiose- copiosissime, in Saoneshje ad Shungu in 
pratis paludosis cop.: Norrl. On. 

Om. Saraisniemi Pelso: Brenn. herb., vide ceterum Hellstr. 
p. 135. — Ok. p suis locis st fq [praecipue in Xuus.]: Wainio 
Kasv., spec, c Kianta Pietari!; Ristijarvi Saukkovaara: Brenn. 
Reseb. p. 70: p: Must. — Kp. p: Wainio Kasv., vide sub Ok. 

Ob. Muhos Matokorpi: Brenn. herb.; Simo inter Kalliokoski 
et Kivalo: Brenn. Ber. 18641; Simo prope Palovaara et Mar- 
rostenmaki, Pudasjaryi (!) Laivala et haud procul a Ranuanjarvi: 
Brenn. Ber. 1870; Kemi (fq): Hellstroml; [p: 0. R. Fries p. 167]; 
Rovaniemi ad templum: Kihlm.; in paludibus et sphagnetis par. 
Rovaniemi p, in Ylitornio tantum inter Raanujarvi et Mantyjarvi 
adnotatum: Hjelt & H. — Kuus. p - st fq: Wainio Kasv. — Klv. 
p: Wainio Kasv., vide sub Ok. 

Lapp. fenn. in paludibus et sphagnetis, Kittila st fq, Ko- 
lari r prope Teurajarvi! et inter Sieppijarvi et Lompolo: Hjelt & 



Eriophorum gracile. 2u7 

H.; Sodankyla in vicinitate templi in turfosis apertis, sphagnetis, 
ripisqve lluviorum sphagnetosis st fq: Blom Bidr., cfr Kihlm. 
Beob. p. XXI, spec, ex Emaus!; in paludibus profundis aqvosis 
per partes silvaticas Lapp. Suec. p, supra Palojoensun Lapp. 
Torn.... hand lectum: Wahlenb. p. 19; p: Fellm. Lapp.: Sodankyla 
r\ska, Salla et Kovanen: Wainio Ann.; Kemijarvi ad templum: 
Kihlm.; inter Akas - et Jerisjarvi: Hjelt; Baututunturi Kopsus- 
vanka in reg. silv.: Halt Ant.; prope Toivoniemi, nee non in reg. 
subalpina alpium Muotkatunturit ad Tuarpumoaivi et Peldoaivi 
observavimus ad lat. bor. e. 69° 8': Kihlm. Ant., cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 12."). — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Lsest] 

Lapp. ross. ad Pollomjavr: Fellm. Ind. nomine E. tri- 
quetrum, cfr N. I. Fellm., qvi ipse non vidit, et vide infra. 

„In paludibus profundis et silvaticis per totam patriam, ab alpibus Lap- 
poniae ad extimas Nylandiae et Kareliae meridioualis oras usqve": Wirz. 
Prodr. p. 26; ger en oriktig foresUillning om utbredningen; arten gar f. <j. 
ieke pa langt nar till fjallregionen. — Lapp. ross. Pollomjavrs lage ar 
mig obekant, hvarfdre appgiften, ehuru sannolik, ej beaktats i Herb. Mus. 
Fenn. II. 

Da arten i Xorge endast ar tagen till GO" ;-]': Norm. aim. p. 73, gar 
den hos oss nagot hogre, se Kihlm. Ant. 

Eriopliorum yagiiiatum L. 

In Lapponia et in maxima parte Fenniae freqventissime — 
frequenter saepeqee copiose obviam, in Fennia rnaxhne aastro- 
occidentali tamen freqventia minuitur et planta tantum satis 
frequenter inveniri videtur. 

Fqq 1 ) aut fq in tota Fennia exe. Al. et Ab. inveniri con- 
sentiunt omnes fere auetores (Ta. et Kol. vide infra), cfrKalm; 
in paludibus totius Fenniae et Lapponiae: Wirz. Prodr. p. 26, 
cfr Fries, F. Nyl. Mem. p. 12, And. Cyp. p. 13 etc.: Scand. s. 
1.: Nym. Consp. p. 762. 

Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. (p): Zett. & 
Br.; st fq: Arrh. Ann.; fq: A. Nyl., Sel. et Print/. 



v ) \V. Nyl., Blom, Linden. [Meinsh. p. 388], Hjelt (e Sat.). Norrl. s. 0. 
Tav., E. Nyl. & Chyd., Fl. Kar.. Hellstr., Broth., Mela, Must., Sahib. Fort, 
(e Kuus.), Norrl.On. insphagnetis); fqq saepe cop. : Hult, fq — fqq: Hjelt &H. 



208 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 



Lapp. fenn. fq - fqq per totum territorium et in turfosis et 
sphagnetis interdum magna copia: Hjelt & H.; in pratis humidis 
paludosis turfosis apertis et piniferis, abiegnis turfosis sphagnetis- 
qve fqq: Blom Bidr.; in paludibus et uliginosis universae Lappo- 
niae usqve ad Nordcap omnium vulgatissimum : Wahlenb. p. 17; 
fq in omnibus regionibus: HultAnt.; per reg. subsilv. et subalpinam 
fqq et copiosissime, in reg. alpina fq copiose: Kihlm. Ant.: fq in 
reg. subsilv. et subalp. totius Finmarkiae a mari (usqve ad ter- 
minum betulae): Lund p. 90, [longius procedit]; Fellm. Lapp, 
tantum enumerat. — [L. eat. reg. subalp. et silv. fq: Laest., cfr 
Norrl. Lappm. p. 256 et 260.] 

Lapp. ross. ad paludes fq: Fellm. Ind.: in paludosis 
totius Lapponiae fq: N. I. Fellm. 

Ta. st fq: Asp. & Th.; st fq, in paludosis fq: Wainio Tav. or. — 
Kol in reg. aren. fqq, ceterum st fq: Elfv. Att arten gar anda till fjall- 
regionen framhalles utom Kihlm. Ant. (och Hult ant.) afyen hvad Hibina 
[„Umptek tt ] angar i Broth. Wand. p. 8. 

Eriopliorum callithrix Cham. 

In Lcqiponia, in Fennia septentrionali et media usqve ad 
62° 40' fere rarissime invenitur; ante annum 1863 in terri- 
torio non ledum est 

Lapp.: Nym. Gonsp. p. 762; Fenn. bor. cum Lapp.: Nym. 

Suppl. p. 318. m 

Tb. r Viitasaari Hakola 1869!, anno 1870 in Uurais ad 
Palsanoja!, Saarijarvi ad amnem Saarikoski uno loco cop. et ad 
Kortejarvi crescit fundo argilloso praecipue in locis silvaticis aut 
fruticosis, in paludosis apertis non vidi: Broth., ubi descriptio 
loci, cfr 1. c p. 190 et Herb. Mus. Fenn. II p. 125, etc. — Kb. 
Nurmes Saramo: Wainio Kasv.! 

Ob. Pudasjarvi: Nyberg!, cfr Broth. — Kuus. Paanajarvi: 
Wainio Kasv., spec, e Paanajarvi Kuoppaoja! — Kk. Soukelo: 

Malmberg! . . . r -, ,. 

Li. act Buoptuinvaara et Paatsjoki: Wainio Ann.; [ad sali- 
ceta infra cataractam rivi Hammernses-elv Varangriae (Nordvi): 
Norm. Ind. p. 46: MortensnsBs: Th. Fries p. 200, cfr M. Blytt p. 
970 et 271 etc. — L. ent. Kilpisjarvi: Malmberg!: Mukkavuoma : 
Mela herb.] 



Eriophorum callithrix. 209 

Lp. legi ad pagum Ponoj: N. I. Fellm., efr L c, p. L, 
Diar. 5, XI, 1863, quum in Fennia primum indicatur, Knabe Pfl. 
p. 280 et Beket. p. 603: Rusiniha inter Orloff et Ponoj: Broth, 
exk. p. 79. — Lt. inter Kola et Kitsa!: Brotherus vide ceterum 
infra. 

Ok. r Kuhmo: Must. p. 55, som citerar Wainio for uppg. ; detta ar 
dock oriitt, hvarfor uppgiften bor utga. — Lk. upptogs pa grunl af ett 
misstag af mig fran denna provins i Herb. Mas. Fenn. II p. 13. — Lim. Se- 
redna: Mela PL, hogst sannolikt, men mahanda behofves dock bekriiftelse; 
detsamma galler afven folj. uppgift. — Lp. Pjalitsa: Mela PL 

Eriophorum msseolum Fr. 

In Lapponia maxime orientali multis locis adnotatum, in 
reliqva Lapponia et in Fennia maxime septentr.- occidental} ad 
06° 1(7 fere rarius. 

Ad tugurium Vainga juxta sinum Kola, in Lapp. Kemensi 
qvoqve lectum: Spic. I p. 6 et 7, cfr Led. IV p. 253 nomine E. 
Chamissonis ut seqvens; in paludibus Lapp. Enontekiainen Kaare- 
su'anto, Kuttainen, (Spic. citatur): Wirz. Prodr. p. 25 et 26; 
Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; in paludibus sphag- 
nosis Lapp. Tornensis Kaaresu'anto etc., Kemensis Peltovuoma 
etc., Rossicae borealis usqve ad Triostrow: F. Nyl. Mon. p. 10, 
cfr And. Gyp. p. 14; Lappon.: Nym. Consp. p. 762,; Fenn. bor. - 
occ. (Ostrob. bor.): Nym. Suppl. p. 318. 

Ob. Tervola (Wallenius): Hougb. not, cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 125; st r, sed saepe cop. in pratis paludosis turfosisve, Ro- 
vaniemi ad Sonkkajarvi, Ylitornio Vanhainen!, 3 km ad meri- 
diem versus a pago Turtola, ad Pello prope Takajoki lana subal- 
bida!: Hjelt & H., vide etiam infra. 

Lk. st r, sed saepe cop., Kittila prope pagum ejusdem no- 
minis, Kaukkonen et Alakyla, Kolari complur. loc. circa Joki- 
jalka! [spec, lana subalbida], ad Akaslompolo: Hjelt & H., vide 
sub Ob.; [Kengis: C. P. Lsestadius!, cfr Nym. Consp. p. 762, etc.]; 
Kuolajarvi Salla, Sodankyla Mutenia et Kairala: Wainio Ann.; 
Sodankyla Pelkonen: Kihlm. : Sodankyla ad Riesto et abhinc ad 
meridiem versus, in regionibus superioribus non visum: Hult 
Ant; Sodankyla! r in pineto paludoso ad Anneberg et in turfoso 
aperto prope Petajasaari: Blom Bidr., cfr de priore Kihlm. Beob. 



210 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 1. 

p. XXI; Muonio: Malmberg!, cfr Norri. Lappm. p. 256 et 258: 
Pallastunturit Rihmakuru in infima reg. subalp. : Hjclt. — Li. in 
reg. subsilvatiea inarensi multis loeis, ex. gr. ad Saytsijarvi!, 
templum inarense, Jcvjejoki, Hammasuro: Kihlm. Ant.: plur. loc. 
ex. gr. Tormanen, Kyro fq, Veskoniemi st fq, Koppelo cop. : 
Wainio Ann.; Inari Hankaniemi (Lonnbohm): Hult herb.: Inari 
Vallastoivi: F. Silen in dupl.!; Inari Toivoniemi: Zidb.: Utsjoki: 
SseL kat.: pluribus novis locis Varangriae meridionalis usqve ad 
lat. (30 c 39' observatum, ibi ut varietas recedens aqvatilis mihi: 
Norm. ann. p. 73. — [L. ent. in turfosis reg. subsilvaticae : Norrl. 
Lappm. p. 261: plur. loc.: Baekm. & H. p. 16; Kaaresu'anto: L. 
L. Laestadius !] 

Lapp. ross. vide Spic, etiam ad pagos Tetrina! et Ponoj 
(!) cop.: N. I. FeUm., cfr 1. c. p. XXXIV et XLII; Triostrow: F. 
Nyl. Und. p. 53!, cfr de his Beket. p. 603; nonnullis loc. in vici- 
nitate pag. Ponoj, Rusiniha et Orloff: Broth, exk. p. 77, 79 et 80, 
cfr Knabe Pfl. p. 280: Devjatoi: Mela PL; Jokonga: Enw. ann.: 
Varsina, inter Jenjavr et Nisnjavr, nonnullis locis inter Nisnjavr 
et Ayrmanjavr, deniqve adKeinjavr: Broth. Reseb.: e Lim. etc. 
reportavit Kihlm. 

Enligt F. Nyl. Mon. p. lior E. Chamissonis i Spic. till denna art 
ocli ej till den iikta E. Chamissonis C. A. M. och sa ar siikert fallet afven 
med Wirzeas uppg. i Prodr. 

En del exemplar fran Ob. Ylitornio Yanhainen: Hjelt & Hult! afvika 
genom tufvig rot, men ofverensstamma enl. Kihlm. f. 6. i alio med var. albi- 
dum F. Nyl. Mon. p. 10, till hvilken andra exemplar fran samma stiille 
siikert bora. Fran Ob. Pello finnes en form, som i afseende a ullens farg 
hildar en ofvergang till typen. Troligtvis skild fran var. albidum ar var. 
candidum, som beskrifves Norm. Ind. p. 46. 

Yar. aqvatilis Norm, omnamnes ocli beskrifves fran Li. „Yarangria 
merid. usqve ad Jat. 69° 39'": Norm. ann. p. 73. 

Eriophorum russeolum var. albidum F. Nyl. 

Aclinic unico loco ad led. 66 c 25' ledum est. 
Ob. Ylitornio Vanhainen: Hjelt & H!. cfr supra et Herb. 
Mus. Fenn. II p. 125. 



Eriophorum Scheuchzeri. 211 

Eriophorum Sdheuchzeri Hoppe. 

In Lapponia satis freqventer ( freqventer), in Fennia 
time septentrionali satis freqventer — passim crescit; ad meri- 
diem versus usqve ad 64° 30' latum est. 

In paludosis Lapponiae ad Muonioniska usqve descendens : 

Wirz. Prodr. p. 25: Fenn. bor. (or.) et maxima pars Lapp.: Fries: 
in paludosis alpinis et subalpinis... Fenniae, ubi usqve ad Ulea- 
borg descendit, Lapponiae Rossicae...: F. Nyl. Mon. p. 8; Lapp, 
fenn.: And. Cyp. p. 13: Ostrobottnia (F. Xylander in litt.). Fen- 
nia borealis (Schrenk et F. Nylander in litt.): Led. IV p. 253 : 
Fenn. bor., Lapp.: Nym. Consp. p. 762. 

Ok. r Kianta! [Suomussalmi] ad viam publicam templum 
versus inter Mannila et Suomula, Ristijarvi ad Tuomaanjoki: 
Must., efr Herb. Mus. Fenn. II p. 125, spec, e Kianta etiam leg. 
Lackstrom!, efr Wainio Kasv. — Kp. usqve ad lacum Kuitti- 
jarvi: Wainio Kasv., vide sub Kk. et efr Herb. Mus. Fenn. II 
p. 125. 

Ob. Muhos Pyhakoski: Brenn. Reseb. p. 76, spec, adscrip- 
tum Perukka!; (st fq) in ripa fluminis Ulea usqve ad ostium 
ejusdem: W. Nyl. Till. p. 302, spec, ex Uleaborg!; haud infre- 
qvens circa Uleaborg: Zidb., efr Must.: terminum australem ad 
Uleaborg attingit: Brenn. Reseb. p. 76; Ii: Brenner!: Pudasjarvi 
(!) Mustapaa: Nyberg in dupl.!; [(r): 0. R. Fries p. 167].; Karunki 
in latere septentrionali amnis Liakka et ad Kantojarvi: Hougb. 
not; Rovaniemi Karvo, st fq inter Kunnari et templum: Kihlm.; 
in ripis aliisqve uliginosis st fq - fq et saepe cop. ad flumina 
majora, in interiore parte p: Hjelt & H.. vide etiam 1. c. p. 107. 
— Kuus. in parte australi p, a lacu Kuusamonjarvi ad septentrio- 
nem versus st fq : Wainio Kasv. — Kk. in paroeciis maxime 
septentrionalibus usqve ad vicinitatem lacus Kuittijarvi [in Kp.] 
p: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. in ripis aliisqve uliginosis st fq — fq et saepe 
cop. ad flumina majora, in interiore parte p: Hjelt & H.: Sodan- 
kyla st r in pratis humidis vel udis propc Anneberg, Onnela, 
Penjus, in pinetoqve turfoso in viciniis Anneberg: Blom Bidr.: in 
paludosis subalpinis (parcius), [ad Seida prope flumen Tana Fin- 
markiae orientalis copiosius lectum]: Wablenb. p. 18; interdum 



212 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, d. 1. 

in reg. silvatica: Norrl. Lappm. p. 256; in locis udis ad ripas 
iluminis Muonio fq: 1. c. p. 258; ad flumen Tana: Fellm. Lapp.: 
p in reg. silvatica: Hult Ant.; in ripis sabulosis, udis fluminum 
Anarjok, Tenojoki inter Vuopionsuu! et Seida, Utsjoki p copiose, 
Kaamas, in pago Kyro ad Ivalojoki, Tuulijarvi et Pakananjoki, 
nee non ad sinum Naytamo copiose: Kihlm. Ant.; fq in reg. 
subalpina totius Finmarkiae a mari usqve ad terminum betulae: 
Lund p. 90; centrum distributionis in Finmarkia continenti est: 
Norm. p. 320; Varangria australis in reg. subalpina fq, saepe 
cop.: Arrh. ant. — [L. ent. reg. alp. et subalp. fq, reg. silv. (p): 
Laest., cfr Norrl. Lappm. p. 260 et 261.] 

Lapp. ross. (non infreqvens): Fellm. Ind., per totam hanc 
Lapponiam fq: N. I. Fellm.; e permultis locis enumeratur: Mela 
PI. et in omnibus partibus aut tectum aut adnotatum est. 

Ett exemplar fanns bland vaxter fran Ob. Liminka af Hellstrom !, men 
mahanda har det kommit dit genom forvexling. Anmiirkningsvard ar den 
ringa freqvens Wahlenb. ocli J. Fellman tillerkiinna denna vitxt; att den at> 
minstone ar temligen allmiin framgar af ofriga har citerade uppg. och Wai- 
nio Ann. 

E. vaginatum var. medium, som beskrifves fran griinstrakterna mot 
Finland: L. L. Ltest. p. 295, torde afse nagon form af denna art. 

Eriopliorum alpinura l. 

In Fennia septentrionali et in Lapponia australi plerum- 
que satis frequenter (-frequenter) aut saltern copiose obviam, ad 
meridiem versus freqentia minuitur, ut in Fennia maxime 
australi rarius occurrat. Ad septentrionem versus etiam fre- 
quentia minuere videtur, sed planta tamen usque ad summum 
septentrionem, vix autem in regionem alpinam penetrat. 

Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. s. 1.: 
Nym. Consp. p. 762, vide etiam F. Nyl. Mon. p. 6, And. Gvp. p. 
14 et Led. IV p. 252. 

Al. st r: Bergstr.; [Kokar] Ido: Bergstr. p. 5; Finstrom 
Bergo: Saelan!; Eckero Bole: Arrh. & K.; Hammarland Appelo: 
Ch. E. Boldt, spec, ex Hammarland jam leg. Tengstr.! — Ab. 
Nagu Finby et Hiittis: Arrh.; Nystad Birkholm Kuivaniemi: 
Hollm.; Uskela: Nikl.!; Bromarf et Finby (st fq) Kansjarvi, Ha- 
kansarf, Pettu: Sand.; p in palude ad Henriksdal etc.: A. Nyl; 



Eriophorum alpinum. 213 

p: SeL; Vihti («fq»): Printz, efr W. NyL p. 212, spec, vidi ex 
Olkkala. — Nyl. r Inga! Stormossen: His.; Helsinge Nordsjo cop. 
(Chydenius), Sibbo Loparo: Sael. ann.; p cop.: Sael. 0. Nyl. — 
Ka. Sippola: Sa?lan & Stromborg!; p interdum copiose ex. gr. 
ad ripam septentrionalem lacus Kaukolanjarvi: Linden, spec, e 
vicinitate templi par. Raisala! — Ik. [Rautu!] Metsapirtti inter 
Umpilampi et Ladoga: Malmb.; [st fq: Meinsh. p. 388]. 

Sat p: Malmgr.; p - st fq interdum cop.: Hjelt. — Ta. in 
paludosis deustis: Leop.; st fq: Asp. & Th.; p: Norrl. s. o. Tav.; 
st fq: Bonsd.; p cop. ad Stendal [Tientaali] in prato udo: 
Wainio Tav. or. — Sa. [Ruokolaks] (r) Utula, Ronkiain!: Hult; 
Villmanstrand : A. Brotherus in dupl.!; Mikkeli: Hasselbl. — Kl. 
st fq: Fl. Kar.; p: Enw. hav.; p - st fq saltern in par. Suistamo: 
Hjelt. — Kol. adhuc omissum. 

Oa. p: Malmgr.; r Qvarken (!) Vallgrund: Laur. — Tb. st 
fq-p: Broth.; fq: Norrl. n. v. Tav. p. 424 et 430. — Sb. Leppa- 
virta (fq): Enw.: (r): Mela, spec, e Kuopio [Hirvilaks] ! ; p: M. & 
J. Sahib. — Kb. Liperi (fq): Eur. & H.; st fq: Wainio Kasv. — 
Kon. fqq et in turfosis cop. per totum territorium: Norrl. On. 

Om. r propius ad oram maritimam, (fqq) autem in vici- 
nitate dorsi jugorum [„landtryggen"] : Hellstr. — Ok. st fq: 
Wainio Kasv.; p: Must, vide etiam Brenn. Reseb. p. 70. — Kp. 
st fq: Wainio Kasv. 

Ob. fq: Jul. p. 272; [st fq: 0. R. Fries p. 167]; p interdum 
copiosissime in paludibus: Hjelt & H. — Kuus. st fq: Wainio 
Kasv.; (fqq): Sahib. Fort. — Kk. st fq: W r ainio Kasv., vide 
etiam sub Lapp. ross. 

Lapp fenn. p interdum copiosisssime in paludibus: Hjelt 
& H.; in pratis paludosis, turfosisqve apertis nee non in sphag- 
netis st fq: Blom Bidr.; in paludibus et paludosis Lapp, praecipue 
subsilvaticae fq, in alpibus... parcius: Wahlenb. p. 10 et 17, vide 
infra; in paludibus profundioribus ubiqve: Fellm. Lapp.; inter 
plantas in paludosis reg. silvaticae freqventissimas enumeratum: 
Norrl. Lappm. p. 256; st fq in reg. silvatica, r in reg. subalpina 
montis Saariselka: Hult Ant; in turfosis per reg. subsilvaticam 
st fq, extra terminum pini modo ad Naytamo vidimus: Kihlm. 
Ant.; p in reg. subsilv. et inferiore parte reg. subalpinae [usqve 



014 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennfca, V. n. 1. 

ad Alten ct Tana]: Lund p. 00, efr Lund Beretn. p. 44: in Va- 
rangria merid., unde prius non indicatum, ad eataractam inter 
Goalsejavre et Bossojavre: Norm. p. 319: Wainio Ann. usqve ad 
Kongas ad oram maris glacialis st fq enumerat: Varangria austr. 
[Nyborg], Karlbunden in reg. subalp.: Arrh. ant., vide etiam 
Norm. ann. p. 72 et cfr Kihlm. Ant. — [L. ent. reg. subalp. p, 
reg. silv. fq: Leest.: in reg. subsilv. interdum copiosissime: Norrl. 
Lappm. p. 260.] 

Lapp. ross. a Knjasha [Knasiikuba] versus septentrio- 
nem (valde fq) : Fellm. Ind. ; (in parte occidentali) usqve ad oppi- 
dum Kola (rarior): N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVIII et vide 
infra, spec, e Tuloma!; Umba: Selin!: Kantalaks, insula Olenji, 
Sashejka ad lacum Imandra, Hibina: Beket. p. (303; cop. ad Sos- 
novets: Kihlm. Bericht p. 21, qvod cfr; Jokostrow, Hibina, Kan- 
talaks, Seredna, Porjeguba, Pjalitsa: Mela PL: Lv. multis locis: 
Kihlm.!; Lm. pluribus locis: Kihlm. 

„In pratis paludosis et paludibus per totam Fenniam ad Lapponiae 
alpes usqve": Wirz. Prodr. p. 25. Ehiiru visserligen YVahlenb. upptager 
arten for fjallregionen, torde detta snarast galla de sydliga Lappmarkerna, 
da den ej omnamnes fran denna region i L. ent. afvensom Kihlm. Ant. 
och Hult upptaga den sasom sallsynt redan i bjorkregionen. — Hvad freqvensen 
i de olika delarne af landet angar. si) hetingas dess starka utbredning i 
Kon. tydligen at' lokala forhaJlanden (miingden af gimgflyn och af dessa 
alstrade standorter) under det bristen pa dylika lokaler i andra trakter. t. ex. 
S a., Sb. etc. fororsakar dess sallsynthet. (I forbigaende ma namnas att arten 
dock upptages sasom st fq [i hela Savolaks] : E. Nyl. ct Chyd,). — Hvad 
Lapp. ross. angar. aro de bada hufvuduppgifterna ora dess utbredning sa 
olika som mojligt; en forklaringsgrund ligger deri att N. I. Fellm. niira pa, 
uteslutande exkurrerade i hafstrakten, der arten torde vara sallsyntare (jfr 
Om.), J. Fellman iifven i det inre. Enl. Kihlm. Bericht p. 21 saknas den i 
bjorkregionen vid Ponoj. 

Rhynciiospora fusca (L.) Roem. & Schuit. 

In Fennia australi ad 6l c 45' fere rarissime. qvamqvam 
interdum satis copiose, crescit. 

Carelia: Nym. Consp. p. 761 [ad Kl. spectat]: Fenn. mer., 
mer. - occ. Aland.: Nym. Suppl. p. 318. 

Al. Eckero prope Marsundet: Leop. ann.: Eckero, etiam (fq) 
in paludosis montium par. Geta obviam: C. J. Arrhenius!; Geta 



Rhynchospora fusca. 215 

Dano: Hult ann.: Geta Grastrask: Ch. E. Boldt. — Ab. Kimito 
(C. J. Arrh.): Arrh. Fl. — Nyl. Hango in uliginosis montium 
prope oppidum: C. J. Arrh. 

Ta. r [Vanaja] sat cop. in prato paludoso pagi Hatila prope 
Pikkujarvi : Asp. & Th. !, cfr 1. c. p. 35: Lammi Evo ad amnem 
inter Ylimainen et Kcskimiiinen Rautjarvi in prato uliginoso co- 
piosissime: Norrl. ant.!, vide inira. — Kl. Fukunicmi :, Nikl.!. cfr 
Chyd. 

Nyl. „Am moorigen Seeufer am Fusse des Haukavuori": Srhrenk 
p. 157, jfr 1. c. p. 152 och Rupr. Diatr. p. 23, der det uppgifves att arten f. 
6. ej forekommer i Finland. Att uppg. afser Eh. alba uppvisas af Brenn. 
p. 37. — Ta. Angaende forekomsten i Evo namnes iinnu att arten fore- 
kommer „pa jemn vartiden troligen ofversvammad iing, der den mycket ym- 
nigt upptrader och pa flackar af flere qvadratfamnar bildar hufvudvegeta- 
tionen" : Norrl. ant. 

Rhynchospora alba (L.) M. Vahi. 

In Fennia australi et media passim - rari us, qvamqvam 
saepe copiose, crescit; ad septentrionem versus parum supra 64° 
led a. 

Kalm; maxima pars Fenniae: Fries, cfr And. Gyp. p. Set 4; 
Ostrobottnia (F. Nylander in lit!.): Led. IV p. 259: Fenn. mer. 
med.: Xym. Gonsp. p. 761. 

Al. st r: Bergstr.: ad sacerdotium Hammarland: Bergstr. 
Beskr.: Finstrom Bergo: Erics.: Geta Dano et Brando: Hult ann.; 
Geta Djupvik!, Sund Gesterby, Eckero inter templum et Marby: 
Arrh. & K.: Geta Broktrask et Grastrask: Gh. E. Boldt. — Ab. 
r: Zett. cK: Br.; Nadendal: Elfving & Hjelt!; Sagu Sando: Elfving 
& Arrhenius!; Pargas ad stagnum Mustfinn in Alo: Arrh. FL; 
Pargas Kapellstrand, Kimito (!) Vestanfjard ad stagnum Illo: 0. 
& E. Reuter; Bromarf st fq Rilaks, Kansjarvi!, Soderstrand etc.: 
Sand.; [Pojo] p: A. Nyl.; [Karislojo etc.] st fq: Sel: in parte 
maxime orientali hujus prov. p (- st fq): Hult comm. — Nyl. 
ad Fagervik p, Sjundea Myrans (Nerv.): His., spec, ex Inga!: in 
Nylandia maxime occidentali p (- st fq): Hult comm.: (r) in 
sphagnoso ad Fredriksberg : W. Nyl; Thusby: Astr. & H.; p cop.: 
Sael. 0. Nyl., spec, e Pyttis!: Borga (st fq): Sael. Ofvers., spec, e 
Veckjarvi in herb.: Orimattila: Siven!; [Hogland!] (fq) in palu- 



216 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

dosis, Tytarsaari!: Brenn. — Ka. Lavansaari: Brenn.!; st r inter- 
dum copiosissime ex. gr. Nurmela, [Virolahti] Reinikkala! etc.: 
Blom. — Ik. r Kakisalmi: Malmb.!; Sakkola: Nikl.!; [st r in vici- 
nia Bjelostrow ad laeum Ladoga: Meinsh. p. 380]. 

Sat. p: Malmgr.; r Karkku Harois! etNohkua!: Hjelt; Birk- 
kala: Carlss.: Kyro: Asp. — Ta. Hirvijarvi cop. inpalude: Leop.; 
Saaksmaki p ex. gr. Valdo etc.: Tikk.; [Tavastehus] st fq: Asp. 
& Th.; Hauho: Herk.; [Hollola] in palude ad Iso-Tiilijarvi prope 
Tii»ismaa (Lang!), [Lammi] Evo! plur. loc: Norrl. s. 6. Tav.; 
Iitti: alumn. R. K. Strahle!; Padasjoki Nyystola: Wainio herb.; 
[par. Gustaf Adolf] p: Bonsd. !; Sysma in sphagneto prope Kalho: 
Unon.!; Korpilahti ad Hantlampi „Mutasen sydanmaalla" : Wainio 
Tav. or.! — Sa. st r [Ruokolaks] Haloniemi, Utula! etc. saepe 
cop.: Hult; Nyslott: 0. Carlenius! — Kl. r Uukuniemi (Nikl.!): 
Fl. Kar. p. 194; Ruskiala Sammallampi : Hjelt Ant. p. 68, cfr 1. c. 
p. 42. — Kol. r in palude ad Vitele ad Ladoga: Fl. Kar.! 

Oa. p: Malmgr., spec, e Jurva! et Qvarken!; r Qvarken 
Langskar ! et Vallgrund, Vasa in stagno Langvikstrasket : Laur. — 
Tb. st r Viitasaari! et Pihtipudas plur. loc: Broth.; [Pihlajavesi] 
inter Koivumaki et Isomaki cop. in palude et in nonnullis tur- 
fosis: Norrl. n. v. Tav. p. 424!; Jyvaskyla prope Tuomiojoki: 
Gadol., cfr Prim. p. 50; Rautalampi cop. in nonnullis locis in tur- 
foso inter Jokela et Kivisalmi: Hult coll. — Sb. adhuc non adn. 
— "Kb. [Liperi (p) Vainolampi, Niva!, Kasama! Leppalaks etc. 
Eur. & H.; Repola inter Koroppi! et Kiimovaara: Wainio Kasv., 
vide etiam infra. — Kon. r in paludibus profundis limosis ad 
Unitza!, ad Dianova-gora (Simming), Tiudie (Sahlberg), in Sao- 
neshje inter Kosmosero - Velikaja: Norrl. On.; Loimala cop. 
in paludoso: Hjelt Ant. p. 68; Valkeamaki [Bjalaja Gora]: 
Giinth. p. 55. 

Om. [in vicinitate Gamla Karleby] (st fq): Hellstr. — Ok. 
Kuhmo in vicinitate Tervasalmi cop. in palude: Wainio Kasv.!, 
cfr Must.; Kuhmo copiosissime in paludoso ad Ontojarvi prope 
fines par. Sotkamo: Brenn. Reseb. p. 74, spec, adscriptum „Sot- 
kamo kyrktrakt", [hie locus ab antecedente haud longe remotus, 
forsitan idem sit]; Paltamo prope deversorium Miettula: Lackstr. 
exk.!; (p) Paltamo ad Lankisenlampi, Honkisuo et in paludibus 



Rhynchospora alba. 217 

inter Miettula et Kajana: Must., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125, 
et vide Wirz. Prodr. infra. 

„In paludibus turt'osis profundis per totam mediam et australem patriae 
partem. In borealioribus provinces usqve in Lapponiam silvaticam inferio- 
rem hinc inde qvotjve occurrit, Ylitornio [Ofvertornea], Nurmes, Sotkamo": 
Wirz. Prodr. p. 21. Pastaendet att arten hos oss skulle ga iinda till gran- 
regionen ar siikert oriktigt; i Sverige gar arten till Lycksele i Umea Lapp- 
mark: Wahlenb., jfr Hartm. p. 444: iifven ar det foga sannolikt att arten 
finnes i Ylitornio; uppg. Kb. Xurmes. som citeras Wainio Kasv.. ar deremot 
mera sannolik, men bor dock bekraftas. — Kb. Wirz. Prodr., se ofvan. — 
Li. „t i P\rreregionen i Fadlesdistricterue" : Lund p. 00: men ej aterfunnen: 
Blytt p. 1263 och siikert upptagen genom forvexling. 

Schoeims feiTudneus l 

Specimina adsunt e Karelia orientali sola ad 62 c SO' fere 
lat et 51° 3(y long. 

Fenn. (bor.) or.: Fries; Fenn. mer. - oec. Carel. oneg. (F. 
Nylander) Norrlin: Nym. Suppl. p. 317. 

Kon. r in paludibus firmis ad pagos Selki! et Valkea- 
maki!: Norrl. On., cfr 1. c. p. 95, Not. XIII p. 458 et Gunth/p. 55. 

„In paludibus Fenniae orientalis fundo calcareo substratis par. Uukn- 
niemi [Uguniemi] leg. CI. Cand. G. Appelberg": Spic. I \). 6, jfr Fl. Ear. 
och Ale: men „kar af Xikl. oaktadt noggrann undersokning ej blifvit pa- 
triiffad": Chyd. — „In paludibus et pratis turfosis calci superjacentibus Ka- 
reliae meridionalis parcius, Piuskiala, Sortavala, Parikkala, Bjorko: Wirz. 
Prodr. p. 20 o. 21, jfr Ptupr. Diatr. p. 32, ar sannolikt alldeles gripet ur 
luften, atminstone har arten aldrig aterfunnits pa dessa stallen. Af de upp- 
gifter som grunda sig harpa aro dock Karelen: And. Cyp. p. 2 och Fennia 
orient. (F. Xylander, Paiprecht): Led. IV p. 260, jfr iifven Wied. & W. p. 26 
och Brenn. Flor. p. 105, beriittigade, om man for Ledebours uppg. franser 
citatet, men detta kan ej anses vara fallet med Scand. exc. Lapp.: Nym. 
Syll. p. 390. (Arten upptages ej alls fran Finland i Nym. Consp. p. 76 i . — 
Ik. och Kl. se ofvan ang. Spic. och Wirz Prodr. 

Elyna scirpina (wnid.) Pax 

In Lapponia enontekiensi sola obviam. 

Maxima pars Lapp.: Fries: Lapponia: Led. IV p. 262 nomine 
Elyna spicata Schrad., vide etiam And. Gyp. p. 1"). 

[L. ent. ad flumen Muonio (Deutsch): Fellm. Lapp., nomine 
Scirpus Bellardi, cfr Bekct. p. 604. Herb. Mus. Fenn. II p. 125 



218 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

et Nym. Suppl. p. 326; reg. alp. (p): Lrest., spec, e Peltsana!; 
Nuljalaki: Backm. cVc H. p. 239, cfr Hartm. p. 482.] 

Kobresia caricina Willd. 

Noi-ra el. ostra Lapp!.: Fries, ligger mahanda till grand for appg. 
Ryska lappm.: And. Cyp. p. 15, livilken citeras af N. I. Fellm., der dock 
skriffelet Gram, i st. f. Cyp. forekommer. Da emelleitid intet exemplar ar 
kiindt harifran, maste uppg. atminstone tillsvidare ufcga. 

Unci Ilia luicrOglOCllill (Wahlenb.) Sprang. 

In Lapponia subalpina raro invenitur. 

In palude subalpina versus exitum Sinus Kolaensis: Spic. II 
p. 37, cfr And. Cyp. p. 76 et Led. IV p. 269; maxima pars Lapp.: 
Fries, cfr Nym. Gonsp. p. 783. 

[1. ent. in subalpinis Lapp. Tornensis usqve ad Mustavaara 
prope Enontekiainen descendens p freqventius: Wahlenb. p. 225, 
cfr 1. c. p. XVIII et Wahlenb. Fl. Suec. p. 609: in paludibus alpinis 
parcius: Fellm. Lapp.: reg. subalp. r Tuoremaa in par. Kaaresu- 
"anto (L. L. Lsestadius!): Laest; ad Kaaresu'anto in reg. subsilv. 
(Malmberg!): Norrl. Lappm. p. 261; Kaares'uanto Massdalen: Abr. 
Montin!] 

Lt, Spic. vide supra et infra, (cfr etiam N. I. Fellm. p. LII). 
— Lp. Orlow etc. cop.: Kihlm.! — Lm. Semostrow: Broth. 

Reseb.! 

Uppgiften i Fellm. Lapp, liar jag ansett mig bora fora uteslutande 
till L. ent., ehuru detta ej direkt framgar af ordalydelsen. Da Kihlm. Ant. 
citerar denna uppgift, tillagges „postea non [in Li.] reperta". Lund sager: 
„ikke ualmindelig i Fyrre-regionen indtil Tromsoe": Lund p. 93, se afven M. 
Blytt p. 180, Blytt p. 1253, Hartm. p. 480 etc.; dessa uppgifter afse ej Fin- 
lands botaniska omrade. 

Lim. Kantahiks Slielesna: Mela PI., upptages till vidare undersokning, 
likasoni Lp. Pjalitsa: Mela PI. — Lt. Huruvida Fr. Nylanders uppg. ar fullt 
palitlig, vagar jag ej afgora; N. I. Fellm. liar ej sett arten, utan citerar blott 
Fr. Xylanders uppg., liksom bans uppg. citeras af Beket. p. 601. 

Carex dioiea l. 

In foto fere territorio occurrit et in nonmdlis plagk, prae- 
cipe in media parte Fenniae orientalis, ut etiam in multis 
locls lapponiae et Fenniae septentrionaVs. freaventer saepeque 



Carez di 219 

copiose crescit; aliis autem in plagis praecipae Wennia\ australis 
(ubi tauten plerumqve passim occitrrit) rara 

Kalm; in paludosis etiam subalpinis fq: Spic. 11 p. 38; 
maxima par.- Fenn. ct Lapp.: Fries; Scand. s. I.: Nym. Consp. 
p. 7>4, vide etiam Ami. Cyp. p. 72 et Led. IV p. 2<>4. 

Al. (p) in Alandia eontinenti j_— A, B]: Bergstr.; st fq: 
Bergstr. Beskr.; • [Sund] p in nonnullis pratis circa Mangsteckta 
et in Vibberholmen, sed ex aliis locis non adnotata: Prim. p. 74. 

— Ab. (r): Zett. & Br.; Korpo [D]: Bergstr.: p Pargas, Nagu, 
Kimito: Arrh. ; Qskela fq: Nikl.!; Bromarf st fq Hakansarf, Kans- 
jarvi: Sand.: [Pojo] (fq): A. Nyl.!; p: Sel.; p in Pojo-Vihti: 
Halt coll.; in Vihti et verisimiliter in omnibus paroeciis urbi 
[= Helsingfors] vieinis baud r: W. Xyl. p. 212: [Vihti] (fq): 
Printz. — ■ Nyl. Thusby: Astr. & H.; [Hogland] r in paludosis: 
Brenn., vide etiam Schrenk p. 156 et Sael. 0. Nyl.!; a His. om- 
nino non comm.; W. Nyl. vide sub Ab. — Ka. Sippola prope 
templum: Seel. 0. Nyl.!; Blom et Linden non comm. — Ik. (p): 
Malmb., spec, e Sakkola! et Muola!; Yalkjarvi: G. Appelberg! 

in tota Ingria: Meinsh. p. 394.] 

Sat («fqq»): Malmgr.; it Birkkala Kohma: Hjelt!, cfp Garlss. et 
vide infra. — Ta. st fq: Leop.: Saaksmaki p: Kihlm., in herb, 
ejusdem e Limokorpi; (fq): Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.: 
Korpilahti Tyystjoki: Wainio Tav. or.; Bonsd. non comm. — 
Sa. [Ruokolaks] it prope pag. Kouvola insulae Salonsaari: Hult! 

— Kl. fq: Fl. Kar.; fq- st fq: Hjelt. — KLol. in toto territorio, 
sed p modo fq: Elfv. 

Oa. (fqq): Malmgr., spec, e Jurva!: Laur. in vicinitate opp. 
Vasa non vidit. — Tb. st fq: Broth.; fq: Norrl. n. v. Tav. p. 424. 

— Sb. Leppavirta tantum Vokkola: Enw.: fq: .Mela: p: M. & J. 
Sahib. — Kb. Liperi p enum.: Eur. & H.!; st iq — iq : Wainio 
Kasv. — Kon. fqq et in paludibus propr. vel subspbagnosis, 
pratis humidis - udis. turfosis copiose, in Saoneshje et Reg. occ. 
fqq: Norrl. On. 

Om. fq: Hellstr. — Ok. st fq-fq: Wainio Kasv.: Paltamo 
Melalahti fq: Brenn. Reseb. p - - fq: Must. — Kp. stfq — fq: 
Wainio Kasv. 

Ob. plur. ioc: Zidb.; [fq: 0. R. Fries p. 168]; [Ylitornio 
Pello cop., Turtola et prope Karhujupukka, Rovaniemi tantum ad 



920 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 1. 

Tolonen adn., sed forsitan praetervisa propter tempus anni:] 
Hjelt & H., vide sub Lapp, fenn.; a Jul. p. 3 enum. — Kuus. 
st fq-fq: Wainio Kasv. — Kk. st fq-fq: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. saepe copiose in paludibus, betuletis paludosis 
aliisqve locis uliginosis in toto territorio, circa pagum Kittila st 
fq, [Kolari circa Jokijalka p, in vicinitate lacus Akaslompolo st r 
etiam prope Hietanen et Sieppijarvi] : Hjelt & H.: in pratis palu- 
dosis, turfosis, sphagnetisqve aqvosis vel subturfosis fq: Blom 
Bidr.; in paludosis aqvosis et pratis maxime udis per partem sil- 
vaticam, subsilvaticam et inferalpinam... omnium Lapponiarum 
vulgaris: Wahlenb. p. 222 et 223: ubiqve: Fellm. Lapp.: fq in 
reg. silv., st fq in reg. subalp., in Lupakkapaa in reg. alpina: 
Hnlt Ant.; in sphagnetis et paludosis per reg. subsilv. fq et sub- 
alpinam st fq: Kihlm. Ant.: haud infreqvens in reg. subsilv. et 
subalp. totius Finmarkiae: Lund p. 92; Ostfinmarken fq in reg. 
subsilv. et subalp.: Th. Fries Iaktt. p. 198; Varangria austr. fq-st 
fq in reg. subalp.: Arrh. ant.: fq adhuc ad Kongas: Wainio Ann. 
— [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. fq: Laest] 

Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; in occidentali parte in palu- 
dosis pratisqve humidis fq, partes vero magis orientales (omnino) 
fugere videtur: N. I. Fellm., (clr 1. c. p. LI); Pjalitsa, Devjatoi, 
Ponoj et in multis locis magis ad occidentem versus: Mela PL: 
Orlow parcius et Lm.! multis locis: Kihlm., vide etiam Beket. 
p. 604. 

Wainios asigt att artens sallsynthet i vissa trakter betingas deraf att 
gwigflyn och gungflyartade iingar saknas i dessa, hvarfore den genom vexel- 
verkan derstades ej heller forekommer pa vata angar, jfr Wainio Tav. or. 
p. 38, torde atminstone i hufvudsak vara riktig; sa har denna art sin storsta 
freqvens i Onega — Karelen, der gungflyn forekomma oftare an i nagon an- 
nan del af landet, hvaremot den i inre Satakunta och Ruokolaks i Sa.. der 
gungflyn saknas, ar mycket rar. — Sat. Malmgrens freqvens ar savidt den 
galler de inre delarne siikert alldeles vilseledande: mojligt ar att arten stall- 
vis kan vara allman, men jag misstanker dock att nagot tryckfel eller nagon 
annan forvexling foreligger, jfr under Oa. ; f. 6. uppniknas arten fran Huitti- 
nen: Lyden, Tyrviiii: 0. Hjelt M. S. och Kyro: Asp, men dessa uppg. bora 
enligt min tanke bekraftas. — Lapp. ross. Arten ar numera tagen i alia 
provinser inom denna del af floromradet. Namnas ma att den i Samojedernas 
land saknas enl. Rupr. och ar mycket siillsynt enligt Schrenk. hvilket redan 
framhalles af N. I. Fellm. 

Yar. isogyna Hartm. — Al. Jomala pa en fuktig ang oster om prest- 
garden: Laur. Furt. — Ik. r Kivinebb vid Lipola: Malmb. ! — Ob. Pudas- 



Carex dioica. 221 

jiirvi: Zidb. — Lk. Sodankyla st r una cum forma genuina in locis aqvosis. 
praesertim in sphagnetis: Blom Bidr. - Li. Ad Tirro! juxta flum. Vaskojoki. 
[Rastekaisa SO 297]: Kihlm. Ant. 

Troligen identisk med denna form ar var. monoica spica superne mas- 
cula Ob. „lecta ad Kemi 1831": L. L. Lrest. p. 296 och f. androgyna Kon. 
Tiudie: F. Nylander! — Antagligt ar vidare att f. subjxirallela. som enl. Xor- 
man ar ymnig i nordl. Norge, ingalunda saknas hos oss. Den beskrifves : 
Norman „Yderligare Bidrag til Kundsk. om Karpl. Utbr. i det nordenfj 
JSorge" p. 151. 

Carex dioica * parallela (Lsest.) Somm. 

In superioribus partions Lapponiae rarior crescit. 

In paludosis subalpinis Lapp. Rossicae: Spic. II p. 38: 
maxima pars Lapp.: Fries, cfr And. Gyp. p. 73: Lapp.: Nym. 
€onsp. p. 784. 

[L. ent. reg. alp. et subalp. (p): Laest.] 

Lapp. ross. Hibina: Sahlberg!: Raddeoi: F. Nylander!, 
vide infra: ad Orloff et inter Orloff et Ponoj ad rivum Rusiniha: 
Broth, in litt., cfr Broth, exk. p. 80! 

Li. Uppgifves fran Ostfinmarken af Th. Fries, jfr M. Blytt p. 174 och 
175 och Hartm. p. 481, men denna uppg. torde ej hanfora sig till finska 
ilorans gebit. — Lapp. ross. „mihi modo e viciniis pagi Tshavanga maris 
albi et piscinae Olenji maris glacialis cognita" : N. I. Fellm., jfr Beket. 
p. 604, etc. X. I. Fellmans exemplar saval i H. M. F. som i PI. arct. N:o 25u 
fran Tshavansa under namn af C. dioica var. parallela Laest. har Kihlman an- 
sett sig bora forbiga i Herb. Mus. Fenn. II p. 14. F. Nylanders exemplar fran 
Raddeoi och Svjatoj-noss under namn af C. dioica gynocrates saval i H. M. F. som 
i H. X. f. XII N:o 90 och PI. arct. N:o 251 aro mindre goda. Yidare undersokning 
i afseende a dessa uppgifter iir deriore af noden. — Semostrow: Broth. 
Reseb., jfr Bot. Centr. p. 14 (i ref.); uppgiften forefaller hogst sannolik, men 
bortlemnas af Kihlman i Herb. Mus. Fenn. II, hvarfore jag ej vagar fullt for- 
lita mig pa densamma. 

C. Davalliana Sm., som af Wied. & W. p. 547 angifves for Finland, 
ar alldeles frammande for dess flora. 

Carex capitata Soiand. 

In parte occidental'/ tantum in summo tseptentrione non 
infra 68° crescit, in parte maxime orientali autem ad 62° l(f 
descendit. Plernmqve passim - r arias qvamqvam vopiose occurrit. 

Ad rupes maris albi a Gridinii septentrionem versus - usqve 
in Lapponiam summam p: Spic. II p. 37, cfr And. Gyp. p. 74: 

15 



222 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp. : Fries ; Lapp. Fenn. bor. : 
Nym. Consp. p. 784; Fenn. mer.-or. (Carel. Oneg.) : Nym. Suppl. 
p. 326. 

Kon. st r in paludibus profundis ad Tiudie! et Mundjarvi! 
ad calcarias, Selki! in prato devexo, subturfoso, humectato: 
Norrl. On., cfr 1. c.'p. 95, Giinth. p. 55 et Herb. Mus. Fenn. II 
p. 125. 

Kuus. Paanajarvi: F. Nylander!, cfr Wainio Kasv.; ad hanc 
spectat 0. in Herb. Mus. Fenn. p. 11. — Kk. Keret: Fr. Nyl. 
Utdr. p. 135, cfr supra; Sonostrow: Mela PL et herb.; inter 
Kouta et Knjasha: A. H. & V. F. Broth eras! 

Li. ab ultima Finmarkia: Wahlenb. Fl. Suec. p. 607; ad 
flumen Utsjoki in juniperinis p cop., de cetero tantum ad fluvium 
Paatsjoki: Fellm. Lapp., cfr Fellm. Incl. sub Lapp. ross. et 
Kihlm. Ant.; in betuletis qvoqve ad cataractas Hum. Vaskojoki! 
pluribus locis ex. gr. ad Lastekoski, Palokoski: Kihlm. Ant; Kjel- 
mon ad Mestersand : Th. Fries Resa p. 59 ; in reg. subalp. circa 
sinum Varangricum p [Nyborg etc. extra Fenniamj: Th. Fries 
p. 202; Ostfinmarken reg. subsilv. et subalp. p: Th. Fries Iaktt. 
p. 198, cfr Norm. aim. p. 64; Varangria Angsnas!, Soholmen, 
Reppen, [Nyborg] reg. subalp. lit. - reg. subalp. super, p : Arrh. ant., 
vide etiam [Lund p. 93], M. Blytt p. 178 et Blytt p. 1252—1253. 
— [L. ent. in juniperetis, campis uliginosis duris, praecipue juxta 
paludes, per partem subalpinam Lapp. Tornensis... p cop.: Wah- 
lenb. p. 223, cfr 1. c. p. XVIII; reg. alp. et subalp. p: Laest.; 
Enontekiainen: A. Montin! et Malmberg!] 

.Lapp. ross. ad flumina Kola, Petshenga, Kalkuoive flu- 
minis Paatsjoki minus fq: Fellm. Ind., cfr seqv.; mihi autem modo 
unico loco juxta pagum Tshavanga (!) maris albi cop. obvia: N. 
I. Fellm., cfr (1. c. p. XXXVI et XLIII et) de hoc et de ante- 
cedente Beket. p. 604; Porjeguba non omnino certa, Kusomen et 
Pjalitsa: Mela PL; cop. ad Tuatash et Jeretik: Enw. ann.; „fiir 
die Tersche Kiiste charakteristisch", Tshapoma: Kihlm. Bericht 
p. 22; Vaidoguba: E. Nylander & M. Gadd!; Ara: Brotherus!; 
Kola: F. Nylander!, vide supra; Varsina: Brotherus! 



Carex nardina. 223 

Carex nardina Fr. 

Fries" uppg. sodra Lappl. citeras at" Led. IV p. 267 for Rossia arctica 
d. v. s. Lapp, ross. Da den emellertid hvarken ar tagen derstades eller 
ens i L. ent. (se Hartm. p. 481). har den ingenting med Finlands flora 
att gora. 

Carex pulicaris L. 

In magna insula Alandiae passim, in taeniis hujus pro- 
vinciae rarissime invenitur. 

Kalm: ex Alandia reportavit oculatissimus J. M. a Teng- 
strom: Spic. II p. 37 et 38; Fenn. austr. occ: Fries; Fenn. mer. 
occ.: Nym. Consp. p. 783 et 784; And. Cyp. p. 74 e Fennia 
omittit. 

Al. leg. Sadelin: Bergstr.; in Alandia „continenti" p — st 
fq: Hult coll.; in Alandia p: Arrh. ; [Jomala] Osterkalmar [non 
Osterholmar ut scripsit Ale.]: Tengstr. !; Finstrom Godby: C. J. 
Arrhenius!; Eckero Storby: Elfving! et Hult herb.; Saltvik, Geta 
[ex. gr. Grandal], Eckero, Hammarland, inter Carices in Alandia 
(maxime) vulgares referenda: Hult ami.; Eckero Bole!, Finstrom 
Bergo, Jomala prope praed. sacerdotis!: Seel, ann.; Jomala Varg- 
sunda! et Mockelo: Arrh. & K; Sottunga Kyrklandet st r: Arrh.!: 
Jomala cop. circa templum, pag. Jomala plur. loc: Laur. Fort.; 
[Sund] Mangsteckta plur. loc: Prim. p. 74. 

Sat. Uppraknas af Gadd Sat. p. 50. — Ta. Hauho: Herk. — Ob. 
uppraknas af Jul. p. 4 under namn af C. psyllophora. — Li. Ostfinrnarken 
(Deinboll): Sommerfelt p. 39 och M. Blytt p. 178. — Alia dessa uppgifter 
hanfbra sig till C. pauciflora, jfr Wahlenb. p. 224 och Spic. II p. 15, der det 
sarskildt framhalles att Kalms uppgift atminstone delvis afser denna art. 

Carex pauciflora Lightf. 

In Lapponia praecipue occidentali et in maxima parte Fen- 
niae frequenter — satis frequenter invenitur; in Fennia austr o - 
occidentali rarior esse videtur. 

In paludibus sphagnosis fq: Spic. II p. 37; maxima pars 
Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. s. 1.: Nym. Consp. p. 783, vide 
etiam And. Gyp. p. 75 et 76 et Led. IV p. 268. 

Al. (rr): Bergstr.: Finstrom Godby (!) ad stagnum: Bergstr. 
Beskr.; Hammarland: Tengstr.!; Geta Grandal: Hult ann.; Sund 



224 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Gesterby: Arrh. & K. et R. & Ch. E. Boldt; Jomala Ofverby: 
Laur. Fort.; in montibus par. Geta ad Broktrask et Grastrask: 
Gh. E. Boldt. — Ab. p: Arrh.: Luonnonmaa prope Nadendal: 
Al. Tigerstedt!: Pargas st fq: Arrh. ann.; Uskela Sirkula: K. E. 
v. Bonsdorff!; («fq») : Sand - et Sel - : Lo J° Storo, sed non fq: 
Hult coll.; r Lojo Gerknas Strutmossen et Nalkomossen, etiam in 
Karislojo: R. & Ch. E. Boldt; Vihti (cfq>): Printz; a Zett. & Br. 
et A. Nyl. non coram. — Nyl. Inga in Stormossen! prope Svart- 
back cop.: His.; Esbo Soko: Kihlm. ann., cfr W. Nyl: (fq): Ssel. 
0. Nyl.: Borga st fq: Sael. Ofvers.; p in paludosis, Tytarsaari!: 
Brenn., vide etiam Schrenk p. 156. — Ka. («fqq»): Blom; p in 
parte interiore in par. Kirvu et Jaaski: Linden. — Ik. st fq: 
Malmb.; [fq et in toto territorio obviam: Meinsh. p. 394]. 

Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. st r, Ammatta, Hirvi- 
jarvi cop.: Leop.; Palkane Aivojarvi: Zidb.; p: Asp. & Th., Norrl. 
s. o. Tav. et Wainio Tav. or.; st fq: Bonsd. — Sa. (fqq): Hult. 

— Kl. fq: Fl. Kai\; st fq: Hjelt. — Kol. (r) videtur: Elfv., spec, 
e Mandroga! 

Oa. st fq: Malmgr.; (tantum) Qvarken Vallgrund: Laur. — 

— Tb. st fq (-p): Broth.; in turfosis et sphagnetis fqq: Norrl. n. 
v. Tav. p. 424. — Sb. fq: Mela: (p): M. & J. Sahib. — Kb. fq: 
Eur. & H.; st fq-fq: Wainio Kasv. — Kon. fq in sphagnetis: 
Norrl. On. 

Om. st fq praecipue in paludosis taeniarum: Hellstr. — Ok. 
fq-st fq: Wainio Kasv.; fq: Must., vide etiam Brenn. Reseb. 
p. 70. — K.p. st fq - fq : Wainio Kasv. 

Ob. [st fq: 0. R. Fries p. 168]; fq-st fq: Hjelt & H., vide 
sub Lapp, f enn. — Kuus. fq-st fq: Wainio Kasv. — Kk. st 
fq-fq: Wainio Kasv.; Knjasha: N. I. Fellman!, vide sub Lapp. 
ross.; Sonostrow: Mela PI. 

Lapp. fenn. fq-st fq et interdum cop. in sphagnetis et 
turfosis excepta vicinitate lacus Akaslompolo, ubi tantum p nobis 
obviam: Hjelt &H.; in turfosis piniferis vel apertis, sphagnetisqve 
fq: Blom Bidr.; in paludibus profundis spongiosis per partem sil- 
vaticam omnium Lapp, suecicarum vulgaris, ut etiam in subsil- 
vaticis parcius, sed ulterius alpes versus baud adscendit, neqve 
e norvegico latere unqvam visa: Wahlenb. p. 224; in paludibus 



Carex paucifiora. 225 

vulgaris: Fellm. Lapp., ambo nomine C. leucoghchdn; fq in reg. 
silv., p in reg. subalpina, etiam in reg. alpina infima ex. gr. in 
Nattastunturit : Hult Ant.; in sphagnetis reg. subsilv. st fq, in 
subalpina qvoqve reg. ad Mandojayri!, in alpe Ailigas, ad Nay- 
tamo observata: Kihlm. Ant.; Utsjoki fq: Sael. kat.; inter Jar- 
Ijorden et Brandhougen : Th. Fries Resa p. 61, cfr Th. Fries p. 202; 
reg. subsilv. et subalp. p: Th. Fries laktt. p. 198; ad tractum 
praedii Elvenees, juxta Paatsjoki [Pasvigelv] ad cataraetam inter 
Klostervand et Goalsejavre, ad Bagjajavre: Norm. p. 312, vide 
etiam Wahlenb. FL Suec. p. 610, [Lund p. 93J, Norm. ann. p. 64, 
etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Laest.] 

Lapp. ross. (fq) : Fellm. Ind. [ad Kk. et partem maxime 
occidentalem spectat] ; (usqve) ad borealem partem lacus Imandra 
(parcius), etiam ad oppidum Kola (Karsten) : N. I. Fellm., cfr (1. c. 
p. XXXVIII et) Beket. p. 604; Kantalaks, Sashejka, Jokostrow, 
Porjeguba, Kuusreka, Tetrina, Tshapoma et Pjalitsa: Mela PL; 
Kitsa: Enw. ann.; ad Sosnovets cop.: Kihlm. Bericht p. 21 ; Voro- 
ninsk, Poarreyjavr etc.: Kihlm.! 

Uppgifterna om utbredningen i sydligaste ocli isynnerhet sydvestligaste 
delen af landet iiro alltfor motsiigande for att man deraf kunde draga nagra 
siikra slutsatser. — Lp. Ponoj : Knabe Pfl. p. 281 under namn af C. parviflora, 
torde antagligen afse denna art ocli ej C. parviflora Host = C. nigra (Bell.) 
All. ; da ingen annan botanist funnit arten derstades, synes uppgiften emellertid 
mindre trolig. 

Carex rupestris ah. 

In regionibus alplnis et subalpinis Lapponiae raro, in re- 
gione subsilvatica rarissime occurrit Qvamqvam rarissime, etiam 
in monte subalpino Fenniae maxime septentrionalis ad 66° 16' lat. 
in meridiem versus invenitur. 

In summis alpibus et ad rupes maris glacialis : Spic. II p. 37, 
cfr And. Cyp. p. 75; maxima pars Lapp.: Fries; Lapp.: Nym. 
Gonsp. p. 783; Fenn. bor. - or. (Carel. keret.): Nym. Suppl. p. 326. 

Kk. r Oulanka in cacumine montis Paanuorunen : Wainio 
Kasv.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125. 

Li. in altissimis alpibus septentrionali bus [usqve ad Baste- 
kaisa Finmarkiae] p cop. et in alpinis maritimis Finmarkiae... p: 
Wahlenb. p. 225 et 226, cfr. 1. c. p. XIX et LIX; in alpibus 



226 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

nostris altissimis ex. gr. ad Jeskadam [„Jerkadam"J, efr Kihlm. 
Ant., qvi hunc montem in Utsjoki esse contendit; in rupibus ad 
Kenishkoski flum. Utsjoki, reg. subsilvatica, parcius legimus [Raste- 
kaisa 573]: Kihlm. Ant.!, etiam Sael. kat. ex Utsjoki enumerat; 
p in [reg. alpina et] superiore parte reg. subalp. totius Finmarkiae: 
Lund p. 93; in montibus alpinis ad Oster Pasvig: Th. Fries Resa 
p. 63; Ostfinmarken reg. subalp. p [reg. alp. fq]: Th. Fries Iaktt. 
p. 198; Varangria Angsnas, Karlbunden in reg. alp. in loc. siccis: 
Arrh. ant., vide etiam M. Blytt p. 181 etc. — [L. ent. reg. alp. 
p: Laest., spec, e Peltsana!; Kilpisjarvi: Malmberg!; Tshatsekaise: 
Montin!] 

Lapp. ross. ad alpem Hibina: Fellm. Ind.; Katshkofka 
haud procul a Ponoj: Brenner!, cfr de his et de Spic. N. I. Fellm., 
1. c. p. XX, XLVIII et XLIX et Beket. p. 604; Panfelofka: 
Brenner in PI. arct. N:o 252 (non a N. I. Fellm. commemorata) ; 
Shelesna prope Kantalaks! et Hibina [„Umbdek u ] in reg. alpina: 
Broth. Wand. p. 4 et 8 ut etiam Mela PL!; Lujauri uurt: 
Kihlman in Bot. Not. 1887 p. 268; Rusiniha et Orloff [prope 
Ponoj]: Broth, exk. p. 79 et 80, spec, e Rusiniha vidi in herb. 
Hult; Pummanki, Rinda et Semostrow: Brotherus!; Raddeoi! et 
Svjatoj-noss: F. Nylander in dupl.!, vide etiam Kihlm. Bericht p. 16. 

Carex incurva Lightf. 

In Utoribus maris glacialis invenitur. 

Ad litora oceani glacialis rarius: Spic. II p. 30; maxima 
pars Lapp.: Fries: Lapp, or.: Nym. Consp. p. 782; Lapp, fenn.: 
Nym. Suppl. p. 326. 

Li. ad litora maris et in pratis subhumidis proxime adja- 
centibus... in Varangria visa: Wahlenb. p. 226 et 227, cfr Wahlenb. 
Fl. Suec. p. 610 et Fellm. Ind.; (fq) in reg. maritima totius Fin- 
markiae: Lund p. 92 et Th. Fries Iaktt. pag. 198, cfr Lund Beretn. 
p. 36 et 44, Th. Fries Resa p. 62 et vide Norm. aim. p. 65; fl 
pratensis [= var. erecta 0. F. Lang] Kjelmon ad Mestersand: 
Th. Fries Resa p. 59 et Jarfjorden 1. c. p. 62; var. pratensis fq 
ad totum litus e Yaranger [ad Tromsoe]: Th. Fries p. 202, vide 
etiam M. Blytt p. 186, Blytt p. 1253 etc 



Carex incurva. -'+7 

Lt. ad sinus Kola: Fellm. Ind.: Kola: Karsten!, vide ctiam 
Spic. et cfr de his omnibus N. I. Fellm., 1. c. p. L1V et Beket 
p. 604; Jeretik r: Enw. aim. 

Striinderna af Hvita hafvet: And. Cyp. p. 72, troligen genom misstag. 
— Ob. Brenn. Reseb. p. 76 uppgifver Uleaborg sasom artens sydgriins; da 
arten hvarken blifvit iakttagen pa svenska sidan eller nagot exemplar fin- 
nes i samlingen, maste uppgiften anses hogst osaker. — Eberli. anfor den 
visserligen fran Ulea Nuottasaari, men exemplaret torde knappt hora hit. — 
I sammanhang harmed ma niimnas att den uppgifves fran Li. vid Ivalojoki 
(Deutsch & Asp): Wire. M. S., jfr Kihlm. Ant.; visserligen iir detta mindre 
sannolikt, men omnamnes dock till vidare undersokning. De olika uppgifterna 
om artens forekomst vid Ishafskusten aro alltfor mycket olika for att man 
skulle kunna sakert sluta till artens freqvens. Arrh. ant. apptager den endast 
fran Bugonaes (Kihlman) och tilli'tgger f. 6. „frustra a me investigata". 

Carex incurva * Deinbolliana J. Gay. 

In summa Lapponia rarissima esse vldetur. 

Lapp. bor. or: Fries nomine C. arctica, cfr Led. IV p. 270 
nomine C. stenophylla /$ arctica; Finmarken: And. Cyp. p. 72. 

Li. Utsjoki: J. Fellman! in N. I. Fellm. PL arct. N:o 201 
nomine C. stenophylla, cfr Kihlm. Ant. et Herb. Mus. Fenn. II 
p. 14 sub C. incurva; p in reg. maritima [a Tromsoe] ad Va- 
ranger: Lund p. 92 nomine C. incurva arctica et Th. Fries Iaktt. 
p. 198 [in Ostfinmarken], cfr Lund Beretn. p. 44 et Th. Fries 
Iaktt. p. 208: Ost-Finmarken: Hartm. p. 477; frustra a me in- 
vestigata: Arrh. ant. 

N. I. Fellm. framhaller, genom att fullstandigt genomga diagnoserna. 
likheten emellan denmi vaxt och den sydeuropeiska C. stenophylla och om- 
niimner att exemplaren aro bestiimda af Andersson. Denna form, hvilken i 
Hartmans flora betraktas sasom nnderart, iir mig alldeles obekant. Den sar- 
skiljes ej af Kihlm. i Herb. Mus. Fenn. II. 

Carex chordorrhiza Ehrh. 

In Lapponia praecipue austro-occidentali et in Fennia septen- 
trionali freqventer (— freqventissime) et taepe copiose obviam. In 
Fennia media pier -unique freqventer - satis freqventer cresciU sed in 

maxime austral i vara est. 

In paludibus aqvosis usqve in summum septentrionem: 
Spic. II p. oO; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries: Fenn.: Nym. 
Consp. p. 782, cfr And. Cyp. p. 71, vide etiam Led. IV p. 271. 



228 Acta Societatis pro Fauna et Flora Femiica, V, n. 1. 

Al. r: Bergstr.; Kokar, Finstrom Godby: Bergstr. Beskr. r 
spec, ex Alandia leg. Tengstr.! — Ab. p - st r ex. gr. Nagu 
Finby: Arrh.; Pargas tantum ad stagnum Mustfinn: Arrh. ann.; 
Piikkis Piisparisti in palude, Pargas Lofsdal: E. Reuter; Uskela: 
NikLJ; Nystad Birkholm: Hollmen!; p ex. gr. in palude prope 
Morby: A. Nyl.; (st fq): Sel; Vihti («fq>): Printz. — Nyl. r 
Fagervik! Brannasflyet : His.: [Helsingfors] r, ad rivum Tali (Rutia): 
W.Nyl.; Thusby: Astr. & H.; (fq): Sael. 0. Nyl., spec, ex Elimaki 
p. p. ad C. disticham pertinet: Borga st fq: Seel. Ofvers.; Brenn. 
non comm. — Ka, p in vicinitate lacus Vuoksi in paludibus, in 
parte interiore non adnotata, verisimiliter r: Linden, spec, e S:t 
Andreae Korpilaks! — Ik. st fq: Malmb.; [in tota Ingria locis 
idoneis interdum copiosissime: Meinsh. p. 395]. 

Sat. fq: Malmgr.; st fq-fq: Hjelt. — Ta. p: Leop., Asp. & 
Th. et Wainio Tav. or., cfr 1. c. p. 38; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; 
Bonsd. omittit. — Sa. [par Ruokolaks] (st r): Hult; st fq: Hult 
Fort. — Kl. st fq: Fl. Kar.; in vicinitate lac. Ladoga p in paludibus: 
Linden, spec, ex Hiitola in vicinitate templi!; circa Janisjarvi st 
r: Hjelt. — Kol. st fq-fq: Elfv. 

Oa. fq: Malmgr.; (tantum) inter Vora et Maksmo: Laur.! — 
Tb. fq: Broth. — Sb. fq: Mela. — Kb. fq- st fq: Wainio Kasv. 

— Kon. fqq, in paludibus udis, turfosis cop.: Norrl. On. 

Om. fq: Hellstr. — Ok. fq - st fq: Wainio Kasv.; fq: Must. 

— Kp, fq - st fq : Wainio Kasv. 

Ob. Liminka cop.: Zidb.; [st fq: 0. R. Fries p. 167]; fqq et 
saepe copiosissime praecipue in paludibus, sed etiam in salicetis 
etc. per totum territorium: Hjelt & H. — Kuus. fq - st fq: Wainio 
Kasv. — Kk. Iq-st fq: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. fqq et saepe copiosissime: Hjelt & H., vide 
sub Ob.; in paludibus aqvosis, sphagnetisqve («p») : Blom Bidr.; 
in paludibus profundis aqvosis per partem silvaticam et subsilva- 
ticam omnium Lapp. suec. (st) vulgaris, ut etiam in inferalpinis... 
Finmarkiae... p fq: Wahlenb. p. 227; in paludibus profundis vul- 
garis: Fellm.Lapp.; (st fq) in reg. silvatica, etiam in reg. subalpina 
montis Saariselka: Hult Ant.; fqq: Seel, kat.; in sphagnetis aqvosis 
per reg. subsilv. et subalpinam fq, etiam in Varangria ad Nay- 
tamo prope praedium Mikkola, Ailigas V 329 : Kihlm. Ant. ; haud 



Carez chordorrhiza. 229 

infreqvens in reg. subsilv. et ini'eriore parte reg. subalpinae [usqve 
ad Maasoc ct Tana]: Lund p. 92; plur. loc. ex. gr. Kongas: 
Wainio Ann.; in Varangria mericl, unde antehac non notata ad 
tractum praedii Elvemes: Norm, p. 314; [Nyborg], Angsnas, So- 
holm: Arrh. ant., vide etiam Walilenb. Fl. Suec. p. 611, M. Blytt 
p. 182, [Th. Fries p. 201], Norm. ann. p. 65 etc. — [L. ent. reg. 
subalp. et silv. fq: Lsest., cfr Norrl. Lappm. p. 260.] 

Lapp. ro^. in paludibus profundis vulgaris: Fellm. Ind.; 
legi in paludibus aqvosis Lapp. Ross, occidental circa oppidum 
Kola et abhinc meridiem versus, (sed haud ultra): N. I. Fellm., cfr 
(1. c. p. XXXVJII et) Beket. p. 604; Kuusreka, Pjalitsa, Ponoj 
(etiam herb.) et plur. loc. ad occidentem versus: Mela PL; ad 
supremam partem fluminis Ponoj: Palmen!; Ponoj: Knabe Pfl. 
p. 280; Tsipnavolok: Broth. Wand. p. 11 et 12; Lm. e pluribus 
locis ann.: Kihlm. et Broth eras! 

[Var. sphagnicola Lsest. upptages bl. a. fran L. ent. bjorkreg. p: Liest., 
jfr Hartm. p. 477, Nym. Consp. p. 782, etc. Nagot exemplar taget inom 
Finlands politiska granser klinner jag ej, se f. o. under C. gynocrates.] 

Carex gynocrates Wormskj. 

Storsta ilelen af Lappland: Fries; i nordl. Finland [Fr.] (Nylander): 
And. Cyp. p. 73; Lapp. or. torn.: Nym. Consp. p. 782. 

Lapp, ross, „ad Kaddeoi et Svjatoj-noss Lapp. Ross. bor. or. (F.. Ny- 
lander )" : N. I. Fellm. under namn af C. dioica var. gynocrates. — Dessa upp- 
gifter hora tydligen tillsammans, eburu uppg. i And. Cyp. ar i flere afseenden 
vilseledande. Hvad Fr. Nylanders exemplar Iran Kaddeoi i H. N. f. XII 
N:o 90 angar, sa fordes de af Tb. Fries till C. parallela, se Th. Fries Iaktt. 
p. 209; emellertid citeras de ej vidare i Hartm. p. 481 ocb Kihlman har itfven 
ansett sig bora forbiga exemplaren fran Svjatoj-noss i H. M. F. (jfr om dessa 
Herb. Mus. Fenn. p. 11). — Led. IV p. 264 for C. gynocrates sasom varietet 
till C. dioica. Deremot siiger Xyman om denna vaxt: „non est species 
Wormsk. (qvae planta groenl., C. dioicae proxima sec. Lge in litt.), sed C. 
gynocrates auct., qvae est forma tenuis submonostachya C. chordorrhizae (ex 
Christ)": Nym. Suppl. p. 325 under namn af C. chordorrhiza :: gynocrates. 
Hartm. p. 477 for C. gynocrates sasom synonym till C. chordorrhiza var. 
sphagnicola. Att Nylanders exemplar ej kunna foras till nagon form af C. 
chordorrhiza ar sakert, men da narmare utredning ej forefinnes, m&ste C. 
gynocrates atminstone tills vidare utga ur finska fioran. Den upptages i flo- 
ristiska handbocker, viixtforteckningar etc., se t. ex. Suomen Kasvio p. 160. 



230 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenuica. V. n. 1. 

Carex arenaria l 

In Fennia maxime austral/ rarissime crescit. 

Kalm, vide infra et cfr And. Gyp. p. 70; Fenn. mer. (Nyland: 
Sandell detexit 1889): Nym. Suppl. p. 325. 

Ab. Bromarf ad septentr. - orientem versus ab Hango, circ. 
1 km ab oppido in litore maritimo: Sandell!, cfr Elfving in 
Diar. 13, V, 1889 et Herb. Mus. Fenn. II p. 121. 

„In arena mobili, Mikkeli [S:t Michel], Hollola, Uleaborg": ^Wirz. PI. 
off. p. 75 ocli 76, jfr Spic. II p. 31: „in Fennia interiore et Isthmo Karelico 
Muola indicatur": Rupr. Diatr. p. 84: tillfallig i Finl. : Fries; Scand. (exc. 
Lappl.): Nym. Syll. p. 401. — Artens forekomst i Finland fornekas bl. a. 
Spic. I p. 2, jfr Spic. II p. 15. Enligt Spic. II p. 30 och 31 grundar sig 
iifven uppgiften fran Muola pa Wirzen. sa att de enda aldre sjelfstiindiga 
uppgifter som forefinnas iiro Kalms, Julins och Wirzens. Emellertid torde 
Kalms uppgift afse C. disticha. som da annu ej var antecknad for Skandina- 
vien; Wirzens och Julins, om de ofverhufvudtaget hafva nagon betydelse, 
afse troligen C. chordorrhiza. hvarfore arten, da den forevisades af Elfving, 
med skal kunde betecknas sasom ny for linska floran. — Nyl. Fyndorten 
ligger just pa gransen till denna provins. dit den blifvit ford i Herb. Mus. 
Fenn. II, jfr Nym. Suppl. — Ik.. T a.. S a. se ofvan. — Ob. [Uleaborg]: Jul. 
p. 4, jfr Jul. i V. Ak. H. p. 176: oriktigt. se ofvan. 

Carex disticha Huds 

In Alandia satis frequenter crescit. ceteroqvin in Fennia 
austro-occidentali rarior. Supra 60 c 30' lat. et ultra 4.<? z 45' 
long, non visa est. 

In pratis huraidis Fenniae australis Nylandiae - Alandiae : 
Spic. II p. 30; Fenn. austr. occ: Fries, cfr And. Gyp. p. 71; Fenn. 
mer.-occ. : Nym. Consp. p. 782. 

Al. (st r): Bergstr.; Kokar: Bergstr. Beskr.; Jomala! ad 
stagnum Dalkarby, Lemland Gerso et Finstrom Bergo st fq: Ssel. 
ann.; st fq in Alandia continenli ex. gr. Sund Kastelholm, Saltvik 
in vicinitate templi, plur. loc. in Geta etc.: Hult ann.; Foglo 
Gripo: W. Juslin!: Eckero Bole et Storby, Hammarland Byttbole, 
Jomala Ramsholm et Mockelo, Finstrom Godby (!) et Degerby 
interdum fq, Geta Bolstabolm et Pansarnas, Lemland Lembote, 
Sund ad templum, Saltvik Germundo, Foglo Degerby et Gripo (!): 
Arrh. & K.: Foglo Juddo, Sottunga „kyrklandet" p - st fq: Arrh.: 



Carex diaticha. 231 

[Sund] (fq): Prim. p. 74; st fq in tota Alandia: Arrh. et E. Erics. 
— Ab. r:Zett. & Br.; Runsala: [J. M. J. af Tengstrom]!; Merimasku: 
Karsten!; Korpo: Ringbom!: Sagu Karuna: Arrh.; Pargas r Lie- 
laks, Rofvarnas (E. Reuter): Arrh. ann.; Halikko pag. Kokkila: U. 
Collan in dupl.!; Uskela p et Salo: Nikl.!; Tenala: E. Juslin herb.; 
[Pojo] («fq»): A. Nyl. nomine C. intermedia, — Nyl. Thusby 
Gammelby ad fossam: Astrom! et Hjelt!, cfr Herb. Mus. Fenn. II 
p. 125; Elimaki: Saelan & Stromborg! cum C. chordorrhiza ut 
determ. Arrhenius. — [Ik. in multis locis et in tota Ingria ob- 
viam: Meinsh. p. 395.] 

„In pratis humidis et ad aqvas provinciarum meridionalium Borga, 
Sakjarvi, Sibbo": Wirz. PI. off. p. 76 under naran af C. intermedia Good.; 
arten ar ej bekraftad fran mtgot af dessa stitllen och torde knappt linnas 
pi\ alia. 

Carex teretiuscula Good 

In paludibus mediae partis Fenniae maxime orientalis fre- 
qventissime inveniri indicatur, in nonnullis aliis plagis Fenniae 
anstralis et mediae, ubi paludes graminosae saepius occurrunt, 
passim aut satis freqventer crescit, sed in majore fere patriae 
parte rara ant satis vara esse videtur. Ad septentrionem versus, 
qvamqvam fortasse extra fines, ad summiun septentrionem pro- 
greditur, sed in multis plagis praecipue ad orientem versus no?i- 
dum observata est. 

Maxima pars Fenn. et Lapp. : Fries; Fennia: And. Gyp. p. 69; 
Scand. s. 1. (exc. Lapp. p. d.): Nym. Gonsp. p. 781 et 782: in 
Lapp. fenn. adest: Nym. Suppl. p. 325, vide etiam Led. IV p. 277. 

Al. Hammarland ad praed. sacerdotis: C. J. Arrhenius!: 
Geta Dano: Hult ann.; p Sund Gesterby, Finstrom Godby, Lang- 
trask et Grelsby, Eckero Storby et Bole, Lemland Lembote: 
Arrh. & K.; Vardo ad stagnum: Lauren!; [Sund] in ripis stagni 
ad praediolum Trask nonnulla km a Mangsteckta: Prim. p. 74; 
[Geta] (fq) in ripis stagnorum limosis: Bergroth. — Ab. r: Zett. 
& Br.; Pargas Ersby et Simonsby in calcariis, Nagu Sando: Arrh.; 
Uskela: Nikl.!; Bromarf ad pag. Rako: Sand.!; Tenala ad Bromarf 
(G. Westfelt): His.: st r: Sel.; Lojo Storo, Karislojo Tallnas: 
Hult coll.; st r, in Lojo et Karis e septem locis adnotata, f. 
crassior Lojo Humppila: Ch. E. Boldt: [Vihti] p: Printz. etiam 



232 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

teste Hult. — Nyl. Fagervik et Raseborg: Hult coll.; Sjundea 
Myrans (Nerv.!): His.; st r: W. Nyl.; Traskancla [Jarvenpaa]: 
Mela herb.; p: Ssel. 0. Nyl, spec, ex Elimaki!; Borga Trasknas: 
Seel. Ofvers. — Ka. in vicinitate lac. Vuoksi st fq in paludibus 
et in ripis, in interiore parte non adnotata et verisimiliter r: 
Linden, spec, e S:t Andreae Korpilaks ! — Ik. p: Malmb.: Rautu: 
G. Appelberg!; [in toto territorio fqq: Meinsh. p. 397 j. 

Sat. (st fq): Malmgr., spec, ex Eura!, Birkkala!, Sastmola! 
et Kyro ! (hoc nomine G. paradoxa), cfr etiam Carlss. et Asp ; 
r Tyrvaa Vankimusjarvi, Karkku Harois et Kauniais ad rivulum: 
Hjelt. — Ta. Saaksmaki Valdo: Kihlm. herb.; p: Leop.; Palkane 
Laitikkala ad Mustalammi: Zidb.; st fq: Norrl. s. 6. Tav., spec, e 
Koskis!; Lammi p: Leop. ant; [par. Gustaf Adolf] st r Ruskeala, 
Fredriksgard: Bonsd.!; Jamsa: Sselan!; Sysma Varila (Renqvist), 
Heronlampi: Unon., spec, lectum sub jugo Tepo!; p praecipue 
cop. ad ripas stagnorum: Wainio Tav. or., cfr 1. c. p. 38. — Sa. 
[Ruokolaks] rr Kojolarami: Hult. — Kl. (fq): Fl. Kar. 1 ); in ripis 
lac. Ladoga st fq: Linden ; Parikkala Latvalampi et Tyrja: T. Hanni- 
kainen!; Valamo: Ssel. ann.; Uukuniemi: Nikl.!; non visa: Hjelt 
Ant. p. 68. — Kol. st fq- fq: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr.; Sideby: Karsten!; r Vasa Langviks- 
trasket, Oravais Kimo, Qveflaks: Laur.! — Tb. (p): Broth., spec. 
ad C. paradoxam pert.; Jyvaskyla Alvajarvi: Prim. p. 50. — Sb. 
r: Mela; Iisalmi p Keli!, Vierema et in vicinitate templi: M. & 
J. Sahib. — Kb. Liperi p in paludibus: Eur. & H., spec, e Vaino- 
lampi!; Wainio Kasv. tantum e Kuus. enumerat. — Kou. fqq 
et in paludibus, pratis paludosis ripisqve fluctuantibus haud raro 
copiosissime: Norrl. On. 

Om. st fq: Hellstr. — Ok. Paltamo Melalahti: Brenn. herb, 
nomine C. murica ta ; p ad stagna partis interioris [«Sydanmaan»], 
etiam ad Kourulampi: Must., spec, e Paltamo! nomine C. stelln- 
lata. — Kp. Solovetsk: Selin! 

Ob. ea certe miiricata, qvam Linnaeus in Vestrob. paludibus 
copiosam legit, pluribus per totam Ostrobottniam obvenit locis 
usqve in Kemi! et Tornea a me copiose lecta : Hellstr. Distr. p. 24 ; 
Muhos Matokorpi: Brenner!; Ulea: Eberh.; Liminka (!) Ollila, Simo 



l ) Certe ad Kon. spectat. 



Cares teretiuscula. 233 

ad Marrostenmaki et Alatornio Kalkkimaa: Brenn. Ber. 1870 et 
herb.; [r: 0. R. Fries p. 167]; rr in palude (sphagnoso) Ylitornio 
prope Karhujupukka : Hjelt & H. — Kuus. Kuusamo (Nyberg!), 
infra Iivaara: Wainio Kasv.!, vide etiam sub C. paradoza. — 
Kk. Kouta: Mela herb.: in litoribus lacusculi cujusdam juxta 
pagum Knjasha! cum C. filiformi: N. I. Fellm. 

Lk. rr in palude (sphagnoso) Kittila inter Levitunturi et pag. 
Kittila: Hjelt & H.!, cfr Srel. kat.: Sodankyla (!) r in turfoso aperto 
prope Petajasaari marginibusqve sphagnetosis stagnarum Lusikka- 
lampi et Kortelampi parcius: Blom Bidr.!, cfr Kihlm. Beob. p. XXI: 
Sodankyla Lehmanpaarimpi : Zidb. -- Li. Varangria merid. usqve 
ad 69° 48 — 49': Norm. aim. p. 6b: [circa Nyborg ad intimum 
sinum Varangricum: Th. Fries 1864 p. 44], vide etiam M. Blytt 
p. 192, Blytt p. 1255 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p : Lsest. ; 
Nakkala - Palojarvi: Malmberg!] 

Ly. in paludibus profundis circa pagum Tshavanga (!) 
rarius: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XLIII et Beket. p. 608. 

„Iii paludosis, ad aqvas usqve ad fines septentrionales Gub. Olonets": 
Spic. II p. 31; arten ar dock funnen vida langre mot norden. — Att artens 
forekomst beror af lokala forhallanden framgar bl. a. deraf att den afven i 
trakter, der den eljest forekommer jemforelsevis mycket sasom i Nyl., stall- 
vis ar sailsynt; sa upptager S&\. Ofvers. den i Borga socken endast fran 
Traskniis. Wahlenb. upptager arten endast fran Lyngen. 

Carex paradoxa Wilid. 

In Fennia praecipue australi et media nonnullis locis inter 
se longe distantibus raro — rarissime adhuc lecta est. 

In paludosis usqve ad Buskiala Kareliae et Tiudie [Tivdja] 
Gub. Olonets: Spic. II p. 32, cfr And. Cyp. p. 70: maxima pars 
Fenn.: Fries; Fenn. mer.: Nym. Gonsp. p. 781; Fenn. med. (nee 
mer.) bor. (Kuusamo) Aland.: Nym. Suppl. p. 325. 

Al. r: Bergstr. ; Kokar Nafversholmen : Bergstr. Beskr. ; Fin- 
strom stagnum Godby: C. J. Arrhenius! et Gadol.; Finstrom prope 
Emkarby: Sahlberg!; Hammarlancl ad praedium sacerdotis: Arrh. 
& K. ! — [Ik. p ex. gr. Levaschovo, Bjeloostrow: Meinsh. p. 396.: 

Ta. rr [Asikkala] ad stagnum prope Ditto: Norrl. s. 6. Tav., 
ex Asikkala leg. Nikl.! — Kl. r Uukuniemi, Ruskiala: Fl. Kar.. 
spec, e Ruskiala leg. Nikl. ! et F. Nylander!, cfr supra: Kirjavalaks: 



234 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Chyd. — Kol. r in paludibus et pratis paludosis reg. collinae: 
Elfv., spec, e Mandroga! et Mjatusova!; Petrosavodsk: Simming!, 
cfr Norrl. On. 

Tb. Viitasaari: Brotherus! nomine C. teretiuscula. — Kb. r 
Tohmajarvi: Fl. Kar.; f. pauciflora in Tohmajarvi prope Kemie 
ad ripas umbrosas: Fl. Kar. p. 193. — KLon. in paludibus prae- 
sertim profundis fluctuantibus, apertis vel arboribus nonnullis 
vestitis et pratis ex iis ortis prope pag. Mundjarvi! praecipue ad 
calcarias fq et plur. loc. cop., ad Tiudie [spec. leg. Selin!, vide etiam 
Spic. et Led. IV p. 227] in paludibus profundis subsphagnosis p 
cop., Dvorets!: Norrl. On., cfr Giinth. p. 55. 

Kuus. Kuusamo Kakelainen: F. Nylander!, cfr Wainio Kasv. 

Ab. [Pojo] in paludibus ad Henriksdal: A. Nyl., cfr Led. IV p. 277» 
icke otroligt, men behofver bekraftas. — Sat. r „endast unga exemplar tagna 
af mig i Kyro": Malmgr., jfr Suomen Kasvio p. 161, Ale. etc.; exemplaren 
hora till C. teretiuscula. — Kuus. Exemplaret ar af F. Nylander bestamdt 
till C. teretiuscula, om hvilken art flere karakterer paminna; arten upptages 
derfore icke fran denna provins i Spic. Ehuru fyndorten ar nog isolerad, 
bor man dock erinra sig att arten iinnes i trakten af Archangelsk: Fl. 
Samoj. p. 11. 

Carex muricata l. 

In Fennia austro — occidentali satis freqventer crescit, ad 
septentrionem et orientem versus rarescit, sed usqve ad 61° 45' 
lat. et 48° 35' long, in Fennia lecta est. 

Kalm; in pratis et silvis usqve ad Ladogam borealem: 
Spic. II p. 31; in Fenn. austr. per prov. medias, var. virens cum 
typica in plagis australibus: And. Gyp. p. 67; Fenn. mer. centr.: 
Nym. Consp. p. 781; Fenn. mer. - occ. Garel. ladog.: Nym. Suppl. 
p. 325. 

Al. st fq: Bergstr.; fq: Bergst. Beskr. et Arrh.; [in Sund] 
(haud fq) tamen cop. in insula Klixon in Lumparen: Prim. p. 74; 
var. virens fere semper in coryletis: Laur. Fort., spec, e Brando 
Espskar! — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh.; (fq): A. Nyl.; p: 
Sel. et Gh. E. Boldt; in paroeciis occidentalibus praefecturae 
Nyland st fq: Hult coll.; st fq: Printz; var. virens sat cop. in 
nemoribus ad Bagarla et in Runsala: Zett. & Br. — Nyl. (fq): 
His.!, vide sub Ab.; Helsingfors Stansvik: Ssel. ann.; st r ex. gr. Borga! 



Carex muricata. 235 

[spec, e Korssund etKroksnas in Ssel. herb.], Morskom [Labbom!], 
Lovisa, Stromfors ad Storby!: Seel. 0. Nyl.; W. Nyl. non enu- 
merate nee Astr. & H. e Thusby; var. virens ad Fagervik: His. — 
Ka. r Raisala Napinlaks! et Tiurinkoski, Kaukola Jarvenpaa, 
Jaaski Ahola: Linden. — [Ik. fq in Ingria: Meinsh. p. 398.] 

Sat. st fq: Malmgr.: p - st fq praecipue in Birkkala (!): 
Hjelt; Kyro: Asp. — Ta. Tavastehus: Hertzman!; st r [Asikkala] 
Salo, Kopso, Kydonsaari, [Hollola] Uskila!: Norrl. s. 6. Tav., cfr 
Herb. Mus. Fenn. Up. 125. — Kl. Kurkijoki: E. Juslin!; Valamo! et 
Haukkajiirvi!: Chydenius, spec, nomine C. unlpina: [Kirjavalaks] 
ad basin rupis Spaasu: Norrl. Symb., cfr Herb. Mus. Fenn. II 
p. 125, vide etiam infra: var. brunneata Fr. in litt. sqvamis 
brunneo - coloratis distincta ad Ladogam r Hiitola, Valamo!: 
Fl. Kar., cfr Herb. Mus. Fenn. p. 11. 

Storsta delen af Finl.: Fries; siikert oriktigt. — Kl. p: Backm.; ehuru 
det iir sannolikt att arten forekonimer i Impilaks, ar likval freqvensen siikert 
oriktig, da den ej sags af mig i dessa trakter. — Ok. Paltamo Melalahti: 
Brenn. Reseb. p. 68, exemplaret i Brenn. herb, hor enligt min anteckning till 
C. teretiuscida. — Ob. Kemi allm.: Jul. Fort. p. 101, jfr Jul. i V. Ak. H. 
p. 176; afser siikert C. teretiuscula (se under denna) liksoni mojl. afven uppg. 
var. j5 [= var. fraterna Rupr.] Ostrobottnia (F. Nyl. in litt.) : Led. IY p. 276. 
— Li. Uppgiften fran Ostfinmarken se Blytt p. 1254 och 1255 forefaller mig 
alldeles oriktig. 

Huruvida de karelska exemplaren tillhora en skild varietet, torde vara 
svart att afgora utan studier i naturen. Rupreclit anser formen fran Valamo 
tillhora en sarskild underart, som beskrifves fran Ingermanland under namn 
af C. * fraterna i Rupr. Diatr. p. 85. 

Carex yulpiiia L. 

hi Fennia maxime australi vara est 

Kalm; ad aqvas Fenniae australis rarius, Nylandia [ad Pojo 
spectat] -Alandia: Spic. II p. 31, cfr And. Cyp. p. 68; Fenn. 
austr. oca: Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 781. 

Al. (p): Bergstr.: Saltvik Germundo!, Finstrom Grelsby: 
Arrh. & K.; Jomala Ingby: Lauren! — Ab. Pojo ad Aminne (A. 
Chriestiernin!): His. — Ka. r in vicinitate lac. Vuoksi, Kaukola 
Miinakoski ad ripam amnis: Linden! — Ik. in meridionali parte 
provinciae, Rautu!: Fl. Kar.; r Rautu ad Leinikkala: Malmb.!; 



236 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. V. n. 1. 

Rautu ad praed. sacerdotis: J. V. Johnsson!; Sakkola et Valk- 
jarvi: [G. iVppelberg] ! ; [p fq in toto territorio: Meinsh. p. 397]. 

Al. Ehuru Bergstr. Beskr. uppgifver arten sasom teml. allman, ar (let 
dock antagligt att den ar rar (- st r), da den af Arrh. & K. patraffades blott 
pa tvenne stallen, kvarjemte det ar sannolikt att Bergstr. forvexlat denna 
art med andra arter, da ban ej alls upptager C. teretiuscula, iifvensom C. 
disticha blott fran ett enda stalle, ehuru hvardera iiro vida allmannare pa 
Aland an C. vulpina. Arrh. ater antager att han forvexlat den med grofre 
former af C. maricata. — Ab. Lojo Pullis : Tikkanen & Hult herb.: exem- 
plaret iir alltfor ungt for att vara sakert. Vihti (Edw. af Hallstrom): W. 
Kyi. p. 212, jfr Ale; enl. ett bref af G. A. af Hiillstr. beror uppgiften pa 
ett misstag, — Nyl. Uppcages i Herb. Mus. Fenn. p. 11 harifran, men Pojo, 
derifrau exemplaret ar taget, fores nu till Ab. 

Sat. uppriiknas af Gadd Sat. p. 50; antagligen afses C. teretiuscula. — 
Ta. Hauho: Herk. p. 62 afser vi.il afven denna art. — Kl. Valamo, Haukka- 
jarvi niira Kirjavalaks: Chyd., jfr Herb. Mus. Fenn. p. 11, Suomen Kasvio 
p. 161 etc.; exemplaren tillhora dock C. muricata. — Ob. Uppriiknas af Jul. 
p. 4; att uppg. ar oriktig iir sakert. 

Carex tenella Schkuin. 

In media parte Fenniae passim - rarins inveniri vicletur, 
aitstro - occidentem et septentrionem versus, qvantum constat, 
rarescit, ut in Lapponia septentrionali nondum certa, sed for- 
sitan in multis plagis neglecta sit. 

In paludosis Fenniae australioris et Gub. Olonets. Ad dever- 
sorium Kirjavalaks prope urbem Sortavala inter Ristijarvi et 
Haukankokko cum am. Angstrom deteximus. Deinde e pluribus 
locis visa: Spic. II p. 35, ubi describitur nomine C. Blyttii; Fenn. 
bor. or. : Fries : latissime et (fq) distributa est saltern per ditionem 
terrae nostrae orientalem: W. Nyl. Distr.; in Fennia baud infre- 
qvens: And. Gyp. p. 61; Fenn.: Nym. Consp. p. 781; indicator 
etiam in Lapp. fenn. kemensi: Nym. Suppl. p. 325. 

Ab. Uskela (p): Nikl.!: rr Lojo Ojamo: Ch. E. Boldt; Vihti 
(p): Printz; Vihti Kourla: af Hallstr.!, ceteri auct. non coram. — 
Nyl. Esbo Soko: Kihlm. ann., spec, e Kaitans!: (p): Ssel. 0. Nyl.; 
Borga Veckjarvi: Sael. Ofvers. ; Borga Sundo: Ssel. herb.; Perno 
Lappnorr: Arrh. — Ka. r S:t Andreae Oravankyto!, Raisala Sir- 
laks!, Kirvu Kuismala in silva turfosa: Linden. — Ik. (st fq): 
Malmb. [et Meinsh. p. 403], vide etiam Rupr. Diatr. p. 15 et 84. 



Cares tenella. 237 

Sat. (p): Malmgr.: r Karkku Jarventaka Sorvijarvi! et Kulju 
haud procul a Jarvi: Hjelt. — Ta. Vehkajarvi in frondoso humido: 
Leop.; p: Asp. & Th.; st r: Norrl. s. 6. Tav., spec, ex Hollola 
Tiirismaa!; Asikkala (!) Urajarvi: Wainio herb.: p: Bonsd.!, cop.: 
1. c. p. 59 et 61; Sysma inter praediolum Lahtila et Karilanmaa, 
ad jugum Tepo in luco!: Unon.; Jamsa: Sselan!; st r Luhanka 
Vanhoinen, Hietala, Keihasniemi !, Korpilahti Soima in abiegno 
turfoso: Wainio Tav. or. — Sa. it Kojolammi: Hult, spec, e Ruo- 
kolaks prope Karhula !; Ruokolaks Sarkijarvi : Sgel. herb. — Kl. (st 
fq): Fl. Kar., cfr J. c. p. 121: Sortavala Kirjavalaks: F. Nylander!, 
vide supra; Uukuniemi: Nikl.!; Valamo: Ssel. ann.; p: Hjelt, vide 
etiam Treviranus in Mosc. Bull. 1863, n:o 2 p. 537 nomine C. 
gracilis Schk. — Kol. in reg. silvatica et arenaria lecta: Elfv., 
spec, e Nikola!; prope Petrosavodsk: Giinther! 

Oa. (p): Malmgr., spec, e Solf!; Nerpes: Simming!; r Lappo 
in monte Simsio, Qveflaks: Laur. — Tb. p: Broth., spec, e 
Saarijarvi!; [Pihlajavesi] r: Norrl. n. v. Tav. p. 424; Rautalampi 
sacell. Suonenjoki: E. Nylander! — Sb. («fq>): Mela, spec, in herb, 
e Kuopio; Kiuruvesi: Lundstrom & Palmen!; p: M. & J. Sahib. — 
Kb. Vartsila in silva abiegna (A. H. Petander): Kihlm. Beob. 
p. XXIX; p, Ojanlaks, Kuusjarvi! Autioniemi: Eur. & H.; Ilo- 
mantsi: W. Nylander!; p, in partibus reliqvis territorii non mihi 
obviam: Wainio Kasv. — Kon. p, in nemorosis humidis et in 
silvis subturfosis st fq: Norrl. On., spec, e Kendjarvi! et Selki!; 
Tiudie: Angstr. p. 50; Koselma: Simming!; Kapselka: Kullhem!; 
Hallijarvi: Kihlm., vide etiam Gunth. p. 55. 

Om. Hellstr. non vidit, cfr 1. c. p. 135. — Ok. Kajana: W. 
Nylander!, cfr Hellstr. Distr. p. 10 et 24; r Paltamo in vallibus 
rivuli ad Kotipuro et Ristijarvi Myllypuro: Must.; Kajana Tahka- 
ranta: Brenner!; Ristijarvi: Lackstrom! — Kp. Paadane: Sahib. 
Bidr.; [Suma: Brenner!]. 

Ob. [(st fq): 0. R. Fries p. 167]; st r in abiegnis turfosis, 
Ylitornio ad viam inter Mantyjarvi et Raanujarvi et inter dever- 
soria Vanhainen et Filpus, Rovaniemi cop. ad Lohiniva prope 
fines Lapponiae, haud procul a lacu Sonkkajarvi, prope Mantyjoki 
tribus locis: Hjelt & H., spec, e Rovaniemi Tervo! — Kuus. in 



Hi 



238 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 1. 

Kuusamo: W. Nyl. Till. p. 304. — Kk. Sonostrow et Soukelo: 
Mela PL 

Lk. st r in abiegnis turfosis, Kolari inter Koskenniemi et Ko- 
joma ad fluvium Naamijoki, Kittila prope Aakenustunturi !, ad Sa- 
pukkaoja et ad viam ad septentriones versus a pago Kittila: Hjelt 
& H.; Sodankyla r in lucis ad rivulum Lintuoja! et cataractam 
Kelukoski, in abiegno turfoso prope Sattanen: Blom Bidr.; Ke- 
rassieppi: Mela herb.; Saariselka in reg. silvatica ad occidentem 
versus a Karppapaat: Hult Ant. — Li. Tervassaari in lacu 
Inari prope Paatsjoki: Wainio Ann., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125. 
— [L. ent. reg. subalp. r: Laest.] 

Lim. Kantalaks, inter Shelesna et Seredna: Mela PL; 
Tuatash: Enw. ann. — X,v. Kuusreka: Mela PL 

Lapp. ross. „ad oppidum Kola (Karsten) et pagum Ponoj": X. I. 
Fellm., jfr Suomen Kasvio p. 163, Xym. Consp. p. 781 etc. Saval Karstens 
som N. I. Fellmans exemplar foras af Kihlm. till C. loliacea, hvarfore arten 
ej upptages Iran denna del af floroniradet i Herb. Mus. Fenn. II. Xagot 
skill att°misstro Melas uppgifter, som senare kommit mig tillbanda, finnes 
emellertid ej, hvaremot en uppgift fran Ponoj: Mela PI., som af Mela sjelf 
anfores med fragetecken, ej intagits ofvan. Tillaggas bor att en del exemplar 
i H. N. f. X, n:o 85 torde vara samlade i denna del af floromradet eller i Kk. 
enligt etiketten: „La P p. ross. passim leg. Mag. Xylander et Angstrom" 
(andra ex. aro fran Xorge). 

I Spic, II p. 36 och 37 redogor F. Xylander utforligt, hvarfore han 
anser sig bora forkasta namnet C. tenella Schk., bvilket namn dock numera 
ar allniant antaget. 

Mahiinda narmast horande till denna art ar C. pulchella F. Nyl. in 
sched., som upptages Fennia (Sortavala): Trautv. Incr. p. 281: den ar mig 
f. o. all deles okiind. 

Carex loliacea l. 

Ut antecedens, sed plerumqve freqventior, ad summum septen- 
trionem progreditur. 

In umbrosis humidis totius Fenniae et Lapponiae passim. 
In alpinis modo deest: Spic. II p. 35, cfr And. Gyp. p. 61; maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries, cfr Nym. Consp. p. 780 et vide etiam 
Led. IV p. 281. 

Al. Geta Grandal: Hult herb.; Eckero septentr. - occ. versus 
adeversorio: H. Ingelius!; Sund: Brenner! nomine C. tenella, spec. 



Carex loliacea. 239 

det. Arrh.; Jomala Dalkarby: Saelan!; Jomala Lofdahl: E. Reuter; 
Jomala, prope stagnum Jomala: Lauren!; Mariehamn propo por- 
tum occidentalem: Gadol. — Ab. Pargas st r - r Langholm!, Lem- 
laks Brattnas et Attu prope praedium Attu: Arrh. Ann.; Uskela: 
Nikl.!; Bromarf tantum ad Kansjarvi lectum, sed forsitan fre- 
qventior: Sand.; Pojo Fiskars: Arrh.; Lojo Gerknas Soderskogen 
et Storo: R. & Ch. E. Boldt; Vihti (p): Printz, ceteri non comm. 

— Nyl. Fagervik! et prope Langvik in Inga: His.; Esbo Kaitans!, 
Soko plur. loc.: Kihlm. ann.; r Mjolo: W. Nyl.; (p): Sael. 0. Nyl, 
spec, ex Elimaki!; Borga Veckjarvi: Sael. Ofvers.; Borga Tirmo: 
Juslin!; Borga Gammelbacka Soranda: Gadol.; Borga Sundo et Em- 
salo: Seel, ann.: Brenn. non comm. — Ka. r in parte interiore, 
Kirvu Kuismala et Korsjarvi, Jaaski Laitilain silva turfosa : Linden. 

— Ik. p: Malmb.; Rautu: [G. Appelberg]!; [pfq: Meinsh. p. 403]. 

Sat. p: Malmgr., spec, e Mouhijarvi!; Huittinen: Simming!; 
st r ex. gr. Karkku Sorvijarvi!: Hjelt; etiam Carlss. et Asp 
comm. — Ta. p: Leop., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. etBonsd.!; 
Tepo (Renqvist): Unon.; st r Luhanka Keihasniemi!, Hietala, Van- 
hoinen, Korpilahti Pohjola: Wainio Tav. or. — Sa. Valkiala («fq»): 
Hult Fort.; Ruokolaks: Sael. ann.; Villmanstrand Tirila: Saelan!; 
Hult e Ruokolaks non comm. — Kl. (fq): Fl. Kar., spec, e Kirja- 
valaks!; Uukuniemi: Nikl.!; p: Backm.; r PalkjarviPutkosenlampi: 
Hjelt! — Kol. in reg. silv. (fq), Mandroga: Elfv. 

Oa. p: Malmgr. et Laur. — Tb. (st fq): Broth., spec, e 
Saarijarvi!; st r Jyvaskyla Laurinniemi: Wainio Tav. or.; [Pihla- 
javesi] r: Norrl. n. v. Tav. p. 424, vide etiam Prim. p. 55. — 
Sb. r: Mela, spec, e Kuopio! — Kb. Kide: Brand.!; Liperi r Mutka- 
vaara: Eur. &H.!; p: Wainio Kasv. — Kon. p - st fq, in nemo- 
rosis humidis et pratis silvaticis, humidioribus: Norrl. On. 

Om. Hellstr. non vidit, cfr 1. c. p. 135. — Ok. p: Wainio 
Kasv. et Must.; Kajana: W. Nylander!, cfr Hellstr. Distr. p. 10 et 
24; Kajana cop. ad Rahja: Brenn. Reseb. p. 67; Paltamo Mela- 
lahti (fq): Brenn. Reseb. p. 68. — Kp. p: Wainio Kasv. 

Ob. Muhos Pyhakoski: Brenn. Reseb. p. 76; Simo Kallio- 
koski: Brenn. Ber. 1864!; [p: 0. R. Fries p. 167]; st r-p in 
abiegnis praecipue turfosis, etsi in plagis magis australibus non 
nisi r observata, sed verisimile propter tempus anni, qvo ibi 



240 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 1. 

fuimus: Hjelt & H. — Kuus. Kuusamo (!) ct Paanajarvi (!) st fq 

in convallibus: Wainio Kasv., spec, ex Iivaara! — Kk. p: 
Wainio Kasv.; ad mare album [== Keret]: F. Nyl. Utdr. p. 153; 
Sonostrow: Mela PL; Soukelo: Mela herb. 

Lapp. fenn. st r — p in abiegnis praecipue turfosis, in par. 
Kittilii r observata: Hjelt & H., vide sub Ob., spec, e Kolari Ke- 
sankitunturi!: Sodankyla in lucis abiegnisqve turfosis ad Lin- 
tuoja, Sattanen, Onnela st r: Blom Bidr.: [in pratis udis et palu- 
dosis Lapp, meridionalium silv. p] etiam Utsjokiae visa: Wah- 
lenb. p. 231; a Lapponia summa: Wahlenb. Fl. Suec. p. 617; in 
Utsjoki ad Harkavaara, nee non ad flumen Ounasjoki in Kittila 
lecta: Fellm. Lapp.; Muonioniska Kutuniva plur. loc, Pallastun- 
turit Rihmakuru non typ.: Hjelt; Muonio: Malmberg!; in luco 
ad ostium fluvii Pihtijoki: Hult Ant.; locis scaturiginosis et betu- 
letis paludosis reg. subsiivaticae p, in subalpina qvoqve reg. alpis 
Kudossuvannonpaa et ad Veitschinjarga ! ad lat. bor. 69° 55': 
Kihlm. Ant.; in Lapp. Inarensi orientali p - st fq: Wainio Ann.; 
in reg. subsilv. inter Jarfjorden et cataractam secundam fluminis 
Paatsjoki fortasse in territorio rossico, [in reg. subalp. in Gos- 
kemvarre supra Nyborg]: Th. Fries p. 201, cfr Th. Fries Iaktt. 
p. 198 et Th. Fries Resa p. 61; in Varangria merid. acl tractum 
praedii E[l]venaes, ad cataractam inter Goalsejavre et Bossojavre 
praecipue ad paludosa: Norm. p. 313; vide etiam M. Blytt p. 204 
et Blytt p. 1256 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Lsest.; 
Enontekiainen: Malmberg!] 

Lapp. ross. inter pagum Kantalaks et lacum Imandra: 
Fellm. Ind.; in palude qvadam juxta Kola (!) (rr): N. I. Fellm.!. 
cfr (1. c. p. XXXVIII et) de his ambobus Beket. p. 605 ; inter She- 
lesna et Seredna, Sashejka, Ponoj, Hibina: Mela PL; Tshun: 
Mela herb.; Tuloma, Nuorti: Enw. aim.; Ponoj: [N. I. Fellman]!: 
Porrjavr: Kihlm.!, ut tantum e Lv. non certa sit. 



Carex tenuiflora Wahlenb 

In Lapponia Enontekiensi freqv enter invenirl indicatur, in 
Lapponia occidentali reliqva passim crescere videtur; in Fennia 
raro — rarissime obviam, sed in parte occidentali ad 61° 40 f fere, 



I 'a rex tenuirlora. 241 

in orientali tmmo ad fines australes lecta ; sine dubio adhuc muUis 
locis ind-aganda est. 

„In paludosis Gub. Olonets ex. gr. in viciniis pagi Tiudie 
cum am. Angstrom legi": Spic. II p. 35, cfr And. Cyp. p. 61, 
ubi errore legitur Tiredja, et Led. IV p. 282; Fenn. bor. or. et 
maxima pars Lapp.: Fries; Lapp., Carel. ross. : Nym. Consp. 
p. 780; hab. etiam in Fennia med.: Nym. Suppl. p. 32b. 

Sat. r Kyro: Malmgr.!, cfr 1. c. p. 7 et Herb. Mus. Fenn. II 
p. 125. — Ta. Korpilahti prope templum: Norrlin! — Kol. st r 
in toto territorio: Elfv., spec, e Gorki!, Mjatusova! et Nikola!, cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. 125. 

Tb. st r Saarijarvi in pratis udis circa amnem Saarikoski, 
Laukaa Aanetkoski etc., Viitasaari Konginkangas!, Makela: Broth., 
cfr 1. c. p. 190. — Sb. r lisalmi Soinjoki, Palojarvi: M. & J. 
Sahlberg! nomine C. microstachya. — Kon. Tiudie: F. Xylander!, 
cfr Angstr. p. 50, Spic, Fl. Kar. et Norrl. On.; Dvorets: Kihlm. 

Kip. nondum adnotata. 

Ob. Rovaniemi Lohiniva ad fines Lapp.: Hjelt £ H. — Kuus. 
nondum adnotata. — Kk. vide infra. 

Lapp. fenn. st r Kolari prope Jokijalka in via versus Lom- 
pola et inter Sieppijarvi et Lompola, Kittila! in viis uliginosis 
circa pagum ejusdem nominis st fq: Hjelt & H.; in paludibus 
aqvosis, graminosis pratisqve maxime udis per partem subsilva- 
ticam omnium Lapp. suec. praecipue vero Tornensis vulgaris: 
Wahlenb. p. 232, cfr 1. c. p. XVIII et Wahlenb. Fl. Suec. p. (517: 
in paludibus pratisqve udis p: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; Muo- 
nioniska Kutuniva plur. loc. : Hjelt: Muonio: Malmberg!; Muonio- 
vaara: Lsestadius!: ad Tankajoki: Hult Ant.; ad Pakananjoki nos 
legisse credimus, at specimina perdidimus: Kihlm. Ant.: Kettu- 
matti: Hult. — [L. ent reg. subalp. et silv. l'q: La?st.] 

Tim Eltshejavr ad flum. Voronje!, Xjuhtschkoantjavr: Kihlm. 

Anmarkningsvardt ar atr denna art hvarken observerats i Kuus. eller 
Kp.; ej heller upptager Wainio den lor granstrakten emellan finska och ryska 
Lappland, hvarjemte den i Kon. ej iakttagits pa Here iin tvenne stiillen, 
da den deremot i sydligaste delen af Kol. forekoramer flerstades. Naranas 
ma att arten visserligen fbrekommer i Ingermanland, men ej p& Isthmus: 
Meinsh. p. 402 och 403. — Ett exemplar trail Ob. af Eberh. ar i Here at- 



242 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

seenden osiikert. En form, som atminstone ar narstaende, finnes fran Kk. 
Soukelo: Mela herb. — Fran Lappland anfor Beket. p. 605 C. tenuifolia enl. 
Fellman; nppg. afser antagligen denna art, ehuru den fore Kihlmans resor 
ej var kand fran Archangelska guvernementet. 



Carex Persoonii Sieb. 

In regionibus superioribus Lapponiae freqventissime (-fre- 
quenter), in Fennia septentrionali plerumqye passim crescere videtur. 
Etiam in Fennia australi, Alandia sola excepta, legitur, sed ple- 
rumqve rarior esse videtur. Distributio nondum satis explorata est. 

Forma brunnescens alpina magis amat loca, forma virens in 
Fennia australiori et Gub. Olonets occurrit: Spic. II p. 34; 
Fenn. bor. or.: Fries, vide infra; Fenn.: Nym. Consp. p. 780, vide 
etiam And. Gyp. p. 59. 

Ab. (p): Zett. & Br. 1 ): Pargas (st fq -) p: Arrh. FL; Kimito 
Vestanfjard: Selin!; Bromarf Soderstrand : Sandell! — Nyl. Kyrk- 
slatt Kalljarvi: Brenner!: Esbo Rulludd: Kihlm. ann.!; [Helsing- 
fors] (p): W. Nyl. 1 ); Borga Finnby: Ssel. herb.; Borga Sundo: 
Juslin herb.; Stromfors Bullers: C. J. Arrh. — Ka. r Kaukola in 
vicinitate templi et Miinajoki, Kirvu Kuismala: Linden. — Ik. p: 
Malmb.: [fq: Meinsh. p. 402 nomine C. vitilis cum f. Persoonii et 
silvatica]. 

Sat. parce: Malmgr. 1 ); p: Hjelt, spec, e Birkkala! et Vesi- 
lahti! — Ta. Palkane Aimala: Zidb.; (p): Asp. & Th. 1 ); Sysma 
Nya Olkkala: Unonius! — Sa. Lappvesi Lauritsala: A. Brotherus!, 
spec, determ. Arrh.; Villmanstrand Parkkarila: Saelan! — Kl. p: 
Fl. Kar. 1 ); Palkjarvi Kuhilasvaara: Hjelt! — Kol. Mjatusova et 
Humbaritsa: Elfving! ambo nomine C. canescens, ad hanc speciem 
pertinere determ. Arrh. 

Oa. parce: Malmgr. 1 ), spec, e Kasko ! et Qvarken!; p: Laur.; 
(fq) Jocis siccis apricis in taeniis ad Vasa: Broth, litt. 1 ), spec, 
e Qvarken Lapporen! — Tb. p: Broth., spec, e Saarijarvi !, Viita- 
saari! et Uurais! — Sb. r: Mela, spec, e Kuopio!; Karttula: E. 
Nylander! nomine C. canescens. — Kb. Ilomantsi: W. Nylander! 
— Kon. in Kar. Oneg. lecta a clar. F. Nylandro: Norrl. On.; 



x ) Nomine C. vitilis Fr. 



Carez Persoonii. 243 

Dvorets cop., inter Halli'arvi et Nim'arvi! in nonnullis locis, Kusa- 
randa, verisimilitor hand r: Kihlm. 

Om. st fq in vicinitate maris, p in parte interiore : Hellstr. 1 ), 
spec, e Garala Karleby Furuskar!; Saraisniemi Pelso: Brenner! 
— Ok. (rr) prope Honkakallio in paludoso: Must. 1 ), vide infra; 
Sotkamo Sopala: Brenner! — Kp. Paadane: Sahib. Bidr., cfr 
Norrl. On.; Vojatsh nomine C. canescens suhloliacea et Soroka: 
Selin! 

Ob. st fq: Brenn. & N. 1 ), spec, ex Utajarvi Vaala!, Pudas- 
jarvi!, Bovaniemi!, Tornea! etc.; Pudasjarvi stfq: Broth. Ber. 1883; 
[fq: 0. B. Fries p. 167 1 )]; p-st fq in pinetis, silvis mixtis cam- 
pis etc.: Hjelt & H. — Kuus. (p): Sahib. Fort. 1 ); ad pag. prope 
templum: Nyberg! et Silen!, cfr Wainio Kasv. 1 ); st fq in hac 
prov.: Broth. Ber. 1883, spec, ex Oivanki leg. Brotherus & F. v. 
Wright! — Kk, Sonostrow: Mela PL; Keret: Beket. p. 604 no- 
mine C. canescens var. vitilis. 

Lapp, f enn. in montibus subalpinis fq - fqq, ceteroqvin p 
-st fq: Hjelt & H., vide sub Ob.; in campis herbidis sicciori- 
bus, praesertim juxta semitas st fq : Blom Bidr. ; in alpibus locis- 
qve subalpinis et inferalpinis longe vulgatissima: Wahlenb. p. 232 
et 233, cfr 1. c. p. LIX 2 ): ad regiones alpinas subalpinasqve fq: 
Fellm. Lapp. 2 ); fq in reg. silvatica et subalpina, st fq in reg. al- 
pina: Hult Ant.; usqve ad terminum betulae qvidem fq, [in alpe 
Bastekaisa Finmarkiae qvoqve in reg. alpina inf. legimus, Baste- 
kaisa h. 362, SO 314]: Kihlm. Ant.; fq in reg. subsilv. et subalp. 
totius Finmarkiae a mari usqve ad terminum betulae: Lund 
p. 92; Ostfinmarken reg. subsilv. et subalp. fq: Th. Fries Iaktt. 
p. 198 v ). — [L. ent. reg. alp. p, reg. subalp. et silv. fq: Lsest. 1 )] 

Lapp. ross. in parte occidentali (p) ibiqve usqve ad 
mare septentrionale penetrans: N. I. Fellm. nomine C. canescens 
v. vitilis: Olenitsa, Kuusreka, Tshapoma: Mela PI. 1 ); Svjatoj-noss, 
Orloff! multis aliisqve locis cop.: Kihlm., vide etiam Broth. Wand, 
p. 11 et Beket. p. 604; spec, reportata sunt e Lv, Lp., Lt., 
Lm.; de Lim. vide N. I. Fellm. 

Ta. r Halvala a, en sank Ting, Koski niira Kellolanlalule : Norrl. s. 6. 
Tav.; uppgiften hanfor sig enligt Norrl. ant. till C. heleonastes. — Ok. Hvad 



2 ) Nomine C. vitilis Fr. 

2 ) Nomine C. canescens p alpicola [Wahlenb.] 



244 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Mustonens uppgift angar, skulle standorten antyda C. heleonastes; f. o. ar 
freqvensgraden s. h., som ej finnes bland beteckningarna. 

I likhet med Hartm. p. 472 och Led. IV p. 281 liar jag utan tvekan 
fort bade C. vitilis Fr. och C. canescens var. alpicola Wahlenb. sasom syno- 
nym till C. Persoonii. F. Nyl. sager deremot om den sistnamda: „Proxima C. 
vitilis Fr. Hb. N. VII, 85 differt fructibus a basi marginatis patentibus": 
Spic. II p. 34. Afven Fries (liksom M. Blytt) atskiljer dem och upptager C. 
vitilis fran stursta delen af Lappl. och C. Persoonii fran norra el. ostra Fin- 
land. N. I. Fellrn. siirskiljer fran C. canescens v. vitilis C. canescens v. alpi- 
cola [= C. Persoonii enl. syn.], om hvilken han sager „legi ad piscinam Har- 
lofka maris glacialis". Nyni. Consp. p. 780 ater for C. vitilis sasom under- 
art till C. Persoonii och upptager den bl. a. fran „Lapp." med citat af Fellm. 
exs. For ofrigt framgar af ofvanstaende att flere af de tinska botanisterne 
iiro osiikra om denna art, hvarfore dess utbredning annu fordrar vidare under - 
sokningar. 

Slutligen markes att F. Nvlander i Spic. atskiljer en f. laetior „spi- 
culis virescentibus". hvilken utom 1. c. afven anfores fran Ostrobottnia (F. 
Nyland. in litt.): Led. IV p. 281; dess betydelse ar mig okand. Fran Ob. 
Pudasjarvi: Xyherg! och Kuus. Kyrkobyn: Nyberg! finnes en form hos hvilken 
de nedre axen aro nagot sammansatta och greniga. Fran Li. Toivoniemi : 
Arrhenius & Kihlman! finnes ater en form, som ar till alia delar spiidare iin 
hufvudformen. 

Af annu mera intresse ar den form som beskrifves pa folj. satt: „spe- 
cimina laxa, producta, laete viridia; formam umbrosam (C. vitilis Fr.?) for- 
sitan constituunt at ulterius inquirenda": Herb. Mus. Fenn. II p. 125. Den 
finnes fran Oa. Vasa Bole: Lauren! — Om. Gamla Karleby Furuskar: Hell- 
strom! och ar inlemnad dels under namnet C. loliacea dels sasom C. cane- 
scens subloliacea. 

Carex macilenta Fr. 

Species adhuc examinanda, duo tcuitum vetera specimina e 
locis longe distantibus adsunt. 

,,In sphagnosis Fenniae australioris et Gub. Olonets, ubi ex. 
gr. inter Lismajarvi et Kappaselka cum am. Angstrom legi" : 
Spic. II p. 34, ubi descriptio, cfr Led. IV p. 281, nomine C. gra- 
cilis Schkuhr, et And. Cyp. p. 60; Fenn. (bor.) or. et Lapp. bor. 
or.: Fries; Lapp. Kaaresivanto, Carel. ross.: Nym. Consp. p. 780; 
in Carel. oneg. a- Fr. Nylander lecta erat, sed nuper ibi non re- 
perta: Nym. Suppl. p. 325. 

Kern, inter Lismajarvi et Kappaselka (F. Nylander): Fl. 
Kar. et Norrl. On.; Tiudie: F. Nylander! nomine C. canescens 
subloliacea. 



Carex macilent.i. 24r> 

[L. ent. reg. subalp. r: Lsest., spec, e Lamniaskoski ad flu- 
vium Kongama!, cfr Hartm. p. 472.] 

Denna art atskiljes bade at' Fr. Nylander, Hartm. och Nym. Consp.; 
om densamma sages vidare: „ secundum Fr. Nylander hanc speciem, qvamvia 
jam perdiu non repertam, enumeramus" : Herb. Mus. Fenn. II p. 125. Dess 
utbredning i Finland ar alldeles okand. 

Carex eanescens l. 

Freqventissime (— freqventer) in tola Fennia et Lapponia, 
excepta regione alpina, ubi vara est, invenitur; in partibus maxime 

septentr. - orientalibus forsitan freqventia minuatur. 

Fqq 1 ) aut fq in tota Fennia inveniri consentiunt omnes fere 
auctores, cfr Kalm; ubiqve in paludosis caespitose vigens: Spic. 
II p. 33 et 34; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per totam 
Scandinavian! usque ad alpes: And. Gyp. p. 59, cfr Nym. Consp. 
p. 780. 

Lapp fenn. fq - fqq variis locis per totum territorium: 
Hjelt & H.; in pratis humidis, locisqve limosis udis («p»): Blom 
Bidr.; in aqvosis Lapp, omnium silvaticarum ubiqve: Wahlenb. 
p. 232 et 233; ubiqve: Fellm. Lapp, [errore typographico nomine 
C. lanescens, vide Trautv. Incr. p. 817]; (st fq) in reg. silv., baud 
infreqvens in reg. subalpina, in Lupakkapaa in reg. alpina: Hult 
Ant.; Utsjoki fqq: Ssel. kat. ; in reg. subsilvatica fq et subalpina 
st fq, [Rastekaisa SO 154]: Kihlm. Ant.; fq in reg. subsilv. et 
inferiore parte reg. subalpinae totius Finmarkiae: Lund p. 92 
reg. maritima, subsilv., subalp. et alp. fq: Th. Fries Iaktt. p. 198; 
Varangria austr. fq in reg. subalp.: Arrb. ant. — [L. ent. reg. 
subalp. et silv. fq: Lsest.] 

Lapp. ross. ubiqve fq: Fellm. Ind.: (in occidentali parte 
hujus Lapp.) usqve ad mare glaciale (p): N. I. Fellm., cfr (1. c. 
XLIII et) Beket. p. 604; Tetrina, Olenitsa, Tshapoma, Pjalitsa, 
Devjatoi, Ponoj et in multis locis magis ad occidentem versus: 
Mela PL; e Lm. reportavit Kihlm.! 



>) Sasl. ("). Nyl., Linden, Hjelt, Leop., Norrl. s. o. Tav., Wainio Tav. 
or., Hellstr., Broth., Mela, Must.; fq— fqq: Arrh. Ann., Blom et Hjelt & H.; 
cop.: Hult: fq — fqq saepe cop.: Elfv.; fqq et in pratis subhumidis — humidis 
copiosiss.: Norrl. On.; fqq, Kuus. tq : Wainio Kasv. 



246 Acta Societatis pro Fauna et Flora Formica. V. n. 1. 

Nyl. Hog] and fq: Brenn. Till. p. 35. — Sat. och Oa. st fq: Malmgr.: 
torde snarast bero pa nagot tryckfe), vederlagges af ofriga uppg. (se not). 

Ehuru ganska manga exemplar af C. Persoonii inlemnats under namn 
af C. canescens (afven af Hjelt & H.) skulle jag dock tro att freqvensen hos 
C. canescens ar riktig. 

Formerna af denna art aro annu foga utredda, hvarfore var. sublo- 
liacea. som upptogs i Herb. Mus. Fenn. ed. I, bortlemnats fran senare upp- 
lagan. Ehuru de hithorande exemplaren saledes annu icke aro granskade, 
har jag dock upptagit de exemplar som inlemnats under namn af varieteten. 
Var. subloliacea (Lsest.). Norra el. ostra Lapp].: Fries. — Al. Finstrom 
Grelsby: Arrhenius & Kihlman! — A b. Pargas Gunnarsnas, Terfsund, ins. 
Langholm, en form som atminstone mycket niirmar sig denna: Arrh. Ann. — 
Nyl. Hogland Mustjvrlainvuori: Brenn. Till. p. 35! — Ka. En hog egendomlig 
slankig form antagligen subloliacea Kirvu Kuismala Korsjiirvi: Linden. — S a. 
Lappvesi Tirila: Sa?lan! — Oa. Solf: Malmgren! under namn af v ■. subtenella. 

Om. teml allm. i skargarden: Hellstr., exemplar fran Gamla Karleby 

Furuskar! (se langre fram). — Kuus. exemplar af Nyberg!, jfr Suomen Kas- 
vio p. 164 o. J65. — [L. ent. bjorkreg. p: La?st.. cfr Hartm. p. 472.] 

Mer eller mindre narmande sig denna form aro exemplar fran Nyl. Esbo 
prope pag. Martensby: Kihlman! — Sa. Ruokolaks Narsakkala: Hult! — 
Om. Saraisniemi Pelso: Brenner! — Ok. Kajana! och Paltamo Aurala!: 
Brenner. 

Tidigare hade hit afven blifvit forda exemplar fran Li. och Kon., jfr 
Suomen Kasvio p. 164 och 165 och om det senare afven Herb. Mus. Fenn. 
p. 12, men dessa foras numera till andra arter. Tillaggas ma att en del af 
Hellstroms exemplar fran m., inlemnade under detta namn, tillhora Carex 
Persoonii f. — Varieteten upptages ej fran Kuus. i Wainio Kasv. och an mindre 
fr5n Sa. af Hult. 

Var. robustior Bl. Upptages Brenn. Flor. p. 204 [och Meinsh. p. 401]. 
Det bor dock markas att ett ex. af Brenner under detta namn fran Ob. 
Kempele! af Sa?lan anses sasom en form af C. helvola. 

Var. subtenella. Oa. Solf: Malmgr., som afven beskrifver formen; se 
under var. subloliacea. 

Vidare en form som beskrifves pa folj. siitt: „spiculae ejusdem an- 
gustiores sunt qvam in C. norvegica, fructus ma j ores qvam in C. canescente u 
och upptages fran Ob. „Liminka Ostrobottniae borealis 1844, dein ad Hel- 
singfors": Fl. Kar. p. 192. W. Nylanders exemplar ar patecknadt Uleaborg! 
Formen betecknades i Byteskat. II med namnet subnorvegica. 

Carex remota l. 

In Alandia rarissime invenitur. 

In nemoribus Fenniae australis litoralis: Spic. II p. 37, cfr 
Led. IV p. 283 et And. Gyp. p. 58; Fenn. austr. occ.: Fries; 
Aland: Nym. Gonsp. p. 780. 



Carex remota. 347 

Al. Jomala Lofdal: Tengstr.!, cfr Bergstr. p. 132, etiam E. 

Reuter 1886. 

Uppraknas af Ruprecht bland arter, som viixa ,,in Nylandia et partim 

in Fennia australi sec. auctores": Rupr. Diatr. p. 23; siikerligen beror detta 

dock pa nagot misstag. 

Carex echinata Murr. l ) 

In Fennia australi ad 64° fere freqventer obviam, ad sep- 
tentrionem versus rarescit, sed usqve ad fines australes Lapponiae 
indicator. 

Fq usqve ad 62° inveniri consentiunt plurimi auctores; in 
paludibus usqve ad Lapponiae fines australes. Septentrionem 
versus rarescit: Spic. II p. 32, cfr And. Cyp. p. 5*; maxima pars 
Fenniae: Fries; Scarid. s. 1. exc. Lapp, plur.: Nym. Consp. p. 780. 

Oa. fq: Malmgr.; st fq: Laur. — Tb. fq: Broth, et Norrl. n. 
v. Tav. p. 430. — Sb. fq: Mela et M. & J. Sahib. — Kb. Kide 
fq: Brand.; (p): Eur. & H.; Lieksa, Repola australis et in vicini- 
tate lac. Pielisjarvi fq, ceteroqvin st fq: Wainio Kasv. — Kon. 
fq et in pratis udis p cop.: Norrl. On. 

Om. st fq: Hellstr. — Ok. usqve ad septentrionalem partem 
par. Kuhmo st. fq: Wainio Kasv.; Hyrynsalmi Vaisala: Brenner! 
— Kp. usqve ad Uhtua st fq: Wainio Kasv.; Solovetsk: Selin!; 
saltern usqve ad Soroka ad mare album: Sahib. Bidr. 

Ob. plur. loc. circa Uleaborg: W. Nyl. Till. p. 304 ! ; MuhosHa- 
lola - Leppaniemi et in litore sinus Kempele: Brenn. herb.: Kemi: 
Hellstrom!; [inter Kalix et Tornea] (p): 0. R. Fries p. 167]. — 
Kuus. Maningais [== Maaninka auct. Wainio]: Nyberg!; Tava- 
jarvi: Sahib. Fort., cfr de ambobus Wainio Kasv. — Kk. in 
australi parte par. Kiestinki p, Oulanka Laitasalmi!: Wainio Kasv.; 
inter Kouta et Kantalaks (p): Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm., 1. c. p. 
XXXIX, Led. IV p. 2*3 et Beket. p. 605; Kouta: Mela herb. 

Lk. Sodankyla r in locis limosis hurnidis prope pagum Sat- 
tanen: Blom Bidr., non omnino certa, vide infra etiam sub Lt. 

Al. fqq: Bergstr.. men f q : Bergstr. Beskr. — Ab. p: Sel. — Nyl. 
fqq: W. Nyl.; p: Brenn. — Ta. p: Asp. & Th. — Kl. fqq: Fl. Kar. — Kol. 
in reg. silv. et coll.: Elfv. Dessa afvikande uppgifter torde ej fortjena syn- 



M C. stellulata Good. 



24<s A.cta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

nerligt afeeende, — Ok. fq: Must., men hans exemplar i'rau Paltamo under 
detta namn hor till C. teretiuscula. — Lk. anmarkas bor, att nagot exemplar 
ej foreligger harifran, att Wahlenb. p. XXX upptager arten bland dem som 
egentligen ej aro lappska och att den ej upptages harifran i Herb. Mus. 
Fenn. II; jag liar dock ej velat utesluta Bloms uppgift. — Li. Arten upp- 
tages af M. Blytt p. 198 for Ostfinmarken, jfr Th. Fries p. 201, hvilket ar 
oriktigt enl. Norm. p. 313, ehuru den sistnamde uppgifver arten i Norge iinda 
till nagot ofver 70° mot norr, jfr afven Blytt p. 1256. — Lt. „ad flumen Lutto" : 
Fellm. Lapp., jfr Led. IV p. 283: Tuloma: Enw. ann. Ehuru uppgifterna ej 
aro osannolika, har jag dock ej vagat fullt forlita mig pa dem, da dessa 
lokaler ligga sa langt aflagsnade Iran ofriga kanda fyndorter. Artens nord- 
grans i vart land blefve derigenom 68° 20' a 30', unter det att Kouta ar be- 
laget 66° 40' och Sodankyla Sattanen, derifran uppgiften dock ej ar fullt saker, 
07 ' 30'. Det bur namligen framhallas att hvarken X. I. Fellm. eller, savidt 
miff ar bekant. nagon senare botanist sett arten i trakten af Kantalaks. 



Carex norvegica wmd. 

Ad Mora marium et sinuum maritimorum, qvantum adhuc 
constat, (rarius aid) passim obviam. 

Ad litora maris albi et sinus Kola (freqvens) et deinde in 
Alandia, unde vidi: Spic. I p. 29, cfr Spic. II p. 33 et And. Gyp. 
p. 63; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. 
p. 780, vide etiam Led. IV p. 280. 

Al. Geta Brando: Hult ann.; Saltvik Germundo: Arrli. &K.!; 
Kokar Ido: Gadol. — Ab. Kathrinedal: E. Reuter: Merimasku: 
Karsten in dupl.!: Sagu Sando: Arrh.; Pargas Gunnarsnas [Oster- 
gard]: Elfving! et Arrh. ann.; Finby cop. ad sinum in Pettu: 
Sand.!; Tenala Rilaks (G. Westfelt): His. — Nyl. ad Fagervik et 
in Stor-Ramsjo in par. Inga!: His.; Kyrkslatt Stromsby, saltern 
st fq in pratis litoralibus udis ad oram maris inEsbo etHelsinge 
ex. gr. Esbo Kaitans et Lofo, Helsingfors Gumtakt et Meilans: 
Kihlm. ann.; [Helsingfors!] r Gloet, Degero: W. Nyl.; Stora Mjolo 
prope Helsingfors 1843: Rupr. Diatr. p. 23; Helsinge Likholm!, 
Morgongafveholmen et Ronnskar! ad Villinge cop., Sibbo Kalk- 
holmen: Ssel. ann.; Borga in Traskholmen, Aggskar et Porto!: 
Ssel. 0. Nyl., cfr 1. c p. 23; Borga Graso: E. Juslin herb.; Tytar- 
saari r: Brenn.! — Ka. Virolahti Koivunierni cop. in prato palu- 
doso: Blom!; Lavansaari: E. Nyl. Ber.!, cfr Brenn. 

Sat. (p) in pratis humilibus ad litus: Malmgr., cfr I. c. p. 6. 



Carex norvegica. 249 

Oa. p in pratis humilibus ad oram: Malmgr., spec e Ovarken!; 
p in iitoribus limosis: Laur., spec, e Vasa Sandviken!; in pratis 
humilibus litoralibus in vieinitate opp. Vasa et in Qvarken copio- 
sissime: Broth, litt. 

Om. st r ad mare: Hellstr., spec, e Gamla Karleby Trullo! 
et Mariluoto! et Pyhajoki!: Jakobstad Lysarholmen: Sahlberg! — 
Kp. inter Soroka et Schuja: Selin!, cfr de illo loco Beket. p. 604; 
[Suma: F. Nylanderfj. 

Ob. Liminka ad praed. sacerdotis: Brenn. Ber. 187Uetherb.; 
Uleaborg: W. Nylander!; Simo: Brenner!; Kemi in insulis: Brenn. 
Ber. 1864: [p ad oram maritimam: 0. B. Fries p. 167]. — Kk. 
ad mare album (Prytz pi. exs.): Led. IV p. 280; Sonostrow: 
Mela PL; Spic. vide supra et cfr Angstr. p. 51. 

Li. (fq) secundum mare in partibus inferioribus reg. subsil- 
vaticae et subalpinae totius Finmarkiae: Lund p. 92; Ostfinmarken 
fq in reg. maritima: Th. Fries Iaktt. p. 198; Jarfjorden: Th. Fries 
p. 62; [Nyborg], Karlbunden!: Arrh. ant.; vide etiam Wahlenb. 
p. XVIII et 233,„ M. Blytt p. 194 et 195, Blytt p. 1255, Norm, 
ann. p. 6Q, etc. 

Lapp. ross. ad ostium fluminis Jakobself: Fellm. Ind., 
cfr N. I. Fellm.; ad litora limosa sinus Kola! et maris albi orae 
occidentalis p: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. LIV et Beket. p. 604; 
Kantalaks, Devjatoi, (etiam in herb, ex ambobus locis) etSosno- 
vets: Mela PL; Devjatoi: Sahlberg indupl.!; Svjatoj-noss : Enwald 
& Knabe!; Jokonga: F. Nylander! 

Nyl. Brenn. p. 37 anmarker, att, ehuru E. Nylander i Fl. Kar. p. 192 
uppgit'ves hafva tagit arten pa Hogland, upptages den dock i hans Ber. fran 
Lavansaari. derifian han ocksa hemtat exemplar; uppg. i Fl. Kar. citeras at' 
Sael. 6. Nyl. — Enl. Kihlm. ann. ar den „atminstone st fq pa vata hafsstrands- 
angar liings kusten i Esbo och Helsinge" ; mahanda iir detta dock endast 
ett lokalt forhallande. — Lp. Ponoj: Knabe Pfl. p. 281; uppgii'ten iirganska 
sannolik. men behofver dock bekraftas, da arten ej omnamnes af nagon annan 
forf. t'ran denna val undersokta ort. 

Enligt all sannolikhet har arten flerstiides blifvir forbisedd. 

Carex glareosa Wahlenb. 

In Iitoribus marium et sinuum maritimorum plerumqve pas- 
sim obviam (interdum satis freqventer, interdum raro invenitur). 



250 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 

Ad sinum bottnicum: Wahlenb. in Sv. V. Ak. H. 1803 p. 146, 
ubi describitur; ad litora marium et sinus bottnici: Spic. II p. 33, 
cfr And. Cyp. p. 64; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Fenn... 
lit. mar.: Nym. Gonsp. p. 780; Fenn. mer., Carel. pomor. ad mare 
album, Lapp. fenn. ross.: Nym. Suppl. p. 325, vide etiam Led. IV 
p. 284 et 285. 

Al. Hammarland Postad!, Jomala Moekelo: Arrh. & K., vide 
etiam Berg